Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd
Mikrobiologisk diagnostik Annette Skovby Överläkare Klinisk Mikrobiologi, Lund
Den laboratoriediagnostiska cykeln Patient Diagnos och val av terapi Remiss Statistik Vårdhygien Smittskyd Tolkning, klinisk Provtagning Resultat/svar Provtransport LABORATORIE ANALYS
2016
Automatisering av odlingsbaserad bakteriologi Det går inte att visa den här bilden just nu. Det går inte att visa den här bilden just nu. Det går inte att visa den här bilden just nu.
Staphylococcus aureus
Andel MRSA i S.aureus i blod- respektive sårodlingar odlingar, en odling per individ och år 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Andel MRSA i blododlingar 0,0 % 0,4 % 1,0 % 0,5 % 0,9 % 1,3 % Andel MRSA i sårodlingar 1,1 % 1,1 % 1,2 % 1,4 % 2,1 % 2,1 %
E.coli
Andel antibiotikaresistens (%) i E.coli i urinodlingar tagna på sjukhuset jämfört med vårdgivare utanför sjukhuset Utanför sjukhus På sjukhus 2016: Stigande trend. ESBL E.coli i blododlingar 7,8%. ESBL E.coli i urin 4,4%
Pneumokocker Digitalt bild kommer med resistens
Nasofarynxodlingar - Skåne 2011 2012 2013 2014 2015 Kliniska nasofarynxodlingar (totalt) 18 728 18 559 16 760 17 664 20 026 Provtagna patienter 16 253 16 083 14 492 15 220 17 200 Positiva nasofarynxodlingar (totalt) 7 432 6 867 5 438 5 600 5 743 Patienter med positiv odling 6 748 6 285 4 966 5 122 5 235 Positiva nasofarynxodlingar med Pneumokocker(totalt) 2 247 1 831 1 230 1 119 864 Patienter med Pneumokocker 2 121 1 747 1 170 1 090 830 %SV 38 35 44 39 44 %ÖV 62 65 56 61 56 Färre pneumokocker! Vaccinationseffekt? Inte lika tydligt med blodisolat, dock få patienter (<200) Låg förekomst av penicillinresistens!
Svar från Mikrobiologen Preliminär/delsvar och slutsvar Bakteriologiska odlingar: preliminiära fynd syns alltid Svar läggs in fortlöpande kl 8-17 (19) Svarstider Se analysportalen Urinodlingar/ytliga sårodlingar: Neg svar 1 dygn. Pos 1-3 dygn Övriga sårodligar: 2-3 dygn
Antibiotikaresistens Eva Gustafsson Smittskydd Skåne
30 år tillbaka i tiden: Inga nya antibiotika 30 år framåt i tiden: fler dör fler av infektioner än av cancer
Skydda antibiotikan Goda hygienrutiner Ansvarsfull användning av antibiotika
Antibiotikaresistens - trender ESBL-bildande tarmbakterier MRSA VRE ESBL carba Sjukhus Samhälle och sjukhus
Största risken för smitta?
Källa: SVA Myndighetsgemensamt projekt om antibiotikaresistens om ESBL-bildande E.coli
Källa: SVA Myndighetsgemensamt projekt om antibiotikaresistens om ESBL-bildande E.coli
Använd ingen antibiotika i onödan Selektion av resistenta bakterier Grafik: reactgroup.org
Antibiotika
ESBL-bildande tarmbakterier
ESBL tillhör tarmbakterierna Tarmbakterier till tarmen fekal-oral smitta - via munnen men kan ta omvägen via livsmedel, vatten föremål och lokaler i sjukvårdsmiljö katetrar och sår
Bärarskap av ESBL-bildande bakterier i befolkningen Sydostasien 70 % Mellanöstern 35 % Europa 5 % Woerther, Clin Microbiol Rev. 2013 Oct; 26(4): 744 758.
Hur vanligt är det med ESBL-bärare i Skåne? Ca 1500 anmälda fall i Skåne 2016 Ca 10 000 fall anmälda fall i Skåne de senaste 10 åren Minst 50 000 skåningar, dvs 1/20 kan bära på ESBL-bildande bakterier i tarmen Studie på friska bärare 2013, Folkhälsomyndigheten
ESBL-bildande bakterier upptäcks i primärvården Provtagande klinik vid nyupptäckt ESBL-bilande bakterie 2016 (n=1529) Primärvård 39% Övrig sjukhusvård 49% Akutmottagning 12%
ESBL-patienter i primärvården? Hygienrutiner Hanteras som alla andra patienter Grundläggande vårdhygieniska rutiner Punktdesinfektion av kroppsvätskor Behandling Behandla med rekommenderade förstahandsval vid UVI Selexid Furadantin Information Ge skriftlig patientinformation (smittskyddsblad)
Märka journal? Ingen märkning av journaler i primärvården Uppgifter kan finnas i journalen men det finns ingen anledning att märka av vårdhygieniska skäl.
Screening? Ingen screening Klinisk odling - för patientens bästa Vid antibiotikabehandling framför allt om vård/långvarig vistelse utanför Norden Av resistenskäl vid behandling med trimetoprim, ciprofloxacin och cefalosporin
MRSA
MRSA tillhör hudbakterierna Hudbakterier vill till skadad hud men kan ta omvägen via föremål och lokaler i sjukvårdsmiljö katetrar och sår
MRSA smittar på samma sätt som alla stafylokocker Impetigo Bölder Paronychier Kroniska oretade sår Eksem, särskilt om vätskande
MRSA upptäcks i primärvården Provtagande klinik vid nyupptäckt MRSA i Skåne 2016 Orsak till provtagning Utredning av sjukdomssymtom Screening Smittspårning 300 250 200 150 100 50 125 75 0 15 Infektion Primärvård Barn Övriga 20
MRSA i primärvården? Hygienrutiner Hanteras som alla andra patienter Grundläggande vårdhygieniska rutiner Punktdesinfektion av kroppsvätskor Behandling Förstahandsval Heracillin fungerar inte Dalacin, Fucidin Information Ge skriftlig patientinformation (smittskyddsblad)
Screening för MRSA i primärvården? Screening sker av vårdhygieniska skäl Primärvård: vid återkommande sårbehandlingar...om sjukvård eller längre vistelse utanför Norden Klinisk odling för patientens bästa Vid planerad antibiotikabehandling
Märkning av journal? Märkning rekommenderas inte i primärvårdsjournal det förutsätter att journalen är uppdaterad och aktuell MRSA-bärare är odlingspositiva i snitt 6 månader + 6 månader odlingsnegativ Märkning och avmärkning i PASIS - Smittskydds ansvar
Oväntat fynd av MRSA vad händer då?
Vad ska vi tänka på för att förhindra smittspridning? Åsa Göransson Hygiensjuksköterska
Hur minskar vi risken? Basala hygienrutiner Punktdesinfektion Städning Goda rutiner, flergångsutrustning
Tack för oss!