Munhälsa Sjukdom och funktionshinder. Infektionssjukdomar Maria Westin ST-tandläkare Orofacial medicin Ågrenska 2:a april 2009



Relevanta dokument
Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Hur och när har HBV spridits?

Jenny Stenkvist Hepatit A-E. Grundkursen nov Jenny Stenkvist, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping

Virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska

Hepatit grundkurs nov 2017

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle

Blodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Asyl- och migranthälsa

Hepatit B. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

Sticktillbud Höstmötet 2016

Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015

BLODSMITTA. 1. hiv 2. hepatit B 3. hepatit C. Arne Runehagen

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Hepatit C Annie Velander Smittskyddssjuksköterska

Blodsmitta stick- och skärskador

Grundutbildning STI-smittspårning HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Värt att veta om hepatit B

Hepatit inledning Grundkurs 2018

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blodsmitta och sprutbyte. Riskbruk, missbruk, beroende 7 maj 2019 Umeå Gunilla Persson, infektionsläkare NUS

Hepatit B och C vid graviditet och förlossning

Hepatiter och blodsmitta

Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM

Vaccinera (och testa) mera! Om hepatit A, B, C och hiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Riktlinjer vid exposition av mässling

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Mässling och Kikhosta Finns de?

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

15. Hiv och hepatiter

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten

HEPATITENS. för säkerhets skull

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Hepatit och graviditet

Infektionssjukdomar som ger leverpåverkan. Anders Rubenson

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

HBsAg-positiv och sen då?

Mats Pergert Tuberkulos

Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö

Hepatit och graviditet. ST-kurs Komplicerad graviditet Gunilla Ajne, KS

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska

Smittspårningskurs. Hepatit A och B Veronica Woxén Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2017

Hiv Mödrahälsovården 2018

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Hepatit B hos barn och ungdomar

Smittskyddsläkaren. lunchföreläsning om hepatit C

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

ORDLISTA HEPATIT C (HCV)

Rådgivningssjuksköterskor

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Basala hygienrutiner

Hepatit B nybesök och övervakningsfas

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Grupp 5 - Hepatit A, Hepatit B (Gammaglobulin)

Blodsmitta Luftburen smitta

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Personalskydd och smitta

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Introduktion och Hur smittar det?

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

TBC vid HIV. Maria Norrby 2010

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Krav på blodgivares lämplighet

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Information: hiv och STI

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Transkript:

Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Infektionssjukdomar Maria Westin ST-tandläkare Orofacial medicin Ågrenska 2:a april 2009

INFEKTIONSSJUKDOMAR o HEPATIT o HIV o MRSA o TUBERKULOS

HEPATIT Samlingsnamn för olika sjukdomar i levern o Virus vanlig orsak till Hepatit o Hepatit A,B,C,D,E o Varierande symtom och risk för kronisk infektion o Serologiska prover avgör vilken hepatit

PATIENTFALL A Man född 1958 o Svensk man som varit i Rumänien på utlandsresa och insjuknat. o Symtom: Illamående, vit avföring, mörk urin, gul hy o Serologi visar positiv anti-hav IgM HEPATIT A

HEPATIT A o Tarmvirus som förorenar vatten och födoämnen. RNA-virus o Peroral smitta o Inkubationstid 2-6 veckor o Barn lindrig/subklinisk sjukdom o Sjukdomen blir ej kronisk

HEPATIT A Profylax - Behandling o VACCIN (Havrix ) ger livslångt skydd. Aktiv immunisering o Antikroppar mot hepatit A (Gammaglobulin) ger ett kortvarigt skydd Passiv immunisering

Hepatit A Geografisk fördelning globalt Anti-HAV Prevalence High Intermediate Low Very Low

o Flykting från Irak PATIENTFALL B Man född 1962 o Skottskadad i benet 1987. Torterad. Gallopererad 1999. Ångest, sömnproblem o Arbetsökande, studerar svenska. Stor familj. o Avlägsen släkting nyligen död i levercancer. o Inga sjukdomssymtom

Man född 1962 o ALAT 0,5 o HbsAg pos o HBeAg neg = lite virus o AntiHBe pos o HBV-DNA 3,2 = lite virus o TPK,Albumin,PK,IgG normalt Kronisk Hepatit B

Man född 1962 o Förmodligen smittad vid födseln. o Frisk bärare o Ingen behandling

HEPATIT B o DNA-virus (Hepadnavirus) o Föhållandevis hög smittsamhet o Olika serologiska markörer o Många vet ej själva att de är smittsamma och har inga symtom på smittsamhet o Vanligare hos vissa invandrargrupper

Hepatit B Geografisk fördelning globalt HBsAg Prevalence > 8% - High 2-7% - Intermediate <2% - Low

HEPATIT B Smittvägar oblod osexuell oparenteral (oftast i.v missbruk) operinatal ( mor-barn smitta)

Schematisk bild över HB-virus HBcAg HBsAg HBeAg HBsAg Ytantigen, produceras i överskott HBeAg Hepatit B e-antigen smittsamhetsmarkör HBcAg Hepatit B c-antigen, kärnantigen

Tolkning av serologiska markörer Infektion form HbsAg Anti-HBs Anti- HbcIgG Anti- HbcIgM Akut HBV + - + + Kronisk HBV + - + - Utläkt HBV - + + - Vaccin HBV - + - -

HEPATIT B Akut Hepatit B o Vanligast med smitta i vuxen ålder: Sexuellt, i.v missbruk o Liten risk för kronisk hepatit (5%) o Vaccin finns

HEPATIT B Kronisk Hepatit B o Leverinflammation o Leverskada o Fibros o Cirros (skrumplever) o Primär levercancer

HEPATIT B Profylax VACCIN (aktiv immunisering) HbsAg-baserat Engerix - B, HBVAXPRO, Twinrix IMMUNOGLOBULIN (passiv immunisering) Aunativ POSTEXPOSITIONPROFYLAX Nyfödda Vid tillbud

HEPATIT B Behandling Syftet är att minska risken för leverskada samt att minska smittsamhet. MEDICINER: Interferon Nukleosid/nukleotidanaloger Flera nya antivirala läkemedel är under utveckling

HEPATIT D o Orsakas av ett ofullständigt virus o Vaccin mot HBV skyddar o Ovanlig sjukdom i Sverige o Associerad med svår leverskada och dålig prognos

PATIENTFALL C Man född 1955 o Remitterad från Infektionskliniken. o Fd. missbrukare. Rökare o Med: Interferon sedan en månad o Odont: Besvär från munnen. Kraftigt muntorr. Svider och bränner från ffa hö bucca. HEPATIT C

Hepatit C Geografisk fördelning globalt Anti-HCV Prevalence >5% - High 1.1%-5% - Intermediate 0.2%-1% - Low 0.1% - Very Low Unknown Global prevalens 3%

HEPATIT C o RNA-virus o Identifierat för ca. 15 år sedan ( Tidigare nona nonb-hepatit) o Orsakar leverinflammation, i många fall utan symtom o Vaccin saknas

HEPATIT C-SMITTKÄLLOR Injecting drug use 60% Sexual 15% Transfusion 10% (before screening) Occupational 4% Other 1%* Unknown 10% * Nosocomial; iatrogenic; perinatal Source: Centers for Disease Control and Prevention Source: Sentinel Counties, CDC

Hepatit C Klinik o Inkubationstid: 1-3 mån o Flertalet fall är subkliniska i akuta fasen o Spontan utläkning i 20% o HCV-RNA påvisas med PCR-teknik ( påvisas inom en vecka från smitta) o Antikroppar uppträder inom 3 månader

Hepatit C Kronisk o Sjukdomstid ska överstiga 6 mån o 20% beräknas utveckla levercirros o 1-4 % av de som utvecklar cirros får årligen levercancer o HCV upptäcks ofta vid utredningar i form av förhöjda levervärden

Hepatit C Behandling o Pegylerat interferon alfa + Ribaverin o 50 80 % läker ut efter behandling o Biverkningar: Influensaliknande tillstånd Depression, ångest Aktivering av autoimmuna tillstånd Hjärt-kärlsjukdom

2008

HEPATIT E o Likheter med Hepatit A o Ingen känd förekomst i Sverige

HEPATIT ODONTOLOGISKA ASPEKTER BASALA HYGIENRUTINER SMITTRISK: o HBV(HBeAg) 15-40 % o HCV 5% o HIV 0,5% All tandvårdspersonal bör vara vaccinerad mot HBV!

VID STICKSKADA o Försök pressa ut blod o Desinfektera o Gör en riskbedömning o 0-prov tas på aktuell person och om möjligt på patienten HBV,HCV och HIV o Blodprov tas på aktuell person vid 0,3 och 6 månader o Arbetsskadeanmälan

VID STICKSKADA från patient med känd HBV o Är den utsatte vaccinerad ingen åtgärd. o Ofta ges en boosterdos om mer än 5 år förflutit sedan vaccination o Ej vaccinerad person bör påbörja behandling inom 48 timmar o Risken för att bli smittad påverkas av mängd viruspartiklar i blodet samt mängden blod.

HEPATIT ODONTOLOGISKA ASPEKTER o Aktivering av autoimmuna tillstånd såsom Oral lichen planus o Muntorrhet o Vid levercirros-blödningsrisk o Framgångsrik behandling Patienten smittfri

HIV/AIDS

A global view of HIV infection 33 million people [30 36 million] living with HIV, 2007

Estimated number of people living with HIV globally, 1990 2007 Millions Number of people living with HIV 40 30 20 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Year This bar indicates the range Globally living with HIV 1

Antalet nya HIV-fall i Sverige 2004-2008

HIV i Sverige-smittvägar

HIV-virus - karaktäristik Human Immunodeficiency Virus Retrovirus Enkelsträngat RNA 90-120 nm Ikosahedral form

HIV-virus egenskaper Virus egenskaper Långsam infektion Förändrar sig i höljet Variabilitet Värdcell Huvudsakligen CD4+ celler Andra celler i kroppen

HIV - Primärinfektion Exponering HIV-virus Primärinfektion Ej infektion Utan symptom Med symptom Primärinfektion - symptom - feber - exanthem, klåda - lymfkörtelförstoring - diarré - Ulcerationer i munslemhinnan - pharyngit-tonsillit

HIV - Diagnostik Diagnostik HIV Kliniska symptom Antikroppsbestämning Virusbestämning (antigen) PCR Diagnostik - AIDS Klinisk diagnos tillsammans med antikroppspositivitet

HIV Parametrar vid diagnostik Förekomst / halt av: - Virus (Human Immunodeficiency virus) - Antikroppar HIV (gp120) - CD4+ T-lymfocyter (T-hjälparceller)

Förekomst virus / antikroppar över tid

HIV värden CD4+ CD4+ cells/mm3 Adults >600 Normal value. <400-600 Initial immune suppression Mild opportunistic infection possible. 200-400 More opportunistic infections, some may be severe <200 Severe immuno-suppression. Appearance of major opportunistic infections. AIDS diagnosis in the USA. <50 Poor prognosis for surviving longer than one year.

AIDS Acquired Immunodeficiency Syndrome AIDS - Definition AIDS är en samlingsbeteckning för en rad symtom på förvärvad immunbristsjukdom. AIDS - Kliniska manifestationer Bl.a. Pneumoni Kaposis sarcom CNS-Påverkan Gastrointestinal Lymfom Feber (Pyrexi)

Olika virala bromsmediciner

PATIENTFALL Man född 1938 o Remiss från Infektionskliniken/Östra. o Pat med förvärvad immunbristsjukdom. o Har problem med sin protes i uk. o Tacksam för bedömning HIV

Orala slemhinneinfektioner. Opportunistiska infektioner vid obehandlad HIV. Svampinfektioner Virusinfektioner Bakteriella infektioner

HIV-ODONTOLOGISKA ASPEKTER o Nyupptäckt HIV kan innebära att pat ej får antiviralbehandling smittsam o Svampinfektioner i munhålan, där ingen etiologisk faktor finns bör utredas o HIV- behandlas framgångsrikt idag

MRSA METHILLIN RESISTENTA STAPHYLOCOCCUS AUREUS o S.aureus är bland våra vanligaste omgivningbakterier o Kontaktsmitta o Finns på slemhinnor i näsan och på hud o MRSA har utvecklat resistens mot de penicilliner som används mot staph.infekt. o Ett av de största vårdhygieniska problemen i världen

MRSA-odontologiska aspekter o Läkarkontakt vid insättande av antibiotika. o Byta arbetskläder o Sist på dagen

TUBERKULOS

PATIENTFALL TB Man född 1979 o Man från Somalia. Studerande. o Remitteras från IKÖ för abscess hö överkäke i anslutning till illa sanerade tänder o Med: Dalacin, Zantac o Stor misstank om TB. Planeras att sättas in på TB-behandling nästa dag. Pat sannolikt mycket smittsam!!!!

TUBERKULOS o Mycobacterium tuberculosis o Långsamt växande, långlivade o Luftburen smitta o Nya fall i Sverige/år ca. 500 st o Globalt är ca. 1/3 av jordens befolkning bärare av tuberkulosbakterien

TUBERKULOS-SMITTVÄG o Smittar via upphostningar av små droppar (aerosol) som innehåller bakterier o Smittsamhet upphör efter 2 veckors adekvat behandling o Småbarn får sällan öppen LungTB och är därmed sällan smittsamma o Ovanligt med multisresistent TB i Sverige.

TUBERKULOS-VACCINATION o Personer födda efter 1975 är ej vaccinerade med BCG-vaccin. o Vissa riskgrupper erbjuds vaccin

TUBERKULOS-ATT BEAKTA o Undvika tandvård under den period patienten är som mest smittsam o Använda högriskmunskydd o Gravid personal och personal med immunbrist ska inte behandla patienter med TB.

BASALA HYGIENRUTINER o Handdesinfektion; 10 000 gånger effektivare än tvål och vatten. o Ren och kortärmad arbetsdräkt o Skyddshandskar för engångsbruk o Visir eller skyddsglasögon o Ta av ringar och klocka o Skyddsförkläde i plast