Möten som kan göra skillnad Helena Pokka
Allt mänskligt liv är ett möte byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå ( Hjalmar Gullberg)
FASER i en KRIS Chock Reaktion Bearbetning Omorientering
Sorgen går i skov
TRAUMA - skräck, dödsfara, smärta övergår ens gränser, förmåga att uppleva Känslan av yttersta hjälplöshet Brott mot stimulusbarriären (Freud, 1914) Olika typer av trauma
Gemensamma drag efter trauma Visuellt återuppleva händelsen Flash- backs Dofter, ljud Mardrömmar Återupplevande av traumarelaterad rädsla (även skuldkänslor)
Forts.traumarelaterade Dissociation - bruten orsakskedja Förändrad framtidsperspektiv Glädjelöshet, meningslöshet, tomhet Återskapandet av trauma
Inkapslad trauma Förnekad vill inte minnas Förskjutning till andra saker Ömma punkter utlöser ilska, rädsla, sorg oberoende av anledningar
PTSD barn och vuxna ca 6-13 tonår VUXNA Mardrömmar X X x Startle reactions X X x Fobier, rädslor X X x Traumarelat.lekar X - - Separationsångest X kan förekomma Regression X kan förekomma Kamratproblem X X x
Traumarelaterade symptom Barn Ungdom Vuxna Nedstämdhet X X x Konc. svårigheter X X x Utåtagerande, aggr. X X x Personl. förändring X X x Apati X X x Missbruk, asocialitet - X x Neg. bild av framtiden - X x
stresskänslighet STRESS
Omorientering efter trauma ( krig, flykt) Underlätta skapandet av en ny identitet: social bekräftelse, erkännande, värde, status Nya sociala nätverk: nya vänner, pålitliga myndigheter! Hållande relationer Kompletterande omsorgspersoner för barn när vuxna är i kris
MÅL ROLL PRIVAT PERSON PRIVAT
Professionellt förhållningssätt TRYGGHET, OMSORG Trygg hamn Lugn, empati lågaffektivt bemötande
KÄNSLOHANTERING vid stress, oro, rädsla, hot, ilska
AFFEKTTEORI (Tomkins, 1979) Positiva och negativa grundtillstånd Biologiskt ankrade Omedvetna reaktioner - biologiska reaktioner på yttre och inre stimuli Både fysiska och psykiska Motor i allt handlande Omedveten känslokommunikation - KÄNSLOR SMITTAR
GRUNDAFFEKTER GRUNDTILLSTÅND Visar sig t.ex. i ansiktsuttryck svagt.starkare starkare..starkt
NIO GRUNDAFFEKTER Intresse iver Välbehag glädje, jubel Förvåning positiv, lustfull neutral Ilska, vrede raseri negativ, obehag Rädsla skräck, panik Ledsnad förtvivlan, apati Skam..förödmjukelse Avsmak Avsky Skuld, svartsjuka, avund ( blandaffekter)
SKAMAFFEKT (Nathansson, 1992) Fysiska och psykiska reaktioner Sänkt blick Bortvänt huvud Obehag, rodnad, svaghet Psykiska reaktioner: kognitiva blockeringar av minnen, tankar om värdelöshet och att vara utstött, oduglig, hopplös osv.
SKAMKOMPASS TILLBAKA- DRAGEN ATTACK inåt ATTACK mot andra BLOCKERAD
SKULD blandaffekt Påverkas av kulturella faktorer Rädsla +skam +soc. regler, moral, koder Kulturella strategier för gottgörelse, återbetalning, (tacksamhetsskuld), försoning, förlåtelse Odefinierad rädsla, olöst skuld ångest Ångest är frihetens svindel
STOLTHET och kompetensglädje Fysiska uttryck: räta på ryggen, vidga bröstkorgen
Kommunikation: ORD, vägen till förståelse eller missförstånd skapar broar då, nu, sedan, visioner, närhet, distans, mening sammanbinder brutna samband kommunisera om avsikter, behov, tankar, känslor, värderingar skapar och uppehåller relationer
ICKE - VERBAL KOMMUNIKATION Styr tolkningen av budskapet i samtalet
KÄNSLOREGLERING empatiskt gensvar - bemötande
EMPATISK VÄGG och FOKUS på det som ger kraft
KÄNSLOR - tillstånd sina goda skäl
MENTALISERING Tanken gör känslan hanterbar och begriplig
Strategier för hanterbarhet
Skapa mening
BEHOVET ATT TILLHÖRA
Känslan av sammanhang (KASAM - Antonovsky) Hanterbarhet Begriplighet Mening
VÅGA VÄLJA LIV: underlätta reflektion för mening vad vill jag ordna, värdera, prioritera
Möten som kan skapa skillnad Självkänsla - Egenvärde Självförtroende - Prestera, kunna-värde Uppleva respekt i möten LIKA VÄRDE ACCEPTANS för det som är DELAKTIGHET, ANSVAR ( egenmakt) HOPP
STOP modell S strukture T talking, time O organized activity P (parent) support
Hålla ut och hålla om Tidsperspektiv: minska stress, lugn rytm Separationskänslighet: kontinuitet i relationer, grupp, ledare Trygghetsbehov: förutsägbarhet, rutiner, överskådlighet, ej överraskningar ej avgörande valsituationer i akut kris
De som arbetar ska också ORKA O: ordning, gränser och rutiner R: relationer: känslohantering inåt/ utåt, ansvar för sin inlevelseförmåga / empati sin empatiska vägg K: kreativitet, glädje, inkännande humor A: arbete, mening, roll
ANKNYTNINGSTEORI Trygg hamn
INRE ARBETSMODELLER Tidiga omsorgerfarenheter Anknytningssystem, -beteende vid hot, fara, rädsla: trygghets-, närhetssökande beteende Utforskande beteende Omedvetna beteendemönster, reaktioner
Skrämmande omsorg: desorienterat, kaotisk inre arbetsmodell
BEMÖTANDETS HAND Trygghet Tydlighet Tolerans Tålamod Tillit
SJÄLVLÄKANDE KRAFT RESILIENCE återhämtning, en universell kapacitet som låter en person, grupp eller samhälle förebygga, minimera eller komma över skadliga effekter av motgångar. (enligt international Resilient Project)
JAG KAN, JAG HAR, JAG ÄR
Lyssna med fokus på självläkande krafter Stödja självkänslan: Vad DU ÄR värdefull, förälder, syskon, kärleksfull person Stödja självförtroendet: Vad DU KAN kunnande, prestationer Det positiva: Vad DU HAR. människans historia
VÄLJA FOKUS
FOKUS PÅ DET POSITIVA OCH FRISKA självläkande process Hopp om möjligheter, resurser hitta vägar, framstegsfokus, känslan av normalisering
Monologer: Emotionell närvaro och fokus Lyssna med empati - visa, spegling VÄNLIGA GRÄNSER - rikta sedan uppmärksamhet mot möjligheter
När samtalet låser sig: Mera EMPATI Hjärtkänslans värme (Hilmarsson) bekräftande feedback, lyhördhet, acceptans öppna frågor - ger hopp känsla av egenmakt, reflekterande över valmöjligheter, att hoppa
Oändligt hjälpbehov : Du klarar dig - TRO PÅ individens styrka, utveckling
Rikta seendet
FOKUS på det som ger kraft (Alice Herz-Sommer)
I know that bad, but I look after that good
Glädjen i det som är nu
Attityder av hoppfullhet Självempati och empati i balans Samarbete med kolleger
DISKUTERA 1. Vad är din styrka och dina osäkra sidor i när du arbetar med människor i kris och trauma? 2. Vilket stöd har lätt att ge till andra i ditt arbetslag? Ditt bidrag till stödjande anda 3. Vilket stöd behöver du? När och hur anser du att man skall kunna be om det (vilka rutiner)?