7 Bullerskydd. 7.1 Vad är buller?

7 Bullerskydd 7.1 Vad är buller? För en allmän beskrivning av ljud hänvisas till exempelvis Skönheten och oljudet - Handbok i trafikbullerskydd (Svenska kommunförbundet). I kapitel 1: Vad är ljud? redovisas ljudet som vågrörelse, ljudspektrum med olika vägningsfilter, våglängd och ljudutbredning, avböjning av vind eller temperaturskillnader, sambandet mellan ljudnivå och hörnivå samt bullers inverkan på människor. Vidare behandlas i skriften bedömningsgrunder, beräkningsmetoder samt åtgärder för att minska buller. Se också Temablad till MKB (Vägverket), Buller, och Miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn (Vägverket), del 3 Analys och bedömning. I nedanstående faktaruta ges en kort beskrivning av några grundläggande egenskaper hos buller. 7.1.1 Faktaruta buller Buller är oönskat ljud. Ljud är en vågrörelse i luften som sprider sig från bullerkällan. Spridningen påverkas av vind och temperatur, topografi och markförhållanden samt av bebyggelse. Hörbart ljud kan variera i tonhöjd från låga frekvenser (basljud) på 20 Hertz (svängningar per sekund) till höga frekvenser (diskantljud) på 20 000 Hertz. Ljudnivå mäts i decibel, db, som är ett logaritmiskt mätetal. För att beskriva ljudnivå används ofta beteckningen dba. Indexet A anger att olika frekvenser i ljudet har viktats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar ljudnivå. Ljud kan beskrivas med den genomsnittliga, ekvivalenta, ljudnivån. Detta ljudmått är enkelt att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. Ljudnivåmått I Sverige används två olika ljudnivåmått för trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under, i de flesta fall, ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån från exempelvis ett enskilt fordon. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 83

FIGUR 7-1 Exempel på ekvivalent och maximal ljudnivå Akustiska nyckeltal En fördubbling/halvering av ljudenergin ger 3 dba högre/lägre ljudnivå. Den ekvivalenta ljudnivån ökar 3 dba om trafikmängden dubbleras. Detta kan uppskattas ge en ökning av störningen med 30-100 % beroende på bullrets karaktär. Bullerpåverkan Buller kan påverka människors hälsa och välbefinnande genom Hörselskador (trafikbuller ger normalt inte så höga ljudnivåer att det finns risk för hörselskador) Sömnstörningar Påverkan på talkommunikation Prestation och inlärning Psykosociala effekter och symptom 7.2 Faktorer som påverkar bullernivån Trafikmängden påverkar bullernivån proportionellt. En fördubbling av trafiken innebär att bullernivån ökar med 3 dba (enligt tidigare). Tung trafik bullrar mer än personbilar. Skillnaden är normalt knappt 10 dba. Hastigheten påverkar bullret. En höjning från 50 till 70 km/h ger en bullerökning med 4 db. En ytterligare höjning till 90 respektive 110 km/h ökar bullernivån med 3 db vardera. Huvuddelen av bullret kommer från däck och vägbana från hastigheter på c:a 40 km/h. För tunga fordon dominerar motorbullret upp till c:a 70 km/h. Vägens lutning betyder en del för bullernivån, särskilt för tunga fordon. Varje procents lutning ökar bullernivån med c:a 0,5 db. Korsningar, där fordonen måste stanna för att sedan accelerera, ger ofta en ökad störning. 84 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

Beläggningstypen inverkar på bullernivån. Speciella bullerdämpande beläggningar (dränasfalt) kan vara 3-6 db tystare än vanlig beläggning. Skillnaden minskar dock något när beläggningen slits. Bullerdämpande beläggning är tystare även vid låga hastigheter, eftersom en del av bullerdämpningen beror på att motorljudet absorberas av hålrummen i beläggningen i stället för att reflekteras. Ytbehandling bullrar mer än slät asfaltbetong. Avståndet medför minskat buller. Varje fördubbling av avståndet minskar den ekvivalenta ljudnivån med 3 db och den maximala från enskilt fordon med 6 db. FIGUR 7-2 Ljudnivåns avtagande med avståndet från trafiken Markytan har stor betydelse. Mjuk (absorberande) mark (gräs, skog, åkermark) dämpar ljudet effektivt, medan hård (reflekterande) mark (vatten, grus, asfalt) sprider ljudet. 50 m mjuk mark dämpar bullernivån 7 db, utöver avståndsdämpningen. Hård mark ger ingen extra dämpning. Topografin påverkar spridningen av buller. Om vägen ligger på bank minskar markdämpningen och ljudet sprids längre. En 2 m hög bank ökar bullernivån med 4 db på 50 m avstånd, jämfört med plan, mjuk mark. Om vägen ligger i skärning fungerar skärningen som bullervall och dämpar bullret. En 2 m djup skärning minskar bullernivån med 5 db på 50 m avstånd. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 85

FIGUR 7-3 Terrängens inverkan på erforderlig skärmhöjd Vegetation betyder litet för bullerspridningen. 100 m tät vegetation kan ge 1-2 db ytterligare bullerdämpning, utöver avståndsdämpning och markdämpning. Skillnader i vindhastigheter och temperaturer på olika höjd över marken påverkar hur bullret sprids. I medvind och när luften är kallast närmast marken (inversion) sprids bullret längre än i motvind och när luften är kallare längre upp. Luftfuktighet dämpar bullret. Vid hög luftfuktighet kan bullernivån 100 m från vägen vara 1-2 db lägre än när luften är torr. Våt vägbana ger högre bullernivå. Upp till 100 m från vägen kan bullernivån vara 3 dba högre än när vägen är torr. På längre avstånd motverkas detta av att också luften är fuktig. Snö dämpar buller. Snötäckt mark är normalt mjuk (absorberande) också om det är vatten (is) eller asfalt under snön. Snö på vägbanan minskar också bullret och snövallar fungerar som bulleravskärmningar. Dubbfria vinterdäck minskar bullret med upp till 4 dba jämfört med dubbade vinterdäck. I gengäld ger lägre temperatur ökat buller med upp till 4 dba och inversioner är vanligare vintertid. 7.3 Beräkning och mätning av bullernivåer Vid planeringsfall är enda möjligheten att bedöma det framtida bullret att göra beräkningar. Även i befintliga situationer är dock vanligen beräknade bullernivåer mer tillförlitliga än uppmätta. Bestämmande av vilka bullernivåer som råder bör därför normalt ske genom beräkningar. Bullermätningar kan bli aktuella i speciella fall. För bullerberäkningar för vägtrafik används den samnordiska beräkningsmetod som finns redovisad i Vägtrafikbuller, nordisk beräkningsmodell (Naturvårdsverket). En ny beräkningsmodell, Nord 2000, är under utveckling. Krav på bullermätningar finns redovisade i Buller från vägtrafik - Mätmetod, (Naturvårdsverket). Mätningar skall utföras vid svag medvind, dvs. vind från vägen mot bebyggelsen. Vidare måste trafikmängd, hastighet och andel tunga fordon räknas och mätas och mätningarna räknas om till att gälla för normala trafikförhållanden. 86 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

7.4 Normer och riktvärden Riktvärden för trafikbuller vid bostäder finns beslutade av Riksdagen (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). TABELL 7-1 Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg Utrymme Ekvivalentnivå, dba Maximalnivå, dba Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus vid fasad 55 Vid uteplats i anslutning till bostad! 55 70 Maximalnivån 45 dba inomhus får överskridas högst 5 gånger per natt. Maximalnivån 70 dba utomhus får överskridas högst 5 gånger per maxtimme för medeldygn. Nivån 55 dba ekvivalentnivå för dygn, 50 m från vägmitt, riskerar att överskridas vid en biltrafikmängd på c:a 4 000 f/d vid 90 km/h om marken mellan vägen och huset är plan och mjuk. Vid hård mark överskrids 55 dba redan vid c:a 1 000 f/d. I Bullerskyddsåtgärder - allmänna råd för Vägverket (Vägverket) beskrivs riktvärden utförligare. Där redogörs även för vilka avvägningar som kan göras mellan bullernivåer, andra effekter av trafiken samt kostnader. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 87

7.5 Exempel på åtgärder för att minska bullerstörningar FIGUR 7-4 Åtgärder mot bullerproblem 7.5.1 Emissionsbegränsande åtgärder Emissionsbegränsande åtgärder innebär att man begränsar bullrets uppkomst vid källan. Åtgärder som kommer ifråga är exempelvis att reducera bullret från fordon och bildäck, att välja en från akustisk synpunkt lämplig vägbeläggning, att begränsa trafikmängd eller hastighet eller att påverka trafikanternas körsätt. Väghållaren kan påverka beläggning och hastighet. Som sektormyndighet kan Vägverket även i viss mån påverka lagstiftning om däck och fordon, den allmänna trafikutvecklingen och trafikanternas körsätt. Vid projekteringen av nya vägar kan man även påverka bulleremissionen genom vägens lutning, och placering av korsningar. Här tar vi bara upp de åtgärder som väghållaren kan påverka. Åtgärder mot däck/vägbanebuller Vid vägar med 70 km/h eller mer är det däckvägbanebullret som är dimensionerande för ljudnivån. Olika beläggningar ger olika höga ljudnivåer. 88 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

Den tystaste beläggningen som används i normal produktion är öppen s.k. dränasfalt, som kan ge 3-6 db lägre ljudnivå än standardbeläggningen. De mest bullrande beläggningarna, som ytbehandling och gatsten, kan ge 2-3 db högre ljudnivå än standardbeläggningen. Brunnslock, brofogar och gropar i beläggningen kan ge ännu högre ljudnivåer. Det som åstadkommer däcksbullret är främst att luft sugs in i och pressas ut ur håligheterna mellan däckets gummilameller. Genom att göra vägbanan öppen förhindras denna luftpumpning och det blir avsevärt mycket tystare. Den öppna beläggningen ger mindre buller dels genom minskad luftpumpning, dels genom att den absorberar en del av motorljudet från bilen. En nylagd öppen beläggning kan vara 3-6 db tystare än slät asfaltbetong. Problemen är dels att hålrummen i beläggningen sätts igen av sand och slitprodukter från beläggningen, dels att beläggningens hållbarhet är sämre än för vanlig beläggning. En fördel, utöver bulleregenskaperna, är att beläggningen minskar vattensprut och risken för vattenplaning vid våt vägbana. Risken för frosthalka är dock större pga. att beläggningen är isolerande. Vidare kan saltmängden vid halkbekämpning behöva ökas, eftersom beläggningen är dränerande. Om det finns bullerstörd bebyggelse invid vägen är det ändå ofta en kostnadseffektiv åtgärd att välja tyst beläggning. Sänkt hastighet Hastigheten har stor betydelse för bullernivån. Vid fartökning från 50 till 110 km/h ökar bullernivån med 10 db. Vid prövning av hastighetsgränser bör inverkan på bullernivån vägas in. Ofta är det dock svårt att få trafikanterna att förstå och respektera en lägre hastighetsgräns, som tillkommit av bullerskäl. Erfarenhetsmässigt ger en sänkning av hastighetsgränsen med 20 km/h en sänkning av medelhastigheten med 6-7 km/h. Lutning och korsningar När man planerar en ny väg kan man begränsa uppkomsten av buller genom att försöka undvika branta lutningar och korsningar nära bostäder eller annan bullerkänslig bebyggelse. Val av korsningstyp bör också ske med hänsyn till buller. Signalreglerade korsningar ger som regel högre bullernivåer än korsningar med väjningsreglering och cirkulationsplatser. 7.5.2 Immissionsbegränsande åtgärder Immissionsbegränsande åtgärder innebär att man begränsar bullrets spridning på vägen mellan källan och de störda. Åtgärder som kommer ifråga är t.ex. att bygga skärmar eller bullervallar, att byta ut fönster eller sätta in tillsatsrutor. Vid projektering av nya vägar kan man också påverka bullerspridningen genom vägens höjdläge och släntutformning. Låg profil bör om möjligt väljas genom känsliga områden. Vid större bullersaneringsprojekt kan man även arbeta med markanvändning, kompletterande bulleravskärmande bebyggelse eller förändringar av planlösningar i befintlig bebyggelse. Dessa möjligheter tas inte upp i VGU. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 89

Vägutformning Vägens lokalisering och utformning har avgörande betydelse för hur bullret sprids. Om vägen går i skärning och marken mellan väg och bebyggelse är mjuk, så blir bullernivåerna mer än 10 db lägre än om vägen går på bank och det är hård mark eller vatten mellan väg och bebyggelse. Det är därför viktigt att lägga vägen lågt när man passerar bullerkänslig bebyggelse. Markdämpning Om det är mjuk mark mellan vägen och mottagaren dämpas ljudet. Med mjuk mark avses gräs, plantering, skog eller liknande. Hård mark är vatten, grus, asfalt eller liknande. Öppen s.k. dränasfalt kan dock betraktas som mjuk mark. Markdämpningen kan vara upp till 3 db per avståndsfördubbling och är lika stor för ekvivalentnivån som för maximalnivån. Markdämpning kan ibland ökas också vid befintliga vägar. Om det är grus eller asfalt mellan vägen och bostadshusen kan man ibland ändra detta till gräs eller plantering. Parkeringsplatser kan beläggas med dränasfalt. Detta ger c:a 3 db per avståndsfördubbling, 10 db vid 100 m. Bulleravskärmningar Om man inte kan begränsa bullerspridningen genom vägens utformning eller markdämpning kan man arbeta med bulleravskärmningar (bullervallar och - skärmar). De akustiska kraven på en bulleravskärmning medför att den skall vara helt tät, bryta siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare, tillräckligt hög och stabil samt ha tillräcklig utbredning i längsled. En 2 m hög avskärmning som täcker hela siktvinkeln mot vägen (180 grader) kan ge en bullerdämpning på 10 db om det är hård mark mellan väg och bebyggelse. Om avskärmningen bara täcker 150 grader blir bullerdämpningen bara 6 db. För att öka den vinkel avskärmningen täcker, utan att behöva ha den oändligt lång, kan man böja in ändarna mot bebyggelsen. Mer om utformningen av bulleravskärmningar redovisas i avsnitt 7.5.4. Om det är mjuk mark mellan väg och bebyggelse ger en bulleravskärmning mindre tillskott till bullerdämpningen. Den mjuka marken ger i sig en god bullerdämpning och avskärmningen ger bara hälften så stor ytterligare dämpning som vid hård mark. Fasadåtgärder I de fall det är tekniskt eller ekonomiskt orimligt att begränsa utenivåerna med avskärmningsåtgärder kan man ändå begränsa innenivåerna med fasadåtgärder. Oftast är det fönstren som är avgörande för vilken fasadreduktion man får. Normala 2- eller 3-glasfönster med väl fungerande tätningslister och god tätning mellan karm och vägg ger c:a 30 db dämpning. Med speciella bullerfönster eller med bullerdämpande tillsatsruta på fönstret kan man få en reduktion på över 35 db. Högre fasadreduktion kräver speciella lösningar. Vid hög bebyggelse nära vägen kan man behöva använda fasadåtgärder för att klara innenivåerna i de högre våningarna, även om man skärmar av marknivån och de lägre våningarna med vall eller skärm. 90 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

7.5.3 Störningsbegränsande åtgärder Ändrad lokalanvändning Om man inte kan sänka bullernivån vid bebyggelsen finns ändå möjligheter att minska den störning som bullret åstadkommer. Genom att ändra lokalanvändning från bostäder till verksamheter eller genom att flytta sovrummen till den sida av huset som vetter bort från vägen kan man begränsa bullerstörningarna. Information Information kan i vissa fall bidra till att upplevelsen av bullerstörningarna minskar. I samband med vägbyggande eller andra väghållningsåtgärder kan information om vilka åtgärder man avser att genomföra, när och hur mycket det kommer att bullra samt vad man gör för att begränsa bullret betyda mycket för att minska de boendes oro och störningar. Att informera bort störningarna av den vanliga trafiken är svårare. I speciella fall, som transporter till större industrier, kan dock information om verksamheten, transporterna och störningsbegränsande åtgärder ge goda resultat. Rumsabsorption Ljudnivån inomhus beror, förutom av utenivån och fasadreduktionen, också av rumsinredningen. Ett mjukt inrett rum, med heltäckningsmatta, tunga gardiner och mjuka möbler, kan ha 10 db lägre ljudnivå än ett omöblerat rum. Ett normalt rum, med plastmatta på golvet, tunna gardiner och vanliga möbler, är c:a 5 db tystare än ett omöblerat rum. För den enskilde, som störs av buller, går det därför att påverka störningen inomhus med åtgärder som ökar rumsabsorptionen. För att minska bullerstörningarna kan man informera om rumsabsorptionens betydelse och hjälpa de boende med tips om hur de kan sänka innenivåerna. I vård- och speciellt undervisningslokaler kan åtgärder som förbättrar rummets akustik vara kostnadseffektiva. 7.5.4 Utformning av bulleravskärmningar VGU ger allmänna riktlinjer för den akustiska och tekniska utformningen av bulleravskärmningar. Med hjälp av dessa kan man i enklare fall få en grov uppfattning om hur en bullerskärm bör utformas och vad den kostar. För att mer noggrant bestämma hur hög och lång en bulleravskärmning måste vara är man tvungen att använda handledning Vägtrafikbuller, nordisk beräkningsmodell, (Naturvårdsverket), eller göra egna bullerberäkningar. Även för den tekniska utformningen kan det vara nödvändigt att göra konstruktionsberäkningar för att bestämma vilken grundläggning som behövs för att klara förekommande laster av vind, snö m.m. Akustisk utformning En bulleravskärmnings bullerdämpande förmåga bestäms av följande faktorer: Höjd Utsträckning Täthet VGU VV publikation 2004:80 2004-05 91

Tjocklek Placering Höjd Avskärmningen måste vara tillräckligt hög för att bryta siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare. Dessutom måste höjden vara tillräcklig för att inte ljudet skall krypa runt, när skärmar används. Detta innebär, att bebyggelse som ligger högt är svår att skärma av, om man inte kan ställa skärmen mycket nära vägen eller nära den bebyggelse som skall skärmas av. Vid flervåningsbebyggelse är det ofta svårt eller omöjligt att avskärma de övre våningarna. Om avskärmningen precis bryter siktlinjen ger en liten ytterligare höjning av den god effekt. Effekten avtar dock med ökande avskärmningshöjd. Utsträckning Avskärmningen måste täcka i stort sett hela den siktvinkel som finns mellan huset och vägen. En avskärmning som täcker bara 90 grader av siktvinkeln ger högst 3 db bullerdämpning. Även siktvinklarna längst ute i periferin måste skärmas av. I praktiken finns ofta annan bebyggelse eller topografi som skärmar av delar av siktvinkeln. Dessa delar behöver inte dessutom bulleravskärmas. För att begränsa avskärmningens längd kan man ställa den närmare det hus som skall skyddas, och vinkla av dess ändar mot bebyggelsen. Avskärmningens effekt minskar dock om den inte står nära vägen. Täthet En bullerskärm måste vara helt tät. Ofta slarvar man med anslutningen mot marken. Redan några centimeters glipa mellan mark och skärm kan ta bort halva bullerdämpningen eller mera. För att få god tätning mot marken bör bullerskärm föras ner minst ett par decimeter under markytan. Avskärmningar som byggs upp av element (betongelement, plankor eller liknande) måste förses med tätning mellan elementen eller överlapp. Träskärmar bör byggas med ett minsta överlapp på 30 mm. Brädor som spikas kant i kant ger högst 5 db bullerdämpning medan ett helt tätt, 2 m högt, bullerplank kan ge c:a 10 db. Redan de små springorna mellan tätspikade brädor tar alltså bort hälften av plankets bullerdämpning. Tjocklek Avskärmningens tjocklek har mindre betydelse för dess bullerdämpning. Skillnaden mellan en bullerskärm, som är någon centimeter tjockt, och en bullervall, som kan vara flera meter tjock, är högst någon db och beror delvis på att en bullervall ger mjuk mark också mellan vägen och avskärmningen, medan en bullerskärm normalt har hård mark mellan väg och skärm. En bullerskärms tjocklek bestäms i stället främst av de konstruktiva kraven. Det ljud som går genom skärmen är i de flesta fall försumbart i förhållande till det ljud som går över eller vid sidan av skärmen. 92 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

Placering Bulleravskärmningen bör placeras så nära vägen som möjligt. Dels ger detta en bättre bullerdämpning än om avskärmningen står långt från vägen, dels behöver avskärmningen inte vara lika hög för att ge samma effektiva skärmhöjd (höjd över siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare). Avskärmningen måste dock göras längre för att täcka samma siktvinkel om den står nära vägen. Vid avskärmning av enstaka hus kan det därför vara bättre att ställa skärmen nära huset. Den sämsta skärmplaceringen är mitt emellan väg och bebyggelse. Avskärmningens placering bör anpassas till de topografiska förhållandena. Om bebyggelsen ligger högre än vägen är det vanligen nödvändigt att placera avskärmningen nära husen för att den skall ge någon effekt. Trafiksäkerhetskraven måste tillgodoses, se avsnitt 7.5.7. 7.5.5 Estetisk utformning Långa ensartade skärmar och vallar ger en monoton upplevelse för trafikanterna. Skärmens höjd, färg, material och utformning kan varieras för att minska monotonin. Planteringar kan också användas för att variera det intryck bullerskärmen ger. Man måste dock tänka på, att trafikanterna rör sig i hög hastighet och inte hinner uppfatta detaljer i utformning, utan bara upplever de stora dragen. Vallar bör utformas som med utgångspunkt i kringliggande landskaps former. De flesta boende upplever bara sin egen lilla del av bullerskärmen, så variationer i den stora skalan har mindre betydelse. På den sida av bullerskärmen som vetter mot bebyggelsen kan i stället variationen göras mer detaljerad. Vid vallar i anslutning till bebyggelse bör driftskedet beaktas hur säkerställs att vallen sköt så att den blir en del av bebyggelsemiljön? För de boende är bullerskärmens viktigaste estetiska påverkan ofta att den skymmer den utsikt som tidigare fanns. Detta kan ibland vara positivt, om skärmen skymmer ett trafiklandskap. Oftast skymmer dock skärmen även det som de boende vill se. Genomsiktliga skärmar är ett sätt att minska bullerskärmens visuella intrång. Även trafikanterna kan få en mer varierad upplevelse av vägens omgivningar om hela eller delar av skärmen görs genomsiktlig. Bulleravskärmningar skall anpassas till omgivningens karaktär. De bör upplevas som naturliga delar av den miljö där de ingår. Således bör bullerskärmar anpassas till bebyggelsens material, färger och formspråk medan bullervallar bör ansluta till omgivningens lutningar, höjdformer och vegetation. Även valet mellan vall och skärm skall ske med hänsyn till omgivningen. Skärmar passar bättre i stadsmiljöer medan jordvallar med plantering kan vara lämpliga på landsbygden och i parker och grönområden. Det finns idag många exempel på både lyckade och mindre lyckade bulleravskärmningar. I Skönheten och oljudet (Kommunförbundet) finns många bilder som kan tjäna som inspirationskällor. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 93

7.5.6 Teknisk utformning Bullervallar Bullervallar måste utformas med hänsyn till markens bärighet och förekomsten av eventuella ledningsstråk längs eller tvärs vägen. Bullervall bör utföras i material som tillåter den lutning, som krävs för att tillgodose de akustiska kraven inom tillgängligt markområde, samt som inte sätter sig alltför mycket. Lutningen måste också anpassas så att bullervallen går att sköta på ett rationellt sätt. Normalt måste bullervallar antingen byggas till högre höjd än den avsedda, eller kompletteras sedan vallen och underliggande mark har satt sig. FIGUR 7-5 Mjuk, konkav släntutformning med varierande lutning För att möjliggöra höga vallar inom begränsat utrymme kan olika konstruktioner användas. Vallen kan armeras med geotextil eller geonät. Ännu brantare vallar kan åstadkommas med gabioner. Med övertäckning av jord kan även gabioner bli relativt gröna. Vallar kan även byggas upp med en korg av armeringsjärn som jordfylls. Med lämplig plantering kan en sådan vall ges form som häck, men ändå vara tät och bullerdämpande. Bullerskärm Tätning mot mark är viktig. Träskärmar måste föras ned i kapillärbrytande material (singel) eller förses med en enkelt utbytbar offerplanka mot marken. Man kan också utföra plankets nedersta del i metall eller plast. Om en bullerskärm skall målas eller inte avgörs främst av estetiska överväganden. En väl utförd målning ger dock ett visst skydd åt skärmen och kan också minska risken för klotter. Slamfärger, exempelvis Falu rödfärg, försvårar klottrandet. Om man skall måla skärmen bör en första strykning göras innan den monteras, så att man kommer åt med färg överallt. Bullerskärmar måste utformas så att vattenavrinningen från vägen inte påverkas. Om skärmen står mycket nära vägen kan man behöva utföra anslutningen mot marken dränerande, exempelvis genom att lägga singel i geotextil mot skärmen och avsluta den någon cm ovanför vägbanan. Bullerskärmar på broar måste också utformas med hänsyn till avrinningen. Om avvattningen sker över kantbalken kan bullerskärmen förlängas nedanför 94 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

kantbalkens överyta, så att en spalt bildas mellan planket och kantbalken. Här kan vattnet rinna ut, samtidigt som spalten bildar en ljudsluss som hindrar ljudläckage under skärmen. Om kantbalken lutar inåt kan bullerskärmen anslutas tätt mot bron. 7.5.7 Trafiksäkerhet En bullerskärm kan påverka trafiksäkerheten negativt genom att den skymmer sikten och genom att den är farlig att köra på. En positiv effekt på trafiksäkerheten kan uppkomma genom att oskyddade trafikanter styrs till avsedda korsningspunkter. Sikt Bullerskärmar skall placeras utanför de sikttrianglar som gäller för korsningar, även korsningar med gång- och cykelvägar. Inte heller genomsiktliga bullerskärmar bör finnas inom sikttriangeln, eftersom nedsmutsning och reflexion kan göra att de ändå skymmer sikten. Påkörning Bullerskärmar är påkörningsfarliga föremål och skall därför placeras utanför det friområde som krävs på den aktuella vägen. Bullervallar skall utformas som avkörningsvänliga sidoområden. Om kraven på friområde inte kan tillgodoses skall bulleravskärmningen placeras bakom räcke. Vissa typer av räcken, exempelvis betongräcken, kan kombineras med bullerskärm ovanpå räcket. Övriga trafiksäkerhetseffekter Bulleravskärmningar kan även påverka trafiksäkerheten genom påverkan på lokalklimatet. På läsidan av en bulleravskärmning kan det bildas snödrivor och där avskärmningen slutar kan trafikanterna utsättas för plötsliga vindstötar. Avskärmningen kan också ge skugga på vägen, vilket kan påverka risken för halka. För att undvika dessa effekter bör avskärmningen placeras på ett avstånd från vägen som är 4 gånger så stort som avskärmningens höjd. Detta står i konflikt med de akustiska kraven på avskärmningens utformning. Med vegetation kring avskärmningen kan drivbildning och vindpåverkan minskas. Kalluftströmmar, som kan påverka isbildningen på vägen, kan i vissa fall uppkomma vid ändarna av avskärmningar. 7.5.8 Reflexion Bullerskärmar, särskilt vertikala skärmar, ger en reflexion av buller som kan ge högre bullernivåer på motsatta sidan av vägen. Vid bullerskärmar på båda sidor av vägen kan upprepade reflexer mellan skärmarna medföra att bullret klättrar över bullerskärmen och att dess bullerdämpande förmåga minskar kraftigt. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 95

FIGUR 7-6 Reflektionsfenomen Skärmar mycket nära vägen kan på motsvarande sätt ge reflexer mellan skärmen och fordonet, vilket kan begränsa skärmens effekt. För att minska inverkan av reflexion bör skärmar förses med ljudabsorberande material på den sida som vetter mot vägen. Absorberande skärmar är särskilt viktigt när man har bebyggelse på båda sidor av vägen och när skärmen står mycket nära vägen. Ett alternativ till absorberande skärmar kan vara att luta skärmen utåt från vägen. Det buller som reflekteras sprids då uppåt, över bebyggelsen på andra sidan vägen. Vind- och temperaturförhållanden kan dock medföra, att bullret böjs av nedåt, mot marken, och att ljudnivån ökar på långt avstånd från vägen. 7.5.9 Avbrott i avskärmning Ibland kan det vara nödvändigt att göra ett avbrott i avskärmningen, exempelvis för en korsande gångväg till busshållplats. Då bör man konstruera en bullersluss genom att gångvägen dras en kort sträcka parallellt med vägen, och bulleravskärmningen dras omlott på vardera sidan av gångvägen (se FIGUR 7-7). Bullerskärmar bör i dessa fall göras absorberande och dras omlott på en sträcka som är tre gånger så lång som bredden på öppningen mellan skärmarna. När en gång- och cykelväg eller lokalväg går under en väg som har bullervallar är det vanligen olämpligt att göra porten så lång att bullervallen kan passera obruten över den korsande vägen. I stället bör vallen ersättas av skärm på bron. Skärmen ansluts tätt till bullervallen på ömse sidor om bron. 96 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

FIGUR 7-7 Avskärmning vid busshållplats och korsande gång- och cykelstråk Om en bulleravskärmning inte kan göras så lång som den akustiskt sett borde vara, kan ett abrupt slut på avskärmningen medföra en snabb ökning av ljudnivån med 10 dba, när fordonen kommer ut på den oskärmade delen av vägen. I sådana fall kan man överväga att trappa av skärmen successivt på en sträcka av något tiotal meter för att göra ljudnivåförändringen något långsammare. 7.5.10 Gång- och cykelvägar längs bulleravskärmningar Gång- och cykelvägar parallellt med vägar med bulleravskärmningar kan placeras på den bullerskyddade sidan av skärmen eller mot trafiken. Från bulleroch trafiksäkerhetssynpunkt är att föredra, att leda de oskyddade trafikanterna på den tysta sidan av skärmen. Man måste dock uppmärksamma att miljön på den tysta sidan inte får vara alltför avskild och undanskymd. Många människor, särskilt kvinnor, föredrar att färdas nära biltrafiken, där de kan observeras, framför att färdas i tystnaden och stillheten bakom avskärmningen, där risken för överfall kan upplevas vara större. Vanligen läggs dock bulleravskärmningar där det finns bebyggelse nära vägen och i dessa fall bör kraven på trygghet kunna tillgodoses, även på den tysta sidan. 7.5.11 Kostnader och underhåll Kostnaderna för att bygga bulleravskärmningar varierar kraftigt med utformning och grundläggningsförutsättningar. Som tumregel kan anges, att kostnaden för en 2 m hög bullerskärm i tryckimpregnerat trä, med normala grundläggningsförutsättningar, uppgår till c:a 2 500 kr/m 2 (2003 års prisnivå). Priset per kvadratmeter beror inte så mycket på höjden, men mycket höga skärmar (>4 m) blir dyrare. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 97

Om det finns plats och man har tillgång till överskottsmassor kan bullervallar byggas relativt billigt. En 3-5 m hög vall kan i så fall kosta c:a 5 000 kr/löpmeter. Detta kan i vissa fall vara väl så billigt som att transportera överskottsmassor till upplag längre bort från arbetsplatsen. Bullerskärmar i tryckimpregnerat trä, betong, plast eller metall är i huvudsak underhållsfria. Det behövs dock årlig tillsyn för att se över topptäckningen, eventuella sprickor i skärmen, sättningar m.m. På utsatta platser kan klottersanering behövas. Träskärmar är normalt mindre utsatta för klotter än vad betongskärmar är. Målade träskärmar behöver målas om med 8-10 års intervall. Genomsiktliga skärmar kan behöva tvättas 1-2 gånger per år. Bullervallar behöver också en viss tillsyn för att kontrollera sättningar, erosionsskador och annan möjlig påverkan. Om vallen är gräsklädd kan den behöva klippas någon gång per år. Med lämplig vegetation kan dock behovet av skötselinsatser minimeras. Som en genomsnittlig kostnad för drift och underhåll av bullerskärmar, kan man räkna med 10 kr/m2 och år. Både för vallar och för skärmar kan det vara lämpligt att komma överens med fastighetsägarna att dessa svarar för underhållsåtgärder på den sida som vetter mot bebyggelsen. För väghållaren kan det ofta vara besvärligt att komma åt bostadssidan av bullerskärmen. För friliggande skärmar som inte gränsar direkt mot kvartersmark är det dock lämpligt att väghållaren svarar för skötseln av båda sidorna av skärmen. 7.5.12 Formella regler Bulleravskärmningar anses normalt vara väganordning och bör därför placeras inom vägområdet. I de fall avskärmningen placeras nära bebyggelsen kan det vara olämpligt att utsträcka vägområdet ända till bulleravskärmningen. Avskärmningen kan ändå omfattas av arbetsplanen. Rätten till mark för att uppföra bulleravskärmningen kan säkras genom frivillig överenskommelse med berörda markägare eller genom tvångsinlösen. Fastighetsägaren har rätt till ersättning för markintrång, vilket skall motsvara den minskning av fastighetsvärdet som intrånget medför. Uppförande av bullerskärm eller -mur kräver normalt bygglov. Uppförande av bullervall kräver marklov. Om detaljplanen eller arbetsplanen föreskriver bulleravskärmning och den uppförs i enlighet med gällande plan behövs dock inte lov. Kommunen kan också i detaljplan eller områdesbestämmelser inskränka lovplikten, exempelvis för bulleravskärmningar. Om någon annan än väghållaren vill uppföra bulleravskärmning inom vägområdet krävs enligt väglagen tillstånd från väghållaren. Utanför vägområdet kan krävas tillstånd av länsstyrelsen om åtgärden inverkar på trafiksäkerheten eller vägens bestånd, drift eller brukande. Inom detaljplanelagt område eller om åtgärden kräver bygglov, behövs dock inte länsstyrelsens tillstånd. 98 VGU VV publikation 2004:80 2004-05