Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning



Relevanta dokument
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Även de äldre vill vara med

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Publikt Entreprenörskap

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Sv-Flex stfb Organisation

Leksands folkhögskola

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Sensus Johanna Krook, Katharina Persson

Digitalla en digital möjlighet till alla

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

ABF Skellefteå Anders Svedjevik

1. Flexibelt lärande i traditionella miljöer

Japanska på Googleapps for education

1. Internetkunskap på distans

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs

Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

Att skapa en mobil webbplats

Innanför utanförskapet i den digitala världen

1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Anvisning till slutrapport för projektstöd

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Socialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan

1. Sociala media som stöd för digital delaktighet

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Nätbildarna/Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) Sari Angeria Haara

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Friskvårdsverkstan - Slutrapport

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin

Utva rdering Torget Du besta mmer!

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

STÖD TILL INSATSER PÅ LIVSMEDELSOMRÅDET - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

PROJEKTSTÖD - slutrapport A. Uppgifter om stödmottagaren B. Uppgifter om kontaktperson

Utbildningens namn och syfte Vår ledarskapsutbildning i förändringsledning ger dig ett metodiskt arbetssätt för att genomföra förändringar.

HELSINGBORG KONTAKTCENTER

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Rapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Grrl Techs årsmöte 2009

Tobaksfri duo - En metod för skolor som vill förebygga tobaksbruk bland unga

Rapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Slutrapport projektgenomförande - Storytel AB

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Enkät till folkhögskola

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Riktlinjer för att söka medel för integrationsprojekt inom föreningslivet

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

Slutrapport för projekt

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

SLUTRAPPORT Delprojekt Ungdomsprojekt 2.0 Leader Ystad-Österlenregionen SJV

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Full koll på kostnader för en hemsida

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

Kursansvariga: David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Gilla svenska på nätet

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess Sida: 1 (9) Version PA

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ansökan för Sixten, Leader Sjuhärads ungdomscheck

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Transkript:

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att undersöka vad och hur ett oväntat arbetssätt får för positiva konsekvenser och resultat. Att börja arbeta annorlunda jämfört med idag där studenterna blir mycket mer inblandade i utbildningsproduktionen och dess digitala publicering. Att öppna upp och tillgänglighetsgöra Grimslövs folkhögskola fysiskt sett för närsamhället. Att öppna upp och tillgänglighetsgöra Grimslövs folkhögskola digitalt för målgrupper äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med annan kulturell och språklig bakgrund. Att använda ny teknik och sociala medier på ett mycket mer aktivt sett i undervisningen. Att utveckla den befintliga webbsidan och göra den tillgänglig samt att sträva mot att visionen att sidan ska bli en utbildningsportal istället för som idag en statisk presentationssida av skolan och dess kursinnehåll. 3. Projektets målgrupper/deltagare Äldre personer med lägre datorvana. Personer med funktionsnedsättning. Personer ut annan kulturell och språklig bakgrund. Boende i det geografiska närområdet till Grimslövs folkhögskola. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Under projekttiden har vi fokuserat på att introducera sociala och digitala medier för personalen på skolan, främst pedagoger. Vårt mål har varit att väcka nyfikenhet inför användandet av dessa medier, för att på sikt kunna börja arbeta mer digitalt och flexibelt i undervisningen. För att konkretisera hur verktygen kan användas har vi fokuserat på att visa sociala mediers stryka som informations- och kommunikationsverktyg. Utöver detta har vi arbetat för att utöka skolans utbud av kurser som kan minska den digitala klyftan, och samtidigt öppna upp skolan för boende i bygden. Detta har gjorts genom att vi planerat och lagt grunden för kurser i dator- och teknikanvändande, för invånare i Grimslövs by. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp De aktiviteter som genomförts under projektet är: - Föreläsningar för lärarlaget om sociala medier 23/9, 18/10, 23/5 och 1/6 - Ett antal möten och utbildningsträffar med turismlinjen som varit vår pilotkurs - Enskilda träffar med biträdande rektor och diverse lärare

- Tre från personalen på Grimslövs folkhögskola deltog mellan 1 november till 10 december i en distanskurs i sociala medier, som arrangerades av projektledaren. - En film har producerats under juni månad av en av våra internationella volontärer. Filmen handlar om hur det är att bo och leva i Grimslöv när man inte kommer från Sverige. Filmen är tänkt att användas som informationsfilm på webbsidan för framförallt utrikesfödda studerande, SFI-studerande och volontärer från andra länder. - Utöver detta har projektet varit delaktigt i ett antal arrangemang som skett i och på skolan, bland annat i samarbete med ett landsbygdsprojekt som pågick parallellt. - En undersökning om skolans externa digitala kommunikation (webbsidan) har genomförts med personal och deltagare, av elevrådet. Vi ha också haft ett 10-tal möten i vår projektgrupp, som bestått av Sofie Sjöstrand (projektledare), Tomas Forsman (projektledare) och Jacob Clemensson (elevrådsordförande). 6. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? I projektet har vi bland annat använt oss av plattformen Ning.com i genomförandet av vår distanskurs. Turismlinjen har även testat och lärt sig mer om Facebook, blogaloo.com och Flikr. Facebook har bland annat använts för att skapa officiella sidor åt skolan och turismlinjen. Flikr används i dag av turism för att dokumentera de olika resor som görs i kursen, samt att sprida information om dessa till andra studerande och personal på skolan. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Vi upplever att de verktyg vi testat under projektet har fungerat bra för våra ändamål. Egentligen är det inte så viktigt exakt vilka verktyg vi använt, då de främst fyller funktionen av att visa upp styrkan och enkelheten med sociala medier. Projektledarnas förhoppning är att vi ska ha väckt nyfikenhet och lust bland personalen på skolan att arbeta vidare med dessa och andra verktyg. Att våga prova och se möjligheter. Självvärdering och framgångsfaktorer 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Mål: Öppna upp skolans kurser och göra delar av innehållet publikt för vem som helst. - Här var tanken att komma igång och filma delar av kurser och föreläsningar på skolan, och sända dom på vår webbsida. För att detta mål skulle ha uppfyllts hade hemsidan behövts göras om då det på den nuvarande plattformen inte är tekniskt möjligt att sända film. Mål: Studenter och volontärer som medproducenter projektet samt i mediaproduktion. - Skolans elevråd har varit delaktiga i projektet och dess utformning. Vi har även fått hjälp av en volontär med en filmproduktion. Vi har försökt få med studerande från kurser med medieinriktning i projektet, men av olika skäl har detta inte gått att göra på skoltid. Mål: Göra skolan tillgänglig för äldre personer med lägre datorvana. - Här har vi arbetat med att utveckla en kvällskurs i datoranvändning. Kursen har marknadsförts i Grimslövs by i samarbete med Åsnen Natur & Bildning. Kursen fick inte tillräckligt många deltagare men vi har för avsikt att genomföra den under hösten. Mål: Göra skolan digitalt tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. - Här ser vi att utvecklingen av webbsidan är ett av de viktigaste arbetena på den digitala fronten för att tillgängliggöra skolan. Webbsidan är en av de viktigaste informationskanalerna

skolan har, förutom First Class. Här har vi gjort en kartläggning av webbsidan samt presenterat ett förslag på hur denna kan utvecklas vidare. Mål: Göra skolan tillgänglig för personer ut annan kulturell och språklig bakgrund. - När det gäller detta mål har vi haft två konkreta aktiviteter planerade. 1) föreläsningar om digitala medier för SFI-studerande på skolan. Tyvärr ställdes detta kurstillfälle in av skolan. 2) En film om hur det är att bo i Grimslöv och på skolan, gjord av någon som inte är från Sverige. Denna film producerades under juni månad. Utöver detta är planen att nya webbsidan även ska vara tillgänglig på andra språk. I dag saknas denna information helt. Mål: Göra skolan tillgänglig för boende i det geografiska närområdet till Grimslövs folkhögskola. - Här har planen som sagt varit att öppna upp skolans kurslokaler för boende i bygden. Detta mål är inte uppnått med här finns planer på att genomföra dessa aktiviteter till hösten. Mål: Utveckla den befintliga webbsidan och göra den tillgänglig. - Ett första steg har tagits i denna riktning genom den plan som tagits fram för hur webbsidan kan utvecklas. 9. Vad har ni lärt av projektet? Av projektet har vi i projektledningen lärt oss att det tar tid att förändra och förankra nya idéer. Men även att det är viktigt att inte stressa fram saker utan att de bästa resultaten uppnås när man har alla med på tåget, och alla känner sig delaktiga. Vi har också lärt oss hur viktigt vissa eldsjälars engagemang kan vara för att man ska nå framgångar i ny verksamhet och nya projekt. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Personal som deltagit i projekten fått en större och bredare allmänbildning och digitala och sociala medier som informations- och kommunikationsredskap. Vi har hjälpt en av kurserna att få höjd kunskap, hos såväl lärare som deltagare, i sociala medier. Denna kurs har kommit att bli vår pilotkurs och kan framöver fungera som ett gott exempel för andra på skolan, samt som mentor och kunskapskälla när andra kurser är intresserade av att komma igång med dessa metoder och verktyg. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? De flesta av deltagarna (personalen) har haft tillräckligt goda kunskaper i datoranvändande och Internet för att tillgodose sig projektet innehåll. Detta har inte varit något större hinder i projektet. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Från projektledningens håll upplevde vi inledningsvis att den generella inställningen till att använda digitala medier, hos personalen på skolan, var något avvaktande. Framförallt verkade vissa vara oroliga att digitala medier skulle innebära att de fick mindre tid åt undervisningen och att kvalitén på så sätt skulle sänkas. Mot slutet av projektiden märkte vi dock att något har förändrats. Bland flera i personalen upplever vi att det finns en nyfikenhet och ett intresse för digitala medier, som inte fanns tidigare. Något som hade kunnat göra projektet mer framgångsrikt hade varit om vi fått mer tid med personalen. Något som å andra sidan varit

mycket betydelsefullt har varit enskilda lärares, och elevrådets, engagemang och deltagande i projektets aktiviteter. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 13. Utvärdering Under projekttiden har vi haft ett flertal möten inom projektledningen där vi utvärderat och planerat våra aktivteter. Dessutom har vi genomfört en undersökning om skolans externa digitala kommunikation (webbsidan) har genomförts med personal och deltagare, av elevrådet. Denna undersökning resulterade i uppstartandet av en ny informationskanal (Facebook-sida) samt en plan för hur webbsidan kan och bör utvecklas. 14. Fortlevnad efter projekttiden Projektledningen presenterade för skolan, när projektet avslutas, ett antal förslag på hur skolan kan arbeta vidare med digitala och sociala medier. I dessa planer finns rekommendationer på ansvarsfördelning och vidareutveckling av de processer och aktiviteter som satts igång under projektet. Utöver detta finns det förhoppningar om att fortsätta samarbetet mellan Grimslövs folkhögskola och projektledarna från Nätverket SIP, när det gäller kurser i datoranvändande och eventuellt också utvecklingen av webbsidan. 15. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för fortlevnaden av projektet och arbetet med digital delaktighet? Konkret finns förhoppningar från projektledningen, som inte kommer arbeta på skolan efter projektet avslutats, att en arbetsgrupp ska tillsättas för att ta över stafettpinnen när det gäller digitala medier och flexibelt lärande. Detta förslag har presenterats för ledningen. Vi har även gett förslag om att elevrådet ska överta ansvaret för Facebook-sidan, ett önskemål som framkom i det elevråd vi samarbetat med i projektet. 16. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Projektets modell har byggt på ett unikt samarbete mellan projektledare på Nätverket SIP och Grimslövs folkhögskola. Vi tror att det är ett bra grepp att engagera personer som är kunniga i sitt ämne, och som har ett utifrån-perspektiv. Denna modell går säkerligen att tillämpa i andra verksamheter. Utöver detta vill vi peka på samarbetet med elevrådet. Detta tror vi är något som enkelt går att tillämpa på andra skolor. Gör elevrådet delaktiga i utvecklingen av det flexibla lärandet. Låt deras idéer höras och ge dem egna ansvarsområden.

17. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? En arbetsgrupp för digitala medier på skolan skulle ha följande uppgifter: - Planera och boka in fortbildningstillfällen i digitala medier. - Undersöka förkunskaper och behov hos personalen. - Samverka med elevrådet kring informations- och kommunikation på skolan. - Omvärldsbevaka och sprida information på skolan om flexibelt lärande. - Hålla igång diskussionerna och planering gällande kurser i datoranvändande för äldre - Planera hur webbsidan ska utvecklas, utifrån den plan som presenterades av projektledningen. - Planera hur arbetet med olika sociala medier kan utvecklas, utifrån den plan som presenterades av projektledningen. 18. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. I inledningen av projektet presenterades det inför lärarlaget. Vi skickade även ut information i skolans nyhetsbrev. Under projekttiden har vi främst spridit information internt på skolan, genom möten med olika lärare och vid projektets aktiviteter. Information om projektet har spridits till deltagare på skolan genom elevrådet. Den externa informationen har främst varit mot andra projektledare i Flexibelt lärande. I slutet av projektet sammanställdes en plan för hur skolan kan arbeta vidare med sociala medier. Denna plan hoppas vi även kan spridas genom Folkbildningsrådet, och användas av andra skolor. 19. Övriga kommentarer om projektet Stödet från folkbildningsrådet har gjort det möjligt att påbörja ett större arbete kring flexibelt lärande och tillgänglighet. Som vi skrev i vår projektplan finns det många idéer och behov på skolan och att avsikten är att arbeta med det här under totalt tre år. Nu när detta projektet avslutats kan vi se att det finns mycket av de vi gjort som kommer leva vidare och utvecklas på skolan. Den största framgången i projektet är att vi upplever en helt annan inställning och attityd bland skolans personal. Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 20. Kostnader Verksamhet Personal 100 000 Övrigt 25 000 Summa kostnader 125 000

21. Intäkter Intäkter samverkansgrupp Övriga intäkter Sökandes egen insats 25 000 Beviljat bidragsbelopp? 100 000 Summa intäkter 125 000 22. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Personalkostnader avser lön för två projektledare. Övriga kostnader har varit vår egen insats och avser hyra av en dator till huvudprojektledaren (3 400 kr för 12 månader) samt lokalhyra (1 800 kr x 12 mån = 21 600 kr). 23. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Uffe Tannerfalk E-post uffe.tannerfalk@folkbildning.net Telefon 070 524 93 64