Kvalitetsredovisning Fäbogårdens förskola

Relevanta dokument
Fäbogårdens förskolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Solgårdens förskola

Solgårdens förskolas kvalitetsredovisning

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Solgårdens förskola Kvalitetsredovisning

Takläggarens förskolas kvalitetsredovisning

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Kvalitetsredovisning

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Sätra skolas kvalitetsredovisning

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Förskolan Västanvind

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Trygghetsplan för Hästens förskola

Förskolan Västanvind

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Lokal arbetsplan Trevnaden

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kvarngårdens Trygghetsplan

Intern rapport - Roller och ansvar

Kvalitetsrapport

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brukets förskolas arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Lokal arbetsplan Täppan

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Arbetsplan Fäbogårdens förskola

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Kvalitetsredovisning Järbo och Jäderfors förskolor

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Smultronbackens förskola arbetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kyrkåsen och Sandbackas kvalitetsredovisning

Sammanställning av diskussionskarusellen

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Kyrkåsens förskolas arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Förskolan Skeppet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kvalitetsredovisning för Sätralinjens förskola

Lokal elevhälsoplan Ucklumskolan Läsåret 17/18

Alsjöskolan arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Arbetsplan för hösten Föräldrakooperativ

Leda digitalisering 21 september Ale

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Kvalitetsrapport för förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Kvalitetsredovisning 2004

Transkript:

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Erja Svenssn 2016-06-29 Kvalitetsredvisning Fäbgårdens förskla 2015-2016 1. Organisatin Fäbgårdens förskla ingår sedan augusti 2013 i ett försklemråde tillsammans med Slgårdens förskla. Ansvarig för verksamheten är försklechef. April 2015 fick försklan ny försklechef sm delas med Slgårdens förskla sm tidigare. Fäbgårdens förskla består av 4 avdelningar. Barnantalet har under 2015/2016 varit 76 barn i ålder 1-5 år. Antalet barn/pedaggisk persnal har under året varit 6,3. Under läsåret har resursförstärkning funnits för barn med rätt till särskilt stöd ch då har persnalstyrkan varit högre. Antalet verksam persnal i försklan har varit 12.0 heltidstjänster fördelade på 13 persner ch en resursförstärkning på 50%. 13 anställda på försklan har högskleutbildning till förskllärare ch en är barnskötare. På Fäbgårdens förskla arbetar 13 kvinnr ch en man. Under höstterminen har en tjänst varit tillsatta med en utbildad vikarie. Sedan april -16 är en utbildad förskllärare vikarie på tjänsten för en barnledig medarbetare. Försklan har delat på en husvikarie med Slgårdens förskla sedan april -16. Hn har i första hand täckt upp för planerade ledigheter men ckså sjukvikariat. Andelen tid hn arbetat på Fäbgårdens förskla är 37,5%. I kmmunen finns en central vikarierganisatin sm underlättar vid behv av vikarie vid sjukdm i första hand. Försklans öppettider är måndag fredag 06.30-18.30. Försklan har en hög beläggning ch barnens närvartider sträcker sig över hela dagen måndag-fredag. Fäbgårdens förskla har tillagningskök med egen kkerska. Försklans stöd ch utvecklingsteam Försklan har haft tillgång till utbildad specialpedagg. Den yrkesprfessinen utgör tillsammans med försklechefen försklans stödteam. Specialpedaggen delas mellan flera av kmmunens försklr. Specialpedaggens arbete riktar sig framförallt mt försklans arbetslag. Specialpedaggen kartlägger ch bserverar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På försklan följs kmmunens arbetsplan, ch dess rutiner, för barn med särskilda behv. I kmmunen finns även tillgång till talpedagg sm arbetar på liknande sätt sm specialpedaggen. Vid behv finns tillgång till utbildade lekarbetspedagger samt lekarbetsrum på närliggande förskla. Försklan har ckså haft tillgång till knsultatin för resurspersnalen från annan förskla, för barn med särskilda behv. Försklan har vid behv tillgång till de lika yrkeskmpetenserna vid kmmunens centrala elevhälsa. Kunskapsförvaltningen

Datum Sidan 2(14) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Ansvar ch rganisatin Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet är försklechef. Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet på respektive avdelning är alla förskllärare där lkala kvalitetsutvecklaren (LOK:aren) är sammanhållande av arbetet. Försklechef ch LOK representanter från två avdelning bildar en LOK-grupp, sm tillsammans arbetar med att ta fram ch presentera förslag till kvalitetsarbetet för övriga medarbetare. LOK-möte var 4:e vecka ch heldag eller halvdag vid behv. Dkumentatinen sparas digitalt. Arbetsplatsträffar (APT) sker var 4:e vecka. Ansvarig är försklechef i samarbete med förskllärare. Dessa syftar till att vidareutveckla den pedaggiska verksamheten på lång sikt, samt att ge infrmatin från försklechef så att persnalen blir delaktiga i verksamhetens eknmi ch annan viktig infrmatin. Dkumentatinen sparas digitalt. Verksamhetsmöten. Ansvarig är LOK:are ch arbetslaget. Syftar till att kartlägga verksamhetens nuläge samt hur den pedaggiska verksamheten ska utvecklas på krt sikt. Dessa är schemalagda under dagtid. Analys ch reflektinsmaterial - avdelningens dkumentatin används sm underlag. Dkumentatinen sparas på försklan ch digitalt. Arbetsplan (ht). Ansvarig är försklechef i samråd med förskllärare. Syftar till att synliggöra försklans mål ch arbetssätt inför kmmande läsår. Används sm underlag vid kmmande utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal medarbetare (ht). Ansvarig är försklechef ch medarbetare. Syftar till att fkusera på medarbetarnas mål, förutsättningar ch stöd inför kmmande läsår. Dkumenteras av både chef ch medarbetare ch sparas på försklan. Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare (ht/vt). Ansvarig är förskllärare. Syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågr utveckling ch lärande, trygghet ch trivsel samt vad verksamheten kmmer att utmana barnens lärande med. Dkumentatinen sparas på försklan. Barnknferenser (ht/vt). Ansvarig är försklechef i samråd med förskllärare ch specialpedagg. Syftar till att genm tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd sm behövs för en psitiv utveckling. Psykscial skyddsrnd (enkät via mejl, ht). Ansvarig är försklechef i samråd med förskllärare/skyddsmbud. Syftar till att kartlägga den psyksciala arbetsmiljön på försklan. Förbättringsmråden väljs ut ch dkumenteras i en handlingsplan för kmmande år. Pedaggiska utvecklingsdagar fördelade under året. Ansvarig är försklechef tillsammans med LOK:arna. Syfte är att utveckla verksamhetens innehåll genm att göra kvalitetsredvisning, plan för systematiskt kvalitetsarbete, plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch fastställa nya mål i verksamhetens årliga arbetsplan. Fysisk skyddsrnd (vt). Ansvarig för genmförandet är försklechef i samråd med förskllärare tillika skyddsmbud, samt Sandviken hus sm är ansvarig för lkalerna. Syftar till att kartlägga den fysiska arbetsmiljön på försklan. Dkumenteras via skyddsrndsprtkll. Lönesamtal (vt). Ansvarig är försklechef ch medarbetare. Syftar till att utvärdera medarbetarnas arbetsinsats under läsåret ch därmed ny lön. Dkumenteras av både chef ch medarbetare ch sparas på försklan. 2

Datum Sidan 3(14) Delaktighet ch kmmunikatin Medarbetare Arbetsplatsträffar (APT) sker var fjärde vecka, enligt FAS, försklechef ansvarar. Ett öppet dkument på edwise med dagrdning finns tillgänglig i förväg sm ger möjlighet till alla på Fäbgårdens förskla att lägga in ärenden inför kmmande APT. Även prtkll läggs in på edwise. Dialg sker i hela arbetsgruppen innan beslut fattas. LOK-möte 1gång i månaden där försklechef träffar lkala kvalitetsutvecklarna (LOK:arna). Dessa syftar till att främja ch driva verksamhetsutveckling på försklan. Innehållet är systematisk kvalitetsarbete, infrmatin ch aktuella frågr inför nästkmmande APT eller pedaggiska utvecklingsdag. Viss del av kmmunikatin ch en str del av infrmatin sker via Edwise ch kmmunens mailsystem Office 365. Under året har försklan 6 pedaggiska utvecklingsdagar då försklan är stängd, 3 på höstterminen ch 3 på vårterminen. Dessa är frum för hela arbetslaget samt försklechef. Detta för att följa upp, utvärdera ch reflektera över försklans mål ch resultat, ch vidareutveckla frtsatt arbete i verksamheten. Syfte är att utveckla verksamhetens innehåll genm att göra kvalitetsredvisning, plan för systematiskt kvalitetsarbete, plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch fastställa nya mål i verksamhetens årliga arbetsplan. Verksamhetsmöten ch pedaggisk utvecklingstid. LOK:are ch arbetslagen ansvarar för verksamhetsmöten. Syftar till att kartlägga verksamhetens nuläge samt hur den pedaggiska verksamheten ska utvecklas på krt sikt. Detta ligger sedan till grund ch underlag för utvecklingssamtal, barnknferenser ch kvalitetsredvisning. Analys ch reflektinsmaterial - avdelningens dkumentatin används sm underlag. Dkumentatinen sparas på försklan ch digitalt. Utvecklingssamtal för medarbetare Varje höst i september sker utvecklingssamtal mellan medarbetare ch försklechef. Särskild mall används sm underlag för att kmmunicera m ch dkumentera de egna målen för varje barnskötare ch förskllärare. Målen ska hämtas ur den lkala arbetsplanen ch ska vara kpplad till försklans lärplan (Lpfö98). Syftar till att fkusera på medarbetarnas mål, förutsättningar ch stöd inför kmmande läsår. Dkumenteras av både chef ch medarbetare ch sparas på försklan. Barnknferenser ht/vt Syftar till att genm tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd sm behövs för en psitiv utveckling. Handlingsplaner för barn ch/eller persnal skrivs vid behv. Dkumentatin från knferensen skrivs av förskllärare, försklechef ch specialpedagg i vissa fall, ch sparas på försklan. Lönesamtal sker på våren utifrån en arbetsutvärdering av de mål sm bestämdes på utvecklingssamtalet. Syftar till att utvärdera medarbetarnas arbetsinsats under läsåret ch därmed ny lön. Dkumenteras av både försklechef ch medarbetare ch sparas på försklan. Brukare Arbetsplan: 3

Datum Sidan 4(14) Infrmatin ch dialg m försklans arbetsplan, innehåll ch resultat från brukarenkät sker på föräldramöte varje höst. Syftar till att synliggöra försklans mål ch arbetssätt inför kmmande läsår. Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare: Utvecklingssamtalen knyter an till försklans lärplan (Lpfö98), lkala arbetsplan samt plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch dess målsättningar. Detta syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågr, utveckling ch lärande, trygghet ch trivsel samt vad verksamheten kmmer att utmana barnen med. Dkumentatinen sparas på försklan. Föräldraenkät: Syftar till att ge vårdnadshavare möjlighet att påverka verksamheten ch dess innehåll. Bearbetas ch används enligt försklans rutiner. Kvalitetsredvisning, arbetsplan, plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch brukarenkät finns tillgängliga på utsedd plats på försklan. Dkumentatin ch verksamhetspärm samt styrdkument finns tillgängligt på varje avdelning. Lära av varandra Under året har förskllärare deltagit i utbildningar ch utveckling gällande: AKK (Alternativ ch kmpletterande kmmunikatin) NTA utbildning - ljud LOK-utbildning för LOK:are Ipad-nätverksträffar Praktikanter från grundskla Läst litteratur med leken sm fkus ch haft reflektiner kring den. Deltagande i Utvecklingsprgrammet Försklelyftet Lekföreläsning med Margareta Öhman Att lyfta varandra När vi gör varandra bättre föreläsning med Annika R Malmberg Redvisning av frtbildning sker på APT, verksamhetsmöten eller utvecklingsdag efter överenskmmelse med försklechef. Det kan ske muntligt, digitalt, med bilder/material. Prcessförbättringar Kntinuerlig reflektin, utvärdering ch planering av arbetet med lärplanen Lpfö-98 ch lkal arbetsplan sker på pedaggisk utvecklingstid, verksamhetsmöte. Pedaggisk dkumentatin samlas i verksamhetspärm på respektive avdelning ch används sm analys ch diskussinsunderlag. Dessa frågeställningar används: Aktivitet = Vad ska vi göra? Resultat = Hur blev det? Analys = Varför blev det sm det blev? Hur går vi vidare? För att fånga upp ch förnya/förbättra verksamheten ch arbetssätt. Observatiner ch samtal med barnen ligger till grund för försklans frtsatta arbete för att nå målen ch mäta resultaten. 4

Datum Sidan 5(14) Kntinuerliga barnknferenser, uppförande av handlingsplaner ch uppföljning av dessa med inbkade avstämningsmöten gör att arbetet blir mer effektivt ch genmlyst. Resultatet av kmmunens gemensamma föräldraenkät för försklan, visar på utvecklingsmråden för verksamheten. Varje avdelning analyserar vad vi varit framgångsrika i ch vad sm behöver utvecklas. Delutvärdering av arbetsplanen sker i december. På försklans utvecklingsdagar i juni görs en slutlig utvärdering av målen i den lkala arbetsplanen. Dessa sammanställs till försklans kvalitetsredvisning. Resultat ch analys av kvalitetsredvisningen ch plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) är grund för utveckling ch förbättringsmråden i den nya arbetsplanen. Pedaggisk revisin sker i september-ktber varje år. Syftet är att stödja ch utveckla kvalitetsarbetet med fkus på ökad måluppfyllelse för verksamheten. Fäbgårdens förskla deltg i pedaggisk revisin ht-2015. Slutsatserna från denna revisin använder vi ss av i vårt frtsatta utvecklingsarbete av försklans verksamhet, kvalitetsredvisning ch ny arbetsplan. Varje förskllärare har i det årliga utvecklingssamtalet i september dialg med försklechef. Egna mål för verksamhetens utveckling utifrån lärplan (Lpfö98) ch arbetsplan sätts. Dessa följs upp i lönesamtal (vt) där försklläraren kan se sin del i kvalitetsarbetet på försklan. Dkumentatin Verksamhetsdkumentatin Verksamhetspärm är till för barn, föräldrar ch persnal. Den ska finnas tillgänglig på varje avdelning. Dkumentatinen knyter an till försklans lärplan (Lpfö98), lkala arbetsplan samt plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan). Här finns ftn ch dkumentatin av den dagliga verksamheten/utbildningen. Mycket av den dkumentatin sm sitter i verksamhetspärmen har tidigare varit uppsatt på väggarna för att visa den verksamhet sm pågår. Verksamhetspärmen används även vid barnens utvecklingssamtal, planeringar, utvärderingar ch vid kvalitetsredvisning. Barnpärm med underlag för enskilda barn Syftet är att följa barnets utveckling ch lärande. Är endast till för arbetslaget. Används för dkumentatin, planering ch reflektin. Arbetslag ch ansvarig förskllärare lyfter eventuella frågeställningar inför barnknferens. Förvaras inlåst. Pedaggpärm med underlag för analys finns på varje avdelning. Den är endast till för persnalen ch arbetslagets analysarbete. Dkumentatin förs utifrån arbetsplanen, plan för diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) ch föräldraenkäten. Förvaras inlåst. Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för frtsatt utbildning ch arbetsliv, demkratiskt samhällsliv ch persnlig utveckling. Alla barn/elever upplever att de pedaggiska verksamheterna är stimulerande, trygga ch lärrika. Alla elever klarar kunskapskraven. Sklan utfrmas ch anpassas så att alla elever får stöd ch stimulans att utvecklas så långt sm möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns ch elevers inflytande över arbetsfrmer ch innehåll i undervisningen förstärks, liksm deras frmella inflytande. Alla barn ch elever har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 5

Datum Sidan 6(14) 3. Nrmer ch värden Mål från arbetsplanen 2015-2016 ch Likabehandlingsplan/Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Barnen har en förståelse ch acceptans för att människr är ch tycker lika Att varje barn får sina behv respekterade ch tillgdsedda ch får uppleva sitt eget värde. Resultat Den pedaggiska dkumentatinen ch bservatiner visar en ökning av tlerans, empati ch trygghet hs barnen. De flesta vågar uttrycka sig både enskilt ch i grupp. Så fta sm möjligt delas barnen in i mindre grupper vilket har påverkat atmsfären i grupperna. Miljön blir lugnare ch turtagning ch samspelet mellan barnen fungerar väl. Dkumentatinen visar att barnen har börjat få en ökad insikt ch förståelse för demkratiska prcesser. På utvecklingssamtalen uttrycker vårdnadshavare att deras barn blir sedda ch uppmärksammade på försklan. Det senaste utvecklingssamtalet gav bra infrmatin m mitt barns utveckling ch lärande 3,7 Verksamheten bidrar till att mitt barn fungerar bra i grupp 3,7 Flickr ch pjkar behandlas likvärdigt av försklan persnal 3,9 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Genm att vi arbetat målinriktat med mål ch aktiviteter i arbetsplanen har det bidragit till ett gtt resultat. Vi har planerat in delmål kntinuerligt sm utvärderats, analyserats ch vidareutvecklats till nästa delmål. Det har visats sig vara ett väl fungerande arbetssätt. Vi har delat in barnen i grupper där vi medvetet blandat ålder, kön, etnisk tillhörighet, persnligheter ch färdigheter. Det har medfört att barnen lär känna andra än de barn de vanligtvis väljer i leken. Det har skapat nya kamratrelatiner. Genm arbetet i mindre grupper har barnen fått tid att reflektera ch diskutera. Det har medfört att de har en större förståelse ch acceptans för att människr är ch tycker lika eller känner ch upplever saker på ett annat sätt än en själv. Våra dagliga kntakter samt utvecklingssamtal med vårdnadshavare har bekräftat att barnen känner trygghet ch är sedda. Även resultatet från föräldraenkäten påvisar det. 6

Datum Sidan 7(14) Slutsatser av analys ch mål i kmmande arbetsplan De valda arbetssätten har varit väl fungerande vilket har gett det planerade resultatet. Målen i arbetsplanen kmmer att överföras till nästa års arbetsplan. Det väl fungerande sättet att utvärdera, analysera ch vidareutveckla kmmer att frtlöpa inm alla mråden i kmmande arbetsplan. 4. Utveckling ch lärande Mål från arbetsplanen 2015-2016 Inspirera ch få barnen att upptäcka teknik i vardagen ch utfrska hur enkel teknik fungerar Stimulera barnens språk- ch kmmunikatinsutveckling Resultat Den pedaggiska dkumentatin visar att alla barn har fått uppleva lika tekniska redskap, lika tekniker ch hur saker fungerar sm t.ex. sugrör, skknekt ch sax. I den pedaggiska dkumentatin ch bservatiner har vi sett att barnen använt sina kunskaper aktivt ch även hjälpt varandra med lika uppgifter. Den pedaggiska dkumentatinen visar att barnen har ett strt intresse för de lika aktiviteterna sm är knutna till NTA-lådrna. På försklan utvecklar mitt barn sin förmåga att förstå naturvetenskapliga fenmen 3,4 Den pedaggiska dkumentatinen, språkkartläggningen ch bservatiner visar att varje barn kmmunicerar efter sin egen förmåga ch de språkliga ch kmmunikativa kunskaperna har ökat. Alla barn använder sig av bild- ch teckenstöd i någn frm. Detta medför att även de barn sm inte har den språkliga kmmunikatinen gör sig förstådd med tecken. För många barn har ett intresse väckts till att göra egna ramsr ch sagr. Från bibliteket har vi lånat böcker regelbundet sm knyter an till de lika mråden vi för tillfället arbetar med ch utefter barnens egna önskemål. Mitt barn utvecklar sitt språk i försklan 3,8 På försklan utvecklar mitt barn sin förmåga att kmmunicera med andra 3,8 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 7

Datum Sidan 8(14) Analys Genm att erbjuda lika material har barnen uppmuntrats ch utmanats i lika tekniska redskap ch funktiner. Genm att benämningen teknik använts i sammanhanget så har barnen tagit till sig det, ch de flesta förstår innebörden av det. Eftersm material funnits tillgängligt ch det varit upprepade inlärningstillfällen så har barnen blivit trygga med att även använda det själva. Utifrån språkkartläggningen ser vi var barngruppen befinner sig på för språklig nivå ch vilka barn sm har svårigheter med språket. Arbetet med språkutvecklingen planeras efter delutvärderingar. Ett knsekvent arbete med Språktåget gör att barnen känner igen sig ch härmar ch upprepar. Sång, rim ch ramsr används i språklådrna dagligen vilket medfört att barnen gör det även spntant. Genm att använda bildch teckenstöd i vardagens lika situatiner så har det blivit ett naturligt inslag i barnens kmmunikatin. Både spntana ch planerade samtal med barnen utifrån böcker har gett ett intresse ch ökat barnens kmmunikativa förmåga. Slutsatser av analys ch mål i kmmande arbetsplan De valda arbetssätten har varit väl fungerande vilket har gett det planerade resultatet. Vi kmmer att frtsätta att jbba mer med teknik då vi sett att barnens intresse ch nyfikenhet väckts. Ett knkretare mål inm teknikmrådet utfrmas till kmmande arbetsplan. Vi frtsätter ckså med målet att stimulera barns språk- ch kmmunikatinsutveckling då vi sett att barnens förmåga att uttrycka sig har ökat. Det väl fungerande sättet att utvärdera, analysera ch vidareutveckla kmmer att frtlöpa inm alla mråden i kmmande arbetsplan. 5. Ansvar ch inflytande Mål från arbetsplanen 2015-2016 Verksamheten ska möjliggöra för barnen att utifrån sin egen förmåga ta ansvar för sina egna val, både i den fria leken ch planerade aktiviteter. Barnen tar ansvar för försklans material ch utvecklar sin förmåga till att förstå varför. Resultat Den pedaggiska dkumentatinen visar att barnen gör egna val både i den planerade verksamheten ch i den fria leken. Vi ser även att vissa av barnen spntant plckar ihp efter avslutad aktivitet. I bservatiner ser vi att barnen använder sig av AKK ch är nyfikna på att lära sig flera tecken. Bilder ch tecken förstärker ch tydliggör barnens val. På samlingarna används tecken alltid för frukt ch barnen sjunger ckså sånger med tecken. Mitt barn har rligt i försklan 3,9 Mitt barn får tillräckligt stöd i försklan 3,8 Verksamheten utfrmas i samråd med barnen 3,1 Den pedaggiska dkumentatinen ch bservatiner visar att barnen har börjat ta eget initiativ till att hänga upp sina kläder ch ställa skrna på skhyllan. 8

Datum Sidan 9(14) Den pedaggiska dkumentatinen ch bservatiner visar att en del av barnen har fått en viss förståelse för att vara aktsamma m försklans material. I bservatiner ser vi att barnen kmpsterar efter egen förmåga ch till str del på eget initiativ. Vissa av barnen uppmärksammar när det börjar bli dags att tömma pappersåtervinningen. Verksamheten bidrar till att mitt barn lär sig att ta ansvar 3,7 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Genm att finnas med aktivt ch vägleda barnen i att göra egna val eller att ta egna initiativ så blir barnen självständiga. De har kunnat välja m de vill delta i inne eller uteaktivitet. Barnen har fått fullfölja ch stanna kvar i sina valda aktiviteter en stund. Vi har varit knsekventa för att hjälpa barnen att bli trygga i sina val. Vi försöker tillgdse barnens önskningar ch i de fall där det inte är möjligt, är vi nga med att förklara varför. Barnen får vara med ch göra sig hörda genm demkratiska prcesser. Då är vi tydliga med att påtala att de har varit med ch påverkat beslutet. Utifrån att vi använder ss av AKK regelbundet så blir det naturligt att barnen tar till sig ch använder det aktivt för att förmedla sig. Det målinriktade arbetet med bild- ch teckenstöd har gjrt att de flesta har blivit intresserade ch vill lära sig fler tecken. Genm att ge psitiv förstärkning ch uppmuntran till att plcka undan efter avslutad aktivitet så deltar de flesta barnen i att plcka ihp när de lekt färdigt. I vissa fall använder vi ss av rdet srtera istället för att städa. Det upplevs mer sm ett uppdrag av barnen vilket gjrt att de blivit mer intresserade ch tagit sig an uppgiften. För att tydliggöra ch underlätta har vi bilder sm visar vilka saker sm ska ligga i respektive låda. Barnen är mer rädda m försklans material ch påminner ckså varandra. Vid inköp av nytt material har det intrducerats för barnen ch vikten av att vara rädd m det har lyfts. Material sm gått sönder har vi försökt laga tillsammans med barnen, ch de gånger det inte går så påtalar vi det. Genm att vägleda ch uppmuntra barnen till att ta ansvar för sina kläder efter utevistelse så har andelen sm gör det på eget initiativ ökat. De yngre barnen behöver frtsatt få vår hjälp ch stöttning till viss del. Utifrån att vi vuxna har varit gda förebilder så har barnen blivit aktiva med kmpstering ch återvinning i sin vardag. De kmpsterar frukt ch matrester i rätt kärl vid samling ch lunch. Genm att de äldre barnen följer med till återvinningsstatinen så har de fått en ökad förståelse för kretslppet. Slutsatser av analys ch mål i kmmande arbetsplan De valda arbetssätten har varit väl fungerande vilket har gett det planerade resultatet. Vi ser att det finns ett behv att frtsätta arbeta med samma mål i kmmande arbetsplan. Det väl fungerande sättet att utvärdera, analysera ch vidareutveckla kmmer att frtlöpa inm alla mråden i kmmande arbetsplan.. 9

Datum Sidan 10(14) 6. Förskla ch hem Samverkan mellan förskla ch hem: Vi bjuder in alla nya vårdnadshavare till infrmatinsmöte innan terminsstart Vi erbjuder tredagars insklning för familjerna Vi bjuder in till ett föräldramöte varje höst Vi erbjuder möjligheten att fylla i en enkät varje år m försklans verksamhet. Vi bjuder in vårdnadshavare till försklans lika traditiner under året sm t.ex. lucia ch smmarfest Vi har daglig kntakt med vårdnadshavare vid lämning ch hämtning. Varje avdelning delger vad sm är aktuellt i verksamheten på en infrmatinstavla i respektive hall Vi erbjuder utvecklingssamtal 1gång/termin Vi har infrmatin ch månadsbrev till vårdnadshavare på Edwise 7. Övergång ch samverkan Kmmunens försklr ch grundsklr har sedan våren 2010 en gemensam översklningsplan ch tillika tidsplan, gällande blivande 6-åringar. Vid övergång till skla erbjuds vårdnadshavare insklning av sklan. Försklan har överlämningssamtal med nya lärare ch rektr. Vid två tillfällen under läsåret har sklans ch försklans verksamheter träffats ch delgett varandra m hur vi arbetar med arbetsplan, kvalitetsredvisning, språkutveckling, likabehandlingsplan ch tillgänglig utbildning. Överinsklning ch överlämningssamtal mellan försklans avdelningar ansvarar förskllärare över. Vid behv medverkar specialpedagg. Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna har en stimulerande ch hälssam arbetssituatin. Medarbetarna har kmpetens för att stödja alla barn ch elever så att de når kunskapskraven. Mål från arbetsplanen 2015-2016 All persnal tar ansvar för att vi ska ha en gd arbetsmiljö på försklan. Resultat På APT deltar alla medarbetare ch diskussiner kpplade till försklans utveckling sker, ch beslut sm rör verksamheten tas. Löpande aktuell infrmatin sm tidigare tgs upp på APT kmmer skriftligt i ett infrmatinsbrev veckvis (sedan vt-16) på edwise. LOK-gruppen har haft möten 1gång/månaden där fkusarbetet varit utvecklingsarbete men även andra aktuella ärenden har avhandlats. Dagrdning ch prtkll för APT ch LOK-möte finns att tillgå för alla medarbetare på edwise. Medarbetarsamtal ch arbetsutvärdering/lönesamtal har bkats in i gd tid, underlag ifyllda av medarbetare ch alla har varit väl förberedda inför samtalen. All persnal har deltagit i kmpetensutveckling kpplat till bken Att undervisa barn i försklan. De har läst litteraturen ch deltagit i samtalsgrupper både på den egna försklan ch med barnskötare ch förskllärare från andra försklr. 10

Datum Sidan 11(14) Medarbetare har deltagit i kmmunens kmpetensutvecklingsinsatser ch utvecklingsprgram. Enligt Checklista m trivsel ch arbetsklimat från Prevent är arbetsklimatet gtt ch blir högt skattat på alla avdelningar. En del r lyfts över eventuellt större arbetsbelastning eller att semestrar inte skulle beviljas i den utsträckning medarbetare önskar. Stress sm uppkmmit vid högre arbetsbelastning p.g.a. persnalbrist har påverkat medarbetare på lika sätt. Det är ett öppet klimat ch vi bryr ss m varandra. På fredagar träffas medarbetare från lika avdelningar för en krt gemensam fika. Persnalen bemöter mig på ett bra sätt 3,8 Jag känner förtrende för persnalen 3,6 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Tid för pedaggiska samtal/diskussiner på APT har ökat då en del av den löpande infrmatinen finns att läsa digitalt. Detta var ett behv sm behövde tillgdses för en bättre arbetsmiljö där alla ges möjlighet att delta i pedaggiska diskussiner i helhus. Arbetet på LOK-möten har utvecklats ch det pågående arbetet med gemensamma mallar ger en likvärdig dkumentatin för alla barn på försklan. Medarbetare ansvarar över att läsa prtkll ch veckinfrmatin på edwise. Medarbetarsamtal ch arbetsutvärderingar med den skrivna dkumentatinen före har gett tid för reflektin av den egna arbetssituatinen/insatsen för varje medarbetare. Det ger ckså försklechef möjlighet att vara behjälplig i medarbetarens arbetssituatin, att den är stimulerande ch hälssam. Samtalen i lika gruppknstellatiner utifrån bken Att undervisa barn i försklan har gett nya idéer ch infallsvinklar i undervisningen vilket gynnat barnen (se under Hållbar samhällsutveckling). Alla medarbetare har deltagit i kmmunens utvecklingsprgram både genm fysisk närvar i augusti -15 ch genm några nätbaserade träffar i lika arbetsgrupper på försklan. Detta har gett alla möjlighet att påverka försklans utveckling på kmmunal nivå. Medarbetare har ckså deltagit i lika utbildningar i Kmpetensutvecklingsplanen sm ex. NTA ch AKK. Detta har underlättat i arbetet inm teknikmrådet ch språkutvecklingen. Det gda arbetsklimatet på försklan berr på att all persnal bemöter varandra med respekt, empati ch genuint intresse för att lyfta varandra. Vi samarbetar ch hjälps åt över avdelningarna när behv finns. Vi försöker att tänka psitivt ch lyfta varandra särskilt vid persnalbrist. När vikarier inte kunnat tillsättas har stressen ch arbetsbelastningen ökat vilket påverkat medarbetare på lika sätt. Under våren 2016 tillsattes en husvikarie vilket gjrt att situatinen lättat. Medarbetare träffas för en gemensam fikarast halvhusvis på fredagar vilket gynnat ett gtt arbetsklimat. 11

Datum Sidan 12(14) Slutsatser av analys ch mål i kmmande arbetsplan Var ch en har ett ansvar över att ha en stimulerande ch hälssam arbetssituatin. För detta ska ckså förutsättningar finnas. Vi behöver frtsätta att uppmuntra varandra kntinuerligt ch sprida en gd anda på försklan. Målet är frtsatt i kmmande arbetsplan. Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens försklr ch sklr får alla barn ch elever kunskap ch stöd för en hälssam livsstil ch för att bidra till ett eklgiskt hållbart samhälle. Mål från arbetsplanen 2015-2016 Möjliggöra för barn att leka i mindre grupper inne ch ute. Vi tar tillvara våra nya kunskaper från bken Att undervisa barn i försklan. Resultat Den pedaggiska dkumentatinen visar att barnen har fått möjligheter att leka i mindre grupper under dagen. De har fått lekr ch har haft lättare att göra sig hörda ch stannat kvar längre i aktiviteterna. Dkumentatin ch bservatiner har visat att arbetet i mindre grupper har skapat trygghet ch harmni för barnen, knflikterna har blir betydligt färre. Vi har upplevt att ljud- ch stressnivån sjunkit både hs barn ch vuxna genm att dela ss i mindre grupper. Samtalen kring bken Att undervisa barn i försklan med kllegr från andra försklr har stärkt ss i förskllärarrllen. Vi har diskuterat utifrån förutbestämda frågr. Vi ser nyttan av att lära av varandra. Verksamheten bidrar till att mitt barn fungerar bra i grupp 3,7 På försklan lär mitt barn sig varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön 3,6 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Genm att vi skapat tillfällen så fta sm möjligt för att leka i mindre grupper både ute ch inne har vi kunnat få det planerade resultatet. Arbetet med att utfrma pedaggiska lekmiljöer har visat sig ha str betydelse för barnens lekr. Samtalen i lika gruppknstellatiner utifrån bken Att undervisa barn i försklan har gett nya idéer ch infallsvinklar i undervisningen vilket gynnat barnen. 12

Datum Sidan 13(14) Slutsatser av analys ch mål i kmmande arbetsplan Det valda arbetssättet har varit väl fungerande vilket har gett det planerade resultatet. Målet i arbetsplanen kmmer att överföras till nästa års arbetsplan. Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna eknmiska ramar. Fungerande resursfördelningsmdeller utarbetas under periden. Mål från arbetsplanen 2015-2016 Försklan håller sig till givna eknmiska ramar ch alla förskllärare ges inblick i det eknmiska läget för försklan Resultat Verksamheten har under budgetåret 2015 haft en eknmi i balans. På APT två gånger/termin har medarbetarna fått en lägesrapprt m försklans budget. Inköp har ckså varit en punkt vid behv från medarbetare.. Verksamheten har haft vikarie på rdinarie tjänst vilket gett en lägre lönekstnad. Det här överskttet har jämnats ut av verksamhetens stra behv av sjukvikarier under 2015. Eftersm behvet av vikarie var strt på försklan så blev en husvikarie anställd under vt-16. Vikarien arbetar 87,5% ch delas med Slgårdens förskla. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys När medarbetare får infrmatin m det eknmiska läget får de ckså möjlighet till att påverka hela försklans inköp. Vt-16 pririterades inköp av madrass till en avdelning eftersm alla ansåg att det var ett strt behv ch försklan fick inga äskade pengar till inventarier 2016. Husvikarien sm anställdes har bidragit till att det blivit lättare att täcka upp vid planerad frånvar, men även en del sjukfrånvar. Kstnaderna blev betydliga eftersm vikarien var bkad till större delen på den andra försklan. Slutsatser av analys ch mål i kmmande arbetsplan Målen förs över till kmmande arbetsplan. Budgetläget kmmer att tas upp på APT varje månad kmmande läsår. 13

Datum Sidan 14(14) En förskllärare är anställd sm vikarie på en rdinarie tjänst ch kmmer även att frtsätta under nästa verksamhetsår. En husvikarie kmmer att anställas inför ht-16 för att täcka planerad frånvar ch sjukfrånvar. Kunskapsnämndens mål 2015 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde präglas av respekt för alla människrs lika värde. Mål från arbetsplanen 2015-2016 Vi ska synliggöra lika kulturer för barnen, ch dess likheter Resultat Den pedaggiska dkumentatinen ch bservatiner visar att barnen har ett strt intresse för andra länder, speciellt de länder de besökt eller tittat på kartr eller jrdglb på. Barnen visar ckså intresse för lika språk. Vi har uppmuntrat barn med annat mdersmål att delge rd på sitt mdersmål vilket varit uppskattat. Barnen har lärt sig enstaka rd på annat språk. Observatiner visade att matkulturveckan uppskattades av barnen ch ökade intresset för andra länder. Likaså temaarbete m den egna familjen. Vi har bserverat att arbetet med familjen sm tema har gett lett till många psitiva samtal med frågr ch funderingar bland barnen. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Barnen har varit öppna, nyfikna ch intresserade av lika länder, kulturer ch språk vilket underlättat i arbetet med målet i mvärld. Vi har tillgång till flera lika natinaliteter i våra barngrupper vilket ckså bidragit till att barnen är vana med lika kulturer ch ser inte det sm någt annrlunda. Böcker sm varit speciellt utvalda för mrådet har bidragit till att skapa nyfikenhet ch intresse för vår mvärld. Matkulturveckan öppnade upp för lika frågeställningar hs barnen m just det landet maten km ifrån. Slutsatser av analys ch mål i kmmande arbetsplan Vi frtsätter med samma mål sm tidigare. Vi har sett att vi måste jbba vidare med detta eftersm målet inte är uppfyllt riktigt tillfredsställande. 14