KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Relevanta dokument
KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

" e n och Newtons 2:a lag

Inre krafters resultanter

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Vågrörelselära och optik

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Påtvingad svängning SDOF

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Svar och anvisningar

Envariabelanalys 5B Matlablaboration

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Mer Friktion jämviktsvillkor

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

1. Mekanisk svängningsrörelse

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

MEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007

Tid läge och accelera.on

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Harmonisk oscillator Ulf Torkelsson

Komihåg 5: ( ) + " # " # r BA Accelerationsanalys i planet: a A. = a B. + " # r BA

Mekanik Föreläsning 8

6.4 Svängningsrörelse Ledningar

SF1625 Envariabelanalys

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Introduktion. Torsionspendel

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Grundläggande om krafter och kraftmoment

9, 10. TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Partikelkinetik-energi Magnus Johansson,IFM, LiU

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Mekanik FK2002m. Repetition

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Laboration Svängningar

NFYA02: Svar och lösningar till tentamen Del A Till dessa uppgifter behöver endast svar anges.

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Alltså är {e 3t, e t } en bas för lösningsrummet, och den allmänna lösningen kan därmed skrivas

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Den linjära harmoniska oscillatorn Driven av en extern kraft

Mekanik Laboration 3 (MB3)

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Andra EP-laborationen

Datorlaboration i differentialekvationer

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Transkript:

KOMIHÅG 1: ------------------------------------------------------ Ekvation för fri dämpad svängning: x + "# n x + # n x = a, Tre typer av dämpning: Svag, kritisk och stark. 1 ------------------------------------------------------ Föreläsning 13 Påtvingade svängningar: respons b sin!t k l m 0 l statiskt jämviktsläge Tänk att väggen vibrerar och påverkar fjäderfästet. Nu kommer det att finnas två tävlande frekvenser; (" n ) pga fjädern, och (" ) pga väggens vibration. Det resulterar i en superpositionen av två svängningar. x

Newtons :a lag: m x = "k x " l " bsin#t x + " n x = " n ( l + bsin"t), ( ) " med konstanten " n = k m. Svängningsekvationen för det tvungna odämpade fallet. Sammansatt rörelse Vi gissar att rörelsen består av en härmande del (som härmar takten på tvånget) plus en rest, dvs x = X sin"t + x k, där bara 'takten' " är känd medan konstanten X söks. För att komma vidare måste vi försöka få rörelsen att uppfylla svängningsekvationen. Två deriveringar ger x = "# X sin#t + x k. Insättning av våra uttryck för x och x i svängningsekvationen resulterar i ("# X sin#t + x k ) +# n X sin#t + x k ( ) = # n l + bsin#t " x k +" n x k + (" n #" )X sin"t = " n ( l + bsin"t). ( )

Nu väljer vi konstanten X så att två termer med takten " tar ut varandra. Då fås två resultat: X = " nb " n #", och x k +" n x k = " n l. Reströrelsen är uppenbarligen samma som fjäderns fria svängning kring det statiska jämviktsläget x j = l. Sammantaget består rörelsen av två delar: x = " nb " n #" sin"t + x + Acos " j ( t + $ n ). Anmärkning: Matematiskt kallar man lösningens delar partikulärlösningen och homogena lösningen. Fysikaliskt kallas de respons och naturlig (fri) rörelse. Jämviktsläget kan alternativt ses som en del av responsen. 3

Responsamplitud - resonans 4 Anmärkning: I grafen för resonansamplituden har vi infört en beteckning M för något som kallas förstoringsfaktorn (jfr magnification). Förstoringsfaktorn är 1 vid konstant belastning, dvs " = 0. Vid oändligt snabb dynamisk belastning blir förstoringsfaktorn noll. Responsfas - resonans

5 Problem: En massa m stödjs av fyra fjädrar, vardera med styvheten k och vilolängd l, mot ett vibrerande fundament. Om fundamentet genomgår en harmonisk svängning beskriven av x B = b cos"t med " = 4 k m, bestäm amplituden hos massans respons. Dämpningen är försumbar i beräkningarna. Lösning: Massans rörelse bestäms av Newtons :a lag: Kraftanalys ger m x = "4k x " x B " l ( ) " mg som omformas till en svängningsekvation: x + 4 k { m x = 4 k { m x B + 4 k { m l # g " n " n " n

Den 'härmande' delen av rörelsen, responsen x r, kan ses som en funktion som liknar högerledet i sv. ekvationen. Den består då av två 'komponenter'; en konstant förskjutning (respons på grund av tyngdkraften) plus en svängande del (respons på grund av rörligt fäste). Sätt nu in x r = x 0 + X cos"t x r = #" X cos"t i svängningsekvationen. Detta ger: "# X cos#t + # n x 0 + X cos#t ( ) = # n bcos#t + # n l " g. Identifiering av de två obekanta konstanterna x 0 och X ger sedan: x 0 = l " g /# n (statiska jämviktsläget) b X = (ger amplituden) 1" # # n ( ) Eftersom vi vet om den drivande frekvensen att " = " n får vi amplituden X = b 1" 4 = b 3. Anmärkning: Vi har uppenbarligen ingen resonans i det här fallet och heller ingen förstoring (förstärkning) av ursprungsrörelsen. 6

Föreläsning 14 Repetition och tentaförberedelse 7 Problem 1: En partikelpendel som rör sig i ett vertikalplan beskrivs av en rörelseekvation (pendelekvationen), dvs ett samband mellan rörelsekoordinaten och dess andraderivata. Bestäm rörelseekvationen utgående från energiprincipen. Lösning: Enligt energiprincipen fås: 1 mv + mgl( 1 " cos# ) = konst, där för cirkelrörelse v = L". Tidsderivering av energiekvationen ger då: 1 m ( L " " ) + mgl" sin" = 0, som förenklas till " + g sin" = 0. L Detta är rörelseekvationen.

8 Problem : En satellit med massan m kring jorden påverkas av gravitationskraften F = mg R i sin plana bana. Kraften är r riktad mot jorden där tyngdaccelerationen är g och jordens radie är R. På avståndet r = 6R från jordens mitt är satellitens hastighet riktad vinkeln " från jordriktningen. Bestäm banans krökningsradie i detta ögonblick. Lösning: Enligt definition av banans normalriktning är accelerationskomponenten i den riktningen given av a n = v ", där " är krökningsradien. Dvs krökningsradien kan beräknas ur sambandet: " = v a n. Normalriktningen är ortogonal mot hastighetens riktning så att gravitationskraften bildar vinkeln " / # $ mot denna. Detsamma gäller hela accelerationsvektorn som enligt Newtons :a lag i radiell riktning har storleken a = F. Projektion ger m a n = acos(" / # $) = asin$. Insatta värden ger a n = g 36 sin". Efter insättning i formeln för krökningsradien fås: " = 36v gsin#, som är svaret.

9 Problem 3: En kommunikationssatellit med massan m befinner sig i en känd elliptisk bana kring jorden. Bestäm farten v 0 för en sådan satellit vid passagen av lillaxeln, se figuren, och jämför med farten i en cirkulär satellitbana med radien a. I svaret får användas kända storheter samt jordens radie R, samt tyngdaccelerationen g vid jordytan. Lösning: Om den elliptiska banan är känd så vet man storaxelns längd, a i detta fall. Satellitens konstanta mekaniska energi (enligt energiprincipen) är då också känd, dvs E = " mgr. Ellipsgeometrin säger att avstånd från fokus till a lillaxelpassage är a. Den mekaniska energin består av två delar (rörelseenergi +potentiell energi), som vid passagen av lillaxeln blir: E = mv 0 " mg R a. Rörelseenergin, som innehåller den sökta hastigheten, blir således: mv 0 R = mg a. Denna ekvationen ger slutligen: v 0 = R g. I en cirkelbana med radien a a från jordens mitt är totala mekaniska energin den lika som vid passagen av lillaxeln, och även potentiella energin. Således även rörelseenergin och därmed farten är lika som vid passagen av lillaxeln.

10 Problem 4. En vagn med massa m har farten v 0 då den kolliderar rakt och fullständigt oelastiskt med en stillastående vagn med massa M. Den från början stillastående vagnen är fäst i en fjäder med fjäderkonstanten k. a) Bestäm vinkelhastigheten för den resulterande svängningsrörelsen efter stöt. b) Bestäm läget x(t) som funktion av tiden för svängningsrörelsen. Lösning: Första skedet: Bara stötkrafter mellan vagnarna och stötlagen gäller: e x :!!!!!mv 0 = ( M + m)v 1. (1) Dvs., vagnarnas gemensamma hastighet direkt eter stöt blir v 1 = mv 0. Andra skedet: Vagnarna påverkas av M + m fjäderkraften i rörelseriktningen, dvs. F = "kx. Newtons :a lag: ( M + m) x = "kx, ger Svängningsekvationen: x + k M + m x = 0. Inför naturliga vinkelfrekvensen för svängningen som enligt svängningsteorin blir: " n = k M + m. Allmän rörelse (enl. svängningsteorin) är: x( t) = Bcos" n t + Csin" n t, där konstanterna B och C bestäms ur begynnelsevillkor för rörelsen. x(0) = 0 ger B = 0, samt x ( 0) = v 1 ger " n C = v 1. Alltså: x t ( ) = v 1 " n sin" n t.