DOM Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Sala kommun Box Sala

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Sala kommun Box Sala MOTPART L God man: Ombud: Advokat Thomas Johanson Legare Advokatbyrå AB Box I Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Uppsalas dom den 12 mars 2013 i mål nr , se bilaga A SAKEN Personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten bifaller vård- och omsorgsnämndens överklagande, upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer nämndens beslut den 25 november 2011 att avslå L ansökan om personlig assistans. Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Expeclitionsticl måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. Mål nr YRKANDEN M.M. Vård- och omsorgsnämnden yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer nämndens beslut att inte bevilja L personlig assistans. Till stöd för talan anför kommunen i huvudsak följande. L behov av stöd med de grundläggande behoven är inte av den omfattningen och karaktär som krävs för rätt till personlig assistans. Hennes behov av stöd vid kommunicering är inte ett grundläggande behov i lagens bemärkelse. Kommunicering räknas bara som ett grundläggande behov om närvaro av assistent är en förutsättning för att kommunicering överhuvudtaget ska kunna ske. L kan uttrycka sig verbalt och använder sig ibland av teckenspråk som även kan innehålla egna tecken. Hon kan tala, göra sig förstådd och förstår vad andra säger utifrån sin nivå. Det krävs inte ingående kunskaper om henne som person, hennes funktionshinder eller hennes sätt att kommunicera för att kommunicering överhuvudtaget ska kunna ske. Det bestrids inte att L har behov av visst stöd i samband med hårtvätt, vid avslutande av tandborstning och visst behov av stöd i samband med toalettbesök. De hjälpinsatser som behövs är dock bara till mycket begränsad del av det mycket privata och känsliga slag som förutsätts vid personlig assistans. Dess omfattning i tid är av sådan ringa omfattning att det inte på egen hand kan bedömas vara tillräckligt för personlig assistans. Ett behov av hjälp 5,25 timmar per vecka är inte tillräckligt för att berättiga till personlig assistans. L bestrider ändring av förvaltningsrättens dom och anför i huvudsak följande. Hon kan inte göra sig förstådd eller förstå vad andra säger om hon inte har någon assistent eller närstående med sig. Hon har ett generellt behov av hjälp med kommunikation i affärer, vid besök hos frisör, läkare och i liknande situationer. Hennes behov av hjälp med sådan kommunikation uppskattas till 3,5 timmar per vecka. Därutöver behöver hon hjälp med kommunikation i samband med daglig verksamhet,

3 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. Mål nr I körverksamhet, badhusbesök, dans och vid kamratkontakter under sammanlagt 15 timmar per vecka. När det gäller vanliga grundläggande behov behöver hon att någon som hon har stor tillit till påtalar för henne vad och hur hon ska göra när det gäller hygienskötsel och påklädning, sammanlagt 5,25 timmar per vecka. Till stöd för sin talan ger L in ett intyg från arbetsledare på den dagliga verksamheten. I intyget anges att L inte kan vistas ensam på den dagliga verksamheten. Om inte assistenten finns vid L sida och hjälper henne i kommunikationen tar hon inte till sig instruktionerna och förhåller sig passiv. Kammarrätten har den 6 december 2013 hållit muntlig förhandling i målet. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Det är ostridigt i målet att L. har ett funktionshinder som innebär att hon tillhör personkretsen i I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Frågan är om hon på grund av sitt funktionshinder har sådana hjälpbehov i sin dagliga livsföring att de grundar rätt till personlig assistans enligt 9 a LSS. Nämnden har mot förvaltningsrättens dom invänt att L inte är i sådant behov av hjälp med kommunicering att det berättigar till personlig assistans. Nämnden har också motsatt sig förvaltningsrättens bedömning att L behov av hjälp med hygienen är av sådan omfattning att det utgör grundläggande behov som medför rätt till personlig assistans. Innebörden av 9 a LSS är att personlig assistans ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Det som främst åsyftas är sådana hjälpbehov

4 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. Mål nr som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges (RÅ 2009 ref. 57 och prop.1992/93: 159 s. 64). Till de grundläggande behoven hör att kunna kommunicera med andra och att därmed kunna skapa och upprätthålla sociala kontakter. Ett sådant behov kan föreligga om det krävs kunskap om den funktionshindrade och dennas funktionshinder och kommunikationssätt för att kunna förstå vad den funktionshindrade vill säga och för att hjälpa honom eller henne att uppfatta budskap som andra vill förmedla (RÅ 2000 ref. 11 och RÅ 20 I 0 ref. 17). Normalt räknas inte aktiverings- och motivationsinsatser av olika slag till de grundläggande behoven. Personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser bör inte ha rätt till personlig assistans. Undantagsvis kan en annan bedömning göras om det är fråga om att den enskilde, huvudsakligen på grund av sitt psykiska tillstånd, behöver sådan aktiv tillsyn som närmast har karaktär av övervakning. Påminnelser, praktiska instruktioner och liknande kan inte räknas till sådan kvalificerad tillsyn (RÅ 2009 ref. 57 och RÅ 2003 ref. 33). En person som bara i mycket begränsad omfattning har behov av hjälp med något av de grundläggande behoven kan inte utan vidare anses berättigad till personlig assistans. Även om själva tidsåtgången inte är påfallande stor måste dock en samlad bedömning göras, bl.a. med hänsyn tagen till om det stöd som behövs är av mycket privat eller integritetskänslig karaktär eller om det förutsätter någon specifik kompetens. Såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter måste beaktas.

5 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. Mål nr Även hur ofta hjälpen behövs framstår som en viktig faktor (RÅ 2009 ref. 57). Av utredningen i målet framgår att L både har ett verbalt språk och ett teckenspråk och att hon kan göra sig förstådd samt att hon kan förstå vad som sägs till henne. Vad L behöver hjälp med är ett betydande socialt stöd av någon som känner henne för att hon ska använda sig av sin kommunikationsförmåga även i relation till andra. Med hänsyn till att L har ett språk och kan göra sig förstådd, även om kommunikation helst sker med och i närvaro av ett personligt stöd, bedömer kammarrätten att L kommunikationssvårigheter inte är av sådan art att de berättigar till personlig assistans. När det gäller L behov av hjälp med den personliga hygienen gör kammarrätten följande bedömning. Av utredningen i målet framgår att L till stor del klarar att praktiskt sköta sin hygien, såväl när det gäller toalettbesök som när det gäller dusch och tvätt. Hon behöver dock omfattande muntliga förberedelser, instruktioner och påminnelser för att hon ska bli duschad på ett tillfredsställande sätt. Ofta sköts det dock även praktiskt av modern eller av någon av de privat anställda personliga assistenterna. Detsamma gäller vid toalettbesök då L praktiskt kan sköta besöken själv men behöver hjälp med påminnelser, instruktioner och tillsyn för att allt ska gå rätt till. Kammarrätten bedömer att den hjälp L är i behov av för att kunna sköta sin hygien huvudsakligen består av sådan hjälp som inte grundar rätt till personlig assistans, dvs. motivations- och instruktionsinsatser samt påminnelser. I den mån hon är i behov av praktisk hjälp av integritetskänslig karaktär bedömer kammarrätten att det är i så begränsad omfattning att det inte medför rätt till personlig assistans.

6 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. Mål nr När det gäller L1 behov av stöd och hjälp med övriga behov instämmer kammarrätten i förvaltningsrättens bedömning att de inte utgör grundläggande behov i den bemärkelse som krävs för rätt till personlig assistans. Kammarrätten finner sammanfattningsvis att L behov av hjälp för att tillgodose sina grundläggande behov inte kan anses vara av den karaktär och omfattning som förutsätts för rätt till personlig assistans. Vård- och omsorgsnämndens överklagande ska därför bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Annica Lindblom kammarrättsråd ordförande Eva Hammar kammarrättsråd referent Kaj Håkansson kammarrättsråd Anna Carlson föredragande

7 Bilaga A FÖRVALTNINGSRÄTTEN Mål nr I UPPSALA Meddelad i Enhet 1 Uppsala KLAGANDE L God man: MOTPART Vård- och omsorgsnämnden i Sala kommun Box Sala ÖVERKLAGAT BESLUT Vård- och omsorgsnämndens i Sala kommun beslut den 25 november 2011 SAKEN Personlig assistans SLUT Förvaltningsrätten bifaller delvis överklagandet och ändrar vård- och omsorgsnämndens beslut på så sätt att L beviljas personlig assistans med 12,25 timmar per vecka för de grundläggande behoven personlig hygien och kommunicering. Dok.Id Postadress Box 1853 Besöksadress Kungsgatan 49 Telefon Telefax Uppsala E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA BAKGRUND Vård och omsorgsnämndes i Sala kommun (nämnden) beslutade att avslå L ansökan om personlig assistans. Beslutet motiverades i huvudsak med att L behov av stöd med de grundläggande behoven inte är av den omfattning och karaktär som krävs för rätt till personlig assistans. YRKANDEN MM, yrkar att hon ska anses ha behov av personlig assistans. Till stöd för sin talan anför hon i huvudsak följande. Hon har ett omfattande behov av personlig assistans, vilket bekräftas av personalen på ko1ttidsboendet och den dagliga verksamheten samt lärare. Hon har framför allt behov av hjälp avseende den personliga hygienen och kommunicering. På grund av hennes bristande kommuniceringsförmåga och risken för att hon ska försvinna kräver hon aktiva tillsynsinsatser. Nämnden anser att överklagandet ska lämnas utan bifall. S KÄL har diagnosen Downs syndrom samt nedsatt synskärpa. Hon bor i egen lägenhet och är beviljad daglig verksamhet. Hon klarar inte av sin hygien på egen hand då hon inte har insikt om att hon behöver tvätta sig eller ser när kläderna är smutsiga och behöver bytas. Hon duschar eller badar en gång per dag. Hon tar inget eget initiativ till att duscha och behöver någon som ger henne tvål på en svamp då hennes nedsatta syn gör att hon inte ser flaskorna. Hon behöver hjälp att tvätta de delar hon själv glömmer, tvätta håret och skölja av all tvål, schampo och balsam. Hon behöver hjälp att torka sig på ryggen. Hon borstar delvis tänderna själv men måste ha hjälp för att det ska bli ordentligt gjort. Hon behöver till viss del hjälp att torka sig och tillsägelse om att tvätta händerna vid toalettbesök.

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA Hon behöver hjälp med fotvård, insmörjning av kroppen m.m. Hon klarar att klä sig förutom att knäppa knappar, dra upp dragkedjor och knyta. Hon behöver hjälp att plocka fram och välja kläder efter väderlek och årstid samt ibland att rätta till kläderna. Hon äter själv och kan bre en smörgås och värma en pirog i micron. Hon behöver hjälp att portionera maten till lagom mängd och stöd för att få i sig varierad kost samt påminnelse om att dricka. Hon behöver hjälp att finfördela maten och klarar inte att på egen hand tillreda en måltid. Hon kan uttrycka sig verbalt men hennes förmåga att tolka nyanser i språket och andras avsikter är starkt begränsad. När hon är upprörd, arg, rädd, stressad eller irriterad kan hon övergå till teckenspråk som också kan innehålla helt egna tecken. Hon tar inte kontakt och pratar inte med okända människor utan stöd. Hon är i behov av att känna sig trygg och har behov av rutiner. Hennes möjligheter att själv klara vissa moment förutsätter en välkänd miljö med bekanta personer. I en obekant miljö klarar hon ingenting alls på grund av osäkerhet och sin nedsatta syn. Hon har ett ständigt behov av hjälp och stöd. Föräldrarna avlönar fyra personliga assistenter som arbetar hos henne 24 timmar per dygn. Om hon är själv en längre stund blir hon orolig och rädd och kan ge sig ut och leta efter någon av assistenterna eller föräldrarna. Då hennes synfält med glasögon är begränsad kan hon inte hitta utan ledsagning. Vid två tillfällen har hon gett sig ut på egen hand, vilket resulterade i att hon en gång tillbringade natten i skogen och en annan gång att hon ställde sig mitt i en trafikerad gata. Hon kräver ständig tillsyn då hon helt saknar insikt om faror, nästan inte ser någonting och inte på egen hand kommunicerar med personer hon inte känner. Familjeläkare Eva Restorp anger bland annat följande i läkarutlåtande från den 23 augusti L har ett förståndshandikapp med I 00- procentigt hjälpbehov dygnet runt. Hon behöver hjälp och stöd när det gäller de praktiska sysslorna runt matlagning, tvätt, städning, matinköp och

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA den personliga hygienen. Det är svårt att utan att närmare känna henne förstå kommunikationen. Förvaltningsrätten gör följande överväganden. Den som omfattas av personkretsen i I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har bland annat rätt till insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomist stöd till skäliga kostnader för sådan assistans om insatsen behövs för att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor och behovet inte tillgodoses på annat sätt (7 och 9 LSS). Det är ostridigt i må- Jet att L tillhör LSS personkrets. Frågan i målet är om hon har rätt till personlig assistans. Med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt (9 a LSS). I förarbetena avseende rätten till personlig assistans betonas att det ska vara fråga om hjälp av mycket privat karaktär och att assistans ska vara förbehållen situationer av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag Ufr prop. 1992/93: 159 s. 174 f samt prop. 1995/96: 146 s. 13 ). Personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och enbart har behov av motiverings- och aktiveringsinsatser bör inte ha rätt till personlig assistans. I rättspraxis har det slagit fast att det inte är alla praktiska hjälpbehov som avses och att förarbetsuttalandena närmast tyder på att lagstiftaren främst

11 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA I åsyftat sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge hjälpen och hur (RÅ 2009 ref. 57). Förvaltningsrätten finner med hänsyn till att L inte klarar att duscha eller borsta tänderna samt endast till viss del klarar toalettbesök självständigt att hjälpbehovet är av sådan karaktär att det får anses utgöra ett grundläggande behov som uppgår till 45 minuter per dag. Förvaltningsrätten finner med hänsyn till att L i själva påklädningsmomentet endast behöver hjälp med knappar, dragkedjor och att knyta samt att ibland rätta till kläderna att hjälpbehovet inte är av den mycket privata och känsliga karaktär att det kan anses utgöra grundläggande behov. Förvaltningsrätten finner med hänsyn till att L äter självständigt, även om viss hjälp behövs för att fördela maten, att hjälpbehovet inte är av den mycket privata och känsliga karaktär att det kan anses utgöra grundläggande behov. Med kommunicering avses att en person med funktionshinder behöver en annan persons, det vill säga den personliga assistentens, närvaro för att kunna lämna respektive ta emot budskap från tredje person (RÅ 2000 ref. 11 och RÅ 20 I 0 ref. 17). Visserligen kan L utrycka sig verbalt men hon har svårt att tolka nyanser i språket och andras avsikt, använder ibland teckenspråk med egna tecken och pratar inte med okända människor utan stöd. Vid sådant förhållande och med hänsyn till vad som framkommer av läkarutlåtandet från familjeläkare Eva Restorp finner förvaltningsrätten att L1 har sådana svårigheter att kommunicera att hjälpbehovet måste anses utgöra ett grundläggande behov och uppgår till 60 minuter per dag. Det har dock inte framkommit något som styrker att

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA kommuniceringsbehovet inte skulle vara tillgodosett under den dagliga verksamheten, varför förvaltningsrätten inte kan finna särskilda skäl för att beakta någon tid för kommunicering under vistelsen där. Allmänna aktiverings-, motiverings- och tillsynsinsatser räknas inte som grundläggande behov men kan ingå i övriga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt (RÅ 1997 ref. 28 och RÅ 2010 ref. 17). Aktiveringsmotiverings och tillsynsinsatser kan ingå i grundläggande behov om den enskilde på grund av sitt psykiska tillstånd behöver sådana aktiverings- och motiveringsinsatser att instruktioner måste ges i va1je moment för att den enskilde överhuvudtaget ska kunna förmås att tillgodose sina behov och/eller på grund av bristande insikter och aggressivitet, ofta i kombination med kommuniceringssvårigheter, behöver sådan aktiv tillsyn som närmast är av övervakande karaktär (RÅ 1997 ref. 23 och RÅ 2003 ref. 33). Påminnelser, praktiska instruktioner och liknande räknas inte till sådana kvalificerade behov (RÅ 2009 ref. 57). Visserligen kompliceras L situation av att hon förhåller sig passiv i olika situationer och inte pratar med främmande personer men då förvaltningsrätten inte kan finna det styrkt att hon behöver instruktioner i varje moment av någon som känner henne väl för att överhuvudtaget kunna tillgodose sina grundläggande behov finner förvaltningsrätten att de aktivering- och motiveringsinsatser hon behöver, även vid kommunicering, inte är av så kvalificerat slag att de kan anses utgöra grundläggande behov. Inte heller har det framkommit att de tillsynsinsatser som behövs, trots vissa svårigheter avseende kommunicering och bristande insikter om faror, kräver någon som känner henne väl eller är så vanligt förekommande att de är av sådant kvalificerat slag att de kan anses utgör grundläggande behov. Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att L hjälpbehov avseende personlig hygien och kommunicering utgör grundläggande behov och uppgår till 12,25 timmar per vecka (0,75 tim + 1 tim x 7 dagar).

13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DY 3109 /1 A) Peter Lif rådman Nämndemännen Louise Baum, Bo Singman och Elisabeth Wedholm Mattson har deltagit i avgörandet. Målet har föredragits av Lolita Ekelund