Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen (165 lägenheter)

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (9) Handläggare Emma Engleson Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen (165 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Anette Scheibe Lorentzi Bo Bergman Nina Åman Sammanfattning Oscar Properties och Fastighets AB Balder har inkommit med en ansökan om planändring för Murmästaren 3. Gällande detaljplan tillåter användning för allmänt ändamål och då fastigheten inte längre kommer används för offentlig verksamhet, då Länsstyrelsen som har kontor där idag ska flytta, föreslås att detaljplanen ändras. Föreslagen användning är bostäder, kontor och centrumändamål. Byggnaden uppfördes 1926 som kontorshus för Kungliga Byggnadsstyrelsen och kom att kallas Ämbetshuset. Ämbetsbyggnader är karakteristiska för östra Kungsholmen och speglar Stockholm som maktcentrum i landet, länet och staden. För att byggnaden ska kunna läsas i sitt historiska sammanhang planeras entrén och gården för offentliga verksamheter, såsom café, bistro och butiker. Största delen av byggnaden föreslås göras om till bostäder, cirka 165 bostadsrätter. De nedre våningarna planeras för kontor. Stadsmuseet (i Stockholm) har klassificerat fastigheten som särskilt kulturhistoriskt värdefull (grönklassad) och den ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården.

2 Sida 2 (9) Stadsbyggnadskontoret bedömer att det är möjligt att i planprocessen pröva en omvandling av byggnaden till bostäder, kontor och offentliga verksamheter i entrén och på gården. Målet om att bygga bostäder väger tungt samtidigt som kulturvärdena ska värnas och det är därför viktigt att kulturvärdena säkerställs i detaljplanen. Projektet blir ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål med goda boendemiljöer. Östra Kungsholmen, Murmästaren 3 markerad med röd cirkel.

3 Sida 3 (9) Byggnadens befintliga fasad från Hantverkargatan Syfte Syftet med detaljplanen är att ändra användningen från allmänt ändamål till bostäder, kontor och centrumändamål. När ämbetsbyggnaden omvandlas är det viktigt att det går att avläsa byggnadens tidigare användning som ämbetsbyggnad i stadsbilden och för att bidra till detta planeras entrén och gården för offentliga verksamheter såsom café, bistro och butiker. De kulturhistoriska värdena ska säkerställas i detaljplanen genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. Bakgrund Byggnaden har använts som kontor av Länsstyrelsen i Stockholm sedan 1970-talet och omfattar ca kvm fördelat på sex plan. Planområdets läge och omfattning Planområdet omfattar fastigheten Murmästaren 3 som ligger centralt på Kungsholmen i närhet av Kungsholmstorg. Markägoförhållanden Fastigheten ägs av Oscar Properties och Fastighets AB Balder (Ankarspik 80 AB).

4 Gällande planer och tidigare ställningstaganden Tjänsteutlåtande Sida 4 (9) Översiktsplanen Förslaget överensstämmer med Promenadstaden översiktsplanen för Stockholm från 2010 och bidrar bland annat till planeringsinriktningarna om en stad rik på upplevelser och kulturhistoriska värden samt ett ökat bostadsbyggande. Det är viktigt att Kungsholmen fortsätter att var en stadsdel där olika funktioner blandas. Det är därför av stor vikt att denna ämbetsbyggnad behåller en viss offentlig karaktär och användning. Riksintressen Fastigheten ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Riksantikvarieämbetets motivering till riksintresset framhåller att Stockholm är en storstadsmiljö präglad av stadens funktion som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck i bland annat byggnader för riket och länets förvaltning. När ämbetsbyggnaden nu omvandlas är det viktigt att det även fortsättningsvis går att avläsa byggnadens tidigare användning i stadsbilden. Detaljplan Gällande detaljplan, Pl C, är från 1943 och tillåter användning för allmänt ändamål. Planen saknar kulturhistoriska skyddsbestämmelser. Snedbild över fastigheten

5 Sida 5 (9) Förslaget Förslaget innebär att största delen av byggnaden görs om till bostäder, cirka 165 bostadsrätter. Entrén och till viss del gården ska vara publika och där ska finnas möjlighet för olika mindre verksamheter så som café, bistro och butiker. Kontor planeras i källaren och troligen den nedre våningen. Byggnadens arkitektur och historia är en tillgång och utgör grunden i konceptet för lokalerna. Det som gör byggnaden unik och attraktiv är bland annat entrérummet och gården varför förslaget syftar till att öppna upp dessa delar och göra de mer offentliga och tillgängliga än tidigare. Genom att bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga planlösningen, material och detaljer kan de kulturhistoriska värdena bevaras, men med en ny användning av byggnaden. Gårdsbild (Oscar Properties) Planförslagets konsekvenser Bebyggelse inom planområdet Kulturmiljö Byggnaden uppfördes 1926 som ämbetsbyggnad åt Kungliga Byggnadsstyrelsen och komma att kallas Ämbetshuset. Arkitekt var Axel Johan Lindegren och byggmästare Kreuger & Toll. Byggnaden är både till sitt yttre och inre mestadels bevarad med avseende på planstruktur och inredningsdetaljer. Fastigheten är klassificerad av Stadsmuseet att vara av särskilt kulturhistoriskt värde (grönklassad).

6 Sida 6 (9) Byggnaden har arkitektoniska, arkitekturhistoriska och konstnärliga värden, men även ett samhällshistoriskt värde som en byggnad för statens förvaltning. Detta symboliseras av byggnadens tunga och strikta gestaltning med gedigna material, symmetrisk uppbyggnad med korridorsystem som andas samhällelig administration och ämbetsverk. Stadsmuseet anser inte att Murmästaren 3, som är en så tydlig ämbetsmannabyggnad med välbevarad planlösning, är lämplig för bostäder. De menar att det finns en risk att en ändrad användning och krav på yteffektivitet påverkar den ursprungliga planlösningen och att inredningsdetaljerna försvinner vilket skulle försvaga byggnadens karaktär och kulturhistoriska värde. Stadsbyggnadskontoret anser att en omvandling till bostäder är möjlig under förutsättning att bottenvåningen görs publik och att byggnadens kulturvärden säkerställs i detaljplanen. Under planarbetet kommer kulturvärdena att utredas så att omvandlingen i så stor utsträckning som det är möjligt inte kommer i konflikt med de specifika värdena. Karakteristiska ämbetsbyggnader på östra Kungsholmen Stads- och bebyggelsestruktur Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck i Stockholm genom bland annat byggnader för rikets och länets förvaltning. Det är ett väsentligt värde för

7 Sida 7 (9) riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. På östra Kungsholmen är detta extra tydligt i byggnader som Landstingshuset, Rådhuset, Stadshuset, Tekniska nämndhuset och nu aktuella Länsstyrelsen. Stadsbyggnadskontoret menar att det är viktigt att dessa byggnaders speciella karaktärer bevaras även om de får en ny användning och att stadsstrukturen förblir avläsbar även i framtiden. Mark och vegetation Fastigheten är idag bebyggd och gårdsytan hårdgjord. Dagvatten från bebyggda och hårdgjorda ytor inom planområdet leds idag bort i kombinerade ledningar till reningsverk. Gator och trafik Fastigheten angörs från Hantverkargatan och Garvargatan. Bilparkeringsplatser kommer inte kunna anläggas för bostäder inom planområdet och detta kommer behöva utredas vidare. Hälsa och säkerhet Buller Bullernivåerna från trafiken överstiger 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasaderna mot Hantverkargatan och Garvaregatan. Vid planläggning av bostäder intill vägar ska riktvärden för vägtrafikbuller enligt den så kallade Stockholmsmodellen tillämpas. Luftföroreningar Under förutsättning att inga större förändringar av det befintliga husets höjd eller fasad kommer ske bedöms planförslaget inte medföra att miljökvalitetsnormerna för partiklar överskrids inom planområdet. Idag är det dock höga halter i gatunivå på Hantverkargatan. Farligt gods och andra riskobjekt Det finns inga identifierade riskobjekt i planområdets närhet som bedöms kunna medföra förhöjda risknivåer. Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att en miljöbedömning och därmed en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i miljöbalken 6 kap 11 eller PBL 5 kap 18 inte behöver göras då planens genomförande inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan då planens miljöpåverkan främst är lokal.

8 Sida 8 (9) Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan och bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården. Det är viktigt att byggnadens karaktär behålls vid en omvandling till bostäder. Byggnaden är en del av de karakteristiska ämbetsbyggnaderna på Kungsholmen och riksintressets värden bedöms kunna tillgodoses, förutsatt att byggnadens tidigare användning blir tydligt avläsbar i stadsbilden, bottenvåningen görs publik samt att förändringar görs varsamt så att de inte förvanskar byggnaden. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljö- och kulturarvsfrågor som har betydelse för projektet kommer att studeras under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Ekonomi Byggherren står för de kostnader som är relaterade till planarbetet. Planen bedöms inte medföra några kostnader för stadens förvaltningar. Planprocess och tidsplan Frågor som bland annat kommer behöva utredas vidare är hur de kulturhistoriska värden säkerställs och hur man ska lösa frågor som brand, parkering, tillgänglighet och buller. Planarbetet avses att bedrivas med standardförfarande. Nästa gång kontoret avser att redovisa ärendet för stadsbyggnadsnämnden för ställningstagande blir vid antagandet. Om inriktningen av planarbetet förändras eller nya faktorer av betydelse tillstöter avser dock kontoret att redovisa detta för nämnden för ställningstagande efter samrådet. Den beräknade tidsplanen är följande: Start-PM 1:a kvartalet 2015 Samråd 4:e kvartalet 2015 Granskning 1:a kvartalet 2016 Antagande 2:a kvartalet 2016 Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att det är möjligt att i planprocessen pröva en omvandling av byggnaden till bostäder, kontor och offentliga verksamheter i entrén och på gården. Målet om att bygga bostäder väger tungt samtidigt som kulturvärdena ska

9 Sida 9 (9) värnas och det är därför viktigt att kulturvärdena säkerställs i detaljplanen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det är av stor vikt att utformningen av fasader och tak mot gator och gård skyddas för att byggnadens uttryck ska bevaras. Riksintressets värden bedöms kunna tillgodoses, förutsatt att byggnadens tidigare användning blir tydligt avläsbar i stadsbilden samt att förändringar görs så att de inte förvanskar byggnaden. Det är även viktigt att det så långt det är möjligt säkerställs att gården och entrén förblir offentliga i ett längre tidsperspektiv. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden ger kontoret i uppdrag att påbörja planarbetet. SLUT