Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.
|
|
- Britt-Marie Andreasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 (5) Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. 1. Laboratoriediagnostik Diagnostiken av ebolavirus sker vid riskklass P4-laboratorium vid Folkhälsomyndigheten. Inför provtagningen av misstänkta fall ska kontakt alltid tas med Folkhälsomyndigheten (tjänsteman i beredskap [TiB] på telefonnummer dygnet runt, eller enheten för högpatogena virus, telefon under kontorstid) för instruktioner angående vilka prov som ska tas och hur de ska transporteras. Diagnosen ställs genom detektion av virusets arvsmassa med molekylärbiologiska metoder. Uppföljningsprov kan bli aktuellt. Misstanke kan tidigast avskrivas när provtagning skett minst 12 timmar efter symtomdebut. Senare i sjukdomsförloppet kan virusspecifika antikroppar påvisas i blod från patienten. Om ebola-rna påvisats utförs även virusisolering och elektronmikroskopi. Viktigt att även utföra möjlig differentialdiagnostik (framför allt malaria). 2. Smittvägar En fladdermus, flyghund ( fruit bat ) anses vara den naturliga värden för ebola och utgör reservoar för viruset. Flyghunden överför ebolavirus till apor och däggdjur (t.ex. schimpanser, gorillor, skogsantiloper och piggsvin) som insjuknar i blödarfeber. Genom att vara i kontakt med sjuka djur eller smittade flyghundar ådrar sig människor sjukdomen. Fortsatt smittspridning mellan människor sker genom kontakt med infekterade kroppsvätskor (som blod, kräkning, avföring, saliv, urin och sädesvätska) från levande eller död människa. Oskyddad sjukvårds- eller laboratoriepersonal samt familjemedlemmar är de grupper som har störst risk att smittas. Ebolavirus kan överleva flera dagar, både i intorkat tillstånd och i vätska. 3. Inkubationstid Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar (vanligen 4-10 dagar). 4. Smittsamhet Det föreligger ingen smittsamhet under inkubationstiden. En febril patient är smittsam och risken för smittspridning ökar med graden av ytterligare symtom som kräkningar, diarré, hosta, blödningar etc. 5. Patienten Vid misstanke om ebolainfektion är det viktigt att diagnostik sker snarast och att man därigenom på ett tidigt stadium kan vidta adekvata åtgärder för att förhindra smittspridning. En patient som exponerats för ebola, eller bedöms ha risk för att ha ebolainfektion, ska omhändertas inom vården med samma medicinska kompetens och kvalitet som normalt erbjuds patienter med andra sjukdomar, samtidigt som nödvändiga hänsyn tas för att undvika överföring av smitta till personal och medpatienter. Se även Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola. Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation
2 6. Riskvärdering, rekommendationer och åtgärder Risken att en exponerad person ska ha blivit smittad, och därigenom senare kunna smitta vidare, varierar beroende på hur omfattande expositionen har varit. För att minska 2 (5) sannolikheten för senare smittspridning ges rekommendationer av olika omfattning. Ju större den primära expositionen och initiala smittrisken varit desto mer långgående blir rekommendationerna. Rekommendationer för exponerade personer utan symtom Symtomfri person som vistats i eboladrabbat land eller varit i kontakt med ebolasjuk person eller kroppsvätskor/vävnader från ebolasjuk person. Individuell bedömning av risken för överföring av ebolasmitta. Låg exponering Låg risk Hjälparbetare inklusive sjukvårdspersonal hemkommen från utlandsuppdrag i eboladrabbat land. Personal som vistats i eboladrabbat land men inte haft direkt vårdkontakt med ebolasjuk person eller dennes kroppsvätskor (t.ex. bistått vid träning av annan sjukvårdspersonal, utfört administrativt eller annat icke sjukvårdsrelaterat hjälparbete). Dessa personer rekommenderas att kontrollera kroppstemperaturen två gånger dagligen under 21 dagar efter att de har lämnat endemiskt område, genast ringa infektionsklinik om temperatur 37,5 C. Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. Uppdragsgivaren för ett eventuellt utlandsuppdrag, t.ex. MSB, MSF eller annan frivilligorganisation, kan dock ha beslutat om en återhämtningsperiod efter uppdraget. Tillfällig exponering Viss risk Tillfällig kontakt (< 1 meter) utan adekvat skyddsutrustning med febril ebolasjuk person utan andra symtom i samband med exempelvis vistelse i samma väntrum, tjänstgöring som receptionist på sjukhus eller vårdmottagning, vistelse i samma hushåll, klassrum, på samma arbetsplats. Individuell bedömning ska ske. Dessa personer ges lugnande besked och rekommenderas att kontrollera kroppstemperaturen två gånger dagligen under 21 dagar efter exponering, om feber ( 37,5 C) eller andra symtom på sjukdom uppträder, genast kontakta infektionsklinik (alltid ringa innan vårdkontakt). Smittskyddsläkaren informeras. Exponerade personer kan kontakta smittskyddsläkaren om allmänna frågor uppstår. Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. Omfattande exponering Låg risk Sjukvårdspersonal inom högisoleringsvård i Sverige eller hemkommen från utlandsuppdrag i eboladrabbat land. Personal som vårdar eller vårdat och då kommit i kontakt (< 1 meter) med ebolasjuk person/kroppsvätskor. Adekvat skyddsutrustning har använts. Inga kända incidenter har inträffat som kunnat innebära risk för smitta. Dessa personer rekommenderas: Egen tempkontroll två gånger dagligen under 21 dagar efter exponering. Smittskyddsläkaren eller behandlande läkare kontaktas dagligen och meddelas alla värden kontinuerligt. Genast ringa infektionskliniken vid temperatur 37,5 C.
3 Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. Uppdragsgivaren för ett eventuellt utlandsuppdrag, t.ex. MSB, MSF eller annan frivilligorganisation, kan dock ha beslutat om en återhämtningsperiod efter uppdraget. 3 (5) Omfattande exponering Hög risk Kontakt (<1 meter), utan adekvat skyddsutrustning, med ebolasjuk person som hostar kräks har blödning har diarré. Dessutom vid nålstick, stänk på slemhinnor eller i ögon med kroppsvätskor eller direktkontakt med kroppsvätska/vävnad från ebolasjuk person. En person som utsatts för hög risk ska ha läkarkontakt och erbjudas vård på infektionsklinik och smittskyddsläkaren ska informeras. Individuell bedömning görs av behandlande läkare, vid behov i samråd med smittskyddsläkare, enligt nedan: Egen tempkontroll två gånger dagligen under 21 dagar efter exponering. Smittskyddsläkaren eller behandlande läkare kontaktas dagligen och meddelas alla värden kontinuerligt. Om feber ( 37,5 C) eller andra symtom uppträder ring genast infektionsklinik! Rekommendation vad gäller arbete: Kan innebära andra arbetsuppgifter, distansarbeta eller avstängning. Rekommendation vad gäller nära kontakter: Kan innebära att undvika olika former av sociala kontakter med andra människor under observationstiden. Rekommendation vad gäller resande: Kan innebära att inte nyttja kollektivtrafik eller göra längre resor utan snarare stanna i närområdet. Vistelse kan ske i egen bostad om det är möjligt att uppfylla givna rekommendationer. Om personen inte kan uppfylla sina rekommendationer i hemmet erbjuder landstinget/regionen rum för vistelse under den tid det är aktuellt (maximalt 21 dagar). Då ebola inte smittar förrän symtom uppstår kan vissa av rekommendationerna upplevas som överdrivna. Det finns olika anledningar till varför rekommendationerna ges, t.ex. kan en exponerad person få feber av annan orsak och övervakningen av hemvändande kan då underlätta den fortsatta uppföljningen. Vid behov kan smittskyddsläkaren besluta om att sätta person utan symtom i karantän enligt SmL 3 kap. 9. Vid symtom som inger misstanke om ebola ska patienten erhålla förhållningsregler och patienten kan då tillfälligt isoleras enligt SmL 5 kap. 3. Beslut om karantän och tillfällig isolering kan överklagas hos förvaltningsrätten
4 Riskvärdering och åtgärder för personer med symtom I tidigt skede ska ospecifikt symtom i kombination med reseanamnes väcka misstanke om ebolainfektion. 4 (5) Risk för ebola finns hos en person som inom tre veckor efter hemkomst från riskområde för ebola, alternativt inom tre veckor från senaste möjliga exponering för ebola, utvecklar feber ( 37,5 C) och där en eller flera av nedanstående omständigheter föreligger: Vårdpersonal, laboratoriepersonal eller annan personal som kommit i kontakt med kroppsvätskor, vävnad eller kropp av människa eller djur med starkt misstänkt eller konstaterad ebola. Person som har deltagit i vård eller omhändertagande av sjuk eller febril person med starkt misstänkt eller konstaterad ebola, eller har varit i kontakt med kroppsvätskor (inklusive oskyddat samlag), vävnad eller avliden kropp från person med starkt misstänkt eller konstaterad ebola. Person som har blödningsmanifestationer (inte enbart blodiga diarréer) och/eller organsvikt utan annan förklaring. Person som har vistats i hushåll där det befunnit sig sjuka och febrila personer med starkt misstänkt eller konstaterad ebola. Person som har arbetat i ett laboratorium där ebola hanteras eller analyserat prover från en person med ebolainfektion. Person som har vistats i distrikt eller provins med pågående utbredd spridning av ebola. Person som har besökt eller arbetat inom sjukvården i ett riskområde för ebola. Person som har varit i kontakt med vilda djur i ett riskområde. Åtgärder Om en patient med sjukdomssymtom bedöms ha misstänkt ebolainfektion tas skyndsam kontakt med infektionsklinikens bakjour. Denne gör en bedömning av fallet och om misstanke på ebola kvarstår kontaktas det egna landstingets smittskyddsläkare för råd angående fortsatt handläggning. Om infektionsbakjour och smittskyddsläkare gemensamt bedömer att misstanken om ebola är hög, kontaktas högisoleringsenheten i Linköping (via infektionsbakjouren, växeln landstinget i Östergötland , via TiB landstinget i Östergötland ). Anmälan görs även till Folkhälsomyndigheten (TiB ) samt Socialstyrelsen (TiB, via SoS Alarm eller ).
5 7. Smittspårning Vid fall av ebola ska smittkälla efterforskas. Exponerade ska identifieras och följas under de tre kommande veckorna efter exponering. Vid eventuella symtom ska personen isoleras. Den 5 (5) behandlande läkaren ansvarar initialt för smittspårningen. Noteringar bör tidigt göras om vilka individer som exponerats och på vilket sätt detta har skett. Efter kontakt med smittskyddsläkaren övertar denne/a ansvaret för smittspårningen. Folkhälsomyndigheten ansvarar för nationell samordning av smittskyddsarbetet och ska kontaktas i ett tidigt skede. Följande åtgärder vidtas vid smittskyddsenheten: Listor över kontakter utarbetas och sammanställs, kontakternas risk för att vara smittade bedöms och beslut fattas om åtgärder avseende uppföljning och eventuell isolering. Kontakterna informeras om symtom på ebola, rekommendationer ges om åtgärder, eventuella förhållningsregler lämnas muntligt och skriftligt samt fortlöpande kontakt vid behov. 8. Anmälan Anmälan per telefon till smittskyddsläkaren ska ske snarast vid fall av misstänkt ebolainfektion, åtföljd av elektronisk anmälan enklast via 9. Kriterier för klinisk anmälan enligt smittskyddslagen Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen + epidemiologiskt samband (kontakt med ebolafall eller resa senaste 21 dagarna till område med aktuell eller tidigare känd ebolaspridning) Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall Laboratoriekriterier för diagnos Minst ett av följande fynd: påvisande av ebolavirus-nukleinsyra i kliniskt prov isolering av ebolavirus från kliniskt prov Mer information kontakta: Smittskyddsläkarens adress:, Landstinget i Uppsala län, Uppsala. Telefon kontorstid: eller
Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562
Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta
Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING
Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola
2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14
Ebola Olle Wik Smittskyddsläkare Historik Första tillfället viruset kategoriserades var 1976. Södra Sudan/Norra Zaire (nuvarande Kongo Kinshasa). Namnet taget efter floden Ebola som finns i ovanstående
Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?
Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per
Ebola - handläggning av misstänkta fall vid vårdcentraler
INSTRUKTION 1 (7) UTBROTT AV EBOLA I AFRIKA Det pågår fortfarande en epidemi i Västfrika med f.n. smittspridning i Guinea och Sierra Leone. WHO har deklarerat att ebolautbrottet i Västafrika utgör ett
Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter
Sida 1(12) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2016-05-11 2014-11-11 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2015-03-26
Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2015-03-26 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Smittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling
Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL
Riktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen
Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning
Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på Hitta i dokumentet Sammanfattning Riskbedömning Åtgärder vid misstanke om VHF Transport av patient Städning av rummet övriga riktlinjer
2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland
Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker
Hiv, läkarinformation
Sida 1 (4) Hiv, läkarinformation Allmänfarlig sjukdom och därmed smittspårningspliktig sjukdom Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad Det är viktigt att diagnostisera en hivinfektion så tidigt som möjligt!
Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV
Informationsmaterial för vården: MERS-CoV 151013 Middle East Respiratory Syndrome (MERS) Nytt coronavirus (CoV), upptäckt 2012 Smittländer: Saudiarabien, För Arabemiraten, Quatar, Jordanien, Kuwait, Oman,
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )
Smittskyddslagen 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör ) Alla allmänfarliga är smittspårningspliktiga + 16 st av de övriga anmälningspliktiga
Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten
Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har
Ebola - hygienrutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en
Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke
Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke Utfärdad av: Bo Claesson Godkänd av: Rune Wejstål Granskad av: Godkänd datum: 2012-02-16 Viral hemorragisk feber (VHF) bör övervägas
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
När ska Ebola eller annan VHF misstänkas och infektionsbakjour kontaktas?
Viral hemorragisk feber - Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av patient med misstänkt Ebola eller annan viral hemorragisk feber Utfärdare: Fastställande datum: 2017-03-16 Anders Johansson, hygienläkare
Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF)
1(5) Klinisk mikrobiologi misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral Inledning... 1 Omhändertagande av patient... 1 Diagnostik... 1 Om prov ändå kommer till KUL... 2 Destruktion av prov... 2 Skyddsutrustning
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Smittspårningskurs mars 2018
Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien
Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013
DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund
Legionella - smittspårning
Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Dokument text Version 6 - Ändringar som gjorts jämfört med föregående PM (version 5) står med röd text!
Innehållsansvarig: Eva Lindgren, Överläkare, Läkare Infektion (evali49) Granskad av: Christer Printz, Överläkare, Kvalitetsfunktion (chrpr) Godkänd av: Marga Brisman, Chefläkare, Patientsäkerhetsfunktion
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist
Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det
Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-08-07
Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-08-07 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten
SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen
Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping
INSTRUKTION 1 (5) PATIENT MED MISSTÄNKT EBOLA SOM KONTAKTAR AKUTMOTTAGNINGEN PER TELEFON På akutmottagningen sker ingen telefonrådgivning utan sådana samtal hänvisas normalt till 1177. Om ett samtal ändå
Mässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Smittskydd Skåne. Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev ) som kan innebära hot
Smittskydd Skåne Håkan Ringberg Stf smittskyddsläkare +46 40 33 71 80 Hakan.Ringberg@skane.se Datum 2014-10-10 1 (6) Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev
Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare
Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,
Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken
Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Epidemiplan för Norrbottens läns landsting
Epidemiplan för Norrbottens läns landsting INNEHÅLL Inledning... 2 Epidemi med många sjukdomsfall... 2 Enstaka höggradigt smittsamma patienter... 7 Massflykt... 9 Utredningsgrupp Bilaga 5:1... 10 Rådgivningsgrupp
Regional epidemi- och pandemiplan för Jämtlands läns landsting. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
för Jämtlands läns landsting Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-05-27 Nyutgåva Smittskyddsläkare Micael Widerström 2011-05-27
Ebola och sjukvårdsarbete
Ebola och sjukvårdsarbete Anneli Eriksson, RN, MiH Projekt-koordinator Kunskapscenter för katastrofmedicin (KcKM) Health Systems and Policy research group Folkhälsovetenskapliga Institutionen Ebola Ebola
MRSA hos barn inom barnomsorgen
1 (5) PM Författare: Leif Dotevall 2010-08-25 Godkänd: Ledningsgruppen 2010-08-26 Dnr 00021-2010 MRSA hos barn inom barnomsorgen Gäller barn med: positiv MRSA-odling (meticillinresistenta Staphylococcus
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning
HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.
Smittspårning. En översikt. Smittspårning Region Östergötland juridik, , Kada Karlsson
Smittspårning En översikt Smittspårning juridik, 2017-04-24, Kada Karlsson Indelning av sjukdomarna 2 Riktlinjer för smittskyddet Vetenskap och beprövad erfarenhet Respekt för människors lika värde och
Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen
Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har
Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling
1 (6) Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling Smittskyddsläkarens riktlinjer för vårdgivare i Stockholms län 1. Bakgrund och ansvar Ansvaret för handläggning av misstänkt och verifierad
Smittspårning. Indelning av sjukdomarna Riktlinjer för smittskyddet
Smittspårning En översikt Smittspårning juridik, 2015-04-20, Sofia Malander Indelning av sjukdomarna 2 Riktlinjer för smittskyddet Vetenskap och beprövad erfarenhet Respekt för människors lika värde och
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115004HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU
Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU STI och prevention Primärprevention minska incidens av sjukdom; vaccination / sexualundervisning /
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS
2016-10-23 10230 1 (5) Sammanfattning Utbrottshanteringen avser i första hand smittämnen med kortare inkubationstid som t.ex. mässling, vattkoppor (luftburen smitta) och kikhosta (droppsmitta) och där
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Smittspårning en översikt
Smittspårning en översikt Sofia Malander Chefsjurist Landstinget i Östergötland tel: 010-103 74 24 mobil:070-567 13 53 epost: sofia.malander@lio.se Indelning av sjukdomarna Riktlinjer för smittskyddet
Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala
Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället
Mässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Klinisk handläggning av misstänkta ebola fall. Anders Thalme - Infektionskliniken
Klinisk handläggning av misstänkta ebola fall Anders Thalme - Infektionskliniken Bakgrund 1998 trevande start skyddsutrustning 2 Högisolering Anders Thalme Aktuellt uppdrag Högisolering i syfte att möjliggöra
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016
Blod och blodsmitta Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blodsmitta - smittväg Blod blod Via sexuell kontakt Mor-barn Inkubationstid Hepatit B Hepatit C Hiv 2-6 månader 2 veckor 3 (6) månader Infektionstillfället
Veronica Woxén Hepatit A
Hepatit A Vad gör jag med ett positivt provsvar?? När är provsvaret positivt?? Vad gör jag med ett positivt provsvar?? Smittskyddsläkaren 2013-12-13 Hepatit A Allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom.
HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!
C HEPATIT Behöver du testa dig? Det finns behandling! Denna broschyr är framtagen av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting 2017 Tryckt på tryckeriet Landstingsstyrelsens förvaltning C HEPATIT
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2014-12-08
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2014-12-08 Utfärdad av: Anna Grahn, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef Revisionsansvarig: Anna Grahn, överläkare Denna
Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård
Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer
MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation
2015-07-06 www.smittskyddstockholm.se. Ebola. Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version Virala hemorragiska febrar Blödarfebrar orsakade av virus = virala hemorragiska febrar (VHF) Ebola, Marburg, Lassa, Krim-Kongo m.fl. Djur eller insekts-reservoarer
Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne
Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom
MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus
2016-10-04 21525 1 (5) Sammanfattning Rutinen beskriver lokala rutiner vid SÄS med i första hand Folkhälsomyndighetens Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av MERS-CoV, Middle East respiratory
Lokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus
Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas
Hepatiter och blodsmitta
Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta
Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare
Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt
Mässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Mässlingsutbrott i Göteborg
Mässlingsutbrott i Göteborg december 2017- januari 2018 Smittevernforum 181016 Ingemar Qvarfordt hygienläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tack till Martina Sansone och Thomas Wahlberg för många bilder
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit