Bng Assarsson Forskning Makro, konomri Skar, EMU, frfrågsysm Finansdparmn Svrigs Riksbank Sora konomriska modllr Svnsk modll BASMOD Modll för världskonomin Modll för kors prognosr Inflaion/rlaiva prisr Hmsida www.bassarsson.com Liraur m m Kursns uppläggning Dl I: Grundläggand makromodll(r) Dl II: Mikrokonomiska fördjupningar Dl III: Ekonomisk poliik Min hmsida www.bassarsson.com Liraurhänvisningar Förläsningsanckningar Kompndium Ev ny informaion läggs u succssiv
Anvisningar för B-Makro Dl II Fördjupning VT7 B Assarsson 6-- Innhåll gås ignom i följand ordning: Innhåll Liraur Daa, rgrssionsanalys, förvänningar A, B-5, BApp 9-6 Hushållns konsumionsugifr A, B6, K Privaa invsringar A, B6 Finansilla marknadr A, B5 Ränor, växlkursr och handl A, B-, KO-7, - Arbsmarknad, prisr och lönr A, G, B6-9, B-3 Förkorningar B Blanchard, Macroconomics A Assarsson, kompndium, s www.bassarsson.com K Liraurkompndium KO Krugman & Obsfld, Inrnaional conomics G Gofris, Förläsningsanckningar Mikrooriska fördjupningar Variablr av inrss Daa, förvänningar, konomri Försörjningsbalansn Hushållns konsumion Invsringar Expor minus impor Arbsmarknad Pris- och lönbildning Finansilla marknadr Försörjningsbalansn, BNP Priva konsumion Ral disponibl inkoms Toal ral noförmögnh Privaa invsringar Tobins Q Ralränan Noxpor Ral växlkurs Expormarknadr Arbsmarknad Arbslösh Sysslsäning Mdlarbsid Rallön Arbsprodukivi Inflaion KPI UNDX Finansilla variablr Ränor, växlkursr Pngar, akir, obl, fasighr, lån
Hur ska variablrna sudras/mäas? Ral/nominll llr fasa/rörliga prisr Nivå llr illväxak Sockar/flödn,.x. invsringar/kapialsock, inkoms/förmögnh Kvor,.x. budgundrsko som andl av BNP Kor- och långsikiga samband Makro är mpirisk prägla, man ugår ofa från mpiriska obsrvaionr BNP ral och nominll 6 7 75 5 9 95 5 5 Ral ( års prisr) Nominll (löpand prisr) BNP nivå och illväxak Nivå 7 Privaa skorns kapialsock i års prisr 7 6 5 6 5 3 3 7 75 5 9 95 5 5 Tillväxak 6 - - -6 7 75 5 9 95 5 5 7 75 5 9 95 5 5 Privaa skorns invsringar i års prisr 9 7 6 5 7 75 5 9 95 5 5 3
Efrfrågan, sockar och flödn 3 Budgsaldo i löpand prisr I = K K + δ K = K ( δ ) K Anag K = K = och a K =. frfrågan ökar md procn Anag a δ =. Hur myck ökar ugifrna/invsringarna? - - -3 - -5 7 75 5 9 95 5 5 Budgsaldo som andl av BNP I I -. (.). = = =. dv s. md % (.). - - - 7 75 5 9 95 5 5 Vikiga händlsr? 9 7 Arbslösh i procn av arbskrafn Arbslöshn Inflaionn Ränor Växlkursn Tillgångsprisr (akir, fasighr) 6 5 3 975 9 95 99 995 5 5 KPI-inflaion 6-975 9 95 99 995 5 5
3-månadrs räna Akiprisr, illväx Akiprisr, nivå 6 5 3 6 975 9 95 99 995 5 5-975 9 95 99 995 5 5 975 9 95 99 995 5 5 Dollarväxlkurs SEK/$ 3 Fasighsprisr, illväx Fasighsprisr, nivå 9 6 7 6 5-3 975 9 95 99 995 5 5-975 9 95 99 995 5 5 975 9 95 99 995 5 5 Tori, daa och konomri Tori, modll Hypos Daa Ekonomrisk modll Mäning, sr Tori, daa och konomri Tidssridaa Gnrll funkion Spcifik funkion Drminisisk funkion Sokasisk funkion Slumpvariabl 5
Rala konsumionsugifr 36 36 3 3 6 6 6 3 3 Ral disponibl inkoms Exmpl konsumionsfunkionn Rala konsumionsugifr 3 3 6 6 6 3 3 Ral disponibl inkoms Rgrssion Tsr m m d Rgrssionskvaion C = a+ by + ε Obrond normalfördlad ε ~ IN σ ε T T OLS: min RSS = ( C a by ) = ε = = (, ) Mäa lasicir Tsa hyposr, a=; b= Sudra rsidualr Mäa R b = ( C C)( Y Y) a = C by ( Y Y) 6
Olika dynamiska formr Dynamisk modll C = a + ac + by + by + ε Lång sik: C = C = C Y = Y = Y C = a + ac + by + by a C = b+ b + a a Y Flkorrigringsmodll Typ av dynamisk modll Anpassning ill jämvik Δy = a + a Δy + bδx + λ( y g g x ) + ε Lång sik: y = g + gx Ofa logarimr x Δ log x = log x log x = log( ) x Δx x = Δlog x x x Förvänningar Adapiva (saiska) Raionlla (unyja all informaion) 7
Adapiva förvänningar P P = ( λ)( P P ) Raionlla förvänningar Bäsa modlln Unyja all informaion P = P λ( P P ) λ = P = P λ = EP = EP y y idn idn
Raionlla förvänningar y = a + a y + bx + y = a + a y + bx ε ε = ε = ρε + ν y = a + a y + bx + ρε SAMMANFATTNING - akörrna kännr ill all informaion - gör dn bäsa prognosn - förvänningsfln i gnomsni= och uan mönsr Kriik Akörrna in raionlla Informaion svår o dyr a skaffa Procssr upprpar sig in Torin är omöjlig a förkasa (sammansa hypos) Näsan raionlla förvänningar Akrlof Man (n dl) bryr sig in ibland (.x. när inflaionn är låg) När inflaionn är hög ar man md dn i bräkningarna 9
Ouppmärksamma akörr Man är ouppmärksam (avslappnad) och agrar md informaion som in är full uppdarad