Kviingeskolan Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Mot diskriminering Främjande av likabehandling För verksamheterna Grundskola F-6 Fritidshem Upprättad 2011-09-13 Reviderad 2014-10-14 1
2
Innehållsförteckning 1. Vision...4 2. Giltighet och ansvar...4 Planens giltighet... 4 Ansvarig för planen... 4 3. Utvärdering... 5 Utvärdering av föregående plan... 5 Planerad utvärdering av denna plan... 5 4. Kartläggning... 5 5. Konkreta åtgärder mot kränkande behandling...6 6. Främja lika rättigheter och möjligheter... 7 7. Förebyggande arbete... 8 8. Bilagor 8.1 Delaktighet... 9 8.2 Förankring av planen... 9 8.3 Definitioner... 9 8.4 Rutiner för akuta situationer... 11 8.4.1 Elev kränker elev... 11 8.4.2 Vuxen kränker elev... 13 8.4.3 Vuxen kränker vuxen... 13 8.4.4 Elev kränker vuxen... 13 8.5 Dokumentation... 14 8.6 Utredningsordning... 15 3
1. Vision En skola och ett fritidshem att längta till Ingen elev på Kviingeskolan eller Kviingeskolans fritidshem ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. Alla som arbetar på Kviingeskolan ska verka för att skolan är en trygg arbetsplats där arbetsro råder. Alla som arbetar på Kviingeskolans fritidshem ska verka för att fritidshemmet är en trygg verksamhet. Alla vuxna ansvarar för att främja barns och elevers lika rättigheter motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning/-hinder, sexuell läggning eller ålder. förebygga, upptäcka, utreda och att följa upp trakasserier och annan kränkande behandling. 2. Giltighet och ansvar 2.1 Planens giltighet Planen gäller från 1 november 2014 t.o.m. 31 oktober 2015 2.2 Ansvarig för planen Rektor Catharina B. Rooth 4
3. Utvärdering 3.1 Utvärdering av föregående plan Utvärdering har gjorts i samtal med personal, diskussioner i klasserna vid skolstart, samt genomgång av samlad dokumentation. Utvärderingen visar att det uppstår konfliktsituationer när elever möts. En del elever har svårt att se saker ur andra människors perspektiv och de har behov av att få hjälp att lösa konflikter så att det inte övergår i kränkning. Vi har elever som klart tar avstånd från att andra elever kränks och det är en klar hjälp till att stoppa kränkningar. Andra elever har svårt att se/förstå/erkänna sin egen del i att andra elever kränks. På fritidshemmet har man arbetat aktivt med att eleverna ska känna tillhörighet och att all personal har samma förhållningssätt. Tryggheten på skolorna i Östra Göinge är mätt i enkät för årskurs 5. På skolan fanns det få elever i årskurs 5 vilket innebar att Kviingeskolan inte fick något eget resultat. Det kommunövergripande resultatet visar att det finns stor Trygghet i Östra Göinge Kommuns skolor och det stämmer väl överens med det personalen på skolan och fritidshemmet upplever. 3.2 Utvärdering av nuvarande plan Utvärdering sker genom enkäter höstterminen 2014 och vårterminen 2015 diskussioner i elevråd diskussioner med kamratstödjargruppen varje månad genomgång av samlad dokumentation personalens utvärdering av måluppfyllelse i slutet av läsåret 2014-2015. 5
4. Kartläggning Kartläggningen för F-6 Vi gör en ny kartläggning tillsammans med eleverna under höstterminen 2014, för att se vilka områden som kan ses som riskområden. Det gör vi genom att diskutera i elevrådet, vid kamratstödjarmöten och genom att samtliga elever får svara på en enkät. Fritidshemmet Q-lan och Qlubben Fritidshemmet använder samma skolgård och beteende som finns i skolan följer lätt med till fritidshemmet, så det som klassats som riskområden för skolan är även riskområden för fritidshemmet. På fritidshemmen kartläggs riskområden genom att personalen samtalar med eleverna på ett fritidshemsråd. Exempelvis har det framkommit att backen är ett riskområde där det framkommit en del händelser som kan uppfattas kränkande i den fria leken. 5. Konkreta åtgärder mot kränkande behandling Värdegrundsarbetet kommer att ha fokus på attityder och förhållningssätt samt hur vi lyssnar på varandra. Grundskola F-6 Värdegrundsarbetet genomförs både i den egna klassen och i tvärgrupper med elever i olika åldrar (våra trygghetsgrupper). Arbetet ska belysa hur eleverna kan göra det trevligt för varandra. Utifrån resultatet från kartläggningen lägger vi sedan upp ett arbete som gör barnen trygga på alla områden på skolan. En mätning av hur eleverna känt det under en dag i oktober och en dag i december. Det gör vi med en öppen fråga Hur har din dag varit? Berätta! 6
Fritidshemmet På fritidshemmet pågår ett aktivt arbete med eleverna för att genom värdegrundsarbete minska risken för att konflikter leder vidare mot kränkningar på de platser där eleverna befinner sig. För fritidshemmets del är det de identifierade riskområdena som belyses. Denna termin har lekarna vid backen styrts upp genom planerade lekaktiviteter. Arbetet redovisas via månadsbladet till föräldrar. 6. Främja lika rättigheter och möjligheter. Mål läsåret 14-15 Eleverna har förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. Hit når vi genom att i skolan Arbeta för att eleverna är väl förtrogna med skolans värdegrund Kamratstödjarverksamhet Mäter hur eleverna haft det vid två olika tillfällen under höstterminen. Hit når vi genom att på fritidshemmet arbeta för att eleverna är väl förtrogna med fritidshemmets värdegrund. tillsammans med eleverna fortsätta arbetet med att synliggöra dolda områden. tillsammans med eleverna dramatiseras fiktiva händelser bland annat vid fritidshemsråden. Tillsammans med eleverna tas regler fram som är lämpliga för fritidshemmet. 7
7. Förebyggande arbete Mål läsåret 14-15 Eleverna ska känna trygghet med varandra och med personalen på Kviingeskolan Alla elever känner trygghet på fritidshemmet Hit når vi genom att i skolan tar vi i hand och hälsar på varje elev på morgonen är personalen väl synlig genom att bära reflexväst på skolgården och har, med jämna mellanrum, tillsyn över identifierade dolda områden. hjälper personalen eleverna att vid behov lösa konflikter arbeta med värdegrunden tillsammans med den egna klassen och i tvärgrupper Hit når vi genom att på fritidshemmet är personalen väl synliga på skolgården och har, med jämna mellanrum, tillsyn över identifierade dolda områden. hjälper personalen eleverna att vid behov lösa konflikter arbeta med värdegrunden på respektive fritidshemsavdelning har personalen gemensamma regler, rutiner och bemötande vilket skapar trygghet hos eleverna har vi gemensam samling när fritids börjar på eftermiddagen, där vi pratar tillsammans så att alla elever blir sedda. 8
8. Bilagor 8.1 Delaktighet Eleverna har varit delaktiga genom att diskutera frågor på klassrådet. Därefter har elevrådsrepresentanten redovisat klassens resultat på elevrådet. Personalen har varit delaktig genom att stödja vid klassråd samt diskuterat vid arbetsplatsträffar. Elever och personal kommer att utvärdera föregående likabehandlingsplan, se 3.1. 8.2 Förankring av planen Personal information om planens innehåll ges vid arbetsplatsträffar. Elever information om planens innehåll ges under en lektion samt fortlöpande vid klassråd. Vårdnadshavare information om planens innehåll ges vid föräldramöte. Vi länkar till hemsidan, där planen ligger, via ett mailutskick till föräldrarna. 8.3 Definitioner 8.3.1 Vad är kränkande behandling? Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och trakasserier. Att kränka betyder att man uppträder så att en annan persons värdighet förminskas. Att trakassera betyder förfölja och/eller plåga. 9
Skolan och fritidshemmet ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering (orättvis behandling) på följande punkter: Kränkningar kan vara: Fysiska exempelvis slag och knuffar Verbala exempelvis uttalade hot eller nedsättande ord Psykosociala exempelvis utfrysning eller ryktesspridning Kan finnas i text eller på bilder exempelvis klotter, brev, lappar, e-mail, sms och mms. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen av en kränkning och att denna upplevelse alltid måste tas på allvar. 8.3.2 Diskrimineringspunkter Kön: Att någon är tjej eller kille. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att vara som det motsatta könet som till exempel att en kille har klänning. Etnisk tillhörighet: Att tillhöra eller komma ifrån ett visst land eller viss folkgrupp. Religion eller annan trosuppfattning: Att tro på en gud eller något annat som innebär en viss livsstil och vissa traditioner. Funktionsnedsättning/hinder: Att ha svårt för något till exempel att gå, se, höra eller läsa. Att kanske behöva extra hjälp eller något hjälpmedel. Sexuell läggning: Att älska någon av samma kön, motsatt kön eller båda könen. Ålder: Hur gammal du är, ung eller gammal. 10
8.3.3 Vad är mobbing? Mobbing är ett specialfall av annan kränkande behandling. När en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Det kan också innebära en viss obalans i styrkeförhållandet. Negativa handlingar betyder att man tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Obalans i styrkeförhållandet betyder att den som blir utsatt ofta inte har så lätt att försvara sig och är lite hjälplös mot den som angriper. 8.4. Rutiner för akuta situationer 8.4.1 Elev kränker elev Bedömning av situationen Det är viktigt att skilja på bråk mellan två eller flera individer, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vid bråk mellan två eller flera individer hjälper närvarande personal eleverna att reda ut problemet. Det kan vara hjälp till självhjälp, eller samtal med inblandade elever. När en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt ska detta utredas oavsett hur vetskap om fallet har framkommit. I detta är alla ansvariga att meddela klasslärare och/eller personalen på fritidshemmet. 11
Anmälan och Utredning Grundskola F-6 och Fritidshem Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Skolpersonal eller fritidshemspersonal får information om misstänkt kränkning, trakasserier eller diskriminering och kontaktar den utsatta elevens klasslärare, samt rektor. Den som mottagit anmälan fyller i Anmälan om misstänkt kräkning som finns på Kommunens intranät (Ugglan) Ansvar: den som mottagit anmälan om kränkning. Klasslärare eller personal på fritidshemmen informerar föräldrar till ett barn som kränkts. Tid: Inom 24 timmar Anmälan sänds till Huvudman som beslutar om utredning skall ske. Huvudman beslutar om den misstänkta kränkningen ska utredas eller ej. Vid behov tas ett muntligt samtal med Ulla Wram för att snabba på utredningen. Klasslärare eller fritidshemspersonal tillsammans med 2 deltagare från utredningsgruppen utreder genom samtal och faktainsamling (Samtalsunderlag, bilaga 2). (Rektor och/eller biträdande rektor sköter ibland utredningen) Utredning och åtgärder redovisas på därför avsedd blankett som finns på Kommunens intranät Ugglan. Rektor översänder blanketten till huvudman. Huvudman beslutar om föreslagna åtgärder är tillräckliga. Vid behov kontaktas antimobbingteamet: Katarina Carlsson, Cathrine Carlström. 8.4.2 Vuxen kränker elev All personal på Kviingeskolan och Kviingeskolans fritidshem är skyldiga att anmäla till skolledningen om man får kännedom om att personal diskriminerar, trakasserar eller kränker elever. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Skolledningen samlar in information om vad som hänt bl.a. genom att samtala med eleven/eleverna om hur de upplevt det inträffade. Den vuxne kallas till samtal med skolledningen Berörda föräldrar kontaktas Fackligt ombud kallas av skolledningen Uppföljningssamtal inom en vecka Skolledningen dokumenterar. 12
8.4.3 Vuxen kränker vuxen Situationer kan uppstå utifrån olika perspektiv. Personal Personal: Anmälan kan ske till rektor, bitr.rektor eller skyddsombud. Kränkning hanteras utifrån situationen med vald metod. Andra vuxna gentemot personal: Informera rektor eller biträdande rektor för vidare hantering. Personal gentemot andra vuxna: Personal ska alltid uppträda professionellt mot andra vuxna. Kränkning hanteras utifrån situationen med vald metod. 8.4.4 Elev kränker vuxen Se skollag för åtgärder. Vuxen ska alltid uppträda professionellt mot elev och får absolut inte ge igen. Att ge igen betecknas som Vuxen kränker elev. 8.5 Dokumentation Det är viktigt att varje personal som hanterar konflikter för någon form av enkel dokumentation av större konflikter. Det som uppfattas som en löst konflikt av oss i skolan kan tas upp som kränkning av en elev eller en förälder i ett senare sammanhang och komma som en anmälan till skolan. Du kan välja att dokumentera på blankett som medföljer som bilaga i denna plan. Om du som personal uppfattar att det finns en kränkning mot något barn ska du anmäla detta till rektor. Detta görs via blankett om kränkning som finns på Kommunens intranät. Denna blankett lämnas till rektor. 13
Dokumentation konflikter mellan elever eller mellan elev-vuxen I denna dokumentation kan du beskriva konflikter som uppstått och som du hjälpt elever att lösa. Du lämnar in dem till rektor eller biträdande rektor. Beskriv händelsen Datum Klockslag Plats Uppge personer som varit närvarande vid eller som har information om händelsen. Namn och klass/befattning. Finns fler personer inblandade, skriv på baksidan. Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Person 5: Person 6: Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet. Åtgärder: Informationslämnare Biträdande rektor / rektor Datum Datum 14
8.6 Utredningsordning 1. När huvudman gett i uppdrag att utreda en misstänkt kränkning kan det ske på följande sätt. 2. Tag reda på fakta, intervjua barnet eller eleven som blivit diskriminerad eller kränkt. a. Vad har hänt, när hände det, var hände det. b. Vem eller vilka har gjort detta, finns det någon ledare. c. Prata även med föräldrar för att få mer information, poängtera att de inte ska föra information kring utredning vidare till övriga föräldrar. 3. Enskilt samtal med de utpekade a. Fråga Varför tror du att du är här. (Ibland får man veta även andra bra saker.) b. Om eleven direkt förstår vad det handlar om, försök få fram så mycket som möjligt. Poängtera att det är absolut förbjudet att kränka någon annan och att skolan inte accepterar detta beteende. Från och med nu är det slut på detta och att ni tänker följa upp hur det går. Ge gärna ett första datum. c. Om eleven inte förstår vad det handlar om, vilket kan ske då elever har olika tolerans och uppfattar olika saker som kränkande, måste ni fråga hur är det mellan dig och? (den utsatte). Intervjua eleven kring detta och försök få fram så mycket som möjligt. Om eleven i sin berättelse medger att han/hon kränkt? så poängtera som ovan. I annat fall måste ni ta upp vad det är som? uppfattar som kränkande och sedan poängtera som ovan. 4. Konfrontation a. När alla elever är intervjuade kan det ibland komma fram flera olika kränkningar mellan eleverna. Då behöver man samla alla och ta upp hur varje person uppfattar situationen och klart och tydligt ange vad som ska upphöra och hur skolan förväntar sig att eleverna ska vara mot varandra. Ge sedan eleverna ett datum på uppföljning 5. Information till föräldrar a. Bör ske direkt efter samtal b. Ska ske om kränkningen inte upphör. 6. Uppföljning a. Om alla elever upplever att det blivit bra, fortsätt att prata lite då och då med eleverna för att förhindra att det hela upprepas. b. Om kränkningarna inte upphört underrätta biträdande rektor eller rektor. Biträdande rektors/rektors ansvar: När biträdande rektor/rektor får ett ärende kan utredning ske som ovan. Om ärendet gäller brottsligt beteende underrättas rektor. Rektor är huvudansvarig. 15
16