Projektredovisning Aggressiva och trotsiga barn i skolan 2006-2007 Urval Rekrytering De barn som under 2006 deltagit i projektet har rekryterats dels via Uppsalas grundskolors resursteam, dels via rundringning till skolledningen på grundskolor i länet. Information gavs om projektet och vi frågade om det i F-klass eller år 1 fanns någon elev som lärarna fann svår att handskas med, och som uppvisade trots och/eller aggressivitet. Fanns någon sådan fick berörda lärare, förskollärare och assistenter ta del av skriftlig information om projektet och avgöra om de skulle vilja delta. I nästa steg anmälde de sitt intresse till projektet, antingen direkt eller via resursteam. En första bedömning gjordes per telefon om det aktuella barnet stämde in på målgruppen och om så var fallet fick efter föräldrarnas samtycke en första träff bokas in. Under året har 11 barn varit föremål för handledning inom projektet. Ytterligare 1 ärende inleddes, men avbröts p g a flytt. I två av de elva ärendena fullföljdes inte vad man i projektet avsåg vara en fullständig seminarieserie. Skolpersonal som deltog En förutsättning för att vara med i projektet var att den personal som arbetade runt barnet hade möjlighet och vilja att delta. De arbetslag som deltagit har varierat i storlek mellan 2 och 5. Totalt deltog 38 personer med varierande utbildning och yrke: lärare, förskollärare, specialpedagoger, speciallärare, barnskötare och assistenter. Det fanns inget krav på att alla skulle delta alla gånger, det hände att någon uteblev p g a förhinder. I den mån det gick planerades dock tider om vid förhinder, för att minska frånvaron från seminarieserien. Barnens problembeteende De problembeteenden som barnen uppvisade kan godtyckligt indelas i fyra kategorier: fysisk aggressivitet, verbal aggressivitet, trots samt andra problembeteenden. Den sistnämnda kategorins omfattning vittnar om att dessa barn har långt fler svårigheter än det aggressiva och trotsiga beteendet. I projektet har naturligtvis ingen diagnostisk bedömning av barnen gjorts. Det är ändå tydligt att barnen, i varierande utsträckning, uppvisar sådana beteenden som brukar kallas neuropsykiatriska. En förståelse för denna typ av funktionshinder har varit ett betydande inslag i handledningen, då det alltid är viktigt att utgå från barnets förutsättningar i tillämpning av de inlärningspsykologiska principer. Fysisk aggressivitet Verbal aggressivitet Trots Andra problembeteenden Slå andra barn Slå vuxna Hota Provocerande kommentarer Inte lyda tillsägelser/uppmaningar Göra tvärt emot vad hon/han är tillsagd Koncentrationssvårigheter Svårt att följa regler (t ex i spel) Kasta saker Nedsättande kommentarer Gråtattacker när hon/han inte får som Svårt att sitta stilla (t ex i samling och klassrum) Puttas Knuffas Nypas Bitas Spotta Förstöra andras saker Förstöra egna saker Ta strypgrepp Kasta sten mot andra Jaga andra Säga fula ord Skrika Retas Tala illa om andra bakom ryggen Tala sarkastiskt Grimasera Härmas hon/han vill Gå runt i klassrummet/i korridorerna Rymma Gömma sig Låta/göra läten/störande ljud Styra/bestämma över andra barn i lek Missuppfatta andras avsikter negativt Misstolka signaler (provoceras av blickar och röstlägen som uppfattas som fientliga) Lättkränkt Vill inte tala inför andra Inte kunna vänta Oönskat närgånget beteende (pussa, krama andra mot deras vilja) Ljuga (t ex skylla ifrån sig, eller att dikta historier som barnet själv tycks tro på) Självstimulering Vara ordningspolis och påpeka för andra att de ska följa regler
Risksituationer De situationer som barnen främst hade sina problembeteenden i var följande: Prata rätt ut utan att räcka upp handen Undviker ögonkontakt Prata med andra elever på lektionen Inte acceptera kamraters nej Hänga i andra barns kläder Spela pajas / larva sig Kladda med maten Ta av sig kläder/gå ut utan kläder eller skor Ta i andra för hårdhänt Nypa fröken och sedan be om hjälp Rita på andras kläder Vara okontaktbar / avskärmad Tics Motorisk klumpighet Vara speedad /ha högt tempo Avbryta andra Typiska problemsituationer Övergångar från/till rast-lektion Rast Kapprum/hall Byte av aktivitet Lek med andra Ta kontakt med/initiera lek med andra Sitta bredvid vissa personer Trånga situationer Kö Städa Sen eftermiddag Turas om Nya lekar Uppmaningar utan förberedelsetid Gå i led Jobba en längre stund med skolarbete Helklass Vid tillsägelser Vid trötthet När hon/han inte har någon uppgift att utföra Utan vuxen vid sin sida Frihet att göra vad man vill Lösa ramar runt skoluppgifter Ämnen som massage, dans och musik Det praktiska genomförandet Ramar för seminarierna Projektdeltagandet för skolpersonalens del har skett på deras arbetsplatser i entimmessessioner, planerade så att all berörd personal kunde delta. Inledningsvis har två projektpsykologer lett seminarierna, längre fram har dock i regel handledningen skötts av en projektpsykolog per tillfälle. Projektdeltagarna fick veta att deltagandet skulle innebära ca tio seminarier. Dessa planerades in så att de låg relativt tätt, ca en gång per vecka, i början och glesare mot slutet. Stor flexibilitet har funnits från att anpassa planeringen av tider för seminarier för att det skulle vara möjligt för skolpersonalen att delta. Omfattningen av det antal gånger som varje skola erhöll, anpassades till personalens behov och möjligheter. Deltagandet ställde höga krav på självständigt arbete mellan handledningssessionerna. Detta innebar att tillägna sig material som delades ut, att föra dagbok utifrån anvisning, testa
handlingsplaner. Det lyftes i starten fram att utbildningens framgång skulle vara beroende av arbete med det egna beteendet (personalens). Innehåll Innehållet i materialet (och handledningen) bygger på inlärningspsykologiska principer och tillämpning av dessa i åtgärder. Innehållet är detsamma som använts i tidigare etapp av detta projekt, men en bearbetning av formen gjordes med målet att arbeta fram ett antal moduler som stomme för seminarierna. Materialet omarbetades fortlöpande och vid projektets slut fanns 9 moduler som mer eller mindre bygger på varandra i den ordning som anges, men naturligtvis kan modulerna efter övervägande kastas om och vissa kan uteslutas. Till varje modul hör dels inläsningsmaterial på 1-4 sidor och blanketter för hemuppgifter. Modulerna beskrivs nedan utifrån handledarens position. 1. Aggressivitet och personalens beskrivning av barnet Personalen får beskriva barnet och vilka problem de upplever med barnet. Hur denna beskrivning formuleras noteras av handledaren för exempel och korrigering framöver. Aggressivitet består av tanke, känsla och handling och det är mycket svårt att påverka de två förstnämnda, medan vi har en ingång att påverka det sista. Olika perspektiv på aggressivt beteende ger olika förklaringar till fenomenet och det perspektiv som är vårt är att aggressivitet liksom annat beteende är inlärt. Olika människor föds med olika stark benägenhet att t ex bli kränkta och att följa impulser. En starkt sådan benägenhet kan ses som en sårbarhet hos individen. Individens förutsättningar och den miljö individen lever i, samspelar sedan i att forma beteendet. Inlärning av beteende sker genom att individen strävar efter att göra sådant som är funktionellt för henne. 2. Orsaker till problembeteenden Problem med aggressivitet och trots hos barn kan beskrivas utifrån underskott (avsaknad) av accepterade beteenden respektive som överskott av oacceptabelt beteende. Denna indelning ger indikatorer på hur problemet skulle kunna påverkas. Orsaken till överskott och underskott påstås vara dels inlärning och dels individens funktionsnivå. Inlärningshistorien kan ha erbjudit många tillfällen att lära in aggressivt och trotsigt beteende, medan den kan ha gett få tillfällen till att lära in andra beteenden. Barnets förmåga att lära in beteenden påverkas också av sådant som kognition, perception, nivåer av olika ämnen i kroppen och hjärnans fungerande. Exempel på funktionshinder som kan försvåra inlärningen av acceptabelt beteende och befrämja inlärningen av problembeteende är koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet, tics, lägre begåvning och oförmåga att kontrollera impulser. 3. Beteende och situation Istället för att beskriva ett barn i egenskapstermer, vilket implicerar att barnets beteende förklaras av inneboende egenskaper som är robusta över tid, beskriver vi barnets beteende och i vilka situationer beteendet förekommer. Beteendet vill vi beskriva noggrant: vad barnet gör, hur mycket (slår hårt eller löst), hur länge och hur ofta. Situationen som beteendet förekommer i är alla de omständigheter som kringgärdar beteendet och svarar på frågor som var, när, vilka andra var närvarande, vilka regler, krav och ramar gällde, etc. En dagbok över barnets problembeteende och i vilka situationer det uppstått anmodas föras, som följs upp vid nästkommande tillfälle.
4. Konsekvenser Genomgång av de inlärningspsykologiska principerna förstärkning, utsläckning och bestraffning. Beteenden påverkas av hur väl de fungerar för personen. De beteenden som ger personen konsekvenser hon vill ha återkommer sannolikt medan de beteenden som inte gör det troligen upphör. Vi kallar det förra att beteendet förstärks och det sistnämnda att beteendet släcks ut. Beteenden som är funktionella, men på vilka en annan aversiv konsekvens följer, upphör troligtvis så länge som den aversiva konsekvensen också följer, vilket kallas att beteendet bestraffas. Beteendet återuppstår dock troligen när bestraffningen uteblir. En ny dagbok över situation, beteende och konsekvens ska nu föras och följs upp vid nästa tillfälle. 5. Överskott och underskott Enligt tidigare definition på beteendeöverskott och underskott sammanfattas de dagböcker som hittills fyllts i genom en lista över barnets överskott och en över barnets underskott. För varje överskott och underskott formuleras också en hypotes av vilka faktorer som vidmakthåller det: vid överskott vilka konsekvenser som förstärker (motiverar) beteendet och vid underskott om det beror på en funktionsnedsättning (kan inte), inlärning (vill inte) eller rädsla (vågar inte). Hur ofta beteendet saknas respektive förekommer noteras också. 6. Fem principer för att påverka Med de inlärningspsykologiska principerna som grund presenteras fem principer för att påverka beteende. Ändra situationen. Anpassa situationer som brukar innebära hög risk för problembeteende. Kan handla om att ändra kraven, den fysiska miljön, regler, eget beteende hos personal. Lära barnet ett alternativt beteende. Träna på de färdigheter som fattas. Genom t ex modellinlärning, berättelser, rollspel, arrangerade situationer. Förstärka alternativt beteende. Ge förstärkning på önskvärda beteenden som förekommer. Ge beröm, uppmärksamhet, ge naturlig förstärkning (räcka upp handen få ordet), artificiell förstärkning (guldstjärna). Avlägsna befintliga förstärkare. Ta om möjligt bort de förstärkare som finns för det oönskade beteendet (utsläckning). Låt t ex barnet ställa sig sist om det tränger sig i kö, låt barnet inte svara om det tar ordet utan att räcka upp handen, ignorera om barnet nyps för att få hjälp på lektion. Negativa konsekvenser på oönskat beteende. Bestraffa oönskat beteende. Låt en för barnet aversiv konsekvens konsekvent följa på problembeteendet. Exempelvis tillsägelse, inte få gå ut på rast, kvarsittning, böta stjärnor etc. 7. Handlingsplan Ett av barnets överskotts- eller underskottsbeteenden väljs ut för objekt för en handlingsplan. Det som väljs ska vara angeläget, men också något som det är troligt att lyckas med. En handlingsplan formuleras där följande definieras och formuleras. Planeringsdatum och uppföljningsdatum. I vilken situation man ska träna. Vilket det önskvärda beteendet i situationen är. En detaljerat plan för hur personalen ska göra. Vilka av de fem principerna som används. Om överenskommelser ska göras med barnet. Tänkbara hinder och hur dessa ska hanteras. Handlingsplanen ska följas i verkligheten till nästa handledningstillfälle. 8. Handledning Handledning runt handlingsplaner där vi hela tiden återför till analysmetoden som lärts ut och till de fem principerna för påverkan. Noggrann uppföljning av den handlingsplan som sist formulerades och genomförandet av denna. Problemlösning och revidering för att förändra
planen om den inte fungerat beteendemodifierande. Allt större ansvar läggs på personalen att själva utvärdera och formulera handlingsplaner. 9. Lärarstress Detta material kan användas när och om det passar. Hos vuxna runt barn som uppvisar aggressivt beteende uppstår ofta negativa tankar och känslor om barnet. Man kan själv känna sig kränkt och provocerad av att barnet inte gör som man vill. Man hamnar lätt i maktkamper med barnet där konflikter trappas upp ytterligare. Det är också normalt att känna sig uppgiven, maktlös och inkompetent om de ansträngningar man gjort för att hantera barnet inte gett resultat. Det är viktigt att acceptera tankar och känslor som naturliga, men att däremot se skillnaden mellan detta och att agera ut dem, vilket man har ett ansvar att inte göra. Extramaterial Förutom modulerna finns annat material som vid behov har använts. Det gjordes i den tidigare etappen av projektet och finns beskrivet i tidigare projektrapporter. Mål Målet med handledningen var att personalen skulle förvärva kunskap och förmåga till att Se aggressivitet ur ett inlärnings- och ett funktionshinderperspektiv På egen hand göra en analys på barnets problemproblem Skriftligt formulera en handlingsplan utifrån de fem principerna för beteendepåverkan Genomföra handlingsplanen under en bestämd tid Utvärdera och eventuellt revidera handlingsplanen Antal träffar Antal träffar 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Figur 1. Antal seminarier för varje grupp. De två översta är de grupper som avbröts. Antal träffar ( seminarier ) som personalgrupperna erhöll varierade. Antalet avgjordes utifrån personalgruppens behov, möjlighet att planera tider samt projektpsykologernas bedömning av vad som behövdes för att tillgodogöra sig innehållet. Två av grupperna gick inte igenom vad som avsågs vara en fullständig handledningsserie då det inte gick att återuppta kontakten med grupperna efter sommarlovet. Dessa två grupper hade 4 respektive 6 träffar. De grupper där upplägget fullföljdes träffade projektpersonal mellan 6 och 10, i medeltal 8 träffar (se figur 1).
Resultat Exempel på handlingsplaner Här följer några exempel på handlingsplaner som gjordes. Resultaten är naturligtvis inte endast beroende av beskrivna handlingsplaner. De kan härröra från okända faktorer, men troligtvis också av personalens i övrigt förändrade förhållningssätt mot barnet efter kursen. I flera fall gjordes flera handlingsplaner för samma barn som också påverkade målbeteendet. Starta skoldagen Målbeteende: Jobba under lektionerna. Handlingsplan: Ett belöningssystem införs där projektbarnet och ett annat barn (som det är många konflikter med), får varsin burk med 10 nivåer där det krävs ca 10 makaroner för att nå upp till en nivå. Med barnen görs en överenskommelse om vad de ska göra på morgonen och att de kan tjäna makaroner genom detta. Instruktioner för skoluppgifter finns på tavlan. Barnet ska läsa uppgiften där, gå till sin plats och göra denna, allt ska ske tyst utan att störa andra elever. Assistenten möter de båda barnen i kapprummet och ger en påminnelse om överenskommelsen. Makaronerna kan de bytas mot olika belöningar, som kräver att makaronerna nått viss nivå: snickra, gå till badhuset, se en film, spela dataspel med assistenten, kulor, pennor och sudd. Principer: Denna handlingsplan utgår framför allt från två principer. Ändra situationen assistenternas beteende ändras, de ger barnen instruktion och påminnelser. Förstärka beteende barnen tjänar makaroner kontingent på målbeteende. De får också uppmuntran av assistenterna. Resultat: konceptet fungerar för båda pojkarna. Förutom att det fungerar under lektionerna så har det också blivit mindre bråk och tjafs på rasterna. Projektbarnet får vara med och leka mer (=naturlig förstärkare)vilket kanske beror på att de inte är irriterade för att han inte stör i klassrummet. Att sätta ihop de båda pojkarna har också gjort att de har blivit bättre vänner (förut bråkade de mycket) och har lärt sig samarbeta med varandra. Från skolgård till klassrum på morgonen Målbeteende: Barnet ska äta frukost på fritids, vara en stund på skolgården och därifrån gå till klassrummet för den lilla grupp han går i, första lektionen. Handlingsplan: Assistenten lägger om sitt schema så att hon äter frukost tillsammans med barnet. De kan då sitta mer avskiljt och hon kan hjälpa honom vid behov. Assistenten hämtar barnets skolväska i kapprummet, så att han inte behöver gå in där (en situation som analys tydligt visat att han inte klarar). Hon hämtar honom sedan på skolgården, säger samma sak varje dag (ungefär: nu ska vi gå till lilla gruppen och börja jobba ) och börjar gå mot klassrummet. Hon ger honom under denna promenad positiv samvaro (pratar om sådant han gillar). När han kommer till lilla gruppen välkomnas han av läraren där och assistenten är med hela tiden. Hinder: sådana hinder som förutsågs utifrån barnets beteende innan handlingsplanen, var bl a att barnet skulle springa in till kapprummet eller springa hem. I kapprummets dörr placerade sig därför fröken, som skulle mota barnet i dörren genom att ge en påminnelse om att han skulle gå till lilla gruppen. Hemma tog mamman in uteleksaker och slutade att gömma nyckeln tillgänglig för barnet. Assistenten, som brukade hämta barnet när det sprungit hem,
skulle vid dessa hämtningar vänta i bilen och vara tråkig tills barnet kom med tillbaka. (Tidigare hade asssistenten vid dessa tillfällen försökt locka med sig barnet tillbaka genom att först leka en stund.) Principer: Ändra situationen assistens beteende är i princip likadant varje dag, hon ger barnet flera signaler för vilket beteende som förväntas av honom. Förstärka beteende barnen får kontinuerligt uppmärksamhet och uppmuntran av assistenten när han beter sig önskvärt och även av läraren i lilla gruppen när han kommer dit. Avlägsna befintliga förstärkare uteleksaker och nyckel hemma tas bort, för att släcka ut beteendet att springa hem. Assistenten var tråkig och väntade i bilen när hon hämtade barnet hemma om han rymt hem gav inga förstärkare i form av lek eller uppmärksamhet. Resultat: Barnet får en bättre start på dagen och ägnar enligt assistenten mer tid åt skolarbetet. Mindre aggressivt beteende gentemot andra barn och lärare. Mer socialt beteende gentemot de andra eleverna i den lilla gruppen. Barnet går sällan hem från skolan. När han gör det, kommer han snabbare med tillbaka. Samling inför första lektionen (Gruppintervention) Önskvärt beteende: Att barnen pratar tyst och sysselsätter sig med något vid sin plats tills fröken kommer. Handlingsplan: Istället för som tidigare ha uppställning i korridoren, en situation som erbjuder många problembeteenden från projektbarnen och flera andra, bestämmer man sig för att slussa in barnen i klassrummet direkt när de kommer. I klassrummet hörs klassisk musik på låg volym och i dörren står assistenten och påminner barnen om vad de ska göra. Barnen ska gå in till sin bänk och rita eller bläddra i en bok. Projektbarnet behöver extra noggrann påminnelse om detta. Om projektbarnet behöver lämna sin plats, t ex för toalettbesök, följer assistenten med. Assistenten ska uppmuntra barnen genom gester när de göra rätt (tummen upp etc) Principer: Ändra situationen man byter lokal, assistentens beteende och musiken fungerar som är signal för förväntat beteende hos barnen. Förstärka beteende barnen får uppmuntran av assistenten genom tummen upp, leenden etc. Avlägsna befintliga förstärkare barnen har i stor utsträckning fungerat förstärkande för varandras dåliga beteende tidigare i korridoren, genom skratt och uppmuntran. Denna risk minskas nu. En annan sak som man nu slipper är också förstärkgnin från andra barn som passerade klassen i korridoren. Resultat: Morgnarna fungerar utan komplikationer och barnen är lugnare inför första lektionen. Säga nej till ovälkomna pussar Målbeteende: Att projektbarnet skulle låta bli att pussa eller hänga på andra barn om de säger nej. Handlingsplan: Introducera för barnet att stopptecken och Nej! betyder att hon ska sluta. Lära de andra barnen att göra stopptecken och säga nej. Då detta lyckas ska barnen berätta det för fröken, som ger projektbarnet ett streck i en tavla med guldram. 10 streck ger en guldstjärna som sätts klistras på ramen. Fröken ska också vara uppmuntrande vid streckgivning.
Principer: Förstärka beteende barnet får streck och guldstjärna. Fröken uppmuntrar. Avlägsna befintliga förstärkare barnen reagerade tidigare på ett sätt som för projektbarnet troligen var förstärkande, nu ska de inte göra annat än stopptecken och säga nej. Resultat: Barnet klarar oftast att sluta (när de andra barnen klarar att säga nej) och problembeteendet minskar men försvinner inte helt (vilket antagligen beror på att inte alla andra barn klarar av sin del ). Skvaller om att projektbarnet varit på de andra barn byts mot att de andra barnen rapporterar att hon skött sig bra och barnet får mycket positiv uppmärksamhet, vilket verkar stärka hennes ställning i barngruppen. Fri lek Målbeteende: Att projektbarnet ska leka lugnt (inte slåss eller kasta saker). Handlingsplan: En vuxen ska i närheten av barnet. Den andra vuxne som finns i gruppen ska hålla sig i närheten av ett annat barn som det ofta uppstår konflikter med för projektbarnet. Om barnet inte själv hittar på något att göra, ska den vuxen hjälpa barnet igång med något. Vid behov modellera lek (t ex vara med och leka med andra barn). Uppmuntra barnet genom att visa intresse och ge uppmärksamhet. Om barnet tar något från någon annan, ta ifrån barnet saken och försöka föra det tillbaka till leken. Ignorera dåligt beteende som att nypa lärarna för att få deras uppmärksamhet. Principer: Ändra situationen en vuxen finns i närheten och leken är inte lika fri, barnet får hjälp att komma igång. Lära ut annat beteende - modellera lek. Förstärka uppmuntra och uppmärksamma. Avlägsna förstärkare inte låta barnet behålla sådant han tar olovandes. Inte ge uppmärksamhet när barnet nyper läraren. Resultat: Den fria leken fungerar nästan helt utan incidenter. Lärarna får större möjligheter att förekomma konflikter och risksituationer. De ger nu mer uppmärksamhet till sådant som fungerar än sådant som inte gör det. Sitta upp i samlingen Målbeteende: Sitta upp och delta i samlingen. Handlingsplan: Man har sedan tidigare ett välfungerande förstärkningssystem där barnen får en plastfrukt att lägga i en gemensam burk. Dessa har inget tydligt syfte, men delas ut tillsammans med riklig social förstärkning och fungerar på barnen. För alla barn presenteras att varje barn som sitter upp på samlingen kan tjäna en frukt i burken. De har bestämda platser på samlingen och detta ändras inte. Lärarna ska promta projektbarnet att göra målbeteendet genom att diskret påminna honom (obs! Inte att förväxla med tjat, som tidigare). Lärarna delar i slutet av samlingen ut plastfrukt till dem som klarat det. Uppmärksamhet och beröm. Inga kommentarer till dem som inte klarar det. En generell kommentar däremot om att alla har en ny chans i morgon. Principer: Lära ut beteende - eftersom alla barn involveras är förhoppningen att modellinlärning därmed kommer att ske. Förstärkning - uppmuntran genom frukt i burken om man klarat att sitta upp, även social förstärkning. Ljudnivåkontroll i klassrummet (Gruppintervention)
Målbeteende: Barnen ska samtala med en ljudvolym som är tillåten på den aktuella lektionen. Handlingsplan: Tre skyltar tillverkas: tyst, viska och samtalston. Vid varje lektionsstart sätts aktuell skylt upp på tavlan. Om eleverna överskrider gränsen pinglar läraren med en pingla i ca 10 sek, om det när läraren slutar pingla är tyst, har eleverna klarat det och får tummen upp. Annars tummen ner. Relativt till hur mycket de klarar det (eller om inget pinglande ens behövs) så får de tid för överraskning i slutet av lektionen, som är rolig historia, gåtor etc. Hela upplägget presenteras noga för barnen den första gången och de får träna på ljudnivåerna. Principer: Ändra situationen skylten gör det tydligt vilken nivå som gäller. Pinglan påminner. Lära ut beteende de får först träna på hur de olika ljudvolymerna låter. Förstärkning barnen får omedelbar feedback genom tummen upp om de lyckas. De får också mer av något de (förhoppningsvis) gillar i slutet av lektionen, ju bättre de skött sig. Avlägsna förstärkare eftersom det blir angeläget för alla att klara det, kan man hoppas att de svarar/skrattar åt/ger positiv uppmärksamhet till någon som överskrider gränsen. Bestraffning tummen ner när det fungerar dåligt att komma tillbaka till rätt nivå. Resultat: Handlingsplanen fungerar som tänkt. Det har hänt många gånger att ljudvolymen gått upp och då har läraren pinglat och pekat på skylten. Det har nästan alltid blivit tyst då och återgått till önskad ljudvolym. Det har fungerat bra att relativt barnens framgång ge någon förstärkning i slutet av lektionen. Detta har varit gåtor, roliga historier och att gå några minuter tidigare ut på rast. Lärarna upplever det som skönt att slippa höja rösten. De tycker vidare att det varit allt trevligare stämning mellan dem och barnen. Alla är mycket positiva till interventionen, som man ämnar att fortsätta med. Sammanställning av enkät till skolpersonal Skolpersonalen ombads efter projektets avslut svara på några frågor om hur de uppfattar effekten av deltagandet. Vi fick svar från 9 av 11 grupper, 25 av 38 personer. Varje fråga redovisas med det antal som angett vilka svarsalternativ nedan. 1. Anser du att ditt sätt att tänka kring barns problembeteenden påverkats? 11 44% Ja 12 48% Ja, i viss mån 2 8% Nej 2. Har projektet lett till någon förändring i ditt sätt att arbeta med det aggressiva/trotsiga barnet i praktiken? 0 0 Nej, jag använder andra metoder 2 8% Nej, jag har redan tidigare gjort så här 15 60% Ja, jag har fått praktiskt användbara tips 7 28% Ja, jag har lättare att hitta på vad jag skall göra 1 4% Ja, stor förändring över huvud taget 3. Var de åtgärder som det nya arbetssättet innebar till någon nytta? 13 52% Ja, barnets beteende förändrades klart positivt 11 44% Ja, barnets beteende förändrades men inte så mycket 1 4% Nej
4. Fortsätter du att tillämpa lärdomar från projektet på andra problem hos samma barn? Denna fråga har inte de svarat på (4 personer), där personalgruppen inte längre arbetar med barnet. 1 5% Nej 10 48% Ja, i viss mån 9 43% Ja, på samma sätt 1 5% Ja, i modifierad form 5. Fortsätter du att tillämpa några lärdomar från projektet på andra barn? 0 0 Nej 5 20% Nej, men jag skulle göra det om jag fick kontakt med fler aggressiva/trotsiga barn 10 40% Ja, på samma sätt 10 40% Ja, i modifierad form 6. Skulle du vilja lära dig mer om projektets arbetssätt? 3 12% Nej, jag klarar mig bra ändå 0 0 Nej, det skulle inte hjälpa 14 56% Ja, jag tror att jag skulle ha nytta av det i praktiken 8 32% Jag skulle vilja gå en kurs eller på annat sätt fördjupa mina kunskaper i detta arbetssätt. 7. Hur skulle man kunna förbättra arbetssättet? Vad var bra? Vad fattades? Vad var det för mycket av? Se möjligheter. Vad kan jag som pedagog göra. Det är jag som gör förändringen, det ligger hos mig. Inget fattades. Skulle ha velat ha en längre projektperiod, som gav mig så mycket! Vi var otroligt nöjda med kursen och arbetssättet. Det var bra att det tog lite tid, vi hade möjlighet att tänka till och praktisera arbetssättet mellan omgångarna och kunde ställa massvis med frågor. Regelbundna träffar med handfasta råd. Bra att få tid till att prata av oss om våra problem. Ställa frågor och få svar. Vi är nöjda med upplägget och innehållet. Vi är eniga, så vi sänder ett gemensamt svar. Träffas oftare. Bra att få prata av sig. Svårt att genomföra observationerna, eftersom vi hade 23 barn till i gruppen. Kanske lite fler tillfällen, så det blir mer kontinuitet i arbetssättet. Upplevde det lite diffust ibland. Mycket av arbetssättet tillämpade vi redan med barnet. En del uppgifter/observationer var svåra att genomföra p g a att vi hade en stor barngrupp och det var svårt att fokusera på ett barn. Jag skulle vilja att man var med i gruppen och såg hur det här barnet är. Ge lite praktiska råd. Annars var det bra, man lärde sig att se barnet från en annan sida. Nöjd! Bra att ha en handledning av professionell hjälp. Att det blev en uppföljning inom en snar tid av det vi skulle pröva. Alla skulle få ta del. Det skulle bli lättare att jobba åt samma håll. Vi
jobbade med det i ett halvår men på längre sikt hade beteendet kunnat förändras mer. Jag vill gärna lära mig mer eftersom jag vet att jag det kommer att finnas behov av att arbeta så mera i framtiden. Bra var att ha hjälp av professionell handledning. Att ha konkreta tips att pröva på direkt och att utvärderingen fortlöpte under hela tiden. Man hade inte tillräckligt med kunskap så att man kunde delge/förklara för den andra personalen som skulle kunna vara ett bra stöd. Bra med handledning och professionell hjälp. Även bra med konkreta tips och utvärdering under tidens gång. Arbetssättet borde alla ha varit med och tagit in, i hela huset. Många stunder var barnet med övrig personal. Vi var redan igång och tänkte lite i banorna förstärka bra beteende. Det var framför allt bra att få tid att reflektera över situationen. Nyttigt med utomstående som såg på vårt problem. Jag anser att vi har för kort tid för en rättvis utvärdering. Bra var att få konkreta tips att prova direkt och att det var fortlöpande utvärdering under processen. Att även övriga på förskolan skulle bli delaktiga med stöd hade varit önskvärt. Jag hade inte riktigt ord att förklara hur själv. Det finns ett behov av den här kunskapen och det känns som att det ökar? Kunniga kursledare. Bra med både teori och praktik. Positivt med infallsvinklar från en annan yrkeskategori. Värdefullt att få kursmaterialet i en pärm som vi kan använda på skolan. Komma fortare fram till det praktiska... De fem principerna kanske man inte behöver lägga så mycket tid på i början, utan kanske mer arbeta med en princip i taget. Önskar mer praktiska övningar. Gärna få mera praktiska tips. Börja med dem och sedan ta teorin som vi kan själva läsa på innan man diskuterar den. Övrig verksamhet inom projektet under året Föreläsningar Under våren 2006 hölls två föreläsningar för förskolepersonal respektive elevvårdspersonal från Uppsala kommun om inlärningspsykologi och åtgärder, samt om projektets upplägg. En föreläsning om projektet (inlärningspsykologi och åtgärder) hölls hösten 2007 för skolpsykologer i Enköping. Handledning av skolpsykolog En skolpsykolog vid Örsundsbro och Fjärdhundra startade tre grupper med projektets upplägg. Hon har använt modulerna och har fått genomgång och handledning av projektets psykologer. Projektdeltagares föreläsning På Lyckeboskolan i Storvreta hade projektdeltagande lärare ett seminarium för den övriga skolan på en studiedag, om projektet och vad de lärt sig.
Diskussion Projektet ses som en klinisk tillämpning av redan relativt säkerställda forskningsresultat som visat att lärarträningsprogram med inlärningspsykologisk grund har effekt på lärarnas förmåga att handskas med barns aggressiva beteende. Deltagarnas synpunkter Nästan all personal (92%) tycker att deras sätt att tänka kring barns problembeteenden har påverkats. Många (88%) tycker att de fått praktiskt användbara tips eller att de har lättare att hitta på vad de ska göra. Fler än hälften (60%) tycker att barnets beteende förändrades klart positivt och nästan den övriga hälften (44%) att det förändrades men inte så mycket. I nästan alla fall tycker personalen att de fortsätter att tillämpa lärdomarna från projektet på det berörda barnet på samma sätt (43%) eller i viss mån (48%). Vad gäller om de tycker att de tillämpar lärdomarna från projektet på andra barn, tycker 80% att de gör det på samma eller i modifierad form, medan övriga (20%) tror att de skulle göra det om de fick kontakt med andra aggressiva eller trotsiga barn. Slutligen skulle nästan alla (88%) vilja lära sig mer om arbetssättet. Projektpsykologernas kommentarer Den upplevelse som vi som handlett deltagarna i projektet haft under året, har varit att det har varit beroende av arbetsinsats från varje enskild grupp hur väl projektet lyckats med sitt syfte. De grupper som vi uppfattat som mest engagerade i handledningstillfällena är också de som rapporterat störst framgång med handlingsplanerna. En sak som kan diskuteras är hur balansen mellan teori och praktik ser ut när arbetssättet ska läras ut. Å ena sidan har vi velat ge lärarna en förståelse för inlärningsprinciperna för att de utifrån dessa själva ska kunna formulera åtgärder. Å andra sidan passar det inte alla att gå denna omväg via teori för att göra annorlunda i praktiken. Vad gäller den senare gruppen hade det antagligen varit bättre med mer praktisk tillämpning redan från start. En idé för att minska teoriavsnittet skulle också kunna vara att man går direkt på de fem principerna för att förändra beteende och parallellt med detta också kommer in på inlärningsprinciperna. Spridning av projektets erfarenheter Internationell forskning har visat ett starkt samband mellan aggressivitet i tidig ålder och kriminalitet i vuxen ålder. Risken är störst för early starters dvs. barn som redan i förskoleåldern är aggressiva. Om aggressivitet mot jämnåriga och oppositionellt beteende mot vuxna åtföljs av uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitet är sambandet tydligare. (Sundin & Lagerberg 2000) I stora forskningsprogram som bygger på inlärningspsykologi har man utvecklat åtgärdsprogram för aggressiva barn och visat att man kan minska risken för framtida ungdomskriminalitet. Det bästa vetenskapliga stödet har de inlärningspsykologiskt grundade programmen. Flera program på inlärningsteoretisk grund har visats ha positiva effekter på aggressivt/trotsigt beteende. För att förbättringen skall bli bestående krävs åtgärder under lång tid. Detta projekt har varit inriktat på att utveckla en form där skolpersonal tränas i att omsätta operant psykologi i praktiska åtgärder. Arbetssättet är flexibelt d.v.s. kan anpassas till nya problem och nya situationer och personalen kan därigenom bli rustade att hantera problembeteenden generellt, inte bara det som är aktuellt under projekttiden. Det finns en stor brist i lärarnas utbildning då det gäller att lära sig tillämpa dessa evidensbaserade principer då de ställs inför barn med allvarligt utagerande beteende. Projektet
har visat att det går att handleda skolpersonal så att dessa metoder fungerar i en vanlig svensk skolmiljö. Lärdomarna från projektet har tillsammans med andra väl beprövade erfarenheter då det gäller att klara av aggressiva och trotsiga barn i de lägre skolåldrarna sammanställts på en hemsida om bråkiga barn www.mindrebrak.se Denna hemsida är det resultat av projektet som nu kan användas av personal inom skolan och vården i hela landet.