Projektbeskrivning för Sex himmel eller helvete?! Mars 2008

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Förskolan Västanvind

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Workshop kulturstrategi för Nacka

Förskolan Västanvind

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Lokal arbetsplan Trevnaden

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Gemensam programbeskrivning

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan Täppan

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.

Sammanställning av diskussionskarusellen

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Leda digitalisering 21 september Ale

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Stjärnjouren Organisationsnummer: Box Sundbyberg

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kvarngårdens Trygghetsplan

Trygghetsplan för Hästens förskola

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Digitala verktyg i musik

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Arbetsordning/Uppdragshandling för

Växtverk & Framtidstro!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

YH och internationalisering

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Verksamhetsberättelse 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

LPP åk 2 v HT 2011

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

Fastställd av Ålands landskapsregering

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Arbetsprogram för Betalningsrådet

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Transkript:

Prjektbeskrivning för Sex himmel eller helvete?! Mars 2008 Prjektet Sex himmel eller helvete?! Prjektet Sex himmel eller helvete?! startas för att medverka till att hitta lösningar på en negativ samhällsutveckling bland ungdmar sm visar på våld ch skadliga attityder kring sex ch genus. Utvecklingen visar på negativa ch diskriminerande attityder, våldshändelser ch en srts könsrasism bland ungdmar sm blir allvarliga samhällsprblem då de leder till våld, psykisk hälsa, kriminalitet ch trygghet. Prjektet innebär att ungdmsarbetare, film- & kulturprducenter, scialarbetare, lärare kmmer att arbeta tillsammans med en ungdmsgrupp bestående av 12-15 ungdmar i ålder 15-20 år för att dkumentera ch utbilda samt att prducera två filmer sm ska användas i utbildningssyfte - en dramadkumentär ch en spelfilm på prjektets tema sex, könsrasism ch våld. Filmerna kmmer illustrera ch debattera allvarliga prblem baserade på verkliga händelser. Prjektet innehåller 3 delar: Dkumentatin & Lärande Prduktin: 2 filmer Utbildning & Distributin Prjektet vill medverka till att förändra den kritiska samhällsatmsfär sm uppstått de senaste åren där våld, kränkningar, diskriminering, ch brist på respekt blivit vardag för de flesta ungdmar. Vi vill förändra ungdmars sätt att se på ch behandla varandra, attityder kring sex, ch skapa medvetenhet m mönster. Men framförallt visa på de effekter, skadr ch prblem sm de leder till ch vilka spår de sätter ch vilka knsekvenser de får hs enskilda individer samt i samhället. Prjektet bidrar till förnyelse av kulturrganisatiner ch kulturprjekt eftersm det är nytt ch nyskapande genm att det i sin arbetsfrm förenar lika aktörer, individer ch stadsdelar i samverkan för ett gemensamt samhällsprblem. Genm att det innefattar 3 delar - både teri, praktik ch en prdukt sm ska användas i utåtriktad utbildningsverksamhet. Genm att det arbetas fram ch inkluderar ungdmar ifrån flera lika stadsdelars perspektiv, ett prjekt med ch av ungdmar för ungdmar. Samt genm att det tydligt lyfter fram ch främjar en metdik där man vänder ett prblem till kreativt, knstruktiv ch kulturellt skapande för att påverka sin situatin ch förändra samhället. Prjektet arrangeras av Bergsjöns Kultur- & Mediaverkstad ch Ungdmssatsningen Götebrg sm i flera lika stadsdelar har gått samman för att samverka i prjektet kring dessa prblem. Ungdmssatsnigen innefattar den kmmunala ungdmsverksamheten i stadsdelarna Frölunda, Hisingen, Angered, Bergsjön ch Krtedala. 1. Bakgrund & Teman Efter några allvarliga prblem ch incidenter sm har inträffat i samhällen, på ungdmshus, ch andra platser där ungdmar samlas för att umgås ser vi ett ökat behv för att göra någnting. Vi startar det här prjektet för att det finns ett behv att förändra, ett behv att samverka mer med ungdmar för att lösa dessa prblem, ch att föra in dessa frågr på samhällsagendan ch i kulturen. Våldet i samhället ökar ch blir allt grövre. Under 2006 anmäldes 1638 sexualbrtt i Västra Götalands län. 610 av dessa var våldtäkter ch grva våldtäkter där ffret attackerades av en eller flera förövare. HIV/Aids ch andra könssjukdmar ökar igen i Sverige, hatmrd begås mt hmsexuella, barn våldtar barn, media ch reklam tänjer alltmer på gränserna för vad sm är tillåtet ch inte. Och vad talar man egentligen m ch inte i sklrs sexualundervisning? Vilka metder för undervisning används ch hur bra når de ut? I vilken utsträckning talar man m kärlek ch känslr i samband med sex? Eller var sker egentligen den verkliga sexualundervisningen? Vi sm arbetar med ungdmar ser en negativ attitydförändring under de senaste åren. Synen på sex ch vad tjejer vill ha grundar sig fta i ungdmars prrfilmsknsumtin ch språket mellan ungdmar blir hårdare ch grövre. Att kallas för hra är nrmalt. Vi ser dagligen effekter av en str kunskap kring attityder ch respekt, ch att våga uttrycka sin åsikt ch säga ifrån. Hur killar ch tjejer tänker ch har fördmar m varandra samt kunskapen m sex grundar sig fta i våldsamma prrfilmer. Relatiner, vänskap, kärlek ch känslr ch sådant sm är starkt knutet till sex finns inte ens med i bilden. Man kan ckså exempelvis läsa i

Aftnbladet artikeln Prrfilmer tnåringars enda sexualundervisning? sm publicerades i dagarna sm ckså bevittnar ch belyser prblemet. Prjektet vill undersöka ch arbeta med dessa delvis dlda mönster ch attityder sm finns i samhället bland ungdmar, ch visa exempel på de svåra effekter ch knsekvenser hs både individer, grupper ch samhället sm de kan leda till m ingenting förändras. Prblemperspektiv: Prjektet vill utgå ifrån verkliga situatiner ch prblem här ch nu, titta på effekter ch skadr sm uppstår i framtiden, ch fundera över rsakerna bakm det sm hände, varför, histrik ur ett backspegel-perspektiv. För att förstå ch hitta lösningar för prblemen baserade på dessa tre tidsperspektiv. Teman: Könsrasism - attityder, fördmar, rller, diskriminering Värderingar - respekt, mänskliga rättigheter ch skyldigheter Sexrelaterat våld Knsekvenser effekter, skadr ch spår hs individer ch samhällen Psyklgi identitet, grupptryck, gränser Kultur ch verktyg för förändring Med prjektet arbetar vi bl.a. med följande frågeställningar: Hur ser prblemen ut? Vad berr utvecklingen på? Faktrer, dlda rsaker, mönster, maktkulturer ch maktstrukturer, sexualisering av media, könsrasism lika behandling pga lika kön. Vilka effekter uppkmmer? Vad leder prblemen till? Sm skadr, sjukdmar, stress, depressin, fler ch fler unga människr behöver idag medicin mt stress ch depressin, sklk, ökat sexrelaterat våld, ökade gängbildningar, kriminalitet, säkerhet i identitetsutveckling, trygghet i samhället. Grupptryck vad kan det leda till? Prblemet med att individen gömmer sig bakm gruppens värderingar ch slutar ta eget ansvar för rd ch handling. Hur skapas respekt? Hur använder man det i praktiken? Det handlar m mänskliga rättigheter att inte kränkas. Kunskaper m Mänskliga Rättigheter internatinellt brde få mer plats i utbildning ch därför vill vi ta in det här perspektivet i prjektet. Och med rättigheter följer skyldigheter. Detta är centralt i många samhällsprblem i världen idag. När blir en livsstil skadlig? Var går gränserna för vad sm är k ch inte k? Var kmmer skadliga budskap ch könsrllsmönster ifrån? Hur uppstår förändring? Hs individen ch i samhället, kulturen? Hur mycket påverkan har lagar gentemt attityder ch utbildning? 2. Mål Att medverka till att förhindra att en diskriminerande, sned-sexualiserad eller patriarkal ungdmskultur uppstår ch förstärks, sm får negativa resultat på uppfattningen ch den praktiska användningen av rättigheter ch skyldigheter, vilket kan leda till ökade kränkningar ch våld i samhället. Bidra till förnyelse av kulturrganisatiner ch kulturprjekt genm samverkan mellan ideella kulturrganisatiner, den kmmunala verksamheten Ungdmssatsningen samt ungdmshus i flera lika stadsdelar ch sklr i Götebrg ch i Västra Götalandreginen Att skapa medvetenhet ch kunskap hs ungdmar m prblem kring sex, attityder ch könsrller i samhället Att skapa nya metder ch verktyg för att förändra Att använda filmvisning ch filmprduktin sm ett kulturell ch pedaggiskt verktyg för att nå ut till ungdmar på deras sätt ch ge möjligheter att använda ch vända prblem till kreativt, knstruktivt ch kulturellt skapande Att använda filmerna sm material i sexualundervisningen i sklan samt på ungdmshus ch kulturhus. Att sprida kunskap m mänskliga rättigheter ch skyldigheter mellan individer ch i samhället Att stärka ungdmars identitetsutveckling genm att uppmuntra ch hjälpa ungdmar att hitta knstruktiva frmer för samarbete ch att uttrycka sina åsikter Att stimulera till integratin ch samverkan mellan lika stadsdelar

Mätbara mål: 2 filmer 1 utbildningspaket 12 ungdmsambassadörer 1015 filmvisningar 5-10 infrmatinsdagar på ungdmshus 3. Målgrupp Prjektdeltagare: En ungdmsgrupp av 12-15 persner bestående av ungdmar i ålder 15-20 år från lika ungdmshus i reginen ch eventuellt sklr. Målgrupp 1: Ungdmar - killar ch tjejer i gymnasieåldern 15-20 år Målgrupp 2: Mttagarna för utbildning ch spridning av filmprjektet år 2 dvs publik på filmvisningar via ungdmar ch lärare i sklr, ungdmshus, kulturcentrum, bigrafer, tv. Målmråden: Sklr, fritidsgårdar, ungdmshus, biblitek, kulturhus, media, ev linefrum. 4. Genmförande & metd Prjektets 3 delar: Dkumentatin & Lärande Prduktin: 2 filmer Utbildning & Distributin Metder: Vi vill arbeta med metder sm kan hjälpa ch lära ungdmarna verktyg för att förändra ch göra sin röst hörd såsm kreativitet, knstruktivitet, kultur- & knstuttryck, dialg ch samtal. Prjektet innefattar bl.a. följande metder: Seminarier & wrkshps Filmvisning, filmprduktin, filmteknik Manusskrivande Pedaggiska övningar: Frumteater, värderingsövningar, gruppdiskussiner Imprvisatinsövningar Temadagar Studiebesök Intervjuer Tävlingar Ungdmsambassadörer Träffar: Gruppen ch deltagarna kmmer att träffas på ungdmshus i de lika stadsdelarna en gång varannan vecka på kvällstid. Läger: Kick ff-läger på vårterminen ch ett Manusläger på höstterminen. Dkumentatin & Lärande: Förarbete av prjektgruppen i frm av kunskapsinsamling ch dkumentatin av prblemen, samt prjektets ch ungdmsgruppens arbete. Medverkande är ungdmar i målgruppen på ungdmshus ch sklr, ungdmsarbetare, prjektledare, ch filmarbetare från prjektgruppen, experter inm genusfrågr ch sexualitet, persnal från ungdmsmttagningar, rganisatiner sm arbetar med ungdmsprblematik ch våld. Prjektgruppen kmmer att arbeta med ungdmsgruppen genm att använda sig av interaktiva metder ch övningar för lärande sm presenteras van under punkten Metd. Dessa kan basera sig med utgångspunkt i lagar ch annan fakta, såsm tex Internatinell Rätt ch FN:s Barnknventin, samt Deklaratin för Mänskliga Rättigheter. Prjektledare ch filmlärare från Bergsjöns Kultur- & Mediaverkstad kmmer att hålla i en filmkurs för ungdmsgruppen för att utbilda dem i att göra en egen film. Utbildningen ch lärandet i prjektet ch filmprduktinen görs med syfte att lära ungdmar kreativa verktyg ch uttryckssätt sm filmprduktin för att förändra. Prduktin: 1 : En dramadkumentär prduceras - innehållande prblemdramatiseringar på några av temana inm prjektets mråde, intervjuer med experter, ungdmar, rganisatiner.

Prduceras av Bergsjöns Kultur- & Mediaverkstad ch Prjektgruppen. Den kmmer innehålla en behind the scenes filmdkumentering av ungdmar idag i frm av imprviserade sceninspelningar i verkliga ch vardagliga situatiner med ungdmar, samt presentatin av prjektets samhällsbakgrund, en gestaltning av prcessen inkl ungdmsgruppens planering ch arbete, knflikter under prjektet, intervjuer med experter, ungdmsarbetare, ungdmar ch ungdmsmttagningar, rganisatiner. 2 : En spelfim prduceras Ungdmsgruppen ska sm slutmål med arbetet tillsammans prducera en egen film på huvudtemat sex/genus men med ett innehåll sm de väljer i samråd med prjektgruppen en film prducerad av ungdmar för ungdmar. Ungdmsgruppens filmprduktin innefattar: Planering av filmprduktin, imprvisatins- ch dramaövningar, skådespeleri, idéer ch manusskrivande, filmteknik, redigeringsarbete m.m i samarbete med erfarna filmarbetare ch pedagger. Utbildning & Distributin Hela arbetet inm prjektet är lärande i praktik dkumentatinen, arbetet ch övningarna med ungdmsgruppen, ungdmarnas egen filmprduktin, ch distributinen ch utbildningen till samhället sm sedan följer efter prjektet. Prjektet skapar ett utbildningspaket att distribuera till sklr, ungdmshus, fritidsgårdar ch liknande för att filmerna ch prjektet ska kunna spridas ch användas sm ett verktyg inm utbildning ch kultur för ungdmar. Utbildningspaket: Filmvisningar följt av wrkshp/diskussiner/ frumteater/ panel/ seminarier/övningar i klassrum, etc. Utbildningspaketet kan användas på sklr, ungdmshus, fritidsgårdar, kulturhus, biblitek, tv, runt m i lika städer ch reginer i Sverige, ch eventuellt även internatinellt m man översätter filmerna. Filmerna kan ckså lånas ut till sklr ch biblitek eller rganisatiner sm vill använda dem i sitt arbete. Bergsjöns Kultur- & Mediaverkstad har ett prjekt sm heter FilmTime i Nrdst där filmvisningspaket genmförs i samarbete med sklr sm en del av undervisningen. Där kan bland andra dessa filmer visas. Ungdmsambassadörer: Ungdmsambassadörerna kan tillsammans med ungdmsarbetare besöka lika platser sm kulturhus ch ungdmshus för att visa filmerna, infrmera ch interagera tex i wrkshp ch övningar med andra ungdmar kring de här frågrna. 5. Tidsperid & Plats Tidsperid: 20080801 20100801 År 1: research, träffar, läger, övningar ch aktiviteter med ungdmar, rekrytering, planering av ungdmsprduktinen, manus, start dkumentatinsfilm, inspelning, intervjuer, etc, slutet av år 1 samt början År 2: redigering mm (3 månader) År 2: visning av filmerna i ett utbildningspaket tex filmvisningar följt av diskussiner, panel, seminarier, övningar i klassrum, etc. Detta kan genmföras på sklr, ungdmshus, fritidsgårdar, kulturhus, biblitek, tv, runt m i lika städer ch reginer ch eventuellt ckså internatinellt m man översätter filmerna. Platser: Arbetet med ungdmsgruppen kmmer äga rum främst på ungdmshusen i de lika stadsdelarna, men även på sklr, kulturcentra ch andra lkaler för studiebesök ch läger. Filmning sker på lika platser sm prjektet berör; platser sm sklr, fritidsgårdar, ungdmshus, biblitek, kulturhus, ev web cmmunities linefrum. Diskussiner m platser; var skapas negativa atmsfärer, snack, fördmar, attityder ch grupptruck sm sedan sprids? Områden & Reginer: I stadsdelarna Frölunda, Hisingen, Angered, Bergsjön ch Krtedala. Tanken bakm är att samverka ch integrera mellan stadsdelarna. Prjektet kan sedan m det lyckas spridas i Västra Götaland-reginen ch även i andra delar av Sverige ch internatinellt. 6. Spridning, Utvärdering & Framtid Prjektet resulterar knkret bl.a. i ett nytt utbildningspaket bestående av 2 nya filmer sm kan användas sm utbildningsverktyg. Prjektet vill ckså genm Ungdmsambassadörerna kunna nå ut till fler ungdmar ch skapa frum ch diskussin kring de här frågrna. De kan ckså intressera nya till att bli ungdmsambassadörer ch på så

sätt aktivera ch engagera fler ungdmar ch andra människr ch institutiner för att arbeta med de här prblemen. Prjektet kan ckså senare prducera en dkumentär sm resultatfilmning när prjektet har avslutats. Vad resulterade prjektet i hs deltagarna, ungdmshusen, någn enskild grupp/klass etc? Utvärdering När prjektet har genmförts ska prjektets utvärderas internt med de medverkande ungdmarna, prjektgruppen ch ungdmshusen,ch externt med media, publik, sklr ch mttagarna av prjektet. Vi tar ckså ställning till m man ska nystarta ch möjligen ckså sprida prjektet sm ett EU- prjekt el. dyl. 7. Arrangörer & Kntaktinf Arrangörer: Bergsjöns Kultur ch Mediaverkstad (KMV) Organisatinsnummer: 80 24 13-31 37 Adress: Radar 72, Bertil vn Wachenfeldtsväg 50, 415 05 Götebrg Telefn: 031-48 12 70, 0706-32 16 14 E-pst: inf@kulturmediaverkstan.se www.kulturmediaverkstan.se Ungdmens Hus Radar 72, Ungdmssatsningen i Krtedala www.radar72.nu Teen-Dream: Ungdmssatsningen i Backa, Hisingen 1200 kvadrat: Ungdmssatsningen i Västra Frölunda Prjektgrupp kntaktinf: Shaker K Tahrer, Bergsjöns Kultur- & Mediaverkstad Prjektledare. inf@kulturmediaverkstan.se Rs-Marie Jnassn, Ungdmssatsningen Krtedala Prjektledare. rsmarie.jnassn@krtedala.gtebrg.se Anne-Sfie Hult, Bergsjöns Kultur- & Mediaverkstad Samrdnare. anne-sfie@kulturmediaverkstan.se Lisa Lindqvist, Ungdmssatsningen i Väst ch 1200 kvadrat Ungdmens Hus i Frölunda Lisa.lindqvist@frlunda.gtebrg.se Christian Mel, Ungdmssatsningen i Väst ch 1200 kvadrat Ungdmens Hus i Frölunda Christian.mel@frlunda.gtebrg.se Jhn-Gilbert Larssn, Hisingens Ungdmssatsning ch Teen-Dream Jhn-gilbert.larssn@backa.gtebrg.se Samverkansrganisatiner: Familjebstäder Bergsjön. Elna Hanssn, distriktschef. Elna.hanssn@familjebstader.gtebrg.se SDF Bergsjön. Åsa Svenssn, utvecklingschef. Asa.svenssn@bergsjn.gtebrg.se Ungdmssatsningen i Götebrg. Sklr ch ungdmshus i Götebrg ch Västra Götaland-reginen. Olika rganisatiner inm berörda mråden, samt lärare ch experter inm Ungdmsfrågr, Scialpsyklgi, Genusfrågr, Mänskliga Rättigheter. 8. Budget Särskilt dkument