DOM z 1 Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun Vännäs

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL z 1 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (6) Mål m KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun Vännäs MOTPART T Ombud: Niklas Fjällström och Veronica Hedenmark Assistans Juristerna Östennalmsgatan 87 D Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Umeås dom den 11 juni 2013 i mål nr , se bilaga A SAKEN Personlig assistans enligt lagen (1 993 :387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) KAMMARRÄTTENS AV GÖRANDE Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och överlämnar handlingarna i målet till Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun för vidare utredning av det antal timmar som T personlig assistans. har rätt till Kammarrättens beslut om inhibition den 5 juli 2013 gäller inte längre. Dok.Id Postadress Box Sundsvall Besöksadress Södra Tjärngatan 2 Telefon Telefax E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se Expeditions tid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 2 Mål m YRKANDEN M.M. Vård- och omsorgsnämnden (nämnden) yrkar att kammanätten ska fastställa nämndens beslut att avslå T ansökan om personlig assistans. För det fall kammarrätten anser att han har rätt till personlig assistans yrkar nämnden att kammarrätten begränsar tiden för vilken beslutet ska gälla och överlämnar handlingarna i målet till nämnden för vidare utredning av det antal timmar som T har rätt till personlig assistans. Till stöd för sin talan anför nämnden i huvudsak samma omständigheter som i förvaltningsrätten med bl.a. följande tillägg. Förvaltningsrätten har inte beaktat att den dominerande karaktären på T behov är motiverande och aktiverande insatser eller att omvårdnad inte ingår i insatsen biträde av personlig assistent. Rätten har inte heller tagit hänsyn till att insatserna i övrigt utförs utan att T insett behovet av dem eller tagit initiativ till dem. För att biträde av personlig assistans ska beviljas krävs att personen är delaktig i det som utförs. Personen måste således förstå att insatsen behöver utföras, vilja utföra den och ha föm1åga att använda sig av biträde för att den ska utföras. För det fall kamman-ätten finner att T har rätt till insatsen personlig assistent enligt LSS måste vid beräkningen hänsyn tas till att han har en mycket nära relation med sin tvillingsbror, att de bor tillsammans och följs åt i allt de gör. De kan inte behöva var sin personlig assistent i varje situation och inte heller var sin jourhavande assistent nattetid. T bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak San1Il1a omständigheter som i förvaltningsrätten. Till stöd för sin talan åberopar han den medicinska utredningen, som redovisas särskilt, intyg den 28 augusti 2013 av läraren på gymnasiesärskolan

3 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 3 Mål nr Liljaskolan, Försäkringskassans behovsbedömningsstöd för assistansersättning den 18 oktober 2013, behovsbeskrivning ingiven den 30 augusti 2013, intyg av legitimerade tandläkaren Magnus Lilliesköld, intyg den 18 februari 2014 av dans-pedagogen och pedagogiska ledaren samt intyg den 24 februari 2014 av!ca-handlaren i Vännäs Han har också gett in ljudfiler som innehåller inspelningar av samtal med honom och hans bror samt med de personliga assistenterna Därutöver anför han i huvudsak följande. Det är helt felaktigt att han inte skulle vara delaktig i det som utförs på grund av att han har ett omfattande hjälpbehov. Han är delaktig i det mesta och är t.ex. med och bestämmer vilken mat som ska handlas och vilka kläder han ska ha på sig. På grund av sina autistiska drag är han oerhört beroende av rutiner, vilket kräver ingående kunskaper hos hans assistenter som måste känna till hans olika rädslor och rutiner samt förstå hans svårtolkade språk. Eftersom han behöver hjälp med kommunikation och personlig hygien samt då den assisterande personen måste ha speciell kompetens är hans hjälpbehov i sådan omfattning att han har rätt till personlig assistans enligt LSS. Det saknar då betydelse om nödvändiga aktiverings- och motivationsinsatser bedöms utgöra grundläggande eller andra personliga behov. Mycket talar dock för att dessa insatser, bl.a. på grund av den omfattande tvångsproblematiken och det ritualiserade beteendet samt behov av kommunikationshjälp, kräver ingående kunskaper om honom. Den medicinska utredningen i kammarrätten Av utlåtanden den 8 augusti 2013 och den 12 november 2013 av överläkaren Erna Berglund vid Barn- och ungdomshabiliteringen,

4 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 4 Mål nr Västerbottens läns landsting framgår bl.a. följande. T autistiska drag med mycket bestämda rutiner sammantaget med hans svårförståeliga tal gör att han behöver personliga assistenter som har ingående kunskaper om honom, vilket tar åratal att lära sig. På grund av den komplexa situation som råder kring bröderna är det skadligt att på en och samma gång byta både boendemiljö och personal. De har behov av personal som hunnit lära känna dem ordentligt och har ingående kunskap om båda pojkarnas behov. Av utlåtande den 14 augusti 2013 av legitimerade psykologen och psykoterapeuten Ulla Ader samt kuratorn Ulrika Wennmark vid Barn- och ungdomshabiliteringen, Västerbottens läns landsting framgår bl.a. följande. T har stora språkliga svårigheter som kräver ingående kunskap av personer som är inarbetade och känner honom väl. När bröderna hamnar i konflikt med varandra så krävs det också mycket ingående kunskaper hos assistenterna för att kunna lösa dessa konflikter. På grund av T autistiska drag är han oerhört beroende av rutiner, vilket också kräver en ingående kunskap hos hans personliga assistenter som måste känna till de olika rutinerna och direkt förstå vad han menar, trots hans svårtolkade språk. Han har också många ritualer som måste följas och rädslor som det är viktigt att assistenten känner till. Av ADL-intyg den 17 september 2013 av legitimerade arbetsterapeuten Elisabeth Olofsson framgår bl.a. följande. T kan inte inleda, genomföra och avsluta en aktivitet utan hjälp av assistent. Han förstår inte heller om en aktivitet är olämplig eller farlig. Han är i behov av fasta rutiner och tydlig struktur för att känna sig trygg. Om omgivningen blir för stökig eller svårbegriplig, kraven för höga eller om han hindras i något han tänkt företa sig, reagerar han med att bli utåt agerande. Hans kognitiva svårigheter gör att han är mycket begränsad i sin ADL-fönnåga. Hans fönnåga skiljer sig starkt från vad som är normalt för en 22-åring. Hans autistiska drag gör det svårt för honom att tolka och ta intryck och lära sig från omgivningen

5 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 5 Mål nr och han fastnar i sina aktiviteter. Oförmågan att ta initiativ, genomföra och avsluta visar sig i alla ADL-moment. Detta sammantaget med svårigheterna att kommunicera gör att han inte kan lämnas utan stöd av en person. Han uppvisar en betydande grad av behov av fysisk eller verbal assistans. Assistans behövs konstant. Han klarar inte sin personliga ADL om han inte rar praktiska och fysiska hjälpinsatser av mycket privat karaktär, anpassad till hans funktionsnedsättning och med hjälp av människor med ingående kunskaper om honom och hans behov som känner honom väl. Han kan inte lämnas ensam någon del av dygnet. Av utlåtande den 28 februari 2014 av legitimerade logopeden Ulrika Nordström, Kolbäckens Barn- och ungdomshabilitering, Västerbottens läns landsting framgår bl.a. följande. T har ett tal som närmast är oförståeligt när han pratar i meningar. Han ligger på en språklig nivå på ca tre år. Det krävs att omgivningen har ingående kunskap om hans sätt att kommunicera och känner till vad han pratar om för att kunna tolka honom. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Tillämpliga lagrum och förarbetsuttalanden framgår av förvaltningsrättens dom. Av utredningen i målet framgår att T har behov av aktiva hjälpinsatser med sina grundläggande behov. Detta gäller inte minst hjälp med personlig hygien, vilken såvitt framgår av utredningen i målet medför hjälpbehov av mycket privat och integritetskänslig karaktär. Det finns inte något stöd för att han skulle klara av dessa behov med enbart motiverande insatser eller liknande stöd. Av utredningen framgår också att T har ett dagligen återkommande behov av hjälp med att kommunicera. Mot denna bakgrund finner kammanätten i likhet med förvaltningsrätten att T behov av hjälp med sina

6 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 6 Mål m grundläggande behov är i sådan omfattning och av sådan art som krävs för rätt till insatsen personlig assistent enligt LSS. Eftersom T har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har han också rätt till sådant stöd för sina andra personliga behov, såsom aktiverings- och motiveringsinsatser samt tillsyn Ufr rättsfallet RÅ 2010 ref. 17). Med hänsyn till att T vid tiden för nämndens beslut i januari 2013 bott i den egna lägenheten tillsammans med sin tvillingbror under en längre tid och då bröderna har en mycket nära relation och följs åt i allt de gör, är det uppenbart att T inte har behov av personlig assistans i sådan omfattning som förvaltningsrätten beslutat om. En ny bedömning av assistansbehovet bör göras och det får ankomma på nämnden att på nytt beräkna T totala behov av personlig assistans. Underinstansemas avgöranden ska således upphävas och handlingarna i målet överlämnas till nämnden för vidare utredning av det antal timmar som har rätt till personlig assistans. Mats Tömered kammanättslagman ordförande Elsa Nihlen kammanättsråd referent Hans Eberstein f.d. kammanättsråd Lina Nilsson Levin kammanättsfiskal föredragande

7 Meddelad i Umeå 5ilaga A Mål nr Sida 1 (10) KLAGANDE T God man: MOTPART Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun Vännäs ÖVERKLAGAT BESLUT Vård- och omsorgsnämndens beslut den 25 januari 2013 SAKEN Insatser enligt lagen (1993 :3 87) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS SLUT Förvaltningsrätten förklarar, med ändring av vård- och omsorgsnärnndens beslut, att T har rätt till biträde av personlig assistent i omfattningen 96 timmar under skolveckor och 126 timmar under lovveckor. BAKGRUND T tillhör personkretsen enligt 1 1 LSS. Han har sedan december 2010 varit beviljad personlig assistent enligt 9 2 LSS all vaken tid samt jour under natten. Assistans har inte beviljats för tid i skolan. I ett beslut den 13 september 2012 beviljades 96 timmar under skolveckor och 126 timmar under lediga veckor, varav de grundläggande behoven bedöm- Dok.Id Postadress Box 193 Besöksadress Nygatan 45 Telefon Telefax Expeditionstid måndag - fredag Umeå (Tingshuset) E-post: forvaltningsratteniumea@dom.se 08:00-12:00 13:00-16:00

8 Sida <les uppgå till 22, 14 timmar respektive 25,49 timmar per vecka. Beslutet gällde i avvaktan på Försäkringskassans beslut om assistansersättning. Försäkringskassan beslutade den 18 oktober 2011 att avslå T ansökan om assistansersättning då man bedömde att hans behov av hjälp med de gnmdläggande behoven under skolveckor bedömdes uppgå till i genomsnitt 14, 73 timmar per vecka och under lovveckor till 18,41 timmar per vecka och således inte översteg 20 timmar per vecka. Försäkringskassans beslut har vunnit laga kraft. Vård- och omsorgsnärnnden beslutade den 25 januari 2013 att T inte hade rätt till insatsen biträde av personlig assistent enligt 9 2 LSS. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. T klarar rent motoriskt i huvudsak själv att sköta sin personliga hygien, äta sina måltider och att klä av och på sig. Den praktiska hjälp som T behöver avseende de grundläggande behoven anses vara av begränsad omfattning och av en annan karaktär än vad som avses med insatsen biträde av personlig assistent. Det stöd som i huvudsak helt dominerar T hjälpbehov är enligt vård- och omsorgsnämndens mening, istället sådan tillsyn, motiverings- och aktiveringsinsatser som inte berättigar till insatsen biträde av personlig assistent enligt 9 2 LSS. Vård- och omsorgsnärnndens uppfattning är att T behov kan tillgodoses på annat sätt genom andra insatser enligt LSS så som bostad med särskild service. YRKANDEN OCH ANFÖRANDEN I överklagande till förvaltningsrätten yrkar T att han ska beviljas personlig assistans i enlighet med tidigare beslut, d.v.s. i omfattningen 96 timmar under skolveckor och 126 timmar under lovveckor.

9 Sida 3 I anför bl.a. följande. Han har sedan födelsen diagnosen Downs syndrom och är dessutom autistisk. Han har vidare talsvårigheter som gör att han inte på egen hand kan göra sig förstådd och uttrycka sina behov och därmed kan han inte ta hand om sig själv. Som kommentar till kommunens utredning anför han bl.a. följande. Han är i behov av ständig praktisk hjälp för att sköta sin personliga hygien. Han har svårt att förstå meningen med att sköta sin hygien och anser ofta att det inte är nödvändigt. Konsekvensen av detta medför ett otroligt merarbete för assistenterna att kunna genomföra sina arbetsuppgifter när han inte har förstånd att förstå detta behov. T klarar inte att borsta sina tänder själv, att raka sig, eller att klä av och på sig själv utan behöver ständigt assistenter som hjälper honom och visar honom hur. Han kan inte hantera nagelklipparen. Han kan inte äta och dricka själv utan behöver ständigt assistenter som påminner honom och hjälper honom samt visar honom hur. Han har behov av personlig hjälp dygnet runt på grund av att han har ett språk om ingen förstår förutom assistenterna, att han har autism och Downs syndrom. Han behöver hjälp att påbörja, genomföra och avsluta en aktivitet. Han har en kognitiv förmåga som en 5-åring vilket innebär att han inte ser eller förstår faror för sitt eget liv. Han är utredd av kommunen som kommit fram till att han är berättigad till personlig assistans, senaste omprövningen är gjord den 13 september Några förändringar i hans tillstånd och behov har inte skett sedan dess som påvisar någon förändring som kan ligga till grund för att upphöra med rätten till personlig assistent enligt 9 2 LSS. Han äger och bor i en egen bostad tiilsammans med sin bror och har ett rikt socialt liv. Han har inte för avsikt att bo i särskilt boende och har inte sökt om den insatsen.

10 Sida 4 Vård- och omsorgsnämnden bestrider bifall till överklagandet och anför att de uppgifter som tillförts ärendet genom överklagandet inte ändrar nämndens beslut. Nämnden anför bl.a. följande. T behöver viss hjälp att kommunicera, men behovet kan inte, utom till viss liten del anses vara biträde av personlig assistent. Han har behov av sällskap och tillsyn, men inte av sådant slag att det kan anses vara grundläggande behov enligt 9 a LSS. Inte heller kan han anses ha annat behov av hjälp, som förutsätter ingående kunskaper om honom. Tillsyn, beredskap att ingripa och att faktiskt vidta åtgärder för att hindra någon att gör det han :far för sig, kan inte anses utgöra behov av biträde av personlig assistent. T måste anses ha mycket begränsade behov av det slag som är att anse som grundläggande behov enligt 9 a LSS. Även om det skulle anses vara tillräckligt omfattande för att ge rätt till insats enligt 9 2 LSS, anser Vårdoch omsorgsnämnden att hjälpen för att tillgodose dem inte kan utföras som biträde av personlig assistent. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER Av 7 LSS framgår att personer som omfattas av lagen har rätt till insatser i form av särskilt stöd och service enligt 9 första stycket 1-9 om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Enligt 9 2 LSS är en av insatserna för särskilt stöd och service biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993 :389) om assistansersättning. I 9 a LSS anges att med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora

11 Sida 5 och varaktiga fun.ktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. I förarbetena (prop. 1995/96:146 s. 13) till bestämmelsen i 9 a LSS har bl.a. följande uttalats. Det är främst personer med fysiska funktionshinder och med de mest omfattande behoven som blir berättigade till insatsen personlig assistans. Personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser bör inte ha rätt till personlig assistans. Vidare har bl.a. följande uttalats i förarbeten angående rätten till personlig assistent (prop. 1992/93: 159 s. 175). Något krav på att stödbehovet ska ha en viss tidsmässig omfattning föreligger inte. Dock har tidsfaktorn självfallet betydelse. Ju stöne stödbehov i tid som föreligger desto mer talar omständigheterna för att rätt till biträde av assistent föreligger. Om personlig assistans beviljas bör stödet beviljas i sådan omfattning att den enskildes hela behov av personliga stödinsatser kan tillgodoses, även sådant stödbehov som sett för sig kanske inte skulle ge rätt till personlig assistans. UTREDNINGEN Medicinskt Ulrika Wennmark, kurator vid Barn- och ungdomshabiliteringen har den 6 oktober 2010 uppgett bl.a. följande. T tär en aktiv, nyfiken

12 Sida 6 och social ung man som behöver stöd i olika former hela dygnet. Han har en utvecklingsålder på ca 4-5 år men känslomässigt är han som andra unga män. Han har svårt att förstå konsekvenserna av sitt handlande, han kan inte läsa och förstå skriven text och har svårt att förstå innebörden av tid. Han behöver hjälp i de flesta vardagsaktiviteterna, dels aktiv hjälp, dels påminnelse om vad och hur saker ska göras. Han är i stort behov av pushning och motivationsarbete. Han behöver också hjälp och stöd att påbörja och avbryta aktiviteter. Han är i behov av ett ständigt hjälp-jag. Petra Sehlin, överläkare vid Öron Näsa Hals kliniken, Umeå har i ett utlåtande den 29 oktober 2010 uppgett bl.a. följande. T harmb Down. Han har även en måttlig hörselnedsättning. Hörselnedsättningen medför svårigheter att uppfatta tal i många miljöer. T språk är svårförståeligt även om en språklig kompetens finns hos honom. Detta medför att han gärna kommunicerar verbalt men att det tar längre tid än hos andra. Han behöver assistans för kommunikation med utomstående både för att göra sig förstådd och för att höra och förstå. Vård- och omsorgsnämndens utredning Av utredningen framgår bl.a. följande. T bor i en lägenhet tillsammans med sin bror. Brodern har liknande funktionshinder. T går sista på särgyrnnasium. Han går i skolan måndag - fredag kl kl Nämndens utredning: av grundläggande behov efter samtal med T personföm assistenter Personlig hygien: T behöver påminnelser, vägledning och viss praktisk hjälp för att sköta sin personliga hygien. Han tvättar sig själv i ansiktet efter påminnelse. Han anser sig klar med att tvätta sig tmder armarna efter

13 Sida 7 att ha duttat lite med vatten. Assistenterna tvättar honom färdigt under armarna. Vid dusch hjälper assistenterna honom med att tvätta hår, rygg och underliv. Han torkar sig själv efter dusch. Hela duschrnomentet tar ca 20 minuter. Ungefär varannan dag behöver han duscha en extra gång i samband med avföring. Assistenterna hjälper honom att tvätta underlivet. Dessa duschtillfällen tar 5-10 minuter. T behöver hjälp att torka sig efter avföring. T borstar tänderna morgon och kväll. Han borstar inte tänderna längst in i munnen, assistenterna hjälper honom att borsta längst in. T. rakar sig själv efter påminnelse. Han anser sig klar även om han missat en del, assistenterna hjälper honom att raka sig färdigt. T smörjer in fötterna ett tillfälle per dag efter dusch. Motoriskt kan han smörja själv, men han vill inte och assisterna hjälper honom med det. T klipper inte sina naglar 10 minu- själv, han får hjälp med finger- och tånaglar varannan vecka, 5 - ter. På- och avklädning: T kan klä av och på sig själv. Han kan inte knyta skosnören och han drar inte upp dragkedjor. Han f'ar hjälp med att ta på sig ytter kläderna. Ata och dricka: T kan äta och dricka själv. Han äter väldigt snabbt och behöver påminnas att äta mindre fort. Han behöver påminnas att dricka annars dricker han inte. Assistenterna hjälper honom att dela maten i mindre bitar. Kommunikation: T har ett språk som kan vara svårt att förstå för den som inte känner honom. När han är ute i samhället vill han gärna prata med människor han möter, men har svårt att göra sig förstådd. Assistenterna uppskattar att de under vardagar hjälper honom vid kommunikation med andra 5-10 minuter per dag. På söndagar besöker han sin familj, det kan

14 Sida 8 även vara svårt för anhöriga att förstå vad han vill ha sagt. T behöver även hjälp med kommunikation när han besöker sjukvård/tandvård. Ingående kunskap: T. kan inte ta hand om sig själv. Han har ett stort behov av ständig tillsyn, påminnelser, vägledning, motivering-och aktiveringsinsatser för att klara den dagliga livsföringen. T har bristande förmåga att planera, genomföra och slutföra en aktivitet och har bristande omdöme. Vård- och omsorgsnämndens bedömning T: har dagligen behov av omvårdnad, tillsyn, vägledning, påminnelser, motiverings- och aktiveringsinsatser för att klara den dagliga livsföringen. I vissa situationer behöver han även viss praktisk hjälp. Behovet av praktisk hjälp i samband personlig hygien bedömer vård- och omsorgsnämnden till i genomsnitt 1,9 timmar aktiv assistans per vecka enligt följande beräkning: Tvätta sig under annama på morgonen: I minut x 7 = 7 min/vecka Dusch dagligen schamponera hår, tvätta rygg och underliv: 5 min x 7 tillfällen samt 3-4 extra tillfällen underliv: 3 min x 3,5 = 45,5 min/vecka. Tandvård morgon och kväll: 2 min x 2 x 7 = 28 min/vecka. Rakning varannan dag: 2 min x 3,5 = 7 min/vecka. Insmörjning av fötter dagligen: 1min x7=7 min/vecka. Nagelvård pedikyr och manikyr 1 tillfälle varannan vecka: 5 min/vecka. Toalettbesök torka efter avföring 2 tillfällen per dag: 2 min x 7 = 14 min/vecka. Enligt vård och omsorgsnämndens uppfattning har de påminnelser, motiverings- och aktiveringsinsatser samt den tillsyn som T: behöver i samband med på- och avklädning, att äta och dricka, inte en sådan

15 Sida 9 karaktär att det kan anses vara ett grundläggande behov. T har visst behov av stöd att äta och dricka. Han kan äta och dricka själv. Det praktiska stöd han får handlar om att dela viss mat i mindre bitar. T har svårigheter att göra sig förstådd vid kommunikation med tredje person. Behovet uppstår dagligen vid kortare möte ute i samhället. Vård- och omsorgsnämnden bedömer behovet till i genomsnitt 1 tim/vecka. Den tillsyn som T har behov av är av relativt kontinuerlig art och det kan inte anses vara fråga om ett behov av sådan aktiv tillsyn som är av övervakande karaktär. Det föreligger inte ett behov av sådan ingående kunskap om T att hjälpen måste ges av ett begränsat antal personer. S KÄL T tillhör personkretsen i LSS och har rätt till insatser enligt denna lag, bl.a. biträde av personlig assistent, om han behöver sådan hjälp i sin livsföring och om hans behov inte tillgodoses på annat sätt. Genom insatserna ska han tillförsäkras goda levnadsvillkor. Förvaltningsrätten bedömer att T behov av hjälp med sina grundläggande behov, vid duschning, toalettbesök samt att i övrigt sköta sin hygien, är av sådan privat karaktär att den insats som krävs är av sådan art som berättigar till personlig assistans. Även om tidsåtgången inte är påfallande stor så är den dagligen återkommande. T behov av hjälp med att kommunisera är även dagligen återkommande och av varierande omfattning. Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att T hjälpbehov med de grundläggande behoven får anses vara i tillräcklig omfattning och av sådan art som krävs för rätt till insatsen personlig assistent enligt LSS.

16 Sida 10 Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till sådant stöd för sina andra personliga behov. T har alltså rätt till personlig assistans även för aktiverings- och motiveringsinsatser samt för tillsyn som inte räknas som aktiv tillsyn Gfr RÅ 2010 ref 17). Förvaltningsrätten finner mot denna bakgrund och då någon förändring i de förhållanden som rådde vid tiden för det senaste beslutet om beviljande av personlig assistans inte har kunnat påvisas, att T. har rätt till personlig assistans för sina grundläggande och övriga behov i tidigare beviljad omfattning. Överklagandet ska därmed bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/lC) Thomas I avgörandet, som är enhälligt, har rådmannen Thomas Hägglöf, ordförande, samt tre nämndemän deltagit. Målet har föredragits av Kerstin Peterson.