Budget 2012 Flerårsplan 2013-2014 Hagalidskolans bibliotek. Utsett till årets skolbibliotek 2009. Foto: Ulrika Vendelbo
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. VISIONSSTYRNING 1.1 Varför visionsstyrning? 1 1.2 Vår vision i Staffanstorp 2 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Omvärldsanalys 4 2.2 God ekonomisk hushållning - finansiellt 5 2.3 God ekonomisk hushållning - i verksamheterna 6 2.4 Ekonomistyrprinciper 10 2.5 Övriga förutsättningar 11 2.6 Driftsammandrag per nämnd 14 2.7 Investeringssammandrag 15 3. ANALYS 3.1 Finansiell analys 19 3.2 Känslighetsanalys 23 3.3 Osäkerhetsfaktorer 23 3.4 Finansiella nyckeltal 24 3.5 Skattesatser 24 3.6 Ekonomichefens kommentarer 25 3.7 Resultatbudget/Finansieringsbudget/ Balansbudget inkl noter 26 4. VERKSAMHETSBESKRIVNING Politisk verksamhet 33 Kommunstyrelsen 35 Tekniska nämnden Skattefinansierad verksamhet 40 Balansenhet VA 47 Balansenhet Renhållning 52 Samarbetsnämnd 2 54 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 56 Kultur- och fritidsnämnden 59 Barn- och utbildningsnämnden 63 Socialnämnden 69 Exploatering 73
1. VISIONSSTYRNING 1.1 Varför visionsstyrning? Mandatperiodsbeställningen är en del i Staffanstorps kommuns visionsstyrningsmodell. Modellen ska ge en tydlig politisk styrning och visa inriktningen för Staffanstorps kommuns verksamhet och utveckling. Modellen syftar till att ge principer som grundar sig på långsiktighet, demokratiska värden, neutralitet inom/ utom den egna organisationen samt vara koncernövergripande och ha en inriktning mot konsument/ mottagare och kvalitetsarbete. Ett politikområde beskriver en politisk vilja som påverkar samhällsutvecklingen. Det profilerar politikens väg till visionens uppfyllelse. Att välja ett politikområde är att prioritera ett område framför andra områden. Politikområdesindelningen syftar till att möjliggöra en bättre koppling och tydlighet mellan mål, kostnader och resultat. För varje politikområde fastställs ett eller flera mål. Politikområden karaktäriseras av att kommunen med vissa medel försöker åstadkomma en viss påverkan på samhällsutvecklingen inom ett visst område. Ett politikområde fastställs i mandatperiodsbeställningen som en politisk värdegrund med för området relevanta och mätbara mål. För varje mål anges vilken eller vilka nämnder som har ansvar för dess genomförande. Nämnderna upprättar sedan genomförandeplaner som är årsindelade och som resurssätts i samband med den årliga budgetprocessen. De politikområden som beslutats för perioden 2011-2014 finns under rubrikerna 2.2 och 2.3, god ekonomisk hushållning finansiellt och i verksamheterna. 1
1.2 Vår vision i Staffanstorp Vi lever och verkar i en trygg och inspirerande kommun För att Staffanstorp ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig kommun som kan locka till sig nya medborgare och intressant näringsliv, måste det finnas en tydlig och långsiktigt hållbar identitet, en Staffanstorpsanda i form av en vision underbyggd av kärnvärden. Visionen avser att ge ett gott och lockande första intryck av Staffanstorp. Kärnvärdena används sedan för att förstärka det positiva intrycket. Staffanstorp står för trygghet, engagemang och mod! Trygghet Vi erbjuder ett tryggt samhälle och en trygg närmiljö! Genom att stärka gemenskapen i kommunen ökar vi tryggheten. Engagemang Vi stärker Staffanstorp genom samverkan! Genom engagemang i gemensamma angelägenheter utvecklas kommunen på de boendes villkor. Mod Vi vågar agera och tänka annorlunda! Genom sin spännande utformning av kommunen kommer Staffanstorp att attrahera nya invånare. Staffanstorp erbjuder en palett av intressanta värden! Boende och service En hållbar samhällsplanering! I takt med utbyggnaden av kommunen är det viktigt att boende och service avseende näringsliv, skola, vård och omsorg alltid finns med i samhällsplaneringen. Läge och kommunikationer En tillgänglig kommun! Kommunen ska även framöver satsa på att kontinuerligt bygga ut och knyta samman vägnät, kollektivtrafik och cykelvägar för att förbättra pendlingsmöjligheterna. Arkitektur, design, villa och trädgård Kreativa och framåtsträvande verksamheter! Kommunen ska arbeta för att stärka denna identitet genom att locka än fler näringsidkare inom områdena och skapa projekt som stärker kärnvärdet. Uppåkra En historisk stomme i ett modernt samhälle! I arbetet med att profilera Staffanstorp ska Uppåkra vara en viktig komponent för att bland annat locka turister och historiskt intresserade besökare. 2
Vi styr med vår vision genom att vi alltid sätter den i centrum och att vi lever som vi lär. För att samla ett helt samhälle runt en idé krävs att det finns en stark övertygelse om dess hållbarhet och riktighet. I denna jordmån skapar vi ett fungerande lagarbete och en handlingsorienterad kommunikation som har ett enda syfte ATT UPPNÅ GODA RESULTAT. I en tjänsteproducerande sektor avgörs människors uppfattning av kvaliteten oftast i mötet med en annan människa. För vår interna organisation är därför medarbetarna vår allra viktigaste tillgång. Vår medarbetarfilosofi fokuserar därför på att skapa och utveckla en lärande organisation med trygga medarbetare i ett klimat som tillåter och välkomnar förändringar. Men hur vi lyckas idag, imorgon och i framtiden avgörs inte av strategier över våra huvuden utan snarare av hur vi tillsammans lyckas levandegöra och tillämpa dessa i det dagliga mötet med medborgare och kunder. En resultatinriktad organisation som styrs av en gemensam vision med stolthet, glädje och delaktighet som smörjmedel kräver vässade verktyg, fungerande kommunikation och tydligt formulerade mål kring hur vi bäst hushåller med våra resurser. För att skapa effektivitet är Staffanstorps kommun organiserat efter en beställare- /utförarmodell sedan början av 1990-talet. Med målsättningar som tydligare riktlinjer, större ansvar, större frihet och högre kvalitet ska modellen bidra till bättre service för medborgarna och bättre trivsel för medarbetarna. Beställar-/utförarmodellen innebär att rollerna som beställare respektive utförare av verksamhet är renodlade. Den skiljer sig från en traditionell organisation med anslagsfördelning, eftersom den ger större ansvar och befogenheter längre ut i organisationen. Politiska beslut ligger till grund för beställning och fördelning av resurser till olika utförare. Självständiga enheter, kommunala och externa, ansvarar för verksamhet, personal och ekonomi. Beställaren, det vill säga nämnderna, är inte de som har personalansvar, utan det ansvaret ligger hos utförarna. Ett övergripande syfte är att skapa lika förutsättningar för kommunala verksamheter och externa privata aktörer att bedriva service. Kommunen reglerar resurstilldelningens omfång men styr inte hur den fördelas inom enheterna. Resultatenhetscheferna inom respektive verksamhet kan fördela resurserna enligt eget önskemål så länge budget- och kvalitetsmål uppfylls. Det ger utrymme för profilerad verksamhet. Kommunala bolag är organ för kommunens verksamhet. Dessa står under kommunstyrelsens ansvar och skall följa direktiv från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inklusive delegation. 3
2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Omvärldsanalys Det kan konstateras att den finansiella krisen drabbade Sverige hårdare än andra länder genom vår ekonomis beroende av export och tillverkningsindustri. När konjunkturen stärktes och världshandeln vände uppåt vändes dessa nackdelar till fördelar. Den starka nedgången kunde hanteras genom god ordning i de offentliga finanserna, stabilitet i banksektorn och ekonomiskt starka hushåll. Den globala återhämtningen fortsätter trots katastrofen i Japan, den politiska turbulensen i Mellanöstern och skuldkrisen i Europa. BRIC länderna står för hela 80 % av världens tillväxt som steg med 4,7 % 2010 och förväntas bli 4 % både 2011 och 2012. Kina överraskar fortfarande med en tillväxt på över tio procent 2010, där privatkonsumtionen bidrog starkt. Den förväntade tillväxten för 2011 ligger på drygt nio procent. Indien förväntas i år ha en tillväxt på ca 8,5 procent och de två andra BRIC länderna, Ryssland och Brasilien, väntas växa med mellan fyra och fem procent. I synnerhet Kina, kommer att fortsätta agera draglok för världskonjunkturen framöver. Den amerikanska arbetsmarknaden, och därigenom privatkonsumtionen, fortsätter att förbättras. Även företagsinvesteringarna ser starka ut. Den svenska ekonomin är inne i en mycket stark tillväxt. BNP växte förra året med 5,5 % och i år prognostiseras tillväxttakten till 4,8 %. Trots detta är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande låg vilket medför att det finns förutsättningar för fortsatt höga tillväxttal, en positiv utveckling på arbetsmarknaden och en fortsatt god utveckling av antalet arbetade timmar. Investeringarna kan komma att bli den främsta tillväxtmotorn 2012 medan hushållskonsumtionen växer långsammare i takt med att priser och räntor stiger. Finans- och penningpolitiken väntas ge fortsatt stöd åt konjunkturen, även om Riksbanken nu lättat på gasen. För kommunerna utvecklas skatteunderlaget i reala termer utvecklas positivt under perioden genom att antalet arbetade timmar och pensionsinkomsterna ökar. Framemot 2014/ 2015 förespås dock prisutvecklingen stiga till nivåer som balanserar upp dessa effekter. Trots alla positiva tecken i och utanför Sverige finns det dock fortfarande risk för bakslag. Betydande utmaningar är stigande råvarupriser, överhettade tillväxtmarknader, ohållbara statsskulder och svaga banker i många industriländer. Det kommer att krävas smärtsamma reformer och ju längre dessa dröjer, desto mer omfattande måste de bli. Tyskland står för två tredjedelar av tillväxten i eurozonen, och landet utvecklas förhållandevis starkt även framöver. 4
2.2 God ekonomisk hushållning finansiellt Ekonomisk prioritering Att vara en växande kommun med behov av en utbyggnad av service, som motsvarar vad medborgarna kan förvänta sig, ställer krav på en stabil ekonomi för kommunen inklusive dess bolag. Detta skall bibehållas utan skattehöjningar och om omvärldsfaktorerna så medger skall under mandatperioden skatten sänkas ytterligare. Mål Resultatmätning Ansvar Den ekonomiska långtidsplaneringen ska främja fortsatt finansiell styrka och en stabil kommunal verksamhet genom konjunkturcyklar och perioder av stora infrastrukturella satsningar. Resultatet skall årligen motsvara minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Soliditeten skall inklusive ansvarsförbindelsen vara minst 21 %. Kommunstyrelsen Investeringar i skattefinansierade verksamheter skall till minst 50 % finansieras av resultat och avskrivningar. Kassaflödet i avgiftsfinansierade verksamhet ska vara positivt. 5
2.3 God ekonomisk hushållning - i verksamheterna Barn och ungas lärande och välmående Barn och unga i Staffanstorps kommun ska ha goda möjligheter till vidare studier efter genomförd grundskola. Till detta bidrar en bra skola med god och trygg studiemiljö som är anpassad till dagens pedagogiska plattformar. Det ska finnas en möjlighet för elever och föräldrar att välja bland skolor med olika driftsform och profil. För att garantera kvalitet i skolan ska mätningar göras. Elever och deras föräldrar ska vara engagerade i utvecklingen, och deras delaktighet ska vara vägledande. Skolan ska stödja varje elev individuellt i deras utveckling, både vid behov av hjälp och genom att stimulera duktiga elever till spetsutbildning. Skolans arbete ska kompletteras och stödjas av att det finns en trygghet och ett utbud av meningsfull sysselsättning och intressanta aktiviteter på fritiden. Då så behövs ska samordnade insatser göras för att stödja enskilda individer. Mål Resultatmätning Ansvar Andelen elever som efter årskurs 9 är behöriga till gymnasium skall vara minst 95 %. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 skall uppgå till minst 215. Betyg från årskurs 9 Betyg från årskurs 9 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Alla skolor skall tillämpa nolltolerans mot mobbing. 100 % av alla barn ska i elevenkäter ange att de upplever sig trygga i sin skolmiljö och att mobbing inte förekommer Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Alla elever skall efter genomgången årskurs 3 uppvisa läskunnighet. Vedertagen mätmetod (under mandatperioden skall underlag för gemensam mätmetod utarbetas) Barn- och utbildningsnämnden Skapa gynnsamma utvecklingsmöjligheter för 10 12 åringar. Region Skånes Levnadsvaneundersökning för barn och unga i Skåne (åk 6) Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden 6
Lokal arbetslinje en satsning för framtiden Arbetslinjen utgår från varje individs betydelse för arbetsmarknaden. Alla medborgare är resurser i ett arbetsmarknadsperspektiv, oavsett i vilken omfattning man kan arbeta och oavsett vilket behov av anpassning av arbetsplatser och individuella utvecklingsinsatser som finns. En effekt av detta synsätt blir att kostnaden för kommunen kan minska samtidigt som medborgaren får en ökad livskvalitet. Indikatorer på ett väl fungerande arbetsmarknadsarbete är: Finsam-samarbete, antalet nya företagsetableringar och nätverksbyggande med lokala aktörer såsom Arbetsförmedlingen, företagarorganisationer med flera. Mål Resultatmätning Ansvar Under mandatperioden ska arbetslösheten för 16-64-åringar minska till att vara 50 % relaterat arbetslösheten i Skåne. Antal arbetslösa (16-64 år) i Staffanstorps kommun och Skåne enligt Af:s statistik Kommunstyrelsens Under mandatperioden ska arbetslösheten för 18-24-åringar minska till att vara 65 % relaterat arbetslösheten i Skåne. Antal arbetslösa unga (18-24 år) i Staffanstorp enligt Af:s statistik Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott arbetsmarknadsutskott Den genomsnittliga tidsperioden för försörjningsstöd skall under mandatperioden minska till den nivå som rådde 2009. Antal dagar som betalas ut i förhållande till 2010 års nivå. Socialnämnden Antalet arbetstillfällen i Staffanstorps kommun ska öka med 2%. Antal förvärvsarbetande dagbefolkning enligt SCB statistik. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott Staffanstorps Kommun ska ha ett företagsklimat som gynnar företagsetableringar Staffanstorps Kommun ska i Svenskt Näringslivs ranking vara en av de 5 bästa kommunerna i Skåne. Kommunstyrelsen Antal nyetablerade företag enligt UC:s Näringslivsanalys ska öka. 7
Medborgarens livskvalitet i fokus Kommunens verksamhet bygger på ett medborgarperspektiv och ska kännetecknas av en fungerande dialog med medborgarna, god sakkunskap, flexibilitet och professionalism. Hjälp och service ska utgå från hela människans behov och tjänster ska utformas utifrån individens behov. Handläggning ska ske med högsta möjliga effektivitet i varje enskilt fall utan att rättssäkerhet och dokumentation eftersätts. Det är viktigt att vid varje tillfälle prioritera att kommunicera på ett lättförståligt och proaktivt sätt och att medborgaren känner trygghet i den service som levereras. En hög tillgänglighet ska eftersträvas i alla verksamheter och där så är möjligt skall alltid valfrihetssystem skapas. Mål Resultatmätning Ansvar Medborgaren ska genom kvalitetsdeklarationer kunna veta vad kommunen åtagit sig att leverera. Kvalitetsdeklarationer skall införas på verksamhet som innebär leverans till brukare eller medborgare. Alla nämnder Kunder skall uppleva valfrihet i sina serviceinsatser. NKI NöjdKundIndex mätning införs hos alla ansvariga nämnder och vägs samman. Index ska förbättras under mandatperioden. Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kunder skall uppleva trygghet i levererad service. NKI NöjdKundIndex mätning införs hos alla ansvariga nämnder och vägs samman. Index ska förbättras under mandatperioden. Samtliga nämnder En medborgare skall få återkoppling på ett ärende antingen med svar eller med namngiven handläggare inom 2 arbetsdagar. Värdet i NöjdMedborgarIndex från SCB:S undersökning skall förbättras. Handläggningstider skall mätas i ärendehanteringssystem. Kommunstyrelsen Medborgarens upplevda trygghet skall öka. Rikspolisstyrelsens enkät Kommunstyrelsen 8
Attraktiv levnadsmiljö Staffanstorps kommun ska vara en attraktiv boendekommun som erbjuder olika upplåtelseformer. Ett ökat bostadsbyggande ska ge nya invånare möjlighet att bo och leva i kommunen. Det innebär också att tillväxten ska vara balanserad. Förskolor, skolor, vård, omsorg och all annan kommunal service ska följa med den tillväxt som ett ökat antal nya invånare innebär. Staffanstorps kommun lägger stor vikt vid att kommuninvånarna - de redan boende och nya som flyttar in - upplever kommunen som en bättre levnadsmiljö och därför väljer Staffanstorp istället för någon annan kommun. Mål Resultatmätning Ansvar Staffanstorps kommun ska bibehålla, utveckla och erbjuda attraktiva boendemiljöer. Taxeringsvärdet på fastigheter ökar relativt övriga Sydvästskåne. Flyttnettot mot kommuner i Sydvästskåne ska vara positivt. Antal medborgare som, enligt SCB:s NöjdMedborgarIndex, kan tänka sig att rekommendera Staffanstorps kommun som en plats att bo på skall öka Kommunstyrelsen Anpassade boendeformer för äldre, med olika servicenivåer, skall ge en möjlighet att bo kvar i ordinärt boende. Behovet av platser i särskilt boende skall inte öka i proportion till ökningen av antalet äldre Socialnämnden Den yttre allmänna miljön i Staffanstorps kommuns tätorter skall upplevas som attraktiv av kommunens medborgare och besökare. Genom att skapa attraktiva mötesplatser för medborgarna skall möjlighet ges till en aktiv och attraktiv fritid. Staffanstorps kommun ska skapa förutsättningar för nybyggnation av minst 100 bostäder per år. Värdet i NöjdMedborgarIndex från SCB:S undersökning skall förbättras. Värdet i NöjdMedborgarIndex från SCB:S undersökning skall förbättras. SCB statistik över färdigställda bostäder. Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 9
2.4 Ekonomistyrprinciper Ekonomistyrprocessen rullar över hela året och helhetssyn och flexibilitet är ledorden då kraven ökar på en effektiv process som tar så lite tid som möjligt och som samtidigt ger utrymme för dialog och diskussioner om bland annat mål, kvalitet, miljö och andra variabler som inte är ekonomiska. För att få denna ekvation att gå ihop krävs en tydlig process där ansvarsfördelning och roller är klart definierade. Övergripande Resultatenheter och bolag får inte optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta som helhet medför nackdelar för den kommunala organisationen som överväger fördelarna för resultatenheten eller bolaget. Fastställande av budget Kommunfullmäktige fastställer driftbudgeten uppdelad i intäkter och kostnader, direktiv om verksamhetens inriktning, målsättning, omfattning och kvalitet för varje nämnd. Detta innebär att ansvarig nämnd förfogar över tilldelade medel och kan vid behov fritt omdisponera dessa mellan programområdena. Ombudgetering/ tilläggsbudget Grundprincipen är att tilläggsbudget inte beviljas under löpande året. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsbudget. Grundprincipen är dock att tilläggsbudget ska vara fullt finansierat och inrymmas inom de ekonomiska målen. Nämnd ska innan tilläggsbudget begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Ekonomichefen ska avge skriftligt yttrande som del i beslutsunderlaget till kommunfullmäktige i varje enskilt ärende. Detta innebär också att ombudgeteringar inom driftbudgeten i samband med bokslut inte tillåts. Investeringar Kommunfullmäktige beslutar om investeringsvolymen i samband med att budgeten fastställs på våren. Kommunstyrelsen beslutar om investeringsbudgeten per projekt i november. Varje investering ska åtföljas av en investeringskalkyl som visar konsekvenserna på enhetens driftskostnader. Investeringsäskanden ska alltid tidsplaneras för att möjliggöra planering av likviditeten. En investering är allt med ett inköpspris över 0,5 basbelopp och med en ekonomisk varaktighet på tre år eller mer och där inköpet dessutom inte är att betrakta som utbyte. Uppföljning Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret över uppföljningsrutinerna. Uppföljningen ska syfta till att vara lärande, förebyggande, stoppa ogynnsam/ främja gynnsam utveckling, skapa ansvarskänsla och dialog. Den ska dessutom vara aktuell, inspirerande och utvecklande. Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa åtta ekonomiska uppföljningar. Dessa består förutom årsredovisningen av sex rapporter från ekonomichefen och en delårsrapport (efter augusti). Delårsrapporten redovisar det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet i förhållande till det av kommunfullmäktige beslutade uppdraget och behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ekonomichefens rapporter beslutas av kommunstyrelsen. 10
Nämnder och resultatenheter ska alltid, inom ramen för sitt uppdrag, vidta åtgärder för budgetbalans vid årets slut. I de fall dessa åtgärder är oförenliga med uppdraget måste beslut i frågan föregå verkställighet. Denna process hanteras i samband med månadsuppföljningen. Hantering av resultatenheternas överoch underskott Resultatenheternas fastställda över- och underskott tas normalt med till kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta om undantag från denna praxis om resultatenheten har uppfyllt beställningen och produktionsmålet. Under löpande år kan resultatenheterna endast ta i anspråk sitt egna kapital upp till den gräns som beslutats i årsbudgeten för respektive enhet. 2.5 Övriga förutsättningar Det kommunalekonomiska utrymmet har, exklusive den avgiftsfinansierade verksamheten beräknats utifrån ett resultat på 1 % av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag vilket motsvarar 9,1 miljoner kronor. I övrigt ligger budgeten för 2011 till grund för arbetet med budgeten 2012-2014. Dessa har dock rensats för engångsanslag. Helårseffekter har beräknats för beslutade investeringar 2011 så att rätt ingångsram har erhållits. Reserven för oförutsedda händelser uppgår till 16,4 mnkr. Finansnettots utveckling är beroende av dels avkastningarna på de placeringar som gjordes i samband med fastighetsförsäljningen, dels investeringsnivån i kommunen. En investeringsvolym överstigande investeringsutrymmet på 32 mnkr medför ett lånebehov eller minskad likviditet. Trots den relativt höga investeringsvolymen kommer finansnettot att vara positivt med anledning av de placeringar som gjordes i samband med fastighetsförsäljningen 2005. Finansnettot uppgår till 20,3 mnkr och utgörs av realisering av eventuella övervärden i pensionsportföljen, utdelningar, borgensavgifter samt räntor och avkastning på likvida medel. Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel uppgår till blygsamma 2,5 %. Gällande överskottslikviditeten (den likviditet som skapades efter fastighetsförsäljningen 2005) ligger motsvarande siffra på 5 % på 60 % av kapitalet och 3 % på 40 % av kapitalet. Finansnettot och avskrivningarna har beräknats på en investeringsvolym på totalt 79,6 mnkr netto varav 41,7 mnkr i den skattefinansierade verksamheten. Investeringsvolymen på VA-verket uppgår till 38,0 mnkr. Sammantaget uppgår lånebehovet till maximalt 104 mnkr år 2012, varav eventuella markinvesteringar för 25 mnkr ingår. En investerings löpande driftskostnad består av dels det minskande värdet till följd av exempelvis ålder och förslitning (=avskrivningen), dels alternativkostnaden dvs det vi förlorar på att binda upp kapitalet i 11
en investering istället för att exempelvis placera det (=internräntan). Ambitionen är att den fastställda internräntan sett över perioder om 5 10 år ska spegla marknadsräntorna. För budgetåret 2012 beräknas den av Sveriges Kommuner o Landsting till 4,2 % dvs 0,1 % lägre än föregående år. För kommunen totalt sett har dock internräntan inte någon resultatpåverkande effekt. Ferielöneskuldsökningen har budgeterats till 0,7 mnkr, oförändrat mot 2011. Kommunen har åtaganden för pensioner till anställda. För pensioner som intjänats efter 1997 hanteras huvuddelen individuellt av de anställda. För pensioner som upparbetats innan 1998 finns åtaganden som kommer att belasta kommunens ekonomi under mycket lång tid. Kommunen har avsatt kapital för att täcka delar av detta pensionsåtagande. Genom att realisera delar av kapitalet över tiden utjämnas den årliga belastningen på kommunens ekonomi. Totalt sett uppgår pensionsutbetalningarna till 16,5 mnkr inklusive uttag från pensionsmedelsförvaltningen. PO-pålägget (arbetsgivaravgifter, försäkringar och kompletteringspensioner) beräknas till 38,98 %, samma som 2011. Skatte- och statsbidragsintäkterna är redovisade utifrån kommunförbundets prognos justerat för egen befolkningsprognos. (Cirkulär 2011:24). Uppräkningsfaktorerna för skatteunderlagets utveckling under perioden beräknas till följande: 2011 2,8 % (budget 1,6 %) 2012 4,2 % 2013 4,4 % 2014 4,2 % De största förändringarna i den demografiska beräkningen avser fritidshemsverksamheten, grundskolan och gymnasieskolan. Fritidshemsverksamheten väntas öka med 92 barn, både till följd av fler invånare i de ålderskategorierna men också genom en större andel i verksamheten (inskrivningsgraden visar på en ökning från 93,9% till 95,5% i åldern 6-9 år). Grundskolan förväntas öka elevantalet med 69. Gymnasieskolan får minskade resurser till följd av färre elever i verksamheten. Utöver detta har ett antal utbildningsverksamheter kompenserats för de elever som finns i verksamheten idag men som inte fanns med i planeringen 2011. Dessa justeringar avser ensam kommande flyktingbarn (1,2 mnkr), och särskilda insatser inom förskoleverksamheten (1,5 mnkr). Inom äldreomsorgen finns ett ökat antal äldre samtidigt som andelen med omsorgsbehov ökar vilket beräknas till totalt 2,2 mnkr. Verksamheten för fysisk- och teknisk planering räknar med planeringsprojekt under 2011 till en minskad kostnad av 0,65 mnkr. En mycket strikt demografisk beräkning görs inom samtliga verksamhetsområden där så är lämpligt och möjligt (äldreomsorgen, LSS, LASS, individ- och familjeomsorgens vuxen- och barn- och ungdomsverksamheter, försörjningsstödet). Hyreskostnadsökningarna har uppskattats till 1,7 % (avtalet med Staffanstorpshus AB löpte ut under 2010). Dessutom har kommunstyrelsen tillförts 3 mnkr för ny hyresmodell. De nämnder som berörs har fått sina ramar justerade för driftskostnader till 12
följd av investeringar t o m år 2011 (2011 enligt prognos) samt för investeringsvolym 2012. Köp av tjänster internt och externt är en blandning av det uppskattade utfallet av lönerörelsen, bedömningen av inflation samt en genomgång av hur avtalen med våra olika externa leverantörer indexeras. Genomsnittligt uppgår uppräkningen i den tekniska beräkningen till 2,3 % för år 2012. Ramen för Tekniska nämnden har minskats med 0,1 mnkr avseende generell neddragning. Kommunstyrelsens ram har justerats med 1,5 mnkr avseende kommunspecifika projekt samt viss drift inom IT-området. 0,7 mnkr har tillförts avseende ungdomssatsningen då denna har varit underfinansierad. Kommunstyrelsen har även tilldelats 0,2 mnkr avseende järnvägsutredning angående Simrishamnsbanan. Ramen har dock sänkts med 1,1 mnkr avseende minskade administrationskostnader samt 0,3 mnkr då Burlövs kommun går med i samarbetet gällande lönesystemet. Ytterligare 0,3 mnkr har tagits bort från ramen avseende minskade telefonikostnader och 0,1 mnkr avseende lägre kostnader för IT-licenser. 1,2 mnkr avseende genomförandeplaner har tillförts ramen. Socialnämndens ram har utökats med 1,2 mnkr för ändrade statsbidrag, varav 0,7 mnkr avser anhörigstöd och 0,5 avser flyktingar. 1,0 mnkr har tillförts avseende utökad dagverksamhet inom demensvården. Momsintäkter inom äldreomsorgen och LSS verksamheten minskar ramen med 0,3 mnkr. Genom att senarelägga ett LSS-boende minskar ramen med 0,5 mnkr. Ökade intäkter beroende på högre inkomster bland vårdtagarna reducerar ramen med 0,4 mnkr. Genom att teckna ett avtal med staten angående flyktingar kan ramen minskas med 0,5 mnkr. Minskade behov inom befintlig verksamhet bedöms minska ramen enligt följande: befintligt LSS-boende 0,5 mnkr, LASS 0,1 mnkr, daglig verksamhet 0,2 mnkr samt särskilt boende 0,6 mnkr. Barn- och utbildningsnämndens budget har rättställts utifrån faktiskt elevantal i gymnasieskolan med 1,2 mnkr. Ny lagstiftning avseende samhällsorientering för invandrare har inneburit en utökning med 0,2 mnkr. Ramen har dock reducerats med 0,4 mnkr avseende färre vårdnadsbidrag samt med 0,4 mnkr avseende upphandling, Skola 2011 mm. 13
2.6 Driftsammandrag per nämnd Tkr 2012 2013 2014 Politisk verksamhet -3 000-3 080-3 160 Kommunstyrelsen -108 060-106 515-111 785 Tekniska nämnden -44 890-46 770-49 100 VA-verket -1 555-1 555-1 555 Fjärrvärmeverket 1 375 1 375 1 375 Renhållningen 500 500 500 Samarbetsnämnd 2-1 760-1 660-1 750 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 890 860 830 Kultur- och fritidsnämnden -32 390-32 747-34 407 Barn- och utbildningsnämnden -518 280-530 825-547 463 Socialnämnden -197 203-202 806-212 491 Summa -904 373-923 223-959 006 14
2.7 Investeringssammandrag Kommentarer avseende investeringsprojekten finns att läsa under respektive nämnds budgetmaterial. Investeringsprojekt Budget Plan Plan Beräknat belopp i tkr 2012 2013 2014 avslutsår Kommunstyrelsen Nya investeringar IT Infrastruktur 3 000 3 000 3 000 Årligen IT Plattform 3 000 3 000 2013 IT Datorer 3 000 3 000 3 000 Årligen Brand/räddningsutrustning rtj 400 200 200 Årligen Kom system rökdykning rtj 300 2012 Fordon rtj 1 000 700 Årligen Högtryckskompressor rtj 2015 Sky-lift rtj 2015 Biblioteket Installation Arena 90 2012 Pågående investeringar Beslutstödssystem 800 2012 Lokalutrustning rtj 300 2012 100-miljonerpaketet Staffansvallen 2011 Infrastrukturers 13 350 Utgifter Nettoinvestering -13 350 0 0 Hjärups IP 2013 Infrastrukturers 3 000 22 000 Utgifter 5 272 25 300 Nettoinvestering 2 272 3 300 0 Spontanidrottsplatser 1 500 2 100 2013 Ridanläggning Kabbarp 2013 Infrastrukturers 1 500 Utgifter 4 276 Nettoinvestering 0 2 776 0 Inkomster 100-miljonerpkt KS 16 350 23 500 0 Utgifter 100-miljonerpkt KS 6 772 31 676 0 Nettoinvesteringar 100-miljonerpkt KS -9 578 8 176 0 Investeringsreserv 5 000 2012 Totalt Inkomster 16 350 23 500 0 Utgifter 23 662 41 576 6 200 Nettoinvesteringar 7 312 18 076 6 200 15
Investeringsprojekt Budget Plan Plan Beräknat belopp i tkr 2012 2013 2014 avslutsår Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet Nya investeringar GC-vägnätet 1 000 500 500 Årligen Ökad trafiksäkerhet 1 500 1 500 1 500 Årligen Belysning 1 000 1 500 1 500 Årligen Upprustning grönytor 2 000 2 000 2 000 Årligen Lekplatser 1 500 1 500 1 500 Årligen Vesum naturområde 250 2 000 2 000 2014 Trafiksäkerhet G:a Dalbyv, KH 200 2 300 2013 Södra IP/Mellanvången 2 000 6 500 0 2014 Balders hage estrad mm 1 000 2012 Busshpl Malmövägen 2012 Skånetrafiken 800 Utgifter 1 300 Nettoinvestering 500 Cirkulationsplats mm Kronoslättsv/Västanväg 2012 Skånetrafiken/infrastrukturers 9 100 Utgifter 8 800 Nettoinvestering -300 GC Västanväg södra 2013 Trafikverket/infrastrukturers 2 500 Utgifter 2 000 500 Nettoinvestering -500 500 Cirkulationsplats Malmöv/Tingsv 2013 Infrastrukturersättning / expl 0 4 000 Utgifter 2 000 2 000 Nettoinvestering 2 000-2 000 Pågående investeringar GC Knästorp-Gastelyckan 495 1 000 2013 GC N Lundav/Borggårds allé 3 400 1 000 2013 Truckvägen 2 000 1 854 2013 GC-väg Stp-Burlöv-Malmö 2012 Statsbidrag 5 000 Utgifter 5 494 Nettoinvestering 494 0 0 Beläggning 6 000 5 000 5 000 2014 GC Lommavägen 2013 Infrastrukturersättning 1 950 Utgifter 100 1 849 Nettoinvestering 100-101 0 16
Investeringsprojekt Budget Plan Plan Beräknat belopp i tkr 2012 2013 2014 avslutsår Borggårdsområdet 1 300 3 100 2013 Vikhemsvägen-Kronoslättsvägen 2 500 2012 Grönplan 500 500 400 2014 Järnvägsgatan 2012 Statsbidrag Utgifter 1 000 Nettoinvestering 1 000 100-miljonerpaketet Rekreationspark Hagalid 2015 Inkomster/infrastrukturers 0 5 000 5 000 Utgifter 2 150 10 200 8 550 Nettoinvestering 2 150 5 200 3 550 Rekreationspark Hjärup 2015 Inkomster 0 0 0 Utgifter 2 250 1 500 1 500 Nettoinvestering 2 250 1 500 1 500 GC Stp-Kabbarp (ridanl) 2013 Statsbidrag 0 0 0 Utgifter 0 10 800 0 Nettoinvestering 0 10 800 0 Planskild korsning Kabbarp (ridanl) 2013 Statsbidrag 0 1 000 0 Utgifter 0 9 949 0 Nettoinvestering 0 8 949 0 Inkomster 100-miljonerpkt TN 0 6 000 5 000 Utgifter 100-miljonerpkt TN 4 400 32 449 10 050 Nettoinvesteringar 100-miljonerpkt TN 4 400 26 449 5 050 Totalt Inkomster 17 400 11 950 5 000 Utgifter 51 739 67 052 24 450 Nettoinvesteringar 34 339 55 102 19 450 17
Investeringsprojekt Budget Plan Plan Beräknat belopp i tkr 2012 2013 2014 avslutsår Tekniska nämnden VA Nya investeringar Servisledningar Inkomster 500 500 500 Utgifter 500 500 500 Nettoinvestering 0 0 0 Årligen Relining 1 300 2 000 2 000 Årligen Reserv (år 2012-13 för åtgärder i 5 000 10 000 10 000 Årligen Hjärups ledningsnät) Hjärup spillvatten 1 500 2012 Hemmestorp spv-pump 3 000 2013 Brågarp västra generator 350 2012 Pumpstationer 2 000 2 000 2000 2014 Önsvala mätkammare 100 1 900 2013 Borggårdsdiket 500 300 2013 Mölleberga vtn -spv-ledning 4 000 2013 Investeringsreserv VA 5 000 2015 Hjärup 10 000 2014 Pågående investeringar Brågarp västra spv-ledning/pump 200 3 789 2013 Borggårds allé vtn-spv-dgv 10 819 3 500 2013 Gullåkra mosse 2012 Inkomster 1 778 Utgifter 8 000 Nettoinvestering 6 222 0 0 Maskinvägen spv-ledn/pump 300 5 000 2013 Kyrkheddinge-Stp spv-ledn/pump 1 700 5 416 2013 Pihlsv Uppåkra spv ledn/pump 6 000 2012 Ledningar Aspvägen m fl 2 000 2012 Foodialedningen magasin 0 3 000 2013 Totalt Inkomster 2 278 500 500 Utgifter 40 269 44 405 29 500 Nettoinvesteringar 37 991 43 905 29 000 18