Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

Relevanta dokument
Fler äldre-äldre i vården

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Falls and dizziness in frail older people

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Falls and dizziness in frail older people

Förförande jämförelser

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

The Swedish Family Care Competence Centre

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Trombos under graviditetmortalitet

The Swedish welfare system. - An introduction to the Swedish model and social security system.

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

men dom tillmäter inte PSA så mycket inte, utan det är frågan om hur jag mår helt plötsligt Ulrika Rönningås

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Hur aktiva är vuxna?

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Influensa- och pneumokockvaccinationskampanjen Region Norrbotten 2018

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Åldrandet och äldreomsorgen

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Onödig slutenvård av sköra äldre. En kunskapsöversikt. Sammanfattning

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

Hembesök med fokus på helhetssyn och läkemedelsrelaterade frågor. Förslag på nytt lärandemoment på Kurs 6, Läkarprogrammet LiU

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Att få med läkarna på tåget

JSL Socialstyrelsen. Migrationsverket. Information till dig som är gift med ett barn

Automatisering inom Vården Hot och Möjligheter. Jonathan Borggren Konsult & Fil Dr i Kulturgeografi

Mobila Geriatriska Teamet

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Journalen via nätet i Region Jönköpings Län

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Framtida utmaningar för äldrevården?

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training

Reseberättelse Gerontological Society of America (GSA) November 2016

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Transkript:

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Jenny Hallgren 2016-10-18 School of Health and Welfare Institutet för Gerontologi Strokeavdelning Medicinavdelningar Palliativ avdelning Kirurg-och ortopediavdelning Skaraborgs Sjukhus 1

VARFÖR SÖKER ÄLDRE PERSONER SJUKHUSVÅRD? Sjukhusvård kan vara förenat med risk, för äldre personer VARFÖR?? BIOLOGISKT ÅLDRANDE Nedsatt biologisk funktion i celler eller vävnader: -oåterkalleliga förändringar i själva cellkärnan -ansamling av skadliga ämnen i celler vävnader eller organ Med stigande ålder; begränsat antal celler cellerna delar sig långsammare 2

Tidigare forskning Faktorer som påverkar förekomsten av onödig slutenvård SAMHÄLLE Policybeslut Ersättningsler Vårdens organisering ORGANISATION Vårdplanering Vårdprogram Vård i hemmet Läkemedelsgenomgång Kontaktsjuksköterskor Kartläggningsinstrument Personcentrerad INDIVID Geriatrisk vård Hög ålder vård Multisjuklighet Socioekonomi Undernäring Förvirringstillstånd Depression Hälsolitteracitet Antal läkemedel Bristande följsamhet SHOULD I STAY OR SHOULD I GO- Factors associated with hospitalization risk among older Sweden Jenny Hallgren RATIONALE Minskat antal sjukhusplatser i Sverige Brister i tillgänglighet till vård på lägre nivåer Risk med sjukhusinläggningar Primärt åldrande Lite forskning gjord i Sverige kring konsekvenser med och riskfaktorer för sjukhusinläggningar och varför äldre personer söker sig till sjukhus 3

ÖVERGRIPANDE SYFTE; Att beskriva och undersöka kognitiv utveckling i relation till sjukhusinläggning, riskfaktorer för att äldre personer i såväl ordinärt som på särskilt boende i Sverige blir inlagda på sjukhus, samt att undersöka äldre persons skäl för att söka sjukhusvård trots tillgång till hemsjukvård. Study Title Design Sample Data collection I II III IV Översikt över de fyra delstudierna Cognitive trajectories in relation to hospitalisation among older Swedish adults. Longitudinal Factors associated with increased Prospective hospitalization risk among nursing home resident in Sweden: a prospective study with a three-year follow-up. Factors associated with hospitalization risk among community living older persons: results from the Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA). In Hospital We Trust: Experiences of older people s decision to seek hospital care. Prospective Descriptive 828 middle aged and older various housing 429 nursing home residents 772 middle aged and older ordinary housing 22 home health care patients Self-reported questionnaires Individual interviews Method of data analyses Latent growth curve ling content analyses Swedish Adoption/Twin Study of Ageing (SATSA) 4

RESULTAT STUDIE 1 Study Title Design Sample Data collection I II III IV Översikt över de fyra delstudierna Cognitive trajectories in relation to hospitalisation among older Swedish adults. Longitudinal Factors associated with increased Prospective hospitalization risk among nursing home resident in Sweden: a prospective study with a three-year follow-up. Factors associated with hospitalization risk among community living older persons: results from the Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA). In Hospital We Trust: Experiences of older people s decision to seek hospital care. Prospective Descriptive 828 middle aged and older various housing 429 nursing home residents 772 middle aged and older ordinary housing 22 home health care patients Self-reported questionnaires Individual interviews Method of data analyses Latent growth curve ling content analyses Study of Health and Drugs in Elderly living in institutions (SHADES) 5

RESULTAT STUDIE 2 Multivariate Proportional Hazards Regression Analyzing Time to Hospitalization for NHD, controlled for age, sex and dependencies within twin pairs; all variables included simultaneously N HR 95% CI p Age 429 1.00 0.99 1.02 0.902 Gender, male 125 1.10 0.78 1.55 0.599 No physical activity 403 0.85 0.65 1.11 0.236 Number of diseases 428 1.23 1.06 1.44 0.008 Numbers of drugs 420 1.20 1.03 1.40 0.018 Malnourished, MNA-SF 424 1.85 1.29 2.65 0.001 Previous falls 416 1.47 1.12 1.93 0.006 Cornell Depression Scale 371 1.08 0.98 1.20 0.125 Study Title Design Sample Data collection I II III IV Översikt över de fyra delstudierna Cognitive trajectories in relation to hospitalisation among older Swedish adults. Longitudinal Factors associated with increased Prospective hospitalization risk among nursing home resident in Sweden: a prospective study with a three-year follow-up. Factors associated with hospitalization risk among community living older persons: results from the Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA). In Hospital We Trust: Experiences of older people s decision to seek hospital care. Prospective Descriptive 828 middle aged and older various housing 429 nursing home residents 772 middle aged and older ordinary housing 22 home health care patients Self-reported questionnaires Individual interviews Method of data analyses Latent growth curve ling content analyses 6

Swedish Adoption/Twin Study of Ageing (SATSA) RESULTAT STUDIE 3 Proportional Hazards Regression Model of Time to Hospitalization stratified into age-groups and sex, all variables have been included simultaneously All N=772 Male Female Age <65 65 Age <80 Age >80 HR HR HR HR HR p HR p p p p p 1.02 <.001 1.02 0.001 1.02 <.001 1.03 0.049 0.99 0.737 0.97 0.107 Age Sex (female) 0.89 0.050 0.82 0.155 0.90 0.206 0.94 0.443 (male) 1 1 1 1 Marital status Never married 0.75 0.033 0.86 0.383 0.66 0.044 0.60 0.061 0.84 0.391 1.03 0.877 Married 1 1 1 1 1 1 Widow/widower 0.69 <.001 0.65 0.025 0.68 0.001 0.58 0.353 0.63 0.005 0.80 0.040 Divorced 0.99 0.898 1.28 0.054 0.88 0.349 1.11 0.501 0.91 0.531 0.86 0.434 Subjective SES a 0.97 0.290 0.90 0.009 1.01 0.727 0.95 0.419 0.95 0.153 1.05 0.282 Support from relatives a 1.09 0.028 1.08 0.104 1.08 0.141 1.07 0.406 1.10 0.046 1.10 0.157 Support from friends a 0.93 0.029 0.94 0.241 0.93 0.071 0.93 0.375 0.87 0.001 1.02 0.724 Self-care events a 1.03 0.261 1.04 0.369 1.02 0.702 1.07 0.471 1.02 0.695 1.07 0.128 Sum of illnesses a 1.05 0.146 1.06 0.470 1.06 0.193 1.02 0.831 1.04 0.383 1.06 0.315 Self-rated health a 0.95 0.092 0.95 0.217 0.94 0.187 1.01 0.892 0.88 0.009 0.95 0.270 Fall (yes) 1.06 0.418 0.89 0.412 1.18 0.070 1.02 0.929 1.05 0.686 1.03 0.716 Fall (no) 1 1 1 1 1 1 a Based on scales 7

Study Title Design Sample Data collection I II III IV Översikt över de fyra delstudierna Cognitive trajectories in relation to hospitalisation among older Swedish adults. Longitudinal Factors associated with increased Prospective hospitalization risk among nursing home resident in Sweden: a prospective study with a three-year follow-up. Factors associated with hospitalization risk among community living older persons: results from the Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA). In Hospital We Trust: Experiences of older people s decision to seek hospital care. Prospective Descriptive 828 middle aged and older various housing 429 nursing home residents 772 middle aged and older ordinary housing 22 home health care patients Self-reported questionnaires Individual interviews Method of data analyses Latent growth curve ling content analyses Hemsjukvårdspatienters erfarenheter och uppfattningar av att söka sjukhusvård Baseras på intervjuer av 22 personer från 11 kommuner i Södra Sverige under 2012 15 kvinnor 7 män medelålder 83.1 år 15 personer ensamboende 7 personer gifta/samboende Resultat Organisatoriska aspekter Psykosociala aspekter Biomedicinska aspekter 8

Och sen undrar man ju då det här med hemsjukvården och de kommer hem hit de lägger ut Organisatoriska aspekter sånt underlägg här på bordet. Där de plockar upp sina grejor, sax och pincett och lite utav varje. Och det är klart att då frågar man sig, hur mycket baciller och så Tillgänglighet får de tillbaka i såret igen. För att det måste ju finnas i rummet Kompetens och det måste ju finnas på allting. Är jag på sjukhus och ska lägga om, då kommer de med sitt lilla bord som Vårdkvalitet är rostfritt och allting är perfekt och syster sätter på sig sina handskar. Fast det gör de här också. Men det är ju så mycket mer sterilt. Men här finns ju massor av baciller i köket här som, eller också i sovrummet. Så att det tror jag är väldigt dåligt. Att man sköter det så, jag är ingen sjuksköterska och jag är ingen doktor men jag förstår ju att, att det är inte riktigt bra Psykosociala aspekter En dag kunde jag inte flytta benet. Andra oroar sig Inte hur gärna jag än ville. Jag ville ju Osäkerhet vara kvar. Men över det att gick vara inte, hemma och då så sa hon från hemtjänsten nej men F, jag vågar inte ta ansvar för dig. Biomedicinska aspekter Akuta tillstånd Planerade inläggningar Jag hade fått en hjärtinfarkt, och jag hade fått en infektion i blodet, så jag var väldigt dålig. Och så hade jag ramlat här, för jag kräktes så mycket, så hade jag ramlat också. Så jag slog upp en axel 9

Resultat Organisatoriska aspekter Tillgänglighet, Kompetens, Vårdkvalitet Psykosocial aspekter Andra oroar sig, Osäkerhet över att vara hemma Biomedicinska aspekter Akuta tillstånd, Planerade inläggningar In hospital we trust Theoretical Model of Active Ageing (WHO) 10

Comprehensive understanding Brister i tillgänglighet till vård på lägre nivåer Minskat antal sjukhusplatser i Sverige Risk med sjukhusinläggningar för äldre personer Faktorer andra än hälsorelaterade påverkar risk för, och benägenhet till att söka sjukhushusvård Vård på rätt nivå bör vara tillgänglig, säker och utförd av personer med rätt kompetens Jag menar som så att, många både undersköterskor och sköterskor och mellanstadiesköterskor, alltså de slinker in än här än där, utan att så att säga ha de kvaliteterna som fordras för att upprätthålla en sån tjänst. De är där på ett bananskal. Det tycker inte jag är ok alltså. 85 årig man Ja forska och forska, det är gott och väl med det här forskandet. Men huvudsaken är att forskarna kommer fram till ett positivt resultat, så det verkligen händer nånting Det är ju många gånger så att det är så förfärligt många som pratar. Men de pratar gallimatias allihopa. De kunde ju försöka ta i det verkligt näraliggande. Och tackla sådana problem. Men det gör de inte, utan de förbigår sådana saker. Men en nästan ibland, som jag kan föreställa mig, ja jag är ingen läkare, men jag tycker nästan att det är lite nonchalans 93 årig man 11

Tack för att ni lyssnade! 12