Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (15) 2016-06-02 Handläggare Agneta Pernu Olofsson Telefon: 08-508 13 034 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-06-16 Förslag till detaljplan för Bussterminal vid Slussen del av Södermalm 7:87 i stadsdelen Södermalm, S-Dp/S-TDp 2014-12434 Remiss från stadsbyggnadskontoret Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Margareta Östrand stadsdelsdirektör Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har översänt för yttrande ett detaljplaneförslag som syftat till att möjliggöra uppförande av en ny bussterminal vid Slussen för kommunikationer mellan Nacka och Värmdö kommuner och kollektivtrafiknoden Slussen. Bussterminalen ligger inrymd i helt nya bergrum som sprängs in under Katarinavägen och Mosebacke. Förvaltningen anser att en mycket viktig del av Slussenprojektet är att skapa en bussterminal som kan uppfylla högt ställda önskemål och krav när det gäller kapacitet, tillgänglighet, trygghet och en attraktiv miljö för resenärerna. Förvaltningen tycker att det är av stort värde att Lokattens trappor ska rustas upp och öppnas för allmänheten och att det ska byggas en hiss intill som förbinder Stadsgården med Katarinavägen. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25 Box 4270 102 66 Stockholm Växel 08-508 12 000 soder@stockholm.se www.stockholm.se Eftersom planen för en ny bussterminal är en del av Slussenprojektet vill förvaltningen även i detta ärende framföra det angelägna i att rusta upp det nedslitna Tunnelbackenområdet inklusive trappförbindelsen mellan Urvädergränd och Klevgränd i samband med Slussens ombyggnad.
Sida 2 (15) Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som syftat till att möjliggöra uppförande av en ny bussterminal vid Slussen för kommunikationer mellan Nacka och Värmdö kommuner och kollektivtrafiknoden Slussen. Bussterminalen ligger inrymd i helt nya bergrum som sprängs in under Katarinavägen och Mosebacke. Förslaget har förutom till Södermalms stadsdelsnämnd skickats på remiss till en lång rad remissinstanser som stadens tekniska förvaltningar, kulturnämnden, Stockholms stadsmuseum, Skönhetsrådet, Länsstyrelsen, Trafikverket, Trafikförvaltningen, Försvarsmakten, intresseorganisationer med flera, för yttrande senast den 12 juli 2016. Ärendet Planförslaget består av plankartor med bestämmelser. Till planen hör en planbeskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Bifogat till planhandlingarna är Trafikförvaltningens utredning Regionala alternativ för bussterminal för Ostsektorn. Utredningar som tagits fram som underlag till planen är - Trafikbuller Bussterminalen Slussen, 2016-05-04, Tyréns - Luftkvalitetsutredning för bussterminal vid Slussen. 2016-01, SLB-analys - Riskbedömning som underlag för MKB. Bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna i Katarinaberget. 2016-05-03, WSP - Bussterminal Slussen - påverkan på kulturvärden, 2016-05-04, Tyréns - PM Ingenjörsgeologisk prognos, 2016-05-02, WSP Planbeskrivning och plankarta bifogas som bilaga 1 och 2. Handlingarna i ärendet finns hos förvaltningens handläggare men finns också att läsa på stadens hemsida www.stockholm.se. Välj Trafik & Stadsplanering och gå vidare till Stadsutveckling och Stadsplanering. Klicka på Sök bland pågående planarbete. Plandata Planområdet ligger i direkt anslutning till Slussen och kopplar till ombyggnadsplanerna för Slussen. Det omfattar cirka 75 000 kvm. Planområdet avgränsas i norr av Stadsgårdsleden fram till konsthallen Fotografiska i öster. Det sträcker sig sedan från Högbergsgatans östra ände vidare västerut mot Mosebacke torg och Hökens gata. I väster gränsar planområdet mot tunnelbanan. Vidare sträcker sig området utmed kvarteret Tranbodarnes södra fasad mot
Sida 3 (15) Katarinavägen för att sedan möta Stadsgårdsleden i norr. Planområdet utgörs till största delen av nya bergrum som föreslås sprängas ut under befintliga gator och bebyggelse på berget. Bakgrund till planen Framtidens utformning av Slussen har diskuterats under lång tid. Slussen måste byggas om på grund av att dess konstruktioner har tjänat ut. Slussen ska rivas och ersättas med en ny struktur som är bättre anpassad till dagens och framtidens behov. Detaljplanen för Slussen har vunnit laga kraft och det fysiska arbetet med ett genomförande av planen påbörjas under 2016. I samband med att Slussen byggs om kommer den bussterminal som finns idag att rivas. Slussen är en central kollektivtrafiknod som tar emot nästan all kollektivtrafik från Nacka och Värmdö som tillsammans har cirka 140 000 invånare. Slussen är därmed en central bytespunkt för att fördela Ostsektorns, det vill säga Nackas och Värmdös, resenärer ut i regionen. Denna sektor är ett av Stockholmsregionens mest expansiva områden med hög kollektivtrafikandel, 78 procent reser kollektivt i högtrafiktid. Planprocess och tidigare studerade alternativ Under program- respektive plansamrådet för Slussen under 2007 och 2010 var bussterminalen placerad inom den nya anläggningen på kajen framför KF- och Glashusen. I samband med plansamrådet 2010, och synpunkter som kom fram då, framstod det som svårt att hitta en lösning som kunde tillgodose alla intressen om bussterminalen skulle ligga kvar på kajen. Staden valde därför att pröva en ny bussterminal i Katarinaberget. Planarbete och plansamråd för detta skedde under vår och försommar 2011, parallellt med utställning av det slutliga planförslaget för Slussen. Detaljplanen för bussterminalen antogs av kommunfullmäktige i juni 2012. Därefter följde en överklagansprocess som resulterade i att detaljplanen upphävdes enligt dom från mark- och miljödomstolen i december 2013. Stadsbyggnadsnämnden gav i september 2014 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja framtagandet av en ny detaljplan för bussterminal vid Slussen. Under 2013 års Stockholmsförhandling mellan Stockholms läns landsting, Stockholm stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun träffades en överenskommelse som bland annat innebär att tunnelbanan byggs ut till Nacka och att blå linje kopplas samman
Sida 4 (15) med Hagsätralinjen. Den nya tunnelbanan medförde nya förutsättningar för kollektivtrafiken till och från Ostsektorn och planeringen av bussterminalen vid Slussen. Landstingets trafikförvaltning genomförde en utredning för att redovisa möjliga regionala alternativ för en ny kollektivtrafikknutpunkt som kan försörja resenärer till och från Ostsektorn, med tidsperspektivet år 2050. Utredningen visade att Slussen fortfarande är den lämpligaste platsen att anlägga en ny bussterminal vid, dock i kombination med en bussterminal vid Nacka Centrum. Tunnelbanan till Nacka och en ny bussterminal i Nacka Centrum innebär att den kapacitet som behövs för en ny bussterminal vid Slussen minskar jämfört med vad som var aktuellt i den tidigare planprocessen. Planens huvuddrag Detaljplanen ska möjliggöra en bussterminal vid Slussen för kommunikationer mellan Nacka och Värmdö kommun och kollektivtrafiknoden Slussen. En ny bussterminal vid Slussen innebär att det kommer att finnas en samlad kollektivtrafikknutpunkt med hög kapacitet för sydostsektorn nära tunnelbanan. Detta ger potential för att minska bilresandet för pendlare till centrala Stockholm, vilket ger positiva effekter regionalt för klimat, luftkvalitet och framkomlighet. Detaljplanens genomförande kommer enligt planförslaget att bidra till helhetslösningen för Slussen och att framtidens Slussen blir en mycket viktig och attraktiv del av stadens offentliga rum. Förutsättningar för planförslaget Natur Vid det planerade luftintaget för bussterminalen mellan Glasbruksgatan och Klevgränd finns mindre parkytor som i Parkplan Södermalm beskriv som ett exempel på den så kallade stockholmsstilen med noggrant utformade detaljer som murar och blomsterplanteringar. Söderbergs trappor förbinder Stadsgårdsleden med Katarinavägen och är viktig för möjligheten att ta sig från Södermalms höjder ner mot konsthallen Fotografiska och mot gångstråket längs kajen. Geotekniska förhållanden Bussterminalen innebär att en stor mängd berg ska sprängas ut under befintliga byggnader och anläggningar. Byggandet av bussterminalen ska utföras så att risken för skador minimeras på bebyggelse och anläggningar både under bygg- och driftstid. Staden
Sida 5 (15) har låtit göra en undersökning av bergets beskaffenhet som sammanfattningsvis visar att den är god. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen inom och i närområdet utgörs i huvudsak av bostadskvarter med inslag av kontorsverksamhet. På stadsgårdskajen finns Birkaterminalen och Fotografiska vilka inte ingår i planområdet. Kulturhistoriskt värdefull miljö Lokattens trappor Stationsbyggnad och paviljong uppfördes för Saltsjöbanan och fungerade som slutstation för den fram till att den stängdes 1936, då ändstationen flyttades in till Slussen. Sedan dess har trappan varit helt avstängd. Detaljplanen rymmer skyddsbestämmelser för Lokattens trappa. Byggnadsverket består av paviljongsbyggnad och murverk vid Katarinavägen, Lokattens trappa som förbinder Katarinavägen med Stadsgården samt stationsbyggnaden med perrong och skärmtak. Dess karaktär utgörs till stor del av den arkitektoniska utformningen, konstruktionen och använda material och det är samspelet mellan dessa som utgör den helhet som är viktig att behålla. Byggnadsverket är också en betydelsefull del av stadsbilden. Stationsbyggnadens karaktär av kommunikationsbyggnad är viktig att behålla. Gator och trafik Slussen är idag en anläggning som är dimensionerad för ett betydligt större trafikflöde än dagens. Senaste trafikräkningen från 2000 visar på att anläggningens hela kapacitet inte nyttjas. Framtidens Slussen anpassas dessutom till en trafiksituation som rymmer 20 000 fordon, grundat på ett beslut av staden att verka för att minska biltrafiken. Gång- och cykeltrafik Slussen passeras idag av cirka 25 000 gående och cirka 25 000 cyklister per dygn. År 2030 beräknas detta ha ökat till det dubbla för vart och ett av trafikslagen. Antalet gående och cyklister beräknas därmed uppgå till 100 000 per dygn. Inom detaljplanen för Slussen finns det plats anvisad för ett cykelgarage i direkt anslutning till kajen och de cykelstråk som ansluter via lågbroarna över Slussen norrut mot övriga innerstaden.
Sida 6 (15) Kollektivtrafik Slussen är idag länets näst största knutpunkt för kollektivtrafiken efter T-centralen och Sveriges största bussterminal. Idag gör cirka 140 000 resenärer sina byten här, cirka 48 000 med buss, cirka 80 000 med tunnelbana och resterande med övriga trafikslag. Under morgonens maxtimme angör cirka 190 bussar terminalen. Tillgänglighet Dagens bussterminal ligger i direkt anslutning till både tunnelbana och Saltsjöbanan. Inom bussterminalen finns tre perronger där resenärer till och från de norra delarna måste korsa körbanor för att nå andra perronger eller de andra trafikslagen. Inne i tunnelbanestationen finns hiss upp till tunnelbanans perronger och till Ryssgården. Från bussterminalen finns det en gångväg till stadsgårdskajen via en ljusreglerad korsning öster om bussterminalen. Västerut finns ingen koppling för de gående. Planförslaget Den nya bussterminalen är dimensionerad utifrån prognoser som Trafikförvaltningen tagit fram för befolkningsökning i den östra sektorn och därmed förväntat ökat trafikantbehov. Det har antagits att trafik fram till år 2050, men även därefter ska rymmas i terminalen. Den rymmer över 40 000 resenärer per dygn, vilket kan jämföras med dagens trafikantmängd om cirka 30 000 per dygn. En prog-nos för 2020 är cirka 37 000 passagerare per dygn. Den nya terminalen kommer enligt planförslaget att präglas av en tilltalande och attraktiv miljö där bussar och resenärer hålls åtskilda med bättre miljö för resenärerna och en säkrare trafikmiljö för bussarna utan de konfliktpunkter som råder i dagens terminal. Utformning av terminalen Terminalen, vilken är placerad i bergrum i Katarinaberget, utgörs av körytor och vänthall i öst-västlig riktning under Katarinavägen och Mosebacke. Bussterminalen rymmer ankomst- och avgångszoner samt så kallade reglerplatser där bussarna står uppställda mellan de olika turerna. Infarten till bussterminalen sker via en ramp från Stadsgårdsleden, under Saltsjöbanan och in till en ankomstzon som rymmer 6 ankomstplatser in till det mellersta bergrummet med resenärsutrymmen. 17 platser reserverade för avgång ligger förlagda mittemot ankomstdelen i terminalen.
Sida 7 (15) Vänthallen utformas som en ljus och rymlig miljö med plats för bänkar vid respektive avgångsplats. Hallen blir lättorienterad med tydlig hänvisning till de olika linjerna som trafikerar terminalen samt till de kopplingar som finns till tunnelbanan och övrig kollektivtrafik. I planförslaget anges att utrymmen för resenärerna separeras från bussutrymmena vilket ger en god miljö för resenärerna, både när det gäller luftkvalitet och ur bullerhänseende, om man jämför med dagens anläggning. Entré vid Katarinavägen och kopplingar till övrig kollektivtrafik Huvudentrén till terminalen för resenärer förläggs i en ny entrébyggnad vid läget för den numera nedlagda personalentrén vid Katarinavägen, det vill säga mellan tunnelbanans befintliga byggnad och Thor Modéens trappa. Via denna entré kan både bussterminalen, stadsbussar på Katarinavägen, Saltsjöbanan och tunnelbanans befintliga entré nås. Denna entré kommer alltså att utgöra en viktig del i kollektivtrafikknutpunkten Slussen. Det är de södergående stadsbussarna som nås via entrén. På mellanplan under Katarinavägen finns en koppling som nås med rulltrappor och hissar från entrén i gatuplan respektive den lägre liggande bussterminalen. Härifrån kommer man till den entré som byggs i anslutning till Katarinahissen, från vilken norrgående stadsbussar nås och eventuell framtida spårvagn som föreslås få en hållplats intill Katarinahissen. Via kopplingen på mellanplan kommer man vidare ner till kajplan och den befintliga norra entrén till tunnelbanan, som idag används som uppgång från befintlig bussterminal samt Saltsjöbanan. Vidare nås kajerna på Saltsjö- respektive Mälarsidan som i framtiden kan rymma båttrafik och eventuell framtida kollektivtrafik till sjöss. Enligt planförslaget skapar de olika bytesmöjligheterna goda förutsättningar för att stärka Slussens viktiga omstigningsfunktion och att tillvarata Slussens goda läge för möjlig framtida reguljär båttrafik. Resenärsutrymmena som kommer att vara åtskilda från busstrafiken skapar en tryggare och renare miljö än idag. Vidare kan dessa utrymmen enligt förslaget innehålla enklare reseservice samt ha möjlighet att ansluta till den handelsplats som planeras inom Slussenprojektet i våningarna under torgplanet fram mot kajen, på mellanplan respektive kajplan.
Sida 8 (15) Entré vid Götgatan i korsningen med Hökens gata Från resenärsentrén vid Götgatan nås tunnelbanans södra perrongändar samt bussterminalens västra del av vänthallen. Avstånd mellan bussterminal och tunnelbana Dagens bussterminal är utformad med en lamelluppställning av bussarna. Ankomstzonen ligger i direkt anslutning till tunnelbanentrén och avgångsplatserna ligger utmed flera parallella plattformar. Denna utformning gör att resenärerna måste korsa busskörfälten. Terminalen rymmer 3 avstigningsplatser och 17 avgångsplatser. Avståndet mellan tunnelbaneperrong via den norra entrén och den bortre ankomstplatsen är i dagens anläggning till 90 meter, medan avståndet mellan tunnelbaneperrong och den bortre avgångsplatsen uppgår till 225 meter. Motsvarande avstånd i den nya terminalen, som är utformad som en dockningsterminal, kommer att bli längre än i den bussterminal som finns idag. De längre avstånden är enligt planförslaget en följd av att anläggningen är större än dagens och att man separerar resenärer och bussar från varandra, vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Längsta avstånd mellan tunnelbaneperrong från den södra perrongändan via rulltrappor eller hissar till den bortersta ankomstplatsen är i den nya terminalen 280 meter. Mellan tunnelbaneperrong och den längst bort liggande avgångsplatsen är avståndet 340 meter. Avståndet till de ankomst- respektive avgångsplatser i den nya terminalen som ligger närmast tunnelbanan är 150 meter. Avstånden är här räknade från den västra perrongen för norrgående tåd. De på- och avstigningsplatser som ligger i västra delen av terminalen, närmast tunnelbanan, kommer att utnyttjas av de mest trafikerade linjerna. Stadsbyggnadskontoret framhåller i planförslaget att de ökade gångavstånden ska ses i relation till dagens befintliga förhållanden, där den nya terminalen erbjuder en tryggare och trevligare miljö med alla trafikantytor är inomhus och utan konfliktpunkter mellan bussar och trafikanter som finns idag. Entré vid Lokattens trappor I nivå med entrén till den gamla stationsbyggnaden för Saltsjöbanan och Lokattens trappor mot Stadsgården öppnas en entré till
Sida 9 (15) bussterminalen. Från denna når man den östra delen av terminalens resenärsutrymmen i det mellersta bergrummet. Terminalen nås från entrén vid Stadsgården via en brygga över bussytorna i det norra bergrummet och sedan via rulltrappa och hiss ned till ankomstrespektive avgångsytorna. Entrén vid Lokattens trappor ger en bra möjlighet tt aktivera den östra delen av terminalen samtidigt som terminalen får en bra tillgänglighet till ett större område kring Slussen. Det innebär att det finns möjliga alternativ för resenärer att ta sig ut ur terminalen, vilket är positivt både ur ett resandeperspektiv och ur trygghetssynpunkt. Lokattens trappor och koppling mellan Stadsgården och Katarinavägen Lokattens trappor är idag i dåligt skick och är avstängda för gångtrafik. Trapporna ska rustas upp och återigen öppnas för allmänhe-ten i samband med att bussterminalen öppnas. För att klara tillgängligheten kommer en hiss att byggas mellan Sjömansinstitutet och Lokattens trappor, som kopplar ihop den högre nivån vid Katarinavägen med den lägre liggande Stadsgården. I planförslaget anges att hissen och trapporna ska skötas och drivas av staden samt vara öppna dygnet runt. Återöppnandet av Lokattens trappor ger en bra möjlighet att koppla Katarinavägen direkt till Stadsgården, samtidigt som denna koppling tillgängliggörs för personer med funktionshinder via den nya hissen. Kajen nås från bussterminalen via en tunnel under Saltsjöbanan, vilken utformas med nödvändiga säkerhetsåtgärder för de gående på motsvarande sätt som idag, och sedan via övergångsställe över Stadsgårdsleden. Trafik till och från bussterminalen Bussterminalen angörs med bussar från Stadsgårdsleden via en ramp med körfält för bussarna, parallellt med Saltsjöbanans spårområde på Stadsgårdsleden. Infarten nås via den signalreglerade korsningen som ligger i höjd med Fotografiska. Bussar som ska ner i rampen till bussterminalen måste här korsa samtliga körfält. För att ge bussarna god framkomlighet signalregleras korsningen så att bussarna ges företräde. Infartsrampen har mynning under Saltsjöbanan och under gatunivån på Stadsgårdsleden, strax öster om Birkaterminalen. Rampen övergår till en bergtunnel och från denna når sedan bussarna bergrummen med de olika funktionerna. Ankomst sker i det södra bergrummet, ungefär i läge under Klevgränd, och avgång sker i det norra bergrummet under
Sida 10 (15) Katarinavägen samt de så kallade reglerplatserna i det södra bergrummet. Där Katarinavägen viker av och övergår i Renstiernas gata ligger det trappor, (Söderbergs trappor), som kopplar ihop den övre nivån med Stadsgården. I anslutning till trapporna finns idag ett signalreglerat övergångsställe som möjliggör att passera över Stadsgårdsleden till kajen och Fotografiska. Detta övergångsställe anses inte bli tillräckligt säkert med den valda trafiklösningen vid in- och utfart till bussterminalen. För att skapa fullgod kapacitet vid in- och utfart kommer övergångsstället att stängas enligt planförslaget och därmed också trapporna i anslutning till övergångsstället. Stadsbyggnadskontoret anger att staden påbörjat en utredning för att se vilka möjligheter som finns att återskapa tillgängligheten mellan Katarinavägen och Stadsgårdskajen. Gator och trafik Cykeltrafik Det anges i planförslaget att det är viktigt att erbjuda goda bytesmöjligheter till bussterminalen, men också att underlätta och göra det möjligt att cykla till och från terminalen. I anslutning till bussterminalen kommer det att finnas ett cykelgarage och utöver det ordnas cykelparkering utomhus på torgplaner som ansluter till gatunätet på Södermalm och över broarna till Gamla stan. Tillgänglighet Bussterminalen ansluts till tunnelbanan via tunnelbanans södra entré mot Götgatan. Planförslaget innebär att det även skapas en koppling till mitten på tunnelbanans perronger via tunnelbanans mellersta entré, som är tillgänglighetsanpassad. Gångavståndet mellan bussterminalens mitt och tunnelbanans perrongmitt blir cirka 200 meter. Vänthallen kan utformas som en stor och samlad yta i ett plan, vilket ger möjligheter att skapa god orienterbarhet, tydlighet och en trygg plats. Utrymme för sittplatser och service finns. Enligt planförslaget överbryggas alla nivåskillnader inom bussterminalen med rulltrappor och hissar. Vid entrén intill Lokattens trappor installeras en ny hiss mellan Katarinavägen, bussterminalen och Stadsgårdsleden, vilket ökar möjligheten att röra sig mellan nivåerna. Teknik Ventilation Bussterminalen är en stor anläggning vilket innebär stora ventilationsanläggningar. Inluft kommer att tas via ett schakt som mynnar i
Sida 11 (15) den terrassanläggning som ligger mellan Glasbruksgatan och Klevgränd. Schaktet kommer att i ett intag som behöver vara 50 kvm stort. Plankartan redovisar platsen för ventilationen inom det parkområde som ligger i anslutning till Klevgränd med underbyggnadsrätt för bussterminal. Luftintaget ska integreras i befintlig terrassvägg, omgärdas av natursten och utformas med stort estetiskt värde enligt planförslaget. Planförslaget möjliggör också en mindre kanal för att ta inluft via ett befintligt hisschakt som idag utgör den stängda hissen mellan Katarinagaraget och Mosebacke vid början av bron över till KF. I händelse av brand vänds ventilationsriktningen och släpper istället ut luft från bussterminalen. Utluft från terminalen kommer att föras via en kanal som mynnar i berget vid den östra delen av Saltsjöbanans plattformstak, öster om Lokattens trappa. Av hänsyn till kulturhistoriska värden är utsläppet placerat på en relativt låg nivå i valvet, då intrånget i bergväggen ska göras så litet som möjligt och därmed inte heller vara synligt från Stadsgården och Saltsjön. Lokalt kommer luftutsläppet att negativt bidra till en redan belastad luftmiljö. Konsekvenser av planförslaget Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i Plan- och Bygglagen eller Miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. Till detaljplanen har därför tagits fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Bedömningen visar att luftkvalitet, risk och säkerhet samt miljöpåverkan i byggskedet kan utgöra betydande miljöaspekter. Miljöpåverkan i byggskedet Byggskedet innebär störningar för allmänheten av bland annat luftföroreningar, buller från arbetsmaskiner samt transporter. Det innebär också dålig framkomlighet och skymda utblickar då gator spätrras av. Parkytor, exempelvis vid Klevgränd, och andra ytor där folk kan röra sig tas i anspråk av byggverksamhet. Byggskedet innebär även bullerstörningar för boende avseende stomljud vid Katarinavägen. Buller från byggverksamheten under byggtiden regleras genom riktvärden för ekvivalent ljudnivå inomhus. Arbeten som genererar luftburet buller och stomljud får endast utföras vissa tider. Åtgärder för att minska påverkan, som att
Sida 12 (15) ställa miljökrav på entreprenörer, planeras. Redan genomförda åtgärder är utbyten av fönster för att klara inomhusriktvärdena för buller. Luftkvalitet Beräkningar som gjorts visar att både nollalternativet (det vill säga om planen inte genomförs) och planförslaget innebär att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas för föroreningarna kvävedioxid och partiklar vid Stadsledens östra mynning. Miljökonsekvensbeskrivningen visar dock att planförslaget inte gör det svårare att klara miljökvalitetsnormerna i områden där människor vistas. Jämfört med nollalternativet innebär förslaget istället sannolikt en minskning av luftföroreningshalterna regionalt då biltrafiken kan minskas. Störningar Trafiken på Stadsgårdsleden medför höga ljudnivåer för närliggande bostäder, främst för de som ligger uppe på Katarinaberget. Beräkningar har genomförts för hur buller påverkar dessa bostäder, som visar att gällande riktvärden (ekvivalent ljudnivå) överskrids i dagsläget. Beräkningarna visar även att ett genomförande av planen eventuellt kan medföra en viss sänkning av ljudnivån vid de mest utsatta bostäderna. Detta går dock inte att klart säkerställa och därför blir slutsatsen att planen inte kommer att påverka bullersituatio-nen för dessa bostäder. Bullernivåerna från luftintaget vid Glasbruksgatan regleras av riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller. Luftintaget kommer att utformas så att riktvärdena inte överskrids vid intagsgallret. Risk och säkerhet En placering av en bussterminal i bergrum med eventuell förekomst av biogas ställer höga krav på utrymningsmöjligheter. En riskbedömning som har gjorts visar att risknivån inte är försumbar, men att den kan reduceras till acceptabla nivåer. De säkerhetsåtgärder som föreslagits är bland annat att terminalen delas upp i åtskilda brandceller och att utrymningslarm och nödbelysning installeras. I de delar som bussarna kör i installeras vattensprinkler och gaslarm. Konstruktionen kommer att byggas för att tåla en explosion i en gasbuss, vilket har en låg sannolikhet men inte är omöjlig. Ventila-tionen utformas för att kunna leda ut rök i händelse av brand och för att kunna ventilera ut ett eventuellt läckage av fordonsgas.
Sida 13 (15) Landskapsbild/stadsbild Eftersom planförslaget innebär en förläggning av bussterminalen i berget så är dess påverkan på stadsbilden begränsad enligt planförslaget. Kulturhistoriskt värdefull miljö Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och Stockholm stadsmuseum har definierat och klassificerat kulturvärden i det för kulturminnesvården riksintressanta området. Att terminalen förläggs under Katarinavägen eller inuti Katarinaberget är positivt ur kulturmiljöhänseende i stort och för riksintresset. Nya eller ändrade exteriöra delar utgörs uteslutande av konstruktioner för kommunikation och ventilation. Bland tillskotten märks ny in- och utfart från Stadsgårdsleden inklusive en bro för Saltsjöbanan samt den nya entrén på Katarinavägen. Vid förändringar ska nya delar inordnas och samverka med ombyggnaden av Slussen, med äldre bebyggelse med särskilda kulturvärden och med förkastningsbranten, enligt planförslaget. Föreslagna ventilationslösningar bedöms överlag medföra små negativa konsekvenser på kulturvärden. En iståndsättning av Lokattens trappor bedöms medföra positiva konsekvenser på nationella, regionala och lokala kulturvärden, medan den föreslagna avstängningen av Söderbergs trappor ger måttliga negativa konsekvenser för dessa värden. Barnkonsekvenser Ett genomförande av förslaget ger enligt stadsbyggnadskontoret en terminalanläggning som är betydligt bättre ur ett barnkonsekvensperspektiv. Terminalen är uppdelad så att resenärer går direkt in i vänthallen och därmed minimeras risken för konflikter mellan gående personer och körande bussar. Detta ger klara fördelar för barn som inte har samma uppfattningsförmåga som vuxna och inte heller syns på samma sätt. I föreslagen terminal utsätts de resande heller inte för några betydande mängder avgaser vilket är särskilt positivt för barn. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsdelsdirektörens stab inom Södermalms stadsdelsförvaltning. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 7 juni, i pensionärsrådet den 8 juni och i rådet för funktionshindersfrågor den 7 juni 2016.
Sida 14 (15) Förvaltningens synpunkter och förslag En mycket viktig del av Slussenprojektet är att skapa en bussterminal som kan uppfylla högt ställda önskemål och krav när det gäller kapacitet, tillgänglighet, trygghet och en attraktiv miljö för resenärerna. Samtidigt är det väsentligt att i detta viktiga riksintresseområde i hög grad ta hänsyn till kulturvärden och kulturmiljö vid genomförande av planen. Den förbättrade säkerheten i terminalen genom att resenärer och busstrafik hålls åtskilda är till stor fördel, likaså den förbättrade luftkvaliteten för de resande. En nackdel är naturligtvis att avstånden mellan bussterminal och tunnelbana blir längre än idag. Förvaltningen förutsätter att tillgänglighet och bekvämlighet för trafikanterna noga utreds i alla delar. Förvaltningen tycker det är positivt att luftintaget till bussterminalen har förlagts på en ny plats i föreliggande plan jämfört med planen från 2011. Lokaliseringen till terrassanläggningen mellan Glasbruksgatan och Klevgränd förefaller att inte ha några särskilda nackdelar, om den utformas och integreras på ett estetiskt sätt som det anges i planförslaget. Förvaltningen vill vidare framhålla att det är av stort värde att Lokattens trappor ska rustas upp och öppnas för allmänheten och att det ska byggas en hiss intill som förbinder Stadsgården med Katarinavägen. Förvaltningen önskar i detta sammanhang återigen lyfta frågan om upprustning av den mycket slitna terrassparken Tunnelbacken, som sedan lång tid varit i behov av en genomgripande översyn. I samband med remissbehandlingen av detaljplaneförslaget för Slussen i mars 2010 framförde stadsdelsnämnden önskemål om att denna park ska upprustas i samband med ombyggnaden av Slussen. Bland annat skulle detta kunna ske som en del av grönkompensation för Sjöbergsplan, som försvinner vid Slussens omvandling. Eftersom planen för en ny bussterminal är en del av Slussenprojektet vill förvaltningen även i detta ärende framföra det angelägna i att i samband med ombyggnaden av Slussen rusta upp Tunnelbackenområdet inklusive trappförbindelsen mellan Urvädergränd och Klevgränd.
Sida 15 (15) Bilagor 1. Planbeskrivning avseende förslag till detaljplan för Bussterminal vid Slussen del av Södermalm 7:87 i stadsdelen Södermalm 2. Plankarta