Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning Övergripande ekonomisk bild 3 Sammanfattning av budget 2017 8 Kommunfullmäktiges mål för 2017 14 Förslag till beslut 16 Driftbudget per verksamhetsområde 24 Investeringsbudget 78 Taxor och avgifter 83

2 Övergripande ekonomisk bild Kommunfullmäktige har beslutat om ett resultatmål årets resultat ska vara minst två procent av skatter och generella statsbidrag. % 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 - Årets resultat Habo kommun i förhållande till skatter och bidragsintäkter (%) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 B 2016 B 2017 Årets resultat/skatter och bidrag (%) Genomsnittligt resultat (%) Diagram 1 visar årets resultat för perioden 2008 till budget 2017 i förhållande till skatter och generella statsbidrag. Växande kommuner med stora investeringsbehov har ofta behov av högre resultatnivåer för att inte behöva öka låneskulden. Resultat +avskrivningar - nettoinvesteringar (mnkr) Habo kommun 20 000 10 000 - -10 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 B 2016 B 2017-20 000-30 000-40 000-50 000 Diagram 2 visar årets resultat plus avskrivningar minus nettoinvesteringar för perioden 2008 till ram 2019. Den horisontella linjen visar den genomsnittliga nivån för perioden. I diagram 2 visas resultatet plus avskrivningarna minskat med årets investeringar. Måttet kan sägas visa kassaflödet genererat av verksamheten. Sedan år 2009 har resultatnivån för Habo

3 kommun inte varit tillräckligt hög för att kunna självfinansiera investeringarna. Kommunen har under perioden ökat sin externa låneskuld från 130 mnkr till över 400 mnkr. 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 - Habo kommun, låneskuld, 2008 - B 2017 (tkr) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 B 2016 B 2017 Diagram 3. I diagrammet visas Habo kommuns externa låneskuld för perioden 2008 till budget 2017. Habo kommuns soliditet inklusive pensionsåtaganden innan år 1998 har ökat från ungefär minus två procent till nära tio procent för budget 2017. Under perioden har pensionsåtagandena som har redovisats inom linjen (innan år 1998) minskat från 200 mnkr till 193 mnkr. % 12 Soliditet inkl pensionsåtagande innan 1998 (%), 2008 - B 2017 Habo kommun 10 8 6 4 2 - - 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 B 2016 B 2017-4 Diagram 4. I diagrammet visas Habo kommuns soliditet inklusive pensionsåtaganden innan 1998. Om soliditeten exklusive pensionsåtagandena innan år 1998 jämförs är utvecklingen den motsatta. Soliditeten har då sjunkit från 46 procent till 35 procent. Fr o m år 2018 förväntas en

4 lagändring träda i kraft som innebär att hela pensionsskulden ska redovisas som en långfristig skuld. Jämförelse med länets kommuner Finansiellt perspektiv I tabellen nedan redovisas fem finansiella mått för Habo kommun och övriga länskommuner. Kommun Skatt 2016 Resultat (%)* Investeringar (%)** Skattefinansieringsgrad av investeringar (%)*** Soliditet 2015 inkl. pensionsförpliktelser inom linjen (%) Aneby 22,09 3,1 5 235-13 Eksjö 22,26 1,7 3 134-10 Gislaved 22,13 1,3 9 88 28 Gnosjö 22,24-0,1 6 88 24 Habo 22,17 1,8 13 52 7 Jönköping 21,34 1,8 10 87 11 Mullsjö 21,84 1,4 18 54-16 Nässjö 22,19 0,3 6 72-5 Sävsjö 21,92 2,2 7 116 8 Tranås 21,41 1,7 8 66 25 Vaggeryd 21,19 0,2 7 94 32 Vetlanda 21,51 1,3 7 89 6 Värnamo 21,52 1,5 14 52 32 Tabell 1. Uppgifterna i tabellen har hämtats från skriften Finansiell profil Habo kommun 2013-2015 från Kommunforskning i Västsverige. *Resultat före extraordinära poster som andel av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2013 till 2015. ** Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader under perioden 2013 till 2015 *** Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till nettoinvesteringar under perioden 2013 till 2015 I jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län har Habo kommun relativt hög skatt och en mycket hög investeringsnivå. Soliditeten (7 %) placerar Habo kommun i en mittengrupp av kommuner som har soliditetsvärden mellan 0 och 11 procent. Verksamhets-/effektivitetsperspektiv För vissa kommunala verksamheter varierar kostnaden beroende på strukturella faktorer. Det handlar t ex om åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund och elevernas programval i gymnasiet. För att utjämna strukturella kostnadsskillnader finns det ett kostnadsutjämningssystem mellan Sveriges kommuner. Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad kommunen skulle ha haft om verksamheten bedrevs till en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivietetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Vid kostnadsjämförelser mel-

5 lan kommuner är det lämpligt att jämföra skillnader mellan kommunens verkliga kostnad och den beräknade standardkostnaden för verksamheten. En negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Kommun Förskola inkl. Grund Gymnasieskola Individ- och Äldreomsorg öppen förskola skola familjeomsorg Aneby 17-4 1-8 10 Eksjö 7-2 15 0-7 Gislaved -1 3 4-10 9 Gnosjö 3 0 9 5 3 Habo 0-4 -2-1 50 Jönköping 8-3 -5 13 5 Mullsjö -9 0-1 36 16 Nässjö 2-7 10 10-9 Sävsjö -8 3 12-5 -5 Tranås 8-3 2 3-9 Vaggeryd 1-1 -2 9-2 Vetlanda -8-4 0 8-1 Värnamo 8 4 13 8 1 Länet 2 2 2 6 1 Tabell 2. I tabellen visas avvikelsen, i procent, mellan faktiskt redovisad kostnad och standardkostnad för år 2015. Enligt tabell 2 är kostnaderna för Habo kommuns del lägre för grund- och gymnasieskola än vad som kan förväntas med hänsyn till strukturella faktorer. Kostnaderna är väsentlig högre än vad som kan förväntas när det gäller äldreomsorg. Det är den största avvikelsen för alla kommuner i Sverige. Intäkter under perioden 2017 till 2019 Kommunal verksamhet finansieras huvudsakligen av skatter och generella statsbidrag. Prognoser för de närmaste åren tas fram av SKL. Underlagen i denna budget är baserad på SKL:s prognos (16:51) från 5 oktober 2016. Komponenter 2017 2018 2019 Skatteintäkter, kr/invånare 45 763 46 673 48 325 Inkomstutjämning, bidrag kr/invånare 8 870 8 858 8 784 Kostnadsutjämning, bidrag kr/invånare 534 534 534 Regleringsbidrag/avgift, kr/invånare 9-161 -265 LSS-utjämning, bidrag kr/invånare -2 640-2 640-2 640 Tabell 3. I tabellen visas skatte- och bidragsintäkter per invånare baserat på SKL:s prognos från 5 oktober 2016. Uppgifterna i tabell 3 ger de prognostiserade intäkterna i tabell 4. Skatter/generella statsbidrag 2017 2018 2019 Skatteintäkter, tkr 522 788 543 739 570 237 Generella statsbidrag, tkr 99 885 98 783 97 667 Summa, tkr 622 673 642 522 667 904 Tabell 4. I tabellen visas skatter och generella statsbidrag för perioden 2017 till 2019.

6 För år 2016 prognostiseras skatter och generella statsbidrag uppgå till ca 592 mnkr. Skatter och generella statsbidrag beräknas öka med ca fem procent mellan år 2016 och 2017. De så kallade välfärdsmiljarderna är inkluderade med den del som är baserad på kommunernas invånarantal. För Habo kommuns del innebär det ca 2,4 mnkr år 2017. Den del som är framräknad med hänsyn till flyktingvariabeln är ca tre mnkr och har tagits upp bland verksamhetens intäkter. Kostnader under perioden 2017 till 2019 Befolkning Befolkningens storlek och sammansättning är naturligtvis en av huvudförklaringarna till kommunens kostnadsnivå. 11 500 11 000 10 500 10 000 9 500 9 000 8 500 Befolkning 1 nov 2002-2015, Habo kommun Diagram 5. I diagrammet visas befolkningsstorlek per 1 november för perioden 2002 till 2015. Under perioden 2002 till 2015 har den genomsnittliga befolkningsökningen varit 1,2 procent per år. Kommunens ekonomi påverkas främst av antalet barn och ungdomar, 0 till 19 år samt antalet äldre, framförallt antalet som är äldre än 85 år. Skatteintäkterna baseras på invånarantalet den 1 november året innan. I budgetarbetet har antalet invånare per den 1 november 2016 antagits vara 11 500. Antalet invånare per den 12 oktober 2016 var 11 543. Känslighetsanalys Vid alla prognoser och kalkyler är det viktigt med känslighetsanalyser. Vad händer om ingående parametrar förändras? I en kommunal budget är skatteintäkter, lönekostnader och antal invånare centrala. En förändring av lönerna med en procent innebär att kostnaderna förändras med ca 4,5 mnkr. En förändring av utdebiteringen med en krona innebär att intäkterna förändras med ca 24 mnkr. En förändring av invånarantalet med en person innebär att intäkterna förändras med ca 45 tkr 1 1 Detta gäller en genomsnittlig invånare. Ersättningarna varierar mellan olika åldrar. För en person i åldern 19-64 år med årsinkomsten 500 tkr blir marginalintäkten ca 18 tkr. En ogift person äldre än 90 år med en årsinkomst på 200 tkr genererar en marginalintäkt på ca 300 tkr. Uppgifterna avser endast intäktssidan.

Sammanfattning av budget 2017 Sammanfattning av resultat- och investeringsbudget. Resultatbudget Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Verksamhetens intäkter 226 092 228 892 2 800 Verksamhetens kostnader -801 541-809 202-7 661 Avskrivningar -33 500-31 400 2 100 Nettokostnader -608 949-611 710-2 761 Skatt/bidrag 630 355 622 673-7 682 Finansnetto 1 000 1 300 300 Resultat 22 406 12 263-10 143 7 Resultat i procent av Skatt/bidrag (mål 2 %) 3,6 2,0 Investeringsbudget Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Nettoinvesteringsutgifter 74 265 51 940 22 325

8 Sammanställning budget 2017 Nedan redovisas en sammanställning av ram, budgettekniska justeringar, inlämnade förslag och förslag till budget. Nettokostnader (tkr) Tekniska Ram efter Budgetförslag från Resultatområde Ram 2017 förändr. förändringar nämnder/styrelser Avvikelse Budgetförslag Förändring Kommunfullmäktige 807 807 807 0 807 0 Revision* 780 780 780 0 780 0 Överförmyndarnämnd 681 681 681 0 681 0 Kommunstyrelse 7 537 33 7 570 7 570 0 6 630-940 Kommunledn kontor 35 307 1 204 36 511 36 079-432 35 849-230 Tekniskt kontor, skatt 25 111 329 25 440 23 637-1 803 22 287-1 350 Tekniskt kontor, va -45-45 -43 2-43 0 Tekniskt kontor, avfall -15-15 -13 2-13 0 Räddningstjänst 5 737 34 5 771 5 771 0 5 771 0 Byggnadsnämnd 2 526 125 2 651 2 604-47 2 604 0 Fritids- och kulturn. 16 539 95 16 634 16 634 0 16 534-100 Barn- och utbildningsn. 323 909 5 775 329 684 334 459 4 775 333 459-1 000 Socialnämnd 160 973 1 269 162 242 162 207-35 162 407 200 Miljönämnd 4 582 163 4 745 4 745 0 4 745 0 Pensioner 14 500 14 500 14 500 0 14 500 0 Central lönepott 20 677-7 101 13 576 16 035 2 459 15 035-1 000 Semesterlöneskuld 1 249 1 249 1 000-249 1 000 0 Justering arb giv avg -600-1 500-2 100-2 100 0-2 100 0 Intern ränteersättning -10 806-359 -11 165-11 165 0-11 165 0 Nya avskrivningar 1 500-67 1 433 2 942 1 509 2 312-630 Försäljning, tomter -2 000-2 000-2 000 0-2 000 0 Övrigt 1 630 1 630 Totalt 608 949 0 608 949 615 130 6 181 611 710-3 420 *Bereds ej av budgetberedningen Ram 2017 Kommunfullmäktige fastställde i juni 2016 ramen för kommunens nettokostnader till 608 949 tkr. Tekniska förändringar Efter kommunfullmäktiges beslut i juni har nämnderna kompenserats för löneökningar i april och förändrade kapitalkostnader. Förändringarna påverkar inte kommunens nettobudget. Det är enbart nämndernas ramar som har justerats. Den centrala lönepotten och kontot för kapitalkostnader har justerats i motsvarande grad. Ram efter förändringar Kolumnen visar ramen efter det att budgettekniska förändringar har registrerats. Budgetförslag från nämnder och styrelser/avvikelse I kolumnen budgetförslag från nämnder och styrelser redovisas de budgetförslag som lämnats till budgetberedningen 2016-08-31. Avvikelserna i förhållande till ram redovisas nedan.

9 Nämnd/styrelse Avvikelse Belopp (tkr) Kommunledningskontor Personalklubb (20 tkr), arvoden (-452 tkr) -432 Tekniska kontoret, skatt Fastigheter (-1 850 tkr), GIS från byggnads (47 tkr) -1 803 TK, VA och avfall Mindre justeringar (- 2 tkr för respektive verksamhet) 4 Byggnadsnämnd Licenser för GIS har överförts till tekniska kontoret -47 Barn- och utbildningsnämnd Förslag 4 775 tkr över tilldelad ram 4 775 Socialnämnden Justering av löner inom flyktingverksamheten -35 Övriga poster (löner m.m.) Nya mer aktuella beräkningar 3 719 Summa 6 181 Budgetförslag/förändring I den sista kolumnen redovisas förslag till budget. Nedan redogörs för förändringarna per område i relation till inlämnade budgetförslag. Nämnd/styrelse och förslag Belopp (tkr) Kommunstyrelsen - Landsbygsdutveckling (stöd till bredband) -1 000 - Rum Science Park (inredning plus årshyra) 130 - Spar -70 Summa -940 Kommunledningskontoret - HR-tjänst, anställs fr o m 1 januari istället för 1 juli 350 - Tjänster avseende E-arkiv flyttas till år 2018-200 - Ny IT-tjänst flyttas till år 2018-500 - Avtal med Jönköpings kommun om juristtjänster minskas med 50 tkr -50 - Regionens förväntade bidrag till företagslots sänks med hälften 170 - Halkskydd 100 - Spar -100 Summa -230 Tekniska kontoret, skatt - Justering av ersättning för kapitalkostnader -1 300 - Omföring av utgift för rivning 150 - Spar -200 Summa -1 350 Fritids- och kulturnämnden - Spar -100 Summa -100 Barn- och utbildningsnämnden - Justering av tidigare inlämnat budgetförslag -1 000 Summa -1 000 Socialnämnden - Hemsjukvårdsavgift 200 Summa -200 Central lönepott - Lönepotten har sänkts -1 000 Summa -1 000 Nya avskrivningar - Investeringar i FNI-kärl har lyfts ut från investeringsbudgeten -630 Summa -630

10 Övrigt - Kostnader i samband med ombyggnad av förskolan i Fagerhult 400 - Kostnader i samband med ombyggnad av demensboendet 3 000 - Arbetsmiljöprojekt (socialnämnden) 1 000 - Ökade hyreskostnader avseende kulturskolan 230 - Statsbidrag, del av välfärdsmiljarderna som beror på antalet nyanlända -3 000 Summa 1 630 Totalsumma -3 420 Skatter och bidrag (tkr) Ram, juni Budget 160831 Budgetförslag Differens* Skatter och bidrag 625 515 624 830 622 673-2 157 *Differens mellan budget inlämnad till budgetberedningen 160831 och nuvarande budgetförslag. I beloppet skatter och bidrag ingår i Budgetförslag 2 411 tkr avseende Habo kommuns del av de så kallade välfärdsmiljarderna. Den resterande delen ingår i verksamheternas intäkter. I ramen som kommunfullmäktige beslutade om i juni ingick inte någon del av välfärdsmiljarderna. Skatter och bidrag exklusive välfärdsmiljarderna har försämrats med ca 5 mnkr mellan ramen och budgetförslaget. Investeringsbudget (tkr) Nämnd/styrelse/enhet Ram 2017 Budgetförslag Avvikelse Kommunledningskontoret 3 700 3 975 275 Tekniska kontoret, fastighet 35 165 24 165-11 000 Tekniska kontoret, gata/park 9 900 9 900 0 Tekniska kontoret, VA 7 550 7 550 0 Tekniska kontoret, avfall 10 700 0-10 700 Tekniska kontoret, exploatering -4 400-4 400 0 Räddningstjänsten 800 400-400 Fritids- och kulturnämnden 2 050 2 050 0 Barn- och utbildningsnämnden 500 500 0 Socialnämnden 3 900 3 400-500 Summa (exkl exploatering) 74 265 51 940-22 325 I förhållande till ramen som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2016 har följande förändringar gjorts: Nämnd/styrelse/enhet Förslag Belopp (tkr) Kommunledningskontoret Ljud- och bildanläggning, kammarsalen 275 Tekniska kontoret, fastighet Ombyggnad av demensboende (år 1) 2 000 Tekniska kontoret, fastighet Inköp av moduler 950 Tekniska kontoret, fastighet Hundrastgård 200 Tekniska kontoret, fastighet Omföring av utgift för rivning -150 Tekniska kontoret, fastighet Bostadsmoduler -14 000 Tekniska kontoret, avfall FNI-kärl -10 700 Räddningstjänsten Förstainsatsbil -400 Socialnämnden Inventarier gruppbostad flyttas till 2016-500 Summa -22 325

11 Förändringar av teknisk art mellan nämnder och styrelser I tabellen nedan visas de förändringar, av teknisk art, som har gjorts efter kommunfullmäktiges beslut den 24 november 2016. Verksamhet m.m. B kf i nov Just lön* B efter lön Svd HLR/brand Övrigt B efter int just Kommunfullmäktige 807 807 807 Revision 780 780 780 Överförmyndarnämnd 681 681 681 Kommunstyrelsen 6 630 6 630 6 630 Kommunledningskontoret 35 849 12 35 861-480 - 6 35 375 Tekniska kontoret, skatt 22 287 792 23 079 375-15 23 439 Tekniska kontoret, VA - 43 33-10 - 10 Tekniska kontoret, Avfall - 13 10-3 - 3 Räddningstjänsten 5 771 155 5 926 120 6 046 Byggnadsnämnden 2 604 46 2 650-1 2 649 Fritids- och kulturnämnden 16 534 30 16 564-2 16 562 Barn- och utbildningsnämnden 333 459 1 122 334 581 30-52 230 334 789 Socialnämnden 162 407 2 893 165 300 75-42 165 333 Miljönämnden 4 745 4 745-2 - 62 4 681 Försäljning av tomter (expl.) - 2 000-2 000-2 000 Pensioner 14 500 14 500 14 500 Intern ränteersättning - 11 165-11 165-11 165 Nya avskrivningar (16 och 17) 2 312 2 312 2 312 Löner 2016 15 035-5 093 9 942 9 942 Förändr. semesterlöneskuld 1 000 1 000 1 000 Regl. arbetsgivaravgifter - 2 100-2 100-2 100 Övrigt 1 630 1 630-168 1 462 Summa 611 711-611 711 - - - 611 711 * Löner enligt avtalet med Kommunal har fördelats till respektive verksamhet. Med Svd avses kostnader för samverkande varudistribution. Budgetmedlen har fördelats från kommunledningskontoret till respektive verksamhet. Kostnader för utbildning avseende HLR (Hjärt/Lung/Räddning) och brand har fördelats till räddningstjänsten.

12 Skatt- och bidragsberäkning Förutsättningar för skatteberäkningen 2017 Följande förutsättningar (SKL 2016:51) har använts. Befolkning 2016-11-01 11 500 Utdebitering 22:17 Skatteunderlagsökning 2015 till 2017 5,1 %, 5,1 % resp 5,6 % Kostnadsutjämningsbidrag/invånare 534 kr Regleringsbidrag/invånare 9 kr Strukturbidrag 0 kr LSS-avgift/invånare -2 640 kr Med ovanstående förutsättningar beräknas de totala skatt- och bidragsintäkterna till 622 673 tkr för 2017. I intäkterna inkluderas 2,4 mnkr avseende Habo kommuns andel av de så kallade välfärdsmiljarderna. Ytterligare ca 3 mnkr av välfärdsmiljarderna redovisas under verksamhetens intäkter. Utdebitering 22:17 Budgeten bygger på oförändrad skattesats, 22:17. Upplåning För att klara likviditeten under 2017 uppskattas att nyupplåning bör sker med maximalt 29 mnkr. Kommunens låneskuld har i budget för 2016 beräknats till totalt 389 mnkr. Med den föreslagna upplåningen 2016 kommer kommunens låneskuld således uppgå till maximalt 418 mnkr. I nuläget (oktober 2016) uppgår kommunens långfristiga låneskuld till 330 mnkr, varav 15 mkr utgör räntebärande revers till Habo Energi AB. Utestående banklån (lån hos Kommuninvest AB) utgör således 315 mnkr. Vid beräkning av kommunens räntekostnader för 2017 har förutsatts att kommunens låneskuld vid utgången av 2016 är 315 mnkr. Ränteberäkning har gjorts med antagande om att lånebehovet sker linjärt under året. Utöver den långfristiga upplåningen utnyttjas vid enstaka tillfällen den checkräkningskredit som kommunen har på sitt koncernkonto. Koncernkontot utgörs av kommunens och dess bolags samlade likviditet. Kreditgränsen är 25 mnkr (oktober 2016). Disposition av ResultatUtjämningsReserv, RUR Fr o m 2013 finns möjlighet att, under vissa förutsättningar som kommunfullmäktige antagit, utjämna resultat över åren. För närvarande har kommunfullmäktige avdelat 13 200 tkr av det egna kapitalet till resultatutjämningsreserv, RUR. Innebörden av detta är att eventuella framtida negativa resultat enligt kommunfullmäktiges antagna riktlinjer kan accepteras. Det är således inte fråga om tidigare kostnadsförda avsättningar och därmed sparade medel. Disposition av RUR bedöms ej vara aktuellt för 2017. Definitivt ställningstagande sker i samband med bokslut för 2017. IB 2017 Disp 2017 UB 2017 RUR, del av Eget Kapital 13 200 tkr 0 tkr 13 200 tkr

13 Kommunfullmäktiges mål för 2017 Kommunfullmäktige har fastslagit tio övergripande verksamhetsmål/perspektiv för kommunen. År 2017 kommer nedanstående sex verksamhetsmål att följas upp av fullmäktige. - Sund ekonomi - Serviceanda - Kvalitet - Föredöme som arbetsgivare - Barnen i centrum - Mångsidigt näringsliv De övergripande målen har brutits ned och redovisas i särskilt dokument om visioner och mål.

14 Planeringsförutsättningar Utdebitering 22:17 Budgeten bygger på oförändrad utdebitering. Befolkning 11 500 invånare Befolkningstalet 1 nov 2016 är avgörande för skatt- och bidragsberäkningen. I materialet beräknas invånarantalet till 11 500. Det är 269 fler än 1 nov 2015. Garanterad medelskattekraft 251 086 kr Materialet bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över medelskattekraften. Enligt senaste prognos (SKL 16:51) uppgår denna till 218 329 kr. Av denna garanteras i utjämningssystemet 115 %. Kostnadsutjämningsbidrag 534 kr per invånare Preliminärt beräknas kostnadsutjämningsbidraget till 534 kr per invånare. Definitiv avgift fastställs i december. LSS-avgift 2 640 kr per invånare Avgiften per invånare ökar med 135 kr per år mellan 2016 och 2017. Definitiv avgift fastställs i början på 2017. Personalkostnadsökning 2017 Vid beräkning av personalkostnadsökningar under 2017 har förutsatts att samtliga avtalsområden höjs fr o m april. Arbetsgivaravgifter 38,48 % Lönekostnaderna har baserats på arbetsgivaravgiften 38,48 %. Räntenivå långfristig upplåning 0,7 % Vid beräkning av kommunens externa räntekostnader har räntan 0,7 % använts.

15 Förslag till beslut På följande sidor redovisas förslag till beslut avseende Resultatbudget Sidan 16 Finansieringsbudget Sidan 17 Balansbudget Sidan 18 Investeringsbudget Sidan 19 Övriga beslut Sidan 20 Särskilda budgetanvisningar Sidan 21

16 Resultatbudget 2017, tkr Verksamhetens intäkter 228 892 Verksamhetens kostnader -809 202 Avskrivningar -31 400 Verksamhetens nettokostnader -611 710 Skatt/bidrag 622 673 Finansiella intäkter/kostnader 1 300 Resultat 12 263 Nyckeltal Resultatets andel av skatter och bidrag 2,0 %

17 Finansieringsbudget 2017, tkr Medel från verksamheten 10 263 Försäljning av anl tillgångar 2 000 Nya lån 4 000 Regl icke rörelsekapitalpåverkande poster 32 400 Summa tillförda medel 48 663 Nettoinvesteringar 51 940 Amortering 0 Summa använda medel 51 940 Förändring av rörelsekapital -3 277

18 Balansbudget 2017, tkr Bokslut 2015 Budget 2016* Budget 2017 Anläggningstillgångar 581 383 698 242 718 782 Omsättningstillgångar 119 764 77 580 74 303 S:a tillgångar 701 147 775 822 793 085 Eget kapital 252 758 262 927 275 190 Avsättningar 33 330 34 236 35 236 Långfristiga skulder 315 000 389 000 393 000 Kortfristiga skulder 100 060 89 659 89 659 S:a Skulder 415 060 490 016 482 659 S:a eget kapital, avsättningar, skulder 701 147 775 822 793 085 Pensionsskuld intjänad före 1998 (inkl löneskatt) KPA-prognos augusti 2016 201 068 195 651 193 306 *Reviderad budget Nyckeltal Soliditet 36 % 34 % 33 % Tillgångar/invånare 62 tkr/inv 67 tkr/inv 70 tkr/inv Långfristiga skulder/invånare 28 tkr/inv 34 tkr/inv 36 tkr/inv Eget kapital/invånare 22 tkr/inv 22 tkr/inv 23 tkr/inv

19 Investeringsbudget 2017, tkr Nämnd/förvaltning/enhet Nettoutgift Kommunledningskontoret 3 975 Tekniska kontoret, fastighetsavdelningen 24 165 Tekniska kontoret, gata/park 9 900 Tekniska kontoret, VA 7 550 Tekniska kontoret, avfall 0 Tekniska kontoret, exploatering -4 400 Räddningstjänsten 400 Fritids- och kulturnämnden 2 050 Barn- och utbildningsnämnden 500 Socialnämnden 3 400 Summa (exkl exploatering) 51 940 Specifikation till ovanstående investeringar finns fr.o.m. sidan 77.

20 Övriga beslut - att partistödet för 2016 fastställs till 6 429 kr (grundbidrag) samt 7 286 kr (mandatbidrag) - att fastställa taxor och avgifter för 2017 enligt sidorna 83-101 - att kommunens långfristiga upplåning vid utgången av 2017 får uppgå till högst - 393 000 000 kr, inklusive räntebärande revers till Habo Energi AB (15 000 000:-) - att utöver den maximala långfristiga upplåningen får tillfällig upplåning ske med högst 25 000 000 kr - att utdebiteringen för 2017 fastställs till 22:17

21 Särskilda budgetanvisningar Anslagsbindning 1 Av kommunfullmäktige beviljade anslag är bundna på verksamhetsområde. Budgetansvar 2 Budgetansvaret åvilar ytterst respektive facknämnd och efter delegering även förvaltningschef. Budgetavvikelser 3 Budgetavvikelser i form av kostnader utöver givna anslag godtas inte. Budgetdisciplin skall råda för såväl drifts- som investeringsanslag. Omdisponering av medel 4 Respektive nämnd och styrelse medges rätt att under året, utan kommunfullmäktiges särskilda beslut, inom tilldelade drifts- och investeringsanslag omdisponera dessa i den utsträckning som verksamheten kräver. Omdisponering mellan drifts- och investeringsanslag får inte ske utan fullmäktiges medgivande. Tilläggsanslag 5 Förväntade intäkter och kostnader skall noga beräknas och därmed vara budgeterade. Tilldelade anslag motsvarar i huvudsak den ekonomiska nettoomslutning facknämnden/styrelsen förfogar över. Tilläggsanslag beviljas undantagsvis av kommunfullmäktige genom särskilt beslut. Ny eller väsentligt förändrad verksamhet eller verksamhet med annat ändamål skall likaledes godkännas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag i form av överföringar av driftsanslag från tidigare år medges inte. Undantag kan medges för drifts- och investeringsprojekt. Redovisning av dessa skall ske på sätt som anges i 8 andra stycket. För drift- och investeringsprojekt som belöper sig på flera verksamhetsår medges undantag. Överföring sker med det belopp som inte är förbrukat under året av exempelvis riktade statsbidrag, EU-bidrag eller motsvarande. För investeringsprojekt gäller överföringen även kommunala medel. Inventarier 6 Inköp av inventarier till belopp mot svarande ett prisbasbelopp exkl moms skall redovisas som driftskostnad. Inköp av inventarier till belopp överstigande ett prisbasbelopp exkl moms skall redovisas som investeringsutgift. Personalkostnader 7 Årlig lönekostnadsökning och lönebikostnader skall vara finansierade fullt ut. Beräknade årliga lönekostnadsökningar budgeteras på ett centralt finanskonto. Efter avslutade löneförhandlingar tillgodoföres resp nämnd anslag för full kostnadstäckning av avtalad lönekostnadsökning. Investeringar 8 Investeringsprojekt som budgeterats och kostnadsberäknats till 3 000 000 kr eller däröver skall utöver en muntlig föredragning skriftligen redovisas vid varje tertialuppföljning. Dessutom skall redovisning ske av investeringsplanen vid samma tillfälle. Varje investeringsprojekt som är färdig-

22 ställt skall slutredovisas med avräkning mot beviljade anslag. Budgetuppföljning 9 Nämnd och i förekommande fall förvaltning skall minst två gånger per år, dels efter fyra månader dels efter åtta månaders verksamhet till kommunstyrelsen redovisa periodens ekonomiska utfall och prognos för årsutfallet. Budgetuppföljningen sker i form av en kortfattad skriftlig kommentar och siffersammanställning. Kommunstyrelsen har därefter att till kommunfullmäktige avge en budgetuppföljningsrapport. Respektive nämndordförande har att i kommunfullmäktige kommentera och analysera sin nämnds verksamhet, både vad gäller ekonomiskt utfall samt verksamhetsmässigt i form av volymtal m.m. Verksamhetsuppföljning/Översyn 10 Nämnder och styrelser skall återkommande effektivisera och rationalisera sin verksamhet i syfte att inrymma verksamhetens kostnader i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten.

23 Driftbudget per verksamhetsområde På sidorna 24 till 76 redovisas och beskrivs de olika verksamhetsområdenas driftbudget för 2017 (enligt material som har lämnats till budgetberedningen 2016-08-31). De redovisade uppgifterna per nämnd m.m. har, på sidorna 24 till 76, således inte förändrats i förhållande till beslut och tekniska justeringar som har genomförts efter augusti 2016. Förändringarna finns dock redovisade i sammanställningarna på sidorna 9-12.

24 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunfullmäktige Thomas Gustavsson Kommunledningskontoret Jan Sundman Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Externa intäkter 0 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 0 Personalkostnader 278 265 346 13 Övriga externa kostnader 519 519 549 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 Övriga interna kostnader 10 10 17 0 Summa kostnader 807 794 912 13 Nettokostnader 807 794 912 13 *Budget 2017 budget 2016 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Kommunfullmäktige 476 463 595 13 Valnämnd 31 31 17 0 Partistöd 300 300 300 0 *Budget 2017 budget 2016 Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige väljs i allmänna val för en period av fyra år. Val för perioden 2015 till 2018 skedde i september 2014 och resulterade i följande mandatfördelning, inom parantes anges mandatfördelning för föregående mandatperiod: Parti Antal mandat Moderata Samlingspartiet 8 (12) Kristdemokraterna 5 (6) Centerpartiet 2 (2) Folkpartiet liberalerna 2 (2) Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 11 (11) Miljöpartiet de gröna 2 (1) Sverigedemokraterna 5 (1) Totalt 35 (35) Kommunfullmäktige består av 35 ordinarie ledamöter. Kommunfullmäktige sammanträder normalt sista torsdagen i varje månad, undantaget dock juli månad. Således sammanträder kommunfullmäktige normalt 11 gånger per år. Valnämnden består av fem ordinarie ledamöter med fem suppleanter.

25 Partistödet uppgår totalt till 300 tkr. 15 % av summan delas ut som grundbidrag till varje i kommunfullmäktige representerat parti medan resterande bidrag delas ut som ett mandatbidrag. Detta innebär att grundbidraget uppgår till 6 429 kronor samt mandatbidraget till 7 286 kronor Partistödet betalas ut med 50 % i januari, samt resterande stöd när redovisning över föregående års användande av stödet godkänts av kommunfullmäktiges presidium. Budgeten för år 2017 är 13 tkr högre än föregående års budget på grund av arvoden kopplade till den parlamentariska kommitténs arbete.

26 Nämnd: Ordförande: Kommunrevision Zaine Andersson Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Externa intäkter 0 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 0 Personalkostnader 222 222 194 0 Övriga externa kostnader 552 502 476 50 Kapitalkostnader 0 0 0 0 Övriga interna kostnader 6 6 4 0 Summa kostnader 780 730 674 50 Nettokostnader 780 730 674 50 *Budget 2017 budget 2016 Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionen granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Prövning sker om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Granskning görs också av delårsbokslut. Revisorerna biträds i sitt arbete av sakkunniga i de fall detta behövs. Kostnaderna för revisionsbiträden beräknas öka med 50 tkr mellan år 2016 och 2017.

27 Nämnd: Ordförande: Överförmyndarverksamhet Ragnwald Ahlnér Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Externa intäkter 0 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 0 Personalkostnader 434 434 413 0 Övriga externa kostnader 244 244 181 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 Övriga interna kostnader 3 3 3 0 Summa kostnader 681 681 597 0 Nettokostnader 681 681 597 0 *Budget 2017 budget 2016 Verksamhetsbeskrivning Överenskommelse om samarbetsavtal har träffats med Jönköpings kommun, som sammanfattningsvis innebär att överförmyndarnämndens kansli i Jönköping svarar för tillsyn av ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare) i samtliga tre kommuner (Jönköping, Habo och Mullsjö) från och med 2015. Kostnaderna för köpta tjänster från Jönköpings kommun blev lägre än budgeterat för 2015. Varje kommun måste även fortsättningsvis ha en överförmyndare. Arbetsuppgifterna för överförmyndaren i Habo blir framför allt att bemanna överförmyndarexpeditionen i Habo samt att hjälpa till med rekryteringen av gode män och förvaltare.

28 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen Gunnar Pettersson Kommunledningskontoret Jan Sundman Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Externa intäkter 0 0 145 0 Interna intäkter 0 0 0 0 Summa intäkter 0 0 145 0 Personalkostnader 1 511 1 511 2 076 0 Övriga externa kostnader 5 795 2 225 2 546 3 570 Kapitalkostnader 59 26 27 33 Övriga interna kostnader 205 205 356 0 Summa kostnader 7 570 3 967 5 005 3 603 Nettokostnader 7 570 3 967 4 860 3 603 *Budget 2017 budget 2016 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Kommunstyrelsen 5 650 2 156 2 996 3 494 Bidrag till föreningar 250 311 242-61 Näringsliv och turism 1 320 1 150 1 291 170 Affärsplan turism 350 350 331 0 *Budget 2017 budget 2016 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av 11 ordinarie ledamöter, 13 ersättare samt 1 insynsplats. Under mandatperioden 2015 till 2018 är fördelningen enligt följande: Socialdemokratiska arbetarpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna 4 ledamöter 2 ledamöter 1 ledamot 3 ledamöter 1 ledamot Budgeten för år 2017 ökar med 3 603 tkr jämfört med 2016. Ökningen förklaras huvudsakligen av att kostnader för landsbygdsutveckling har budgeterats med 3 000 tkr (0 tkr). Budgeten för näringsliv och turism höjs med 170 tkr. Den resterande ökningen på 453 tkr är en anpassning till kommunstyrelsens faktiska åtaganden i form av framförallt medlemsavgifter och bidragsgivning.

29 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen Gunnar Pettersson Kommunledningskontoret Jan Sundman Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Externa intäkter 479 139 3 080 340 Interna intäkter 1 343 1 343 1 375 0 Summa intäkter 1 822 1 482 4 455 340 Personalkostnader 18 971 16 112 18 561 2 859 Övriga externa kostnader 15 295 14 648 12 464 647 Kapitalkostnader 2 752 2 321 3 105 431 Övriga interna kostnader 883 883 1 205 0 Summa kostnader 37 901 33 964 35 345 3 937 Nettokostnader 36 079 32 482 30 890 3 597 *Budget 2017 budget 2016 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Kommunledningskontoret 27 901 24 122 22 664 3 779 PC-som tjänst 4 824 4 824 3 812 0 Avg kommunförbund m.m. 320 569 323-249 Försäkringar 829 829 817 0 Företagshälsovård 75 75 20 0 Personaltidning 85 85 94 0 Arbetsmarknadsåtgärder 709 730 2 227-21 Friskvård 320 320 302 0 Kompetensutveckling 120 120 73 0 Minnesgåvor 60 60 41 0 Fackligt arbete 817 748 697 69 Övrigt 20 0-179 20 Totalt 36 079 32 482 30 890 3 597 *Budget 2017 budget 2016 Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret är organiserat i fyra enheter: Kommunledning Kanslienhet Personalenhet Ekonomienhet IS/IT-enhet Totalt 1,00 årsarbetare 3,72 årsarbetare 5,75 årsarbetare 6,60 årsarbetare 6,00 årsarbetare 23,07 årsarbetare Kansli- och informationsenheten samordnar och hanterar kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ärendehantering. Enheten fungerar även som kommunens informationsfunktion och ansvarar bland annat för innehållet i kommunens webplats, intranät samt produktion och sammanställning av personaltidningen Gärsgår n.

30 Vidare hanteras uppgifter som samlat rör ledning, styrning och samordning av kommunens verksamhet. Kommunalrättsliga frågor, kollektivtrafik samt ansvar för kommunens centrala arkiv är också ansvarsområden som tillhör enheten. Personal- och löneenheten svarar för administrativt stöd till förvaltningarna avseende lön, försäkringar, pensioner mm. Andra övergripande frågor är förhandlingsarbete (kollektivavtal), personalpolitik, utbildning, företagshälsovård, anpassningsåtgärder, internkonsult, poolverksamhet av vissa timvikarier m.m. IS/IT-enheten hanterar på ett övergripande plan kommunens frågor kring IS/IT inklusive telefoni. Under år 2017 kommer en utredning genomföras som ska belysa styrningen av IS/IT-verksamheten speciellt med inriktning på ekonomi. Ekonomienheten samordnar budget- och flerårsplanearbetet, upprättar bokslut, samordnar den löpande ekonomiska rapporteringen och har ett övergripande ansvar för redovisningsfrågor. Enheten hanterar medelsförvaltning, frågor kring finansiering, upphandling och inköp samt genomför utredningar och analyser. Nedan redovisas verksamhetsförändringarna i förhållande till budget 2016. Förändring, jämfört med budget 2016 Belopp (tkr) Kommunikatör, helårseffekt 500 Initiala kostnader för Stratsys 150 Projektledare, införande av e-arkiv 200 Bredbandskoordinator (införandeprojekt) 300 Företagslots/näringslivsutvecklare (50 % via regionen) 340 HR-konsult (utveckling/arbetsmiljö/socialförvaltningen), halvår 350 IT-tjänst (helpdesk) 500 Juristkonsultationer 250 Övrigt 235 Summa 2 825 Flera av förändringarna ovan drivs av digitalisering och vissa är av projektkaraktär. Projektledare avseende införande av e-arkiv omfattar år 2017 och 2018 medan behovet av bredbandskoordinator beräknas till åren 2017 till 2019. Stratsys är ett hjälpmedel för att systematisera kommunens strategiska arbete med bl a mål och uppföljningar. Kommunikatören är en viktig resurs i arbetet med att möta medborgare, företag och föreningars behov av att kunna kommunicera med kommunen på ett effektivt sätt. Företagslots/näringslivsutvecklaren ska bl a fungera som en kontaktperson dit företagare kan vända sig för att få hjälp med frågor som kommunen ansvarar för. Inom såväl personal, IT och juridik finns ökad intern efterfrågan. Samhället blir alltmer komplicerat och kommunen har vuxit kraftigt under en lång följd av år. Detta ställer ökade krav på kommunens servicefunktioner. Framtida hot och möjligheter Kommunen har stora pensionsavgångar samt behov av nya kompetenser framöver. En mer konkret fråga är utmaningen att kunna skapa ett väl fungerande informations- eller kontaktcenter. Förväntningarna på den kommunala servicen ökar samtidigt som de befintliga resurserna antagligen förblir på samma nivå eller minskar. Rapporter visar att allt färre ska försörja allt fler och kommunen måste sannolikt göra mer med samma eller minskade resurser.

31 För att detta ska bli möjligt krävs nya arbetssätt. Samtidigt skapar den digitala utvecklingen förväntningar hos medborgarna på att kunna kommunicera interaktivt med sin kommun på många olika sätt. Sociala medier, e-tjänster och självservice i kombination med att kunna finna den information som söks på kommunens hemsida är några exempel. Allt för att vardagen ska bli enklare för medborgare, företag och föreningar. Detta kommer att kräva en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Mot den bakgrunden ska också målsättningen ses att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För en kommun av Habos storlek är detta en stor utmaning.

32 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Verksamhetsområde: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen Gunnar Pettersson Tekniska förvaltningen Teknisk förvaltning, skattefinansierad verksamhet Svante Modén Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Externa intäkter -12 569-9 990-13 838 2 579 Interna intäkter -87 345-84 426-85 099 2 919 Summa intäkter -99 914-94 416-98 937 5 498 Personalkostnader 43 738 40 989 37 359-2 749 Övriga externa kostnader 37 607 38 324 37 392 717 Kapitalkostnader 29 754 29 754 31 223 0 Övriga interna kostnader 12 452 13 533 12 734 1 081 Summa kostnader 123 551 122 600 118 708-951 Nettokostnader 23 637 27 981 19 770 4 344 *Budget 2017 budget 2016 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Tekniska, administration 4 382 3 411 3 385-971 Kost 130-447 -383-577 Gata/Park 20 171 20 198 17 349 27 Fastighet -1 046 4 819-569 5 865 Summa 23 637 27 981 19 770 4 344 *Budget 2017 budget 2016 Verksamhetsbeskrivning Tekniska förvaltningen förvaltar kommunens egendomar i mark, anläggningar och byggnader. Dessutom utförs servicetjänster som produktion av mat, städ- och vaktmästeritjänster. Förvaltningen ansvarar dessutom för kommunens vatten & avlopp och renhållning men dessa redovisas under taxefinansierad verksamhet. Plan & byggenheten ligger organisatoriskt under Tekniska förvaltningen men lyder politiskt under Byggnadsnämnden varför enheten inte beskrivs i detta kapitel. Staben består av förvaltningschef, assistent, miljöingenjör och en GIS-ingenjör. En förvaltningsekonom som organisatoriskt tillhör kommunledningskontoret hjälper tekniska förvaltningen med budget, uppföljningar, bokslut och även rena controllerarbetsuppgifter. Här sköts de övergripande frågorna inom förvaltningen med beredning av ärenden för politisk behandling och assistenttjänster åt den egna verksamheten. Avdelningen arbetar även med planering och utredningar för egna och kommunstyrelsens behov. Man handlägger även markägarfrågor såsom arrenden och markåtkomst och ansvarar även för exploateringsärenden i kommunen. Staben bevakar även kommunens intressen inom ansvarsområdet genom kontakter med andra

33 kommuner, länsstyrelsen och statliga förvaltningar samt representation i olika utvecklingsprojekt. Fastighetsenheten förvaltar kommunens byggnader. Dessutom utförs servicetjänster som städ och vaktmästeritjänster och även skötsel av grönytor, lekplatser och gator på uppdrag av gatuenheten. Enheten består av en enhetschef, en biträdande fastighetschef/projektingenjör, två byggnadsingenjörer, en arbetsledare och en städledare. I verksamheten finns även 4 drifttekniker och 45 årsarbetare som arbetar som vaktmästare, gatu- parkarbetare, reparatör, OSAlag och lokalvårdare. Enheten ansvar även för bostadsanpassningar vilket i huvudsak handläggs av förvaltningsstabens miljöingenjör. Gatu/VA/avfalls-enheten består av en enhetschef, tre ingenjörer, en arbetsledare för VA och en assistenttjänst. Enheten ansvar för gata-/parkskötsel, skog, vatten & avlopp och avfallshantering. VA-avdelningen sysselsätter utöver arbetsledaren fyra drifttekniker. Kostenheten består av en enhetschef, biträdande kostchef och kostekonom med ca 23 årsarbetare i form av kokerskor, ekonomibiträden och serveringspersonal. Habo Kost utgör en egen resultatenhet med uppdrag att leverera mat till skolor och förskolor, äldreboende både på Kärrsgården och ute i samhället samt besökande i Restaurang Kärrsliljan. Framtida hot och möjligheter Bostadsanpassningsbidragen legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Strävan att äldre ska kunna bo kvar och vårdas i hemmet i stället för att flytta in till kommunala vårdboenden riskerar att bidra till en ökning av anpassningsbehoven. Likaså dyra anpassningar av äldre villor ökar då det saknas alternativa bostäder i kommunen. Det har historiskt varit stora variationer av kostnader över åren vilket medför en osäkerhet i budgeteringen. Om byggnation av flerfamiljshus kommer igång, så finns det förutsättningar för att kunna erbjuda tillgänglighetsanpassade bostäder för äldre och andra kommuninnevånare med särskilda behov. Detta kan på längre sikt medföra att kostnaderna för bostadsanpassningar kan minskas eller hållas på nuvarande nivå. Fastighetsenhetens anslag minskade kraftigt under ett antal år med hänsyn taget till att antalet byggnader ökat kontinuerligt. Det finns ett uppdämt underhållsbehov av många verksamhetslokaler eftersom det invändiga underhållet varit begränsade i förhållande till behoven som finns definierade i underhållsplanen och önskemålen från verksamheterna. Bristande underhåll påverkar fastighetsvärden negativt och sänker trivseln och prestationen för elever eller personal. Äldre byggnader har i många fall brister i grundläggning vilket ökar risken för fukt- och vattenskador. Utrustningsnivån på lekplatser inom skolor och förskolor kan komma att begränsas eftersom de skärpta säkerhetskraven medför att en del lekutrustning tas bort vilket försämrar lekmiljöerna. En begränsad underhållsbudget medför att ny utrustning inte kan anskaffas. Anslaget för fastighetsunderhåll har ökat 2017 jämfört med 2016 men ligger trots detta på en lägre nivå jämfört med 2015. Då anslagen i viss mån återställts finns det utrymme för att börja komma i kapp med det ackumulerade eftersatta underhållet. För att helt komma i kapp

34 med det eftersatta underhållet kommer det dock att krävas att anslaget kan återgå till minst 2015 års nivå under en längre period. Gatu/parkenheten har lämnat ett budgetförslag som innebär att verksamheten kan bedrivas i liknande omfattning som under 2016 vilket innebär löpande skötsel av grönytor, slyröjning, reparation av skadade lekredskap, visst beläggningsunderhåll, utbyte av trasiga belysningspunkter, underhåll av skyltar och andra anordningar, barmarksrenhållning och snöröjning. Utöver den löpande skötseln finns ett antal större anläggningsprojekt inplanerade 2017. En heltidstjänst finns upptagen i budgetförslaget för att möta kommande resursbehov till följd av att kommunen snart kommer att ta över gator och grönytor på ett antal av kommunens exploateringsområden. Anslaget för underhållsbeläggning på kommunens gator är i budgetförslaget minskat vilket innebär att möjligheterna att komma i kapp underhållsskulden minskar. Ett ökat anslag kommer att behövas under ett antal år för att kunna återställa gatorna så underhållsskulden försvinner. Konsekvenserna blir med en för låg underhållsnivå förutom missnöjda kommuninvånare, ökade kostnader på lång sikt eftersom det krävs större insatser på gatornas överbyggnad vid bristfälligt underhåll av beläggningen. Gatu/parkavdelningen har sedan ett antal år tillbaka fått utökade resurser genom det så kallade OSA-arbetslaget. Då man successivt arbetat för, och även lyckats hitta ett väl fungerande arbetssätt för gruppen i det dagliga arbetet, så har avdelningen fått en bra resursförstärkning vilket bidragit till i en ökad nivå på framför allt grönyteskötseln i kommunen. Kostenheten har målsättningen att öka andelen ekologiska livsmedel. Kommunen fastslog både i det Kostpolitiska programmet och i Miljöprogrammet att andelen ekologiska livsmedel år 2016 ska utgöra minst 25 % av livsmedelsinköpen i kronor räknat vilket har uppnåtts då andelen var 37 % redan 2015. År 2020 är målsättningen 50 % och för att nå målet behöver nivån öka med drygt 3 % per år. Hösten 2014 återgick en skola och tre förskolor från Sodexo till Habo Kost, motsvarande ca 270 portioner. Den tillkommande volymökningen fördelades på relativt små enheter när upphandlingen genomfördes. Habo kost har utöver dessa enheter åter leverans av mat till de fyra avdelningar på särskilt boende som tidigare var utlagt på entreprenad. Under 2015 tillkom leverans av mat och ansvar för serveringen i en den nya förskolan Gullvivan och Nygatans förskola som är ytterligare mindre leveransställen. Varje nytt leveransställe innebär stora arbetsinsatser från flera led i organisationen, (beställningar och packning av mat och varor, specialkost, administration mm) oavsett storlek på enheten.. Volymökningarna i sig är positiva för själva tillagningsprocessen men de många små leveransställena innebär stora logiska problem för centralköket som varken ur lokalhänseende eller personalsynpunkt är dimensionerad för antalet utgående leveranser. Det finns kapacitet i centralköket för tillagning av den utökade volymen och även kommande utökningar i viss mån, men hanteringen och organisation av många små enheter gör att gränsen är uppnådd för centralköket. Kylar och frysar är ofta överfyllda vilket försvårar daglig skötsel och rengöring och dessutom innebär dessa trånga utrymmen en ökad risk för arbets-

35 skador. Varmhållningstiderna är svåra att hålla eftersom maten måste börjas lagas lång tid innan leverans. Det är mycket trångt i de avdelningar där mat och varor packas och chaufförerna har ibland svårt att få plats med både varma matvagnar och kalla varor i bussarna. Tekniska förvaltningen har gjort en översyn av centralköket där slutsatsen är att en omfattande renovering och ombyggnad snarast behöver göras. I ramäskandet 2017 togs 12 mkr med för ombyggnaden men 11 mkr flyttades över till 2018 vilket innebär projektering 2017 och genomförande av ombyggnation 2018. Allmänt Tekniska förvaltningens verksamhet påverkas starkt av den kraftiga tillväxten som sker och har skett i Habo. Nya gator och grönytor med lekplatser kräver utökade resurser både för planering, genomförande och för skötsel och underhåll. Den stora inflyttningen med många barnfamiljer kräver stora insatser från tekniska förvaltningen. Den närmaste planeringsperioden innehåller ett stort antal om- och tillbyggnadsprojekt för kommunens verksamheter och ett flertal omfattande VA- och gatuprojekt. Plan- & byggenheten har ett stort antal projekt inom fysisk planering som ska genomföras. Kommunens expansion medför även att omfattningen ökar kraftigt vad gäller lokalutredningsoch lokalplaneringsuppdrag för övriga kommunala verksamheter. Ökade myndighetskrav från t.ex. räddningstjänst, Arbetsmiljö- och Livsmedelsverket och inte minst EU-direktiv, medför att åtgärder måste genomföras utöver rena underhållsåtgärder, vilket belastar anslagen för den tekniska verksamheten. Kommunens geografiska informationssystem (GIS) är ett väldigt användbart verktyg för alla delar av verksamheten. Även andra förvaltningar inom kommunen efterfrågar hjälp från enhetens GIS-ingenjör. Här ser vi att kommunen bör ta ett helhetsgrepp för hur systemet ska vidareutvecklas och inte bara ses som ett verktyg för tekniska förvaltningen. Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Beläggningsunderhåll, m 2 2 000 20 000 30 000 35 000 29 000 Vägyta inkl. GC-vägar, m 2 623 000 626 000 626 000 645 000 650 000 Antal lagade dagsportioner, 104 946 149 869 165 655 st Antal dagsportioner/ årsanställda 10 169 13 637 o centralköket, st Skolmåltidskostnad/elev, kr 35,70 33,99 36,56

36 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Verksamhetsområde: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen Gunnar Pettersson Tekniska förvaltningen VA-verksamhet Svante Modén Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Externa intäkter -14 508-14 622-14 472-114 Interna intäkter -650-800 -608-150 Summa intäkter -15 158-15 422-15 080-264 Personalkostnader 3 715 3 592 3 307-123 Övriga externa kostnader 6 286 6 673 6 275 387 Kapitalkostnader 3 634 3 633 2 962-1 Övriga interna kostnader 1 480 1 498 1 281 18 Summa kostnader 15 115 15 396 13 825 299 Nettokostnader -43-8 -1 255 35 *Budget 2017 budget 2016 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2017 Budget 2016 Bokslut 2015 Differens* Gemensam kostnad, Vatten 2 593 2 571 2 548-22 Gemensam kostnad, Avlopp 2 426 2 458 2 307 33 Distribution, Vatten 2 440 2 482 484 42 Avledning, Avlopp 2 089 2 033 2 075-56 Avledning dagvatten 60 60 81 0 Produktion, Vatten 1 760 1 696 1 425-64 Rening av avlopp 3 155 3 471 3 365 316 VA-taxa -14 843-15 055-15 568-212 Anslutningsavgifter 19 18 20-1 Investering VA 258 258 190 0 Summa kostnader -43-8 -1 255 35 *Budget 2017 budget 2016 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten består av en Gatu/VA-chef. En arbetsledare och fyra drifttekniker ansvarar för den löpande driften. Utöver detta finns även en miljöingenjör och en GIS-ingenjör som stöttar verksamheten. Arbetsledaren och driftteknikerna arbetar med daglig drift, tillsyn och underhåll av kommunens avloppsverk, vattenverk, ledningsnät, pumpstationer och reningsdammar. Underhåll och byten av vattenmätare ingår också i driften. Arbetet styrs i stor utsträckning av olika lagkrav och arbetet följer fastställda egenkontrollprogram. I arbetet görs en tydlig skillnad på de arbetsuppgifter som är kopplade till dagvatten och avlopp och de som rör dricksvatten. Hanteringen av dricksvatten klassas som livsmedelsproduktion och följer därför livsmedelslagstiftningen. Verksamheten har beredskap årets alla dagar dygnet runt, och hela personalstyrkan på delar på beredskapen.