PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus



Relevanta dokument
PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Riktlinjer vid exposition av mässling

Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Mässling PM för handläggning och smittspårning vid utbrott

Mässling utbrottshantering och smittspårning

Smittskydd Norrbotten PM för mässling - utbrottshantering, smittspårning

Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling

Nya PM från smittskydd. Meningokocker och Mässling

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå

Mässling - hygienrekommendationer

Mässling och Kikhosta Finns de?

Hur ser sjukdomarna ut?

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Mässlingsutbrott i Göteborg

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vattkoppor och bältros i samband med förlossning

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?

Mässling - handläggning vid misstänkt eller verifierat fall av mässling

Utbrott Göteborg December 2017-januari Vårdhygien

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Personalskydd och smitta

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Kikhosta- smittspårning

Sticktillbud Höstmötet 2016

Vilket skydd bör vårdpersonal ha och varför ska man genomföra massvaccination mot mässling?

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Instruktion för kompletterande vaccination mot mässling och hepatit B för personal inom vården i Region Uppsala

Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

Mässling Riktlinje för handläggning och smittspårning vid misstänkta och verifierade utbrott

Mässling och röda hund. Ett kunskapsunderlag till nationell handlingsplan

Mässlingsutbrott i Göteborg

I årets första SmittnYtt kan man bl.a. läsa om mässlingen, som ju varit högaktuell den senaste tiden, influensaläget, hiv och HPV-vaccination.

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

Magsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella

Luftburna infektioner. Våren 2018 Ellinor Melin, ST-läkare vid klinisk mikrobiologi och hygienläkare

Vaccination av barn

Ulrica Sand-Höglund Ordförande i Terapigrupp Vaccin i VG och vårdcentralschef Närhälsan Olskroken vårdcentral

Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Aktuellt smittskydd 2018

Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

fi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt av ålder

Barnvaccinationsprogrammet

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Hepatiter och blodsmitta

Hiv, hepatit och tuberkulos

Vaccination mot influensa

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Veronica Woxén Hepatit A

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Vaccination mot influensa

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Nationell handlingsplan för att hindra spridning av mässling och röda hund

HYGIENKONFERENS VÅREN Anders Lindblom Smittskyddsläkare/Hygienläkare Lawan Wallenius Hygiensjuksköterska Marianne Janson Hygiensjuksköterska

Behandling och förebyggande av influensa

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Transkript:

2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in via ögat. Mässlingvirus inaktiveras snabbt utanför kroppen och överlevnadstid i luft eller på ytor är högst två timmar. Inkubationstiden är oftast 10 12 dagar från smittotillfälle till feber, men kan variera från 7 till cirka 20 dagar. Om immunglobulinprofylax givits för att mildra sjukdomen kan inkubationstiden förlängas något dygn. Smittsamheten är högst tidigt under den symtomatiska fasen när patienten är viremisk, har feber och tilltagande luftvägssymtom. Smitta kan ske från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter utslagen uppträtt. Smittspridning i ett samhälle kan endast förhindras genom effektiva vaccinationsprogram. I ett samhälle där andelen mässlingsvaccinerade (eller personer med immunitet efter tidigare genomgången infektion) är alltför låg för att uppnå flockimmunitet ökar risken för smittspridning. Mottaglighet hos speciella patientkategorier 1. Spädbarn som exponeras för mässlingsvirus och som inte har kvarstående skydd av maternella antikroppar 1 och inte heller hunnit vaccineras. Rutinmässig vaccination av barn sker vanligen vid 18 månader och en andra dos vid 6 8 års ålder. Inför utlandsresor ges vanligen en extra vaccination till barn 9 12 månader (eventuellt tidigare), vilket dock inte ersätter ordinarie vaccination. 2. Nyfödda barn förlösta i vecka 30 37 har varierande immunitet beroende på graviditetslängd och moderns antikroppsnivå. 3. Prematura barn födda tidigare än vecka 30 bedöms som icke-immuna oavsett moderns antikroppsstatus. 1 Hur länge de maternella antikropparna kvarstår beror på hur höga koncentrationer moden har, vilket i sin tur beror på om hon haft mässling eller är vaccinerad. Oftast kvarstår mödraantikroppar till 3 6 månaders ålder. Vid osäkerhet angående moderna immunitet kan fryst serumprov från graviditeten efteranalyseras avseende mässlingsantikroppar.

Smittskyddsenheten 2013-02-26 2 (5) 4. De flesta, men inte alla, som endast erhållit en vaccionationsdos har skydd av denna. Numera rekommenderas därför två vaccindoser för fullgott skydd: a) Barn och ungdomar som fått första men inte andra dosen enligt programmet. b) Personer födda under 1970-talet har oftast bara fått en dos. 5. Ovaccinerade personer som inte genomgått mässlingsinfektion: a) Medelålders och äldre (de flesta har dock haft mässling). b) Ovaccinerade p.g.a. ideologiska skäl, migration eller immunosuppression. Immunitetsläget mot mässling i Sverige för personer i olika åldersgrupper: Före 1960 1960-1970 1970-1983 Efter 1981 De flesta födda före 1960 är immuna mot mässling p.g.a. genomgången infektion. Personer födda 1960 1970 har en varierande immunitet, flera är icke-immuna. Vaccination med en dos mässlingsvaccin påbörjades under 1970-talet, men med varierande genomslag. År 1982 infördes MPRvaccination i två doser, vid 18 månaders och 12 års ålder. År 2006 tidigarelades andra dosen till 6 8 års ålder. Serologisk provtagning för att se om man redan är immun görs bara av särskilda skäl. Det berör främst de som vårdar patienter, för vilka det kan krävas en säkerställd immunitet, dvs. att IgGantikroppar påvisats. Symtom Prodromalfasen varar 2 4 dygn där mest framträdande symtom är hög feber och debut av skrällande hosta och konjunktivit. Koplikska fläckar är saltkornsliknande vita utslag på kindslemhinnan som uppträder 1 2 dygn före hudutslagen och kvarstår ytterligare 1 2 dygn därefter. Koplikska fläckar anges vara patognomont för mässlingen. Hudutslagen uppträder efter 2 4 dygns feber och är utbredda och konfluerande. De visat sig ofta första i hårfästet och ansiktet. Inom 2 3 dygn har de makulopapulösa utslagen spridit sig till händer och fötter. Utslagen finns kvar under cirka 5 6 dagar. När de försvinner börjar huden på händer och fötter att fjälla. Andra vanliga symtom är huvudvärk, ljuskänslighet, diarré, illamående och ibland generaliserad lymfkörtelförstoring. Cirka 30 % av personer med mässling drabbas av en eller flera komplikation. Vanliga komplikationer är diarré och bakterielle sekundärinfektioner, såsom pneumoni och otit. Dessa komplikationer ses vanligast hos barn yngre än 5 år eller vuxna > 20 års ålder. Den allvarligaste komplikationen är encefalit som finns beskrivet hos 0,1 %.

Smittskyddsenheten 2013-02-26 3 (5) Åtgärder vid exposition patienten med misstänkt mässling 1. Isolering av patienten. Ska vårdas på isoleringsenhet för luftburen smitta (infektions- eller barnklinik) om sjukhusvård är befogad, alternativt vistas i hemmet. 2. Serumprov för analys av IgM- och IgG-antikroppar mot mässling omgående. AKUTSVAR! 3. Virusdetektion med PCR från nasofarynxsekret, urin, eventuellt hepariniserat blod. För de första faller subtypning av virus (vid Smittskyddsinstitutet) av epidemiologiska skäl. 4. Omgående kontakt med Smittskyddsenheten och Vårdhygien. Åtgärder vid exposition exponerade kontakter 1. Bedöm graden av exposition. Vistelse i samma rum under endast några minuter samtidigt eller inom 2 timmar efter att den smittsamma personen befunnit sig där innebär en smittrisk! Vid utomhuskontakt är smittrisken oftast ytterst liten. 2. Är personen som exponerats immun? Vid tveksamhet undersökning med serumprov för IgGantikroppar mot mässlingsvirus (virologlaboratoriet). Begär AKUTSVAR! 3. Vid mässling-vaccination används M-M-R, VAXPRO eller Priorix intramuskulärt eller subkutant (om inga kontraindikationer mot mässlingsvaccin). Vaccin ges ej till gravida, barn under 9 månader och immunsupprimerade. 4. Vid postexpositionsprofylax med gammaglobulin används polyvalent humant immunglobulin (160-165 mg/ml), t.ex. inj. Beriglobin (2 ml färdigberedda sprutor) eller Gammanorm (10 och 20 ml ampuller). Mässlingprofylaxdos= 0,25 ml/kg kroppsvikt intramuskulärt, maximalt 15 ml och till immunsupprimerade individer 0,5 ml/kg intramuskulärt, maxdos 15 ml. För icke-immuna individer äldre än 12 månaders ålder Smitta inom 72 timmar: Mässlingsinnehållande vaccin. Vaccin behöver då inte ges vid 18 månaders ålder enligt rutin på BVC eller Smitta mer än 72 timmar sedan, till och med 6 dygn efter exposition: Gammaglobulin För icke-immuna spädbarn mellan 9 12 månaders ålder Smitta inom 72 timmar: Mässlingsinnehållande vaccin. Vaccin måste ges vid 18 mån ålder enligt rutin på BVC eller Smitta mer än 72 timmar sedan, till och med 6 dygn efter exposition: Gammaglobulin. För icke-immuna spädbarn mellan 6 9 månaders ålder Smitta inom 6 dygn efter exposition: Gammaglobulin.

Smittskyddsenheten 2013-02-26 4 (5) För icke-immuna spädbarn yngre än 6 månader Om modern är immun ingen profylax, dvs. om modern haft mässling eller är vaccinerad med 2 doser mässlingvaccin Om modern är icke-immun ges - till och med 6 dygn efter exposition - profylax med gammaglobulin, dvs. om modern inte haft mässling och inte är vaccinerad eller är vaccinerad med endast 1 dos mässlingvaccin För icke-immuna gravida Smitta till och med 6 dygn efter exposition: Endast seronegativa kvinnor erbjuds polyvalent humant immunglobulin (generell dosering inj. Beriglobin 0,25 ml/kg kropssvikt intramuskulärt, maximalt 15 ml och till immunsupprimerade individer 0,5 ml/kg kroppsvikt intramuskulärt, maximalt 15 ml). Seronegativitet är oftast, men inte alltid, synonymt med avsaknad av vaccinations- eller mässlingsanamnes. Om möjligt bör mässlingsantikroppar bestämmas före administration av immunglobulin (fryst graviditetsprov kan användas), men detta gäller endast om immunitetsbedömningen inte innebär avsevärd fördröjning av profylax. Läs vidare på INFPREG: www.medscinet.se/infpreg/ Nyförlöst kvinna kan med fördel vaccineras med MPR-vaccin. Amning är tillåten. Information måste ges, att en gravid kvinna som erhållit gammaglobulin trots detta kan insjukna senare i mässling. Detta är viktigt att beakta om kvinnan förlöses under inkubationsfasen. Isoleringsrutiner ska följas vid förlossning under denna period. Skydd för icke-immuna individer med immunsuppression eller andra kontraindikationer för mässlingsinnehållande vaccin Polyvalent immunglobulin (generell dosering inj. Beriglobin 0,25 ml/kg kroppsvikt intramuskulärt, maximalt 15 ml och till immunsupprimerade individer 0,5 ml/kg kroppsvikt intramuskulärt, maximalt 15 ml). Vaccinerade som endast erhållit en dos vaccin mot mässling (boosterdos även om > 72 tim) Ge en andra dos mässlingsinnehållande vaccin om det gått längre tid än en månad sedan föregående vaccindos. Smittsam person som upptäcks utanför sjukvården Smittskyddsenheten upprättar listor och samordnar att exponerade personer kontaktas och informeras samt initierar profylax, eventuell inläggning/isolering och andra smittskyddsåtgärder. Telefonledes kontakt med Vårdhygien för att samordna smittskyddsaktiviteterna.

Smittskyddsenheten 2013-02-26 5 (5) Smittsam person som upptäcks inom vårdenhet (vårdavdelning eller väntrum) Vårdenhetens ansvar Informerar Vårdhygien. Behandlande läkare kontaktar omgående Infektionsklinikens bakjour eller medicinskt ledningsansvarig läkare för överflyttning av smittsam patient. Vårdenhetschefen (VEC)/avdelningschef(AC) utreder smittsam persons flöde inom sjukhuset under den smittsamma perioden, d.v.s. vilka enheter personen besökt under denna tid. Dessa uppgifter vidarebefordras till Vårdhygien. VEC/AC listar icke-immuna medpatienter, besökande och personal på den aktuella vårdenheten. Eventuella postexpositionsåtgärder kring dessa individer sker i samråd med ansvarig läkare på Infektion. VEC/AC listar exponerade patienter som gått hem och informerar exponerade individer om att det har utsatt för smitta. Eventuella postexpositionsåtgärder kring dessa individer sker i samråd med ansvarig läkare på Infektion och Vårdhygien. Vid eventuell ny kontakt med sjukvård ska de exponerade som inte är immuna informera om att de kan vara smittsamma. Vid osäker immunitet kontaktas Infektionsjour för ställningstagande till provtagning och eventuell profylax. Vårdhygiens ansvar Kontaktar VEC/AC, vårdenhetsöverläkare eller bakjour på de avdelningar som involverats i patientens flöde (enligt ovan). Samordnar så att personal, patienter och besökande på vårdenheten vid det aktuell exponeringstillfället erhåller adekvat profylax med vaccin alternativt immunglobulin. Omgående kontakt med Smittskyddsenheten för att samordna smittskyddsaktiviteterna. Förlagorna till detta dokument har utarbetats av Smittskyddsenheten i Stockholms län respektive avvästra Götalandsregionen i samarbete med Vårdhygien/Infektionshygien och Infektionsklinikerna i Västra Götalandsregionen.