Innehållsförteckning

Transkript

1

2 1 Innehållsförteckning Översiktligt om kommunens ekonomiska utveckling under 2000-talet... 2 Resultat 2 Sammanfattning av budget Sammanställning budget Skatt- och bidragsberäkning... 9 Disposition av ResultatUtjämningsReserv, RUR... 8 Kommunfullmäktiges mål för Planeringsförutsättningar Förslag till beslut Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Investeringsbudget Övriga beslut Särskilda budgetanvisningar Driftbudget per verksamhetsområde Investeringsplan 2016 till Taxor och avgifter... 76

3 Översiktligt om kommunens ekonomiska utveckling under 2000-talet Resultat Det vanligaste resultatmåttet i kommunal sektor är årets resultat i förhållande till skatte- och generella statsbidragsintäkter. För Habo kommun har det genomsnittliga resultatet varit 1,8 procent (7,5 mnkr) under perioden 2002 till ,0 Årets resultat/skatter och generella statsbidrag (%) Habo kommun 4,0 2,0 - -2, ,0 Årets resultat/skatter och bidrag (%) Genomsnittligt resultat/skatter och bidrag (%) Diagrammet visar årets resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag under perioden 2002 till Habo kommun har haft en hög investeringsnivå under perioden. De årliga investeringsutgifterna har i genomsnitt varit 45 mnkr Investeringar per år (mnkr) Diagrammet visar de årliga investeringarna under perioden 2003 till Habo kommuns soliditet, exklusive pensionsåtaganden innan 1998, har under perioden 2002 till 2014 sjunkit från 55 procent till 42 procent.

4 3 Soliditeten har sjunkit eftersom resultaten inte har varit tillräckligt höga i förhållande till investeringsnivån. Det kan något förenklat sägas att summan av årets resultat och avskrivningar ska vara större än investeringarna för att inte soliditeten ska försämras. Resultat +avskrivningar - nettoinvesteringar (mnkr) Habo kommun I diagrammet visas dels summan av årets resultat plus avskrivningar minus nettoinvesteringar, dels den genomsnittliga nivån för perioden. Den genomsnittliga nivån (resultat + avskrivningar nettoinvesteringar) är -16 mnkr för perioden. En nivå under noll innebär i princip 1 att ett upplåningsbehov uppstår. Habo kommun, låneskuld, (tkr) Diagrammet visar Habo kommuns långfristiga låneskuld exklusive lån från Habo Energi AB. Låneskulden har sedan 2002 till 2014 ökat från 68 mnkr till 180 mnkr. 1 Det finns även andra poster, främst avsättningar, som inte påverkar kassaflödet och således ska adderas till avskrivningarna. För Habo kommun är dessa poster relativt små.

5 Sammanfattning av budget 2016 Sammanfattning av resultat- och investeringsbudget. Resultatbudget Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatt/bidrag Finansnetto Resultat Resultat i procent av Skatt/bidrag (mål 2 %) 1,8 1,7 Investeringsbudget Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Nettoinvesteringsutgifter

6 5 Sammanställning budget 2016 Nedan redovisas en sammanställning av ram, budgettekniska justeringar, inlämnade förslag och förslag till budget. Nettokostnader (tkr) Tekniska Ram efter Budgetförslag från Resultatområde Ram 2016 förändr. förändringar nämnder/styrelser Avvikelse Budgetförslag Förändring Kommunfullmäktige Revision* Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Kommunledn kontor Tekniskt kontor, skatt Tekniskt kontor, va Tekniskt kontor, avfall Räddningstjänst Byggnadsnämnd Fritids- och kulturnämnd Bun Socialnämnd Miljönämnd Pensioner Central lönepott Semesterlöneskuld Justering arb giv avg Intern ränteersättning Nya avskrivn. 15, Totalt *Bereds ej av budgetberedningen Ram 2016 Kommunfullmäktige fastställde i juni 2015 budgetramen för kommunens nettokostnader till tkr. Budgettekniska förändringar Efter kommunfullmäktiges beslut har nedanstående budgettekniska förändringar, utan nettopåverkan på ramen, genomförts. Budgetteknisk förändring Hyresintäkter avseende särskilt boende har förts över från tekniska kontoret till socialnämnden Internhyror för Alléskolan Ram efter förändringar Kolumnen visar ramen efter det att budgettekniska förändringar har registrerats. Belopp (tkr) (tekniska) (social) (tekniska) (BUN) Budgetförslag från nämnder och styrelser/avvikelse I kolumnen budgetförslag från nämnder och styrelser redovisas de budgetförslag som lämnats till budgetberedningen Avvikelserna (exkl. revisionen) i förhållande till ram redovisas nedan.

7 6 Nämnd/styrelse Avvikelse Belopp (tkr) Byggnadsnämnden Ökad efterfrågan avseende plan- och byggtjänster -145 Socialnämnden Bidrag till ungdomsmottagning i Jönköping -85 Övriga poster (pension m.m.) Nya mer aktuella beräkningar 42 Budgetförslag/förändring I den sista kolumnen redovisas förslag till budget. Nedan redogörs för förändringarna per område i relation till inlämnade budgetförslag. Nämnd/styrelse Förslag Belopp (tkr) Kommunstyrelsen Grunden för beräkning av kommunalrådsarvoden justeras -452 Kommunledn.kontor Initiala kostnader för samordnad varudistribution Kontaktcenter/informatör, hösten Barn- och Hyra för moduler till förskoleverksamhet -600 utbildningsnämnden Central lönepott Lönepotten höjs främst m a p pedagogers löner -240 Socialnämnden Inledande besparing för att kostnadsnivån inom äldreomsorgen på sikt ska vara 30 % över förväntade kostnader (för närvarande ca 50 %) Summa -542 Skatter och bidrag (tkr) Ram Budget Budgetförslag Differens* Skatter och bidrag *Differens mellan budget inlämnad till budgetberedningen och nuvarande budgetförslag. Skatter och bidrag har ökat (711 tkr) i enlighet med skatteprognos enligt SKL 15:29 från 8 oktober. Investeringsbudget (tkr) Nämnd/styrelse/enhet Ram 2016 Budgetförslag Avvikelse Kommunledningskontoret Tekniska kontoret, adm Tekniska kontoret, fastighet Tekniska kontoret, gata/park Tekniska kontoret, VA Tekniska kontoret, avfall Tekniska kontoret, exploatering Räddningstjänsten Fritids- och kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Summa I förhållande till ramen som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2015 har följande förändringar gjorts: Nämnd/styrelse/enhet Förslag Belopp (tkr) Kommunledningskontoret Sharepoint, flyttas till år Tekniska kontoret, fastighet Takbeläggning, vårdcentrum 1000 Tekniska kontoret, fastighet Läktare och ventilation, sporthallen Summa

8 7 Förändringar av teknisk art mellan nämnder och styrelser I tabellen nedan visas de förändringar, av teknisk art, som har gjorts efter kommunfullmäktiges beslut i november Resultatområde Budget kf Förändringar Budget efter förändringar Kommunfullmäktige Revision* Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Kommunledningskontor ,2,3,4,5, Tekniskt kontor, skatt Tekniskt kontor, va Tekniskt kontor, avfall Räddningstjänst Byggnadsnämnd Fritids- och kulturnämnd Bun , Socialnämnd ,2, Miljönämnd Pensioner Central lönepott Semesterlöneskuld Justering arb giv avg Intern ränteersättning Nya avskrivn. 15, Summa Förklaringar 1) Föreslagna arvodesförändringar (totalt 452 tkr) har tillsvidare budgeterats på kommunledningskontoret 2) Resurser för ekonom (640 tkr) förs över från socialnämnden till kommunledningskontoret 3) Resurser för bemanningspoolen (704 tkr) flyttas från kommunledningskontoret till socialnämnden 4) Resurser för DUA/trainee (300 tkr) förs över från kommunledningskonstoret till barn- och utbildningsnämnden 5) Resurser för OSA (1 021 tkr) flyttas från kommunledningskontoret till tekniska kontoret 6) Resurser för Ifo-placeringar (369 tkr) förs över från kommunledningskontoret till socialnämnden

9 8 Skatt- och bidragsberäkning Förutsättningar för skatteberäkningen 2016 Följande förutsättningar (SKL 2015:29) har använts. Befolkning Utdebitering 22:17 Skatteunderlagsökning 2014 till ,2 %, 4,7 % resp 5,4 % Kostnadsutjämningsbidrag/invånare 684 kr Regleringsbidrag/invånare -29 kr Strukturbidrag 0 kr LSS-avgift/invånare kr Med ovanstående förutsättningar beräknas de totala skatt- och bidragsintäkterna till tkr för Utdebitering 22:17 Budgeten bygger på oförändrad skattesats, 22:17. Upplåning För att klara likviditeten under 2016 uppskattas att nyupplåning bör sker med maximalt 70 mnkr. Kommunens låneskuld har i budget för 2015 beräknats till totalt 319 mnkr. Med den föreslagna upplåningen 2015 kommer kommunens låneskuld således uppgå till maximalt 389 mnkr. I nuläget (oktober 2015) uppgår kommunens långfristiga låneskuld till 295 mnkr, varav 15 mkr utgör räntebärande revers till Habo Energi AB. Utestående banklån (lån hos Kommuninvest AB) utgör således 280 mnkr. Vid beräkning av kommunens räntekostnader för 2016 har förutsatts att kommunens låneskuld vid utgången av 2015 är 319 mnkr. Ränteberäkning har gjorts med antagande om att lånebehovet sker linjärt under året. Utöver den långfristiga upplåningen utnyttjas vid enstaka tillfällen den checkräkningskredit som kommunen har på sitt koncernkonto. Koncernkontot utgörs av kommunens och dess bolags samlade likviditet. Kreditgränsen är 25 mnkr (oktober 2015). Disposition av ResultatUtjämningsReserv, RUR Fr o m 2013 finns möjlighet att, under vissa förutsättningar som kommunfullmäktige antagit, utjämna resultat över åren. För närvarande har kommunfullmäktige avdelat tkr av det egna kapitalet till resultatutjämningsreserv, RUR. Innebörden av detta är att eventuella framtida negativa resultat enligt kommunfullmäktiges antagna riktlinjer kan accepteras. Det är således inte fråga om tidigare kostnadsförda avsättningar och därmed sparade medel. Eventuellt kan medel komma att ianspråktas i samband med 2015 års bokslut. Disposition av RUR bedöms ej vara aktuellt för Definitivt ställningstagande sker i samband med bokslut för IB 2016 Disp 2016 UB 2016 RUR, del av Eget Kapital tkr 0 tkr tkr

10 9 Kommunfullmäktiges mål för 2016 Kommunfullmäktige har fastslagit tio övergripande verksamhetsmål/perspektiv för kommunen. År 2016 kommer nedanstående sex verksamhetsmål att följas upp av fullmäktige. - Sund ekonomi - Serviceanda - Kvalitet - Föredöme som arbetsgivare - Trygg och säker - Miljösmart och miljömedveten De övergripande målen har brutits ned och redovisas i särskilt dokument om visioner och mål.

11 10 Planeringsförutsättningar Utdebitering 22:17 Budgeten bygger på oförändrad utdebitering. Befolkning invånare Befolkningstalet 1 nov 2015 är avgörande för skatt- och bidragsberäkningen. I materialet beräknas invånarantalet till st. Detta är en ökning med 150 st jämfört med 1 nov Garanterad medelskattekraft kr Materialet bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över medelskattekraften. Enligt senaste prognos (SKL 15:29) uppgår denna till kr. Av denna garanteras i utjämningssystemet 115 %. Kostnadsutjämningsbidrag 684 kr per invånare Preliminärt beräknas kostnadsutjämningsbidraget till 622 kr per invånare. Definitiv avgift fastställs i december. LSS-avgift kr per invånare Avgiften per invånare minskar med 18 kr per år mellan 2015 och Definitiv avgift fastställs i början på Personalkostnadsökning 2016 Vid beräkning av personalkostnadsökningar under 2016 har förutsatts att samtliga avtalsområden höjs fr o m april. Arbetsgivaravgifter 38,98 % Materialet bygger på en arbetsgivaravgift med 38,98 %. I budgeten har en reducering av arbetsgivaravgifterna gjorts med 600 tkr på grund av lägre arbetsgivaravgift för vissa unga och äldre. Räntenivå långfristig upplåning 0,3 % Vid beräkning av kommunens externa räntekostnader har räntan 0,3 % använts.

12 11 Förslag till beslut På följande sidor redovisas förslag till beslut avseende Resultatbudget Sidan 12 Finansieringsbudget Sidan 13 Balansbudget Sidan 14 Nettobudgetanslag Sidan 15 Investeringsbudget Sidan 16 Övriga beslut Sidan 17 Särskilda budgetanvisningar Sidan 18

13 12 Resultatbudget 2016, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatt/bidrag Finansiella kostnader Finansiella intäkter Resultat Nyckeltal Andel av skatt/bidrag Verksamhetens nettokostnader 98,19 % Finansnetto 0,07 % Resultat 1,73 %

14 13 Finansieringsbudget 2016, tkr Medel från verksamheten Försäljning av anl tillgångar 0 Nya lån Regl icke rörelsekapital påverkande poster Summa tillförda medel Nettoinvesteringar Amortering 0 Summa använda medel Förändring av rörelsekapital

15 14 Balansbudget 2016, tkr Bokslut 2014 Budget 2015* Budget 2016 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar S:a tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder S:a Skulder S:a eget kapital, avsättningar, skulder Pensionsskuld intjänad före 1998 (inkl löneskatt) KPA-prognos Nyckeltal Soliditet 42,3 % 34,8% 32,4% Tillgångar/invånare Långfristiga skulder/invånare Eget kapital/invånare Förändring rörelsekapital, tkr Förändring eget kapital, tkr *Reviderad budget

16 15 Investeringsbudget 2015, tkr Nämnd/förvaltning/enhet Nettoutgift Kommunledningskontoret Tekniska kontoret, administration Tekniska kontoret, fastighetsavdelningen Tekniska kontoret, gata/park Tekniska kontoret, VA Tekniska kontoret, avfall - Räddningstjänsten 800 Fritids- och kulturnämnden 550 Barn- och utbildningsnämnden 700 Socialnämnden 980 Exploatering Summa Specifikation till ovanstående investeringar finns fr.o.m. sidan 74.

17 16 Övriga beslut - att partistödet för 2016 fastställs till kr (grundbidrag) samt kr (mandatbidrag) - att fastställa taxor och avgifter för 2016 enligt sidorna att kommunens långfristiga upplåning vid utgången av 2016 får uppgå till högst kr, inklusive räntebärande revers till Habo Energi AB ( :-) - att utöver den maximala långfristiga upplåningen får tillfällig upplåning ske med högst kr - att utdebiteringen för 2016 fastställs till 22:17

18 17 Särskilda budgetanvisningar Anslagsbindning 1 Av kommunfullmäktige beviljade anslag är bundna på verksamhetsområde. Budgetansvar 2 Budgetansvaret åvilar ytterst respektive facknämnd och efter delegering även förvaltningschef. Budgetavvikelser 3 Budgetavvikelser i form av kostnader utöver givna anslag godtas inte. Budgetdisciplin skall råda för såväl driftssom investeringsanslag. Omdisponering av medel 4 Respektive nämnd och styrelse medges rätt att under året, utan kommunfullmäktiges särskilda beslut, inom tilldelade drifts- och investeringsanslag omdisponera dessa i den utsträckning som verksamheten kräver. Omdisponering mellan drifts- och investeringsanslag får inte ske utan fullmäktiges medgivande. Tilläggsanslag 5 Förväntade intäkter och kostnader skall noga beräknas och därmed vara budgeterade. Tilldelade anslag motsvarar i huvudsak den ekonomiska nettoomslutning facknämnden/styrelsen förfogar över. Tilläggsanslag beviljas undantagsvis av kommunfullmäktige genom särskilt beslut. Ny eller väsentligt förändrad verksamhet eller verksamhet med annat ändamål skall likaledes godkännas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag i form av överföringar av driftsanslag från tidigare år medges inte. Undantag kan medges för drifts- och investeringsprojekt. Redovisning av dessa skall ske på sätt som anges i 8 andra stycket. För drift- och investeringsprojekt som belöper sig på flera verksamhetsår medges undantag. Överföring sker med det belopp som inte är förbrukat under året av exempelvis riktade statsbidrag, EU-bidrag eller motsvarande. För investeringsprojekt gäller överföringen även kommunala medel. Inventarier 6 Inköp av inventarier till belopp motsvarande ett prisbasbelopp exkl moms skall redovisas som driftskostnad. Inköp av inventarier till belopp överstigande ett prisbasbelopp exkl moms skall redovisas som investeringsutgift. Personalkostnader 7 Årlig lönekostnadsökning och lönebikostnader skall vara finansierade fullt ut. Beräknade årliga lönekostnadsökningar budgeteras på ett centralt finanskonto. Efter avslutade löneförhandlingar tillgodoföres resp nämnd anslag för full kostnadstäckning av avtalad lönekostnadsökning. Investeringar 8 Investeringsprojekt som budgeterats och kostnadsberäknats till kr eller däröver skall utöver en muntlig föredragning skriftligen redovisas vid varje tertialuppföljning. Dessutom skall

19 18 redovisning ske av investeringsplanen vid samma tillfälle. Varje investeringsprojekt som är färdigställt skall slutredovisas med avräkning mot beviljade anslag. Varje investeringsprojekt skall anmälas hos respektive nämnd och styrelse innan igångsättande. Budgetuppföljning 9 Nämnd och i förekommande fall förvaltning skall två gånger per år, dels efter fyra månader dels efter åtta månaders verksamhet till kommunstyrelsen redovisa periodens ekonomiska utfall och prognos för årsutfallet. Budgetuppföljningen sker i form av en kortfattad skriftlig kommentar och siffersammanställning. Kommunstyrelsen har därefter att till kommunfullmäktige avge en budgetuppföljningsrapport. Respektive nämndordförande har att i kommunfullmäktige kommentera och analysera sin nämnds verksamhet, både vad gäller ekonomiskt utfall samt verksamhetsmässigt i form av volymtal m.m. Verksamhetsuppföljning/Översyn 10 Nämnder och styrelser skall återkommande effektivisera och rationalisera sin verksamhet i syfte att inrymma verksamhetens kostnader i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten.

20 19 Driftbudget per verksamhetsområde På sidorna 21 till 72 redovisas och beskrivs de olika verksamhetsområdenas driftbudget för 2016 (enligt material som har lämnats till budgetberedningen )

21 20 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunfullmäktige Thomas Gustavsson Kommunledningskontoret Jan Sundman Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnader *Budget 2016 budget 2015 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Kommunfullmäktige Valnämnd Partistöd *Budget 2016 budget 2015 Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige väljs i allmänna val för en period av fyra år. Val för perioden 2015 till 2018 skedde i september 2014 och resulterade i följande mandatfördelning, inom parantes anges mandatfördelning för föregående mandatperiod: Parti Antal mandat Moderata Samlingspartiet 8 (12) Kristdemokraterna 5 (6) Centerpartiet 2 (2) Folkpartiet liberalerna 2 (2) Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 11 (11) Miljöpartiet de gröna 2 (1) Sverigedemokraterna 5 (1) Totalt 35 (35) Kommunfullmäktige består av 35 ordinarie ledamöter. Kommunfullmäktige sammanträder normalt sista torsdagen i varje månad, undantaget dock juli månad. Således sammanträder kommunfullmäktige normalt 11 gånger per år. Valnämnden består av fem ordinarie ledamöter med fem suppleanter.

22 21 Partistödet uppgår totalt till 300 tkr. 15 % av summan delas ut som grundbidrag till varje i kommunfullmäktige representerat parti medan resterande bidrag delas ut som ett mandatbidrag. Detta innebär att grundbidraget uppgår till kronor samt mandatbidraget till kronor Partistödet betalas ut med 50 % i januari, samt resterande stöd när redovisning över föregående års användande av stödet godkänts av kommunfullmäktiges presidium. Budgeten för 2016 är 100 tkr lägre än föregående år då kostnader för nyvaldutbildning ej upptas

23 22 Nämnd: Ordförande: Kommunrevision Zaine Andersson Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnader *Budget 2016 budget 2015 Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionen granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Prövning sker om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Granskning görs också av delårsbokslut. Revisorerna biträds i sitt arbete av sakkunniga i de fall detta behövs. I budget 2015 erhölls 50 tkr extra för kostnader i samband med ny upphandling av revisionstjänster. Dessa frånräknas i budgeten för Den nya upphandlingen har dock medfört att revisionstjänsterna bedöms öka med 50 tkr vilket upptagits i budgeten. Således uppgår budget 2016 till oförändrat belopp jämfört med 2015.

24 23 Nämnd: Ordförande: Överförmyndarverksamhet Ragnwald Ahlnér Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnader *Budget 2016 budget 2015 Verksamhetsbeskrivning Överenskommelse om samarbetsavtal har träffats med Jönköpings kommun, som sammanfattningsvis innebär att överförmyndarnämndens kansli i Jönköping svarar för tillsyn av ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare) i samtliga tre kommuner (Jönköping, Habo och Mullsjö) från och med Avtalstiden föreslås gälla i första hand nästa mandatperiod ( ). Kostnaderna kommer att fördelas efter antal ärenden och följande preliminära fördelning har gjorts avseende 2015: Kommun Antal ärenden Kostnad Jönköping kr Habo kr Mullsjö kr Varje kommun måste även fortsättningsvis ha en överförmyndare. Arbetsuppgifterna för överförmyndaren i Habo blir framför allt att bemanna överförmyndarexpeditionen i Habo samt att hjälpa till med rekryteringen av gode män och förvaltare. Då 2015 är första året för samarbetsavtalet upptas oförändrade medel för 2016.

25 24 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen David Svensson Kommunledningskontoret Jan Sundman Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnader *Budget 2016 budget 2015 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Kommunstyrelsen Bidrag till föreningar Näringsliv och turism Affärsplan turism *Budget 2016 budget 2015 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av 11 ordinarie ledamöter, 13 ersättare samt 1 insynsplats. Under mandatperioden 2015 till 2018 är fördelningen enligt följande: Socialdemokratiska arbetarpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna 4 ledamöter 2 ledamöter 1 ledamot 3 ledamöter 1 ledamot Budgeten för 2016 minskas med 101 tkr jämfört med Lönekostnader avseende tidigare anställd barn- och utbildningschef upphör (225 tkr). Kostnaderna för finansiering av E-rådet ökas med 15 tkr. Vidare höjs budgeten för näringsliv och turism med 110 tkr, varav ökade marknadsföringsbidrag utgör 35 tkr.

26 25 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen David Svensson Kommunledningskontoret Jan Sundman Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnader *Budget 2016 budget 2015 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Kommunledningskontoret PC-som tjänst Avg kommunförbund mm Försäkringar Företagshälsovård Personaltidning Arbetsmarknadsåtgärder Friskvård Kompetensutveckling Gratifikationer Fackligt arbete Övrigt Totalt *Budget 2016 budget 2015 Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret är organiserat i fyra avdelningar: Kanslienhet 3,00 årsarbetare Personalenhet 6,25 årsarbetare (inkl bemanningsenhet 1,5) Ekonomienhet 6,60 årsarbetare IS/IT-enhet 6,00 årsarbetare Växel 1,32 årsarbetare Totalt 23,17 årsarbetare Kanslienheten samordnar och hanterar kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ärendehantering. Enheten fungerar även som kommunens informationsfunktion och ansvarar bland annat för innehållet i kommunens web plats, intranät samt produktion och sammanställning av personaltidningen Gärsgår n.

27 26 Vidare hanteras uppgifter som samlat rör ledning, styrning och samordning av kommunens verksamhet. Kommunalrättsliga frågor, kollektivtrafik samt ansvar för kommunens centrala arkiv är också ansvarsområden som tillhör enheten. Personal- och löneenheten svarar för administrativt stöd till förvaltningarna avseende lön, försäkringar, pensioner mm. Andra övergripande frågor är förhandlingsarbete (kollektivavtal), personalpolitik, utbildning, företagshälsovård, anpassningsåtgärder, internkonsult, poolverksamhet av vissa timvikarier mm. IT-stödet i kommunen är centraliserat till IS/IT-enheten. Ekonomienheten samordnar budget- och flerårsplanearbetet, upprättar bokslut samt samordnar den löpande ekonomiska uppföljningen. Vidare sköts kommunens kravverksamhet samt medelsförvaltning. Härutöver är enheten behjälplig med olika speciella utredningsuppdrag. Budgeten för 2016 följer i stort de verksamhetsförändringar som beslutades i samband med fastställda ramar Ramarna innehöll en generell besparing med tkr. För att klara denna besparing har vissa av de verksamhetsförändringar som upptagits i fastställd ram ej kunnat genomföras. Dessa är: Infocenter Individuell lön Personalfest 250 tkr 135 tkr 800 tkr Av ovanstående saknade resurser vill kommunledningskontoret speciellt peka på avsaknaden av infocenter, se nedan under framtida hot och möjligheter. I övrigt innehåller budgeten för 2016 bl a utökning av PC-som tjänst med tkr till totalt tkr, ökade licenskostnader med ca 490 tkr samt ökade konsultkostnader ca 125 tkr. Viss oro kvarstår dock för bl a licenskostnader, där signaler framkommit om ev förändrade licensieringsmodeller. För att klara den erhållna ramen har generella besparingar fördelats mellan kontorets enheter med sammanlagt 391 tkr. Framtida hot och möjligheter Kommunen har stora pensionsavgångar samt behov av nya kompetenser framöver. En mer konkret fråga är utmaningen att kunna skapa ett väl fungerande informations- eller kontaktcenter. Förväntningarna på den kommunala servicen ökar samtidigt som de befintliga resurserna antagligen förblir på samma nivå eller minskar. Rapporter visar att allt färre ska försörja allt fler och kommunen måste sannolikt göra mer med samma eller minskade resurser. För att detta ska bli möjligt krävs nya arbetssätt. Samtidigt skapar den digitala utvecklingen förväntningar hos medborgarna på att kunna kommunicera interaktivt med sin kommun på många olika sätt. Sociala medier, e-tjänster och självservice i kombination med att kunna finna den information som söks på kommunens hemsida är några exempel. Allt för att vardagen ska bli enklare för medborgare, företag och föreningar. Detta kommer att kräva en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Mot den bakgrunden ska också målsättningen ses att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.för en kommun av Habos storlek är detta en stor utmaning men genom att succesivt införa ett informations eller kontaktcenter så skulle en del av ovanstående ambitioner kunna nås. Med ett center med syfte att handlägga enklare ärenden och med kommunikatörsresurs kopplad till sig så skulle mer tid kunna frigöras till mer komplicerade ärenden i kommunens övriga organisation, samtidigt som kommunikationen och dialogen med kommunens medborgare kan förbättras.

28 27 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Versamhetsområde: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen David Svensson Tekniska förvaltningen Teknisk förvaltning, skattefinansierad verksamhet Svante Modén Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnader *Budget 2016 budget 2015 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Tekniska Adm Kost Gata/Park Fastighet *Budget 2016 budget 2015 Verksamhetsbeskrivning Tekniska förvaltningen förvaltar kommunens egendomar i mark, anläggningar och byggnader. Dessutom utförs servicetjänster som produktion av mat, städ- och vaktmästeritjänster samt telefoni. Tekniska förvaltningen ansvarar dessutom för kommunens vatten & avlopp och renhållning. Plan & byggenheten ligger organisatoriskt under Tekniska förvaltningen men lyder politiskt under Byggnadsnämnden varför enheten inte beskrivs i detta kapitel. Staben består av förvaltningschef, assistent och en miljöingenjör. En förvaltningsekonom som organisatoriskt tillhör kommunledningskontoret hjälper tekniska förvaltningen med budget, uppföljningar, bokslut och även rena controllerarbetsuppgifter. Här sköts de övergripande frågorna inom förvaltningen med beredning av ärenden för politisk behandling och assistenttjänster åt den egna verksamheten. Avdelningen arbetar även med planering och utredningar för egna och kommunstyrelsens behov. Man handlägger även markägarfrågor såsom arrenden och markåtkomst och ansvarar även för exploateringsärenden i kommunen. Staben bevakar även kommunens intressen inom ansvarsområdet genom kontakter med andra kommuner, länsstyrelsen och statliga förvaltningar samt representation i olika utvecklingsprojekt. Fastighetsenheten förvaltar kommunens byggnader. Dessutom utförs servicetjänster som städ och vaktmästeritjänster och även skötsel av grönytor, lekplatser och gator på uppdrag av gatuenheten. Enheten består av en enhetschef, två byggnadsingenjörer, en arbetsledare och en städledare. I verksamheten finns även 3 drifttekniker och 45 årsarbetare som vaktmästare, gatu- parkarbetare, reparatör, OSA-lag och lokalvårdare. Enheten ansvar även för bostadsanpassningar vilket handläggs

29 28 av förvaltningsstabens miljöingenjör. Utöver denna personal har enheten förstärkts med en ingenjör från plan & byggenheten på halvtid för att kunna genomföra nödvändiga byggnadsprojekt Gatu/VA/avfalls-enheten består av en enhetschef, fem ingenjörer, en arbetsledare för VA och en assistenttjänst. Enheten ansvar för gata-/parkskötsel, skog, vatten & avlopp och avfallshantering. VAavdelningen sysselsätter utöver arbetsledaren fyra drifttekniker. Kostenheten består av en enhetschef, biträdande kostchef och kostekonom med ca 23 årsarbetare i form av kokerskor, ekonomibiträden och serveringspersonal. Habo Kost utgör en egen resultatenhet med uppdrag att leverera mat till skolor och förskolor, äldreboende både på Kärrsgården och ute i samhället samt besökande i Restaurang Kärrsliljan. Framtida hot och möjligheter Bostadsanpassningsbidragen är svåra att förutse, åldringsbehoven och anpassningar för sjukdomsoch olycksfall har tenderat att öka. Strävan att äldre ska kunna bo kvar och vårdas i hemmet i stället för att flytta in till kommunala vårdboenden resulterar i en ökning av anpassningsbehoven. Dyra anpassningar av äldre villor ökar då det saknas alternativa bostäder i kommunen. Det är stora variationer av kostnader över åren vilket medför att budgeten för bidragen är osäker. Om byggnation av flerfamiljshus kommer igång, så finns det förutsättningar för att kunna erbjuda tillgänglighetsanpassade bostäder för äldre och andra kommuninnevånare med särskilda behov. Detta kan på längre sikt medföra att kostnaderna för bostadsanpassningar kan minskas. Fastighetsenhetens anslag minskade kraftigt under ett antal år med hänsyn taget till att volymen ökat med ny skola och nya förskolor. Det finns ett uppdämt underhållsbehov av många verksamhetslokaler eftersom det invändiga underhållet varit mycket begränsad i förhållande till behoven som finns definierade i underhållsplanen och önskemålen från verksamheterna. Bristande underhåll påverkar fastighetsvärden negativt och sänker trivseln och prestationen för elever eller personal. Det ökar även risken för fukt- och vattenskador i våra byggnader och utrustningsnivån på lekplatser på skolor och förskolor kan komma att begränsas eftersom de skärpta säkerhetskraven medför att en del lekutrustning vilket försämrar lekmiljöerna. Anslaget för fastighetsunderhåll har minskat 2016 jämfört med 2015 men ligger trots detta i en bättre nivå jämfört med åren innan Då anslagen i viss mån återställts finns det utrymme för att börja komma i kapp med det ackumulerade eftersatta underhållet. För att helt komma i kapp med det eftersatta underhållet kommer det dock att krävas att anslaget kan återgå till minst 2015 års nivå under en längre period. Gatu/parkenheten har lämnat ett budgetförslag som innebär att verksamheten kan bedrivas i liknande omfattning som under 2015 vilket innebär löpande skötsel av grönytor, slyröjning, reparation av skadade lekredskap, visst beläggningsunderhåll, utbyte av trasiga belysningspunkter, underhåll av skyltar och andra anordningar, barmarksrenhållning och snöröjning. Utöver den löpande skötseln finns ett antal större anläggningsprojekt inplanerade En 50 procentig tjänst finns upptagen i budgetförslaget för att möta kommande resursbehov till följd av att kommunen kommer att ta över gator och grönytor på Bränninge Ängar och Skyttevägen. Anslaget för underhållsbeläggning på kommunens gator är i budgetförslaget höjt för att komma ikapp med det eftersatta underhållet. Det ökade anslaget behöver dock ytterligare öka eller åtminstone kvarstå under ett antal år för att kunna återställa gatorna så underhållsskulden försvinner. Konsekvenserna blir med en för låg underhållsnivå förutom missnöjda kommuninvånare, ökade kostnader på lång sikt eftersom det krävs större insatser på gatornas överbyggnad vid bristfälligt underhåll av beläggningen.

30 29 I budgetförslaget 2016 inryms en tillkommande ingenjörstjänst för att kunna dela upp de många mångfacetterade verksamheterna inom enheten. Kostnaderna för den tillkommande tjänsten är fördelad mellan den skattefinansierade verksamheten och de taxefinansierade. Inom den närmaste framtiden måste ett antal resurskrävande projekt genomföras inom såväl gata/park- som VA- och avfallsverksamheten. VA-verksamheten och avfallshanteringen redovisas som egna taxefinansierade områden. Gatu/parkavdelningen har sedan ett antal år tillbaka fått utökade resurser genom det så kallade OSAarbetslaget. Då man successivt arbetat för, och även lyckats hitta ett väl fungerande arbetssätt för gruppen i det dagliga arbetet, så har avdelningen fått en bra resursförstärkning vilket bidragit till i en ökad nivå på framför allt grönyteskötseln i kommunen. Kostenheten har målsättningen att öka andelen ekologiska livsmedel. Kommunen har fastställt både i det Kostpolitiska programmet och i Miljöprogrammet att andelen ekologiska livsmedel år 2016 ska utgöra minst 25 % av livsmedelsinköpen i kronor räknat. År 2020 är målsättningen 50 %. För att nå målet 2020 måste nivån öka med 5 % per år uppnåddes drygt 23 %. I 2016 års budget ligger nivån oförändrad jämfört med 2015 vilket kommer att resultera i att målet för 2020 inte uppnås om inte budgetförstärkningar för de återstående åren genomförs. När Sodexo öppnade sitt tillagningskök på Alléskolan 2011, lades även matleveranser för 3 skolor och 4 förskolor över från Habo kost till den privata utföraren. Hösten 2014 återgick en skola och tre förskolor från Sodexo till Habo Kost, motsvarande ca 270 portioner. Den tillkommande volymökningen fördelades på relativt små enheter när upphandlingen genomfördes. Habo kost har utöver dessa enheter åter leverans av mat till de fyra avdelningar på särskilt boende som tidigare var utlagt på entreprenad. Under 2015 tillkom leverans av mat och ansvar för serveringen i en den nya förskolan Gullvivan och Nygatans förskola som är ytterligare ett litet leveransställe. Varje nytt leveransställe innebär stora arbetsinsatser från flera led i organisationen, (beställningar och packning av mat och varor, specialkost, administration mm) oavsett storlek på enheten. Utöver detta har BUN aviserat att man troligen kommer att behöva en förskola till under Volymökningarna i sig är positiva för själva tillagningsprocessen men de många små leveransställena innebär stora logiska problem för centralköket som varken ur lokalhänseende eller personalsynpunkt är dimensionerad för antalet utgående leveranser. Det finns kapacitet i centralköket för tillagning av den utökade volymen och även kommande utökningar i viss mån, men hanteringen och organisation av många små enheter gör att gränsen är uppnådd för centralköket. Kylar och frysar är ofta överfyllda vilket försvårar daglig skötsel och rengöring och dessutom innebär dessa trånga utrymmen en ökad risk för arbetsskador. Varmhållningstiderna är svåra att hålla eftersom maten måste börjas lagas lång tid innan leverans. Det är mycket trångt i de avdelningar där mat och varor packas och chaufförerna har ibland svårt att få plats med både varma matvagnar och kalla varor i bussarna. En översyn behöver snarast göras där man ser över, och fördelar de olika mottagningsköken på de två tillagningsköken som bedrivs i kommunal- respektive privat regi. Alternativet är en om- och tillbyggnad av centralköket i kombination med att omvandla Hagabodaskolans kök till tillagningskök igen. Allmänt Tekniska förvaltningens verksamhet påverkas starkt av den kraftiga tillväxten som sker och har skett i Habo. Nya gator och grönytor med lekplatser kräver utökade resurser både för planering, genomförande och för skötsel och underhåll.

31 30 Den stora inflyttningen med många barnfamiljer kräver stora insatser från tekniska förvaltningen. Den närmaste planeringsperioden innehåller ett stort antal om- och tillbyggnadsprojekt för kommunens verksamheter och ett flertal omfattande VA- och gatuprojekt. Plan- & byggenheten har ett stort antal projekt inom fysisk planering som ska genomföras. Kommunens expansion medför även att omfattningen ökar kraftigt vad gäller lokalutrednings- och lokalplaneringsuppdrag för övriga kommunala verksamheter. Ökade myndighetskrav från t.ex. räddningstjänst, Arbetsmiljö- och Livsmedelsverket och inte minst EU-direktiv, medför att åtgärder måste genomföras utöver rena underhållsåtgärder, vilket belastar anslagen för den tekniska verksamheten. Kommunens geografiska informationssystem (GIS) är ett väldigt användbart verktyg för alla delar av verksamheten. Även andra förvaltningar inom kommunen efterfrågar hjälp från enhetens GISingenjör. Här ser vi att kommunen bör ta ett helhetsgrepp för hur systemet ska vidareutvecklas och inte bara ses som ett verktyg för tekniska förvaltningen.

32 31 Nämnd: Ordförande: Förvaltning: Verksamhetsområde: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen David Svensson Tekniska förvaltningen VA-verksamhet Svante Modén Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnader *Budget 2016 budget 2015 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Gemensam kostnad, Vatten Gemensam kostnad, Avlopp Distribution, Vatten Avledning, Avlopp Avledning dagvatten Produktion, Vatten Rening av avlopp Rening av dagvatten VA-taxa Anslutningsavgifter Investering VA *Budget 2016 budget 2015 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten lyder under Gatu/VA-chefen. En arbetsledare och fyra årsarbetare ansvarar för den löpande driften. Personalen arbetar med drift, tillsyn och underhåll av såväl avloppsverk, vattenverk, ledningsnät, pumpstationer och reningsdammar. Även underhåll och byten av vattenmätare ingår i verksamhetens uppgifter. Arbetet styrs i stor utsträckning av olika lagkrav och personalen arbetar efter fastställda egenkontrollprogram. I arbetet görs en tydlig skillnad på de arbetsuppgifter som är kopplade till dagvatten och avlopp och de som rör dricksvatten. Hanteringen av dricksvatten klassas som livsmedelsproduktion och följer därför livsmedelslagstiftningen. Verksamheten har beredskap årets alla dagar dygnet runt, året runt och hela personalstyrkan på delar på beredskapen. Samtliga delar av VA-verksamheten omfattas av de volymökningar som nyexploatering och utbyggnad av det kommunala va-ledningsnätet innebär.

33 32 Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i omvandlingsområden inleddes år 2012 i Västerkärr. Under har utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp skett i Domsand/Fiskebäckstomt. Verksamhetens ansvar enligt lagstiftning och miljötillstånd gäller inte bara rening av avloppsvatten utan sträcker sig även till att tillförsäkra att inkommande avloppsvatten verkligen är behandlingsbart och inte innehåller farliga ämnen. För att leva upp till kravet fokuseras på uppströmsarbete som bland annat innebär krav ställs på anslutna verksamheter att redovisa vad de släpper ut till det kommunala avloppsnätet. På dricksvattensidan ligger mycket fokus på att utveckla egenkontroller i syfte att ligga i framkant när det gäller övervakning och uppföljning. Under år har verksamheten vid tre separata tillfällen varit tvungna att gå ut med uppmaningar om att koka dricksvattnet innan användning. Varje händelse analyseras noga men det går inte med säkerhet säga om den höga frekvensen på tillfällen med otjänligt vatten beror på slumpen, kvalitetsförsämringar eller om vi helt enkelt blivit bättre på att upptäcka och reagera på avvikelser. Verksamhetsområden finns i Brandstorp, Baskarp, Rödån, Habo, Furusjö och Västerkärr. Finns även flera omvandlingsområden, några ska byggas ut, såsom Furusjö (Västra), vilket är planerat att anslutas Andra områden är Ebbarp och Solberga, vilka planeras att byggas ut längre fram Det förekommer även viss exploatering i Habo tätorts utkant, (Bränninge) Framtida hot och möjligheter VA-verksamheten står inför stora utmaningar framåt. Det kommunala va-nätet ska byggas ut i ett flertal områden där det i dag saknas. Den av EU beslutade vattenförvaltningen ska införlivas i kommunens arbete vilket ställer krav på bland annat långsiktiga vattenförsörjningsplaner, förnyelseplanering för befintliga va-ledningar samt höga krav på de olika reningsprocesserna. Dagvattenfrågorna är aktuella då vi genom olika nationella och regionala klimatprogram måste ha en god beredskap för att hantera stora flöden. Detta innebär bl.a. att en dagvattenpolicy måste upprättas, anläggning av fördröjningsmagasin och anpassning av ledningsdimensioner måste genomföras. Dagvatten är också en fråga som engagerar kommuninvånarna där man ställer höga krav på att kommunen ska kunna leda bort vatten även vid kraftiga regn. Redan nu är det tydligt att kostnaderna för VA kommer att öka genomfördes utbyggnad av kommunalt VA i Västerkärr och utbyggnad i Domsand/Fiskebäck planeras Furusjös västra del vara utbyggd och 2018 Ebbarp/Solberga, Eket/Österlid och även Ekeberg. Även i Habo centralort planeras utbyggnad fortgå under 2016 i exploateringsområdena Södra Bränninge och Västra Solhöjden. Utbyggnadsområdena kommer att resultera i ökade kapitalkostnader och ökade kostnader för abonnenterna eftersom full kostnadstäckning inte kommer att uppnås via anslutningsavgifter.

34 33 Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen David Svensson Avfallsverksamheten Tekniskt kontor Svante Modén Resultatbudget (tkr) Intäkter/kostnader Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnader *Budget 2016 budget 2015 Nettobudget fördelad per verksamhet (tkr) Verksamhet Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Differens* Gemensamt Avfall Hämtning Avfall Behandling Avfall Förbränning Avfall Farligt Avfall Deponi Återvinningscentraler Enskilda Avfallsanläggningar *Budget 2016 budget 2015 Verksamhetsbeskrivning Det kommunala avfallsmonopolet omfattar i dagsläget insamling och omhändertagande av hushållens avfall samt information till kommuninvånarna om avfallshantering och återvinning av såväl hushållsavfall som förpackningar. I Habo kommun samlas hushållens kärlavfall in av en renhållningsentreprenör, Beges Containerservice AB. Hushållsavfallet körs till Sibbabo avfallsanläggning där det lastas om för vidare transport till Jönköpings kraftvärmeverk på Torsvik. Avtalen med såväl renhållningsentreprenören som förbränningsverket är förlängda till och med utgången av år På Sibbabo avfallsanläggning finns kommunens återvinningscentral där hushållen kostnadsfritt kan lämna sitt grovavfall och farliga avfall. Verksamheten har även en schemalagd insamlingstur för farligt avfall som stannar i alla kommunens tätorter och möjliggör för de utan bil att lämna sitt farliga avfall. Slam från enskilda avloppsanläggningar räknas som hushållsavfall. Även insamlingen av sådant slam ingår i avtalet med Beges Containerservice AB. Omhändertagandet av slammet

35 34 sker vid Simsholmens reningsverk i Jönköping. Slamtömning hela året men är koncentrerat till sommarmånaderna. Information om avfallshantering ges löpande på kommunens hemsida och dessutom anordnas temadagar inom avfallsverksamheten för allmänheten ett par gånger per år. Verksamheten har även tagit fram en avfallsbroschyr som skickas ut till alla nya kommuninvånare. Budgetförslaget bygger på oförändrad verksamhet under år 2016 med ett undantag. I förslaget ingår medel för att utöka öppettiderna på Sibbabo avfallsanläggning. Ökade öppettider är något våra kommuninvånare har efterfrågat vid enkätundersökningar och övriga kontakter med oss. Framtida hot och möjligheter I början av 2000-talet genomgick avfallsverksamheten en stor förändring då hushållsavfall började förbrännas med energiåtervinning i stället för att deponeras men trots det har inga större förändringar skett för Habo kommuns avfallshantering. Nu är det dock dags att utveckla avfallshanteringen i Habo. Kommunen har i sin avfallsplan slagit fast att matavfall ska samlas in separat för att kunna tas tillvara genom rötning. Därutöver kommer insamlingsansvaret för förpackningar att hamna hos kommunerna i stället för producentbolagen, så som fallet är i dag. Dessa förändringar sammantaget innebär ett helt nytt insamlingssystem med nya eller tillkommande insamlingskärl. Det innebär även en helt ny struktur på avfallstaxan. Behandlingstjänster av avfallet behöver handlas upp med nya förutsättningar. Det är i dag oklart om dessa förändringar kommer att genomföras av kommunen själv eller om Habo kommun väljer att ingå i ett kommunövergripande kommunalförbund eller bolag. En utredning pågår om detta. Även om mycket är ovisst när det gäller organisationsform så står det klart att avfallsverksamheten kommer att anpassas i en alltmer miljöfrämjande riktning. Förberedelsearbetet för detta ska ske under 2016 så att nya avtal på insamling och behandling av avtal kan tecknas från och med 1 januari 2017.