KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning l 2012-03-27 Meddelad i Göteborg Mål nr 710-11 KLAGANDE E Vårdnadshavare: l. 2. MOTPART Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös dom den 14 januari 20 11 i mål nr 8399-10, se bilaga A SAKEN Insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. E yrkar att han ska beviljas personlig assistans med 94 timmar och 31 minuter per skolvecka och 111 timmar per lovvecka. Till stöd för sin talan hänvisar han till det som tidigare anförts. Vård- och omsorgsnämnden anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till utredningen som ligger till grund för nämndens beslut samt förvaltningsrättens dom. Dok.Id 209914 Postadress Box 1531 40 I 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax 031-732 74 00 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www.kammarratten.goteborg.se Expeditionsticl måndag - fredag 08:00-16:40
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Mål nr 710-11 2 SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AV GÖRANDE Kammarrätten, som har att utgå från de förhållanden som förelåg vid tidpunkten för nämndens beslut, finner inte skäl att göra någon annan bedömning än den förvaltningsrätten har gj011. Överklagandet ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär I). Barbro Stenstad Maria Fröberg Lennart Berglund referent I Anna Eliasson
2011-01-14 Meddelad i Malmö Mål nr KLAGANDE E Ombud: Jessica Lindgren VH Assistans AB Mäster Samuelsgatan 1 111 44 Stockholm MOTPART Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT BESLUT Vård- och Omsorgsnämndens i Helsingborgs stad beslut den 11 maj 2010 SAKEN Personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade, LSS SKÄL Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 36968 Postadress Box 4522 Besöksadress Kalendegatan 6 Telefon 040-35 35 00 Telefax 040-97 24 90 203 20 Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00- I 6:00
2 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Genom det överklagade beslutet avslogs El ansökan om personlig assistans. Som skäl för beslutet angav vård- och omsorgsnämnden att hans behov av hjälp inte är av den art och omfattning som krävs för rätt till insatsen, med hänsyn tagen till föräldraansvaret för barn i så ringa ålder. E överklagar beslutet och yrkar, som förvaltningsrätten uppfattar hans talan, att han ska beviljas assistansersättning med 94 timmar och 31 minuter per skolvecka och 111 timmar per lovvecka. Till stöd för sin talan hänvisar han till Försäkringskassans beslut om assistansersättning av den 24 maj 2010 och till tidigare ingivna handlingar. Härav framgår bl.a. följande. Angående hans behov av näringstillskott nattetid framgår av ingivet läkarutlåtande för vårdbidrag att han har haft kontakt med dietist p.g.a. nutritionssvårigheter. Avseende föräldraansvar erinras om att Regeringsrätten fastslår att det faktum att vårdnadshavarna uppbär vårdbidrag inte ska påverka bedömningen av barnets rätt till personlig assistans. Enligt förarbetena ska det normala föräldraansvaret beaktas på så sätt att det endast är hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder som ska läggas till grund för bedömningen av behovet av assistansersättning, se RÅ 1997 ref. 23 I. Vidare hänvisas till RÅ 2007 ref. 17, Kammarrätten i Stockholms domar, mål nr 7978-00, mål nr 4980-06 och 1413-02 och Kammarrätten i Sundsvalls dom, mål nr 3269-06. Mot bakgrund av hans ålder och omfattningen samt naturen av hans funktionshinder och hjälpbehov kan det inte anses rimligt att göra avdrag för föräldraansvar på det sätt som vård- och omsorgsnämnden gjort. Tid för hjälp med de grundläggande behoven uppgår till 63 timmar och 48 minuter under en skolvecka och 85 timmar och 3 minuter under en lovvecka.
3 Vård- och omsorgsnämnden anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. En kommun är inte bunden av ett beslut enligt lagen om assistansersättning fattat av Försäkringskassan, utan ska göra en egen utredning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är inte endast åldern och föräldraansvaret som är avgörande för rätten till assistans, utan graden och arten av funktionshindret i kombination med föräldraansvaret. Rätten till insatsen avser endast de behov som går utöver normalt föräldraansvar. Vård- och omsorgsnämnden hänvisar därför till de kammarrättsdomar som beskrivs i utredningen och som avser barn i samma ålder som E med likvärdiga funktionshinder (Kammarrättens i Göteborg dom, mål nr 5310-07, och Kammarrättens i Stockholm dom, mål nr 7333-08). S KÄL Tillämpliga bestämmelser 111.m. Enligt 1 LSS omfattas bl.a. personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service, av lagens bestämmelser och dessa kan enligt 7 respektive 9 2 samma lag ha rätt till personlig assistans om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Med personlig assistans avses enligt 9 a LSS ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande
4 behov har även rätt till sådan insats för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. I förarbetena till lagstiftningen Ufr prop. 1992/93: 159 s. 63 ff. och 174 ff. samt prop. 1995/96: 146 s. 13) anges bl.a. följande. Syftet med personlig assistans är att personer som behöver mycket omfattande hjälp eller hjälp av mycket privat karaktär borde ges ett avgörande inflytande på vem som ska ge hjälpen. Assistansen bör dock vara förbehållen krävande eller i olika avseende komplicerade situationer. Personer som helt eller i stor utsträckning klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser bör inte ha rätt till personlig assistans. Vid bedömningen av om den enskilde har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. För att viss insats enligt 9 skall kunna nekas den funktionshindrade på grund av att behovet tillgodoses på annat sätt, skall behovet också faktiskt tillgodoses på annat sätt, vilket t.ex. sker när en nära anhörig frivilligt svarar för insatsen som ett led i familjerelationen. Ett behov kan också, helt eller till viss del, tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn. Även i rättspraxis har betonats att det ska vara fråga om hjälp eller stöd i situationer av krävande eller på andra sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag där hänsyn till den personliga integriteten gör att det finns ett särskilt intresse av att själv kunna avgöra vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges. Tanken är således inte att alla praktiska hjälpbehov med t.ex. påklädning eller vid måltider ska kunna grunda rätt till personlig assistans Ufr RÅ 2009 ref. 57). Av rättspraxis följer vidare att åtgärder för att motivera och aktivera en funktionshindrad inte ansetts avse de grundläggande behoven. Det har däremot sådant behov av aktiv tillsyn
5 som närmast haft karaktären av övervakning Ufr RÅ 1997 ref28 och RÅ ref. 23 l). Utredning Leg. psykolog Malena Åsard anger i psykologutlåtande, efter test genomfört den 14 december 2009, bl.a. följande. Testresultaten på WPPSI-Ill visar att E presterar högt genomsnittligt på de verbala deltesten och klart under genomsnitt på de mer praktiska performancetesten. De sammantagna testresultaten tyder på att E uppvisar flera av de svårigheter som är vanliga bland för tidigt födda barn, t.ex. svårigheter att hålla koncentrationen, vissa problem med att hålla flera saker i tanken samtidigt, att växla mellan olika aktiviteter, samt en viss långsamhet i processandet av information. Dessa svårigheter kan innebära att han behöver extra stöd i skolan för att kunna prestera optimalt t.ex. enkla och tydliga instruktioner, tydlig feedback när han är färdig med en uppgift. Han kan också behöva extra uppmuntran och stöd för att komma igång med och slutföra en uppgift, stöd i att planera arbetet, samt hjälp med att arrangera omgivningen så att han blir så lite störd som möjligt. Elliot bör kontinuerligt bedömas pedagogiskt och psykologiskt för att skolgången ska anpassas och struktureras så att han kan prestera optimalt. Karin Nordborg, överläkare vi Barn och ungdomshabiliteringen, anger i läkarutlåtande om vårdbidrag den 17 december 2009 bl.a. följande. Diagnosen är Cerebral Pares, spastisk diplegi och hydrocephalus. E tar sig fram med rullator, en del rullstol samt elrullstol. Han kan gå på knäna. Han har skenor och använder ståskal. E behöver hjälp vid toalettbesök, förflyttningar som t.ex. från toalett till stol. Han behöver använda ena handen som stöd. Han rar till största delen hjälp vid påklädning. Nattetid har han blöja. Han har kontakt med dietist p.g.a. nutritionssvårigheter. På ögonkliniken har han erhållit diagnosen CVI. Han bär glasögon.
6 Han har tydliga koncentrationssvårigheter. E ningar. talar tydligt i hela me- Leg. sjukgymnast Christina Berggren och leg. arbetsterapeut Karin Dieden, Barn- och ungdomshabiliteringen, anger i utlåtande den 4 januari 20 I 0 bl.a. följande. E förflyttar sig en del genom att gå på knäna, men använder framförallt sin manuella rullstol både inom- och utomhus. Inomhus förflyttar han sig även med rullator, vilket kräver tillsyn av vuxen. Han har även en elrullstol som används vid längre förflyttningar samt en trehjulig cykel. Han behöver hjälp att komma på och av cykeln samt att spänna fast och lossa fotremmar som håller fötterna på plats. För att belasta skelettet och undvika felställningar använder E.. dagligen ståskal och fotskenor. För att ta av och på dessa krävs hjälp av vuxen. P.g.a. nedsatt balans har E en toalettsits med armstöd och pall i badrummet. Även här krävs viss tillsyn och hjälp och han har behov av hjälp vid på- och avklädning. Leg. läkare Ulrika Kjellström vid Ögonkliniken, Skånes universitetssjukhus anger i läkarintyg den 2 mars 20 I 0 att E befunnits ha en CVI (cerebral visuell imparament). Detta innebär att han har svårt med tolkning av synintryck. CVI leder till att man har svårighet att känna igen sig i främmande miljöer, urskilja ett visst föremål i en mängd föremål, identifiera höjdskillnader, känna igen kända personer i en folksamling samt identifiera former. Svårigheterna att tolka synintryck skapar stora problem i vardagliga situationer och E är därför i stort behov av ständig hjälp med tolkning av synintrycken. Specialpedagog, Vallåkra skola, uppger bl.a. följande. E är på en femårsavdelning. Det finns extra personal i gruppen för honom och två andra barn. Han behöver hjälp med att stanna kvar i leken, sin uthållighet och koncentration, toalettbesök, av- och påklädning och med
7 tekniska hjälpmedel. Hans dag skiljer sig inte från de övriga barnens dag och han har kamrater och deltar i leken. E har en visuell perceptionsstörning som måste kompenseras med anpassning och lämpliga uppgifter, lutande skrivbord, knep och strategier hur/var han ska sitta, enfärgade bakgrunder och korta arbetspass. Han behöver viss hjälp vid toalettbesök. E kan själv ta sig till toaletten, dra ner byxor utan knappar och sätta sig på sitsen. Han kan även hoppa ner från toaletten, men sen behöver han hjälp med att dra upp byxor. Han tar sig själv till vasken och tvättar sig. Han rar maten serverad vid bordet samt rar hjälp med undanplockning. Han behöver hjälp med all på- och avklädning. E. har inga problem med kommunikation. Inomhus kryper han och tar sig fram med elrullstol eller rullstol utomhus. Han tar sig upp i och ur rullstolarna själv. Han rar uppgifter som han kan lösa precis som alla de andra barnen, men han behöver "en hjälpande och stöttande hand" vid grov- och finmotoriska övningar. Förvaltningsrätten har i dom den 23 december 20 I 0, mål nr 9039-10, gjort bedömningen att E. inte har rätt till assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (LASS). Förvaltningsrättens bedömning I målet är utrett att E! tillhör personkretsen enligt I LSS och han har därmed rätt till de insatser enligt lagen som han har behov av och som inte tillgodoses på annat sätt. En förutsättning för att personlig assistans ska kunna beviljas är att den funktionshindrade personen behöver hjälp med sina grundläggande behov enligt 9 a LSS, dvs. personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. När prövningen avser ett funktionshindrat barn måste hänsyn tas till vad som ingår i det normala föräldraansvaret.
8 Endast det hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i samma ålder kan därför läggas till grund för bedömningen. Vid tiden för vård- och omsorgsnämndens beslut var E cirka sex år gammal. Vid denna ålder är föräldraansvaret relativt omfattande. Till följd av sitt funktionshinder behöver E mer hjälp med hygien, på- och avklädning samt måltider än många jämnåriga barn. Utredningen visar dock inte att han är i behov av sådan aktiv tillsyn som får anses ingå i de grundläggande behoven. Mot bakgrund av den beskrivning som har lämnats om Ei hjälpbehov avseende sina grundläggande behov, finner dock förvaltningsrätten inte att det har framkommit att hjälpinsatserna är större än att de huvudsakligen ryms inom det normala föräldraansvaret. Inte heller har framkommit att övriga hjälpinsatser kan anses vara så krävande och komplicerade att de berättigar till insatsen personlig assistans. Det är således förvaltningsrättens bedömning att E sammanlagda behov av hjälp vid tiden för vård- och omsorgsnämndens beslut inte var av den omfattningen att han har rätt till personlig assistans enligt LSS. E överklagande ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DY 3 I 09/1 B) Louise af Klint I avgörandet har även nämndemännen Louice Christensson, Marie Weibull-Kornias och Leif Nilsson deltagit.