TF- KBT traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Relevanta dokument
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Child Parent Psychotherapy, CPP

RÖRELSEGRUPPERNAS BETYDELSE I EN HOLISTISK TRAUMABEHANDLINGSMODELL FÖR ATT ÖKA INDIVIDENS EGENMAKT OCH RESURSER

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Trauma och Prostitution

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Flyktingmedicinskt centrum

Välkomna till symposium om SFBUPs riktlinjer för trauma och stressrelaterade syndrom -vad göra och när?

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

SMART Utbildningscentrum

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

BEHOV och HINDER - Etableringen i Sverige för en traumatiserad flykting

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Ångestsyndrom-Anxiety

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Fysioterapeutens roll i ett vulvateam. Åsa Rikner, leg sjukgymnast

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)

Traumamedveten omsorg

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

SMART Utbildningscentrum

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

Motivation till förändring

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Checklista PTSD-behandling

Uttryckande konstterapi för traumatiserade flyktingar. Caroline Ramzy Blå Leg psykoterapeut (KBT) Magister i fri konst, Kungliga Konsthögskolan

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Lära och utvecklas tillsammans!

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Trauma och psykisk sjukdom

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Barn utsatta för våld i Sverige

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

- hur kan vi alla hjälpa till?

Transkript:

TF- KBT traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Johanna Jokela Leg psykolog, leg psykoterapeut Röda Korsets Center för torterade flyktingar Johanna.jokela@redcross.se

Röda Korsets Center för torterade flyktingar En självständig stiftelse grundad av Svenska Röda Korset -85 Psykiatrisk specialistmottagning för (vuxna) tortyr- och krigsskadade flyktingar Individuellt utformad traumabehandling (bl. a. EMDR, TF-KBT, ISTDP, PDT, ACT, neurofeedback, traumasensitiv yoga, bild och dans/rörelseterapi)

TF-KBT- för vem? Ursprungligen utvecklad för vuxna med PTSD symtom individuellt och i grupp, vidareutvecklades i samarbete mellan forskare och kliniker. Individuellt och i grupp. En anpassning för barn och ungdomar utvecklades av psykiatriker J. Cohen och psykologer E. Deblinger och A. Mannarino : numera evidensbaserad behandling för barn, unga och deras föräldrar.

För vem När t ex Prolonged Exposure för krävande behandling Möjligt med stor grad av individ (och kultur/sammanhang) anpassning med komponenterna Mjukare metod med exponering men också betoning på positiva erfarenheter, delande, nyinlärning (upplevelsebaserat) Exponering kombinerat med ett förhållningssättet att också ha roligt tillsammans pedagogisk

Dagens föreläsning Om bedömning inför TF-KBT-behandling, om anpassningar i arbete med flyktingar och mina erfarenheter av TF-KBT-metoden i arbete med: Ensamkommande unga, ungdomar, unga vuxna Barn (förskolebarn och skolbarn) med trauma (ofta också förälder med PTSD) Vuxna flyktingar med PTSD

Bedömning PTSD och komplex situation? Komplex- PTSD (upprepad interpersonell trauma + bristande hjälp att reglera affekter)? (ofta mer omfattande behandlingar) Symtom relaterade till långvarig stress inklusive förluster och migrationsstress? (viktigt med hjälp men ej nödvändigtvis traumabehandling) Komorbiditet vanligt. Primär och sekundär problematik? (Prioritering/kombinationer av interventioner) Begåvning? Autismspektrum? Andra funktionshinder? (anpassningar) Psykosocial situation och yttre stabilitet? Kontraindicerat: Bristande skydd? Suicidrisk? Grad av missbruk? Styrkor?

PTSD Traumaspecifika symtom: återupplevande, undvikande, förhöjd vaksamhet, dissociation (t ex skiftande medvetandenivåer) Barn med trauma får ofta andra diagnoser

Komplex PTSD OMFATTANDE SYMTOMBILD, ökad förekomst av självdestruktivitet Kognitiva ( inlärning, koncentration, uppmärksamhet, planering) Affektiva (nedstämdhet, regleringssvårigheter, ångest, svårigheter att identifiera och uttrycka känslor) Somatiska symtom Relationella (anknytningssvårigheter, konflikter, isolering, tillitsbrist) Beteendemässigt (bristande impulskontroll, missbruk, självdestruktivitet, överdriven foglighet) Självuppfattning (låg självkänsla, skuld och skam, bristande upplevelse av identitet)

Vanligt hos flyktingar Multipla trauman under en lång tid Kombinerat med långvarig stress (i hemlandet, under flykt, i nytt samhälle) Stora krav (bla språk, ny typ av samhälle, mycket kontakt med myndigheter) kombinerat med anpassningssvårigheter som traumatisering kan orsaka Kombinerat med ofta bristande socialt stöd

Fysiologi, smärta, sjukdomar PTSD och svåra smärttillstånd av allmänt typ: post-traumatic pain disorder PTSD innebär sensorisk upplevelse här och nu Overwhelming experiences continue to be lived out in heartbreak and gut-wrenching sensations. -Bessel van der Kolk Långvarig stress påverkar centrala nervsystemet, immunsystemet, hormonsystemet Stressrelaterade sjukdomar. Höga krav och samtidigt upplevd liten möjlighet att själv påverka (-> ökad kortisolnivå)

Viktigt med behandling För individen: PTSD försvårar bl a anpassning, språkinlärning, familjerelationer, föräldrarollen. För barnen: anknytningsproblem (tex desorganiserad anknytningsmönster) -> affektreglering -> symtom För samhället (tex andra generations effekter, isolering)

Gör behandling mer tillgängligt Hos flyktinggruppen kan höga krav på yttre stabilitet hindra tillgång till behandling Ofta bra med parallell hjälp med psykosocialt stöd och behandling. Exempel: Hur nyanlända kan landa, Emma Envall Ryman (www.redcross.se/globalassets/dokument/rkc/hur-nyanlanda-kanlanda---slutrapport-for-landaprojektet.pdf)

Gör behandling mer tillgängligt ordinarie modell vs anpassad modell (källa:landarapporten) TRAUMA BEARBETNING YTTRE STABILITET INRE STABILITET INRE STABILITET TRAUMA BEARBETNING YTTRE STABILITET

Generellt Öka känslan av trygghet (många mycket rädda) och tillit till andra människor (bemötande, lugn, tid, röst, rummet) Att kunna påverka sitt tillstånd (sensoriska upplevelser, hyper/hypoarousal) Struktur i kaos, hopp om framtiden Öka känsla av egenmakt, kontroll och allians genom att presentera t ex valmöjligheter inom behandlingen eller olika behandlingsalternativ om möjligt

Anpassningar Anpassa utifrån utvecklingsnivå, utbildningsnivå, funktionsnivå (t ex minnesvårigheter), var patienten är i sin migrationsprocess Att arbeta med tolk (i bästa fall kan användas för att få pauser, öka effekten av exponering, minska skam etc) Flexibilitet och kreativitet, hitta lösningar ( tex använda mobilen, ta bilder ) Större grad av anpassning vid hemuppgifter, fråga patienten

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumakänsliga interventioner med KBT Biopsykosocialt perspektiv Familjeperspektivet Betona samarbete och self-efficacy : pat expert på sig själv (och sina barn) Cohen, Mannarino & Deblinger (2006). Treating trauma and traumatic grief in children and adolescents.

En komponentsbaserad metod P Psychoeducation & Parenting Skills R Relaxation & Mindfulness A Affective Expression & Regulation C Cognitive Coping T Trauma Narrative I In Vivo Exposure C Conjoint Parent-Child Sessions E Enhancing Safety & Future Development

Översikt behandlingskomponenter TF KBT Säkerhet & framtidsskydd Samspelsfärdigheter & kommunikation In vivo exponering Traumanarrativ Tankar Känslor Avspänning & medveten närvaro Psykoedukation Behandlingstid tolv sessioner

(P)Psykoedukation Att våga prata om trauma i behandlingen Minskar skam och skuldkänslor kopplade till tankar om eget ansvar Individuellt anpassad kunskap. Mycket viktigt med information, psykoedukation, normalisering. Pedagogiskt. Söker allmänt hjälp för sin situation. Stora skillnader i grad av kunskap om terapi, om psykologi, om olika psykiska tillstånd, sällan kunskap om metoder.

Exempel: Vanliga reaktioner vid trauma (traumasymtombilder) - att förstå sina symptom Traumabehandling rational (metaforer t ex berget och såret) Kroppsregler, sätta gränser Att våga berätta.

(R)Avspänning och medveten närvaro Kroppen och reglering. Obs. reglering gällande både hyper- och hypoarousal. Minska fysiologiska symtom på stress och PTSD. The emotional brain manifests itself in physical reactions. Fysiska sensationer förändras med ändringar av kroppsposition, rörelse, andning och förändringar tänkande. Lära sig om hur kroppen reagerar på stress. Koppla övningar till hur autonoma nervsystemet fungerar. Medvetenhet om uppmärksamhet och reaktioner.

Exempel: Andningsövnigar med rörelse (för barn: ballong, flugan, fjäril, gosedjur ) Muskulär spänning-avslappning (t ex spaghettin) Positiv beröring: (t ex barnmassage)

Medveten närvaro Medveten närvaro (kroppskanning, spegelövning etc) fungerar ofta bättre i rörelse eller i samspel Lägga märke till sensationerna. Fokusera på sensationen och lägga märke till att det förändras t ex vid ett djupt andetag. Lära sig observera och tolerera fysiska reaktioner krävs för att kunna tryggt känna vid det förflutna. 2017-05-02

(A) Känslor benämna, identifiera och uttrycka känslor reglera känslor identifiera känslor kopplade till traumat Ofta rädsla för sensationer-> känslor.

Exempel: Grundläggande träning i känslouttryck, öka variationen (ofta fastnade i en känsla) Känsloskola identifiera känslor kopplade till trauma Uttrycka känslor Skatta intensitet (olika skalor) Reglering, måbra-strategier

(C)Tankar Vanliga tankar vid utsatthet i specifik typ av trauma, normalisering triangel, koppling TKB

(T) Traumanarrativ Gradvis exponering -från det generella till det specifika - med barn delande med förälder I början generell nivå därefter gradvis mer specifik imaginär/föreställningsmässig exponering Hjälper i att hantera traumat och minskar symptom och undvikande

Exempel: Boken om det som hände/ traumaberättelse med olika kapitel. Ofta många händelser hela livet, ofta hjälpsamt att börja med livslinje. Exponering t ex genom att läsa eller återberätta avgränsad händelse, fylla på detaljer Ringa in hotspots Ev delande Bilder utifrån eget narrativ Generella berättelser, böcker

(I) In vivo exponering Gradvis närmande av traumatriggers i vardagen (ofta generaliserad ångest) - Många rädslor ( tex konflikt, människor, män, knivar, men också mer subtila triggers t ex H )

(C )Samspelsfärdigheter och kommunikation Familjer: ofta stort undvikande inom familjen (kanske bara en svag uppfattning om vad som hänt) Patient-terapeut, patient-familj, eller barn-förälderterapeut att dela traumaberättelse Att agera modell för hur det går att känna och tänka kring den traumatiska upplevelsen Stärker relationer och möjligheter att kommunicera kring upplevelser

Exempel: Delande av traumaberättelsen specifik positiv uppmärksamhet, speglingsövningar, god stund För barn: barn-föräldraövningar/lekar

(E) Säkerhet och framtida skydd Korrigera felaktiga eller icke-hjälpsamma föreställningar t ex om kroppen ( tex om sjukdomar, skador, om hjälplöshet, om samhälle) Skyddsstrategier (t ex handlingsplan) Ökad självhävdelseförmåga (rollspel, färdighetsträning)

(Föräldra)färdigheter För föräldrar till traumatiserade barn eller för patienter som också är föräldrar: Ta hand om sig själv (metafor syrgasmask) Återta föräldraroll Stärka och implementera funktionella färdigheter

2017-05-02 TACK!