Verksamhetsrapport för Nygårdsskolans fritidshem läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3. Personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3.1. Kompetens... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3.2. Täthet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4. Analys av förutsättningarna... 3 3. Måluppfyllelse och resultat... 3 3.1. Resultat... 3 3.1.1. Risker... 4 3.3. Analys av elevernas resultat... 4 4. Socialt klimat... 4 4.1. Inkludering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4. Analys av det sociala klimatet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Förra årets förbättringsområden... 5 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Slutsatser... 6 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 6 6.1.1. Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1.2. Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1.3. Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (7)
1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar Fritidsklubben bytte lokaler från att ha varit ute i förskoleklassens lokaler till att flytta in i skolans lokaler. Ingen personell förändring gjordes i förhållande till antal elever. Två fritidspedagoger lämnade verksamheten och ersattes med en obehörig och en fritidsledare. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Resultat Kommunikativ förmåga Fritidshemmet har under läsåret arbetat mycket med att stimulera elevernas språkliga förmåga. Resultatet av detta är att fler och fler elever vågar komma till tals i grupp. Eleverna har även blivit bättre på att lyssna på varandra. Problemlösníng Under läsåret har fritidshemmet stöttat eleverna vid konflikter samt uppmuntrat eleverna till att försöka lösa olika situationer själva. Personal upplever att eleverna tar mer hjälp av vuxna vid konflikter och större bråk har blivit färre. Samarbete Vid temaarbeten har eleverna utmanats att samarbeta i olika gruppkonstellationer och över fritidsavdelningarna. Detta har resulterat i en vikänsla där eleverna har börjat söka sig över avdelningsgränserna. Pedagogerna anser dock att detta skulle behöva utvecklas ytterligare. Begreppslig förmåga Pedagogerna har under det vardagliga samtalet arbetat med språket genom att förstärka ord och begrepp samt förklara dess 3 (7)
innebörd med hjälp av ord, bilder och rörelser. Trots detta har eleverna fortfarande brister i sin begreppsliga förmåga och detta behöver utvecklas ytterligare. Värdegrund Det har arbetats kontinuerligt med allas lika värde. Vid diskussioner och lekar har eleverna tränats i att respektera varandras åsikter och olikheter. Resultatet har blivit att eleverna vågar testa olika roller samt stå för sina åsikter och bli respekterade för dessa. 3.1.1. Risker Vilka resultat är det särskilt viktigt att uppmärksamma och följa upp? Den stora skillnaden jämfört med tidigare år är att eleverna vågar stå för sina åsikter och de respekteras av övriga i gruppen, tack vare diskussioner, läsning med samtal, värderingsövningar, utlottning av spel- & lekkompisar. Vad gäller den språkliga förmågan så behöver personalen medvetet arbeta med att förstärka språket och uppmuntra eleverna att lita på sin egen förmåga. Detta är även ett av skolans förbättringsområde kommande läsår. Vilka skillnader flickor-pojkar ser ni i resultaten? Flickorna tar mer och mer för sig vad gäller det kommunikativa. 3.3. Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? Fritidshemmet har under läsåret haft små barngrupper vilket har gett möjligheter till att skapa arbetsro och bygga relationer till alla elever. Avdelningarna har intensivt arbetat med tydlig struktur och regler vilket har utvecklats mycket. Aktiviteterna har gjort att eleverna vågar mer och känner sig trygga i gruppen. Tyvärr har in- och utflytt av elever påverkat gruppen negativt men pedagogerna har alltid lyckats bygga upp ett lugn i gruppen igen. Den största positiva påverkan har varit skapandet av arbetsron. Väldigt få konflikter sker under fritidshemstiden vilket ses som någonting mycket positivt. 4. Socialt klimat Vi upplever att språkbruket utanför klassrummet har försämrats det senaste året. Eleverna använder mycket svordomar, både på sitt modersmål och svenska. Detta språkbruk skapar konflikter och klyftor mellan eleverna från olika kulturer då vissa språk, förutom svenskan, dominerar. Eftersom vi upplever denna försämring så ingår arbetet med detta i vårt förbättringsområde, språket. 4 (7)
5. Förra årets förbättringsområden Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? Svenska språket Arbetsro Föräldrasamverkan Svenska språket Under läsåret har fritidshemmet arbetat tematiskt kring svenska språket genom bland annat följande aktiviteter: Pedagoger från kulturcentrum Asken har varit på besök och haft olika dramaövningar för att främja det svenska språket. Sagostund Sångövningar Språklekar Vad har lyckats? Temaarbetet "svenska språket" har varit mycket lyckat då eleverna under ett flertal veckor fick utveckla sitt språk på olika sätt. Vad har varit mindre lyckat? Modersmålet används på ett negativt och felaktigt sätt. Arbetsro Fritidspedagogerna arbetar mycket med tydlig struktur där PA-passens uppstart och avslut ser lika ut vid alla tillfällen så att eleverna vet vad som förväntas av dem. Arbetsmaterialet är anpassat för varje elev vilket gör att eleverna utmanas på rätt nivå och de behöver inte bli oroliga på grund av att aktiviteten är på för låg eller hög nivå. För att skapa ro och ordning har man i arbetslagen, lärare och fritidspedagoger tydliggjort rutiner och regler. Skolan har även satsat på flera pedagoger/vuxna i klassrummet som tillsammans med undervisande lärare eller fritidspedagog stöttar och hjälper eleverna samt kan ge de med särskilda behov lite extra hjälp. Lugn musik spelas på morgonen för att få en lugn start på dagen. Under de senaste åren har arbetsro varit prioriterat på skolan. Det hårda arbete som personalen lagt ned har gett resultat under lektionstid då det är mycket lugnt i både klassrum och studiehall. Dock har inte skolan lyckats skapa arbetsro utanför klassrummet, till exempel på raster och i matsalen. Eleverna går aldrig genom korridoren när de ska gå till matsalen eller på annat sätt ska förflytta sig på skolan. All förflyttning sker utomhus och därmed skapas ett lugn i korridoren. 5 (7)
Vad har varit lyckat? Tydliga regler och struktur på PA-passen. Gemensamma regler för studiehallen och korridoren. Vad har varit mindre lyckat? Svårt med arbetsro i matsalen och ute på rasterna Föräldrasamverkan Nygårdskolan har föräldramöten i dialogform där pedagogerna lyfter upp viktiga frågeställningar till diskussion bland vårdnadshavarna. Innan dialogmötet har pedagogerna även arbetat med frågeställningarna tillsammans med eleverna och arbetet presenteras sedan för föräldrarna under mötet. Att ha mötet i dialogform innebär att vårdnadshavarna blir involverade i skolans verksamhet. Detta har pågått under några läsår och vi har på så vis fått till en mycket bra föräldrasamverkan på skolan. Personalen har även arbetat med att tänka på bemötandet när vårdnadshavare kommer till skolan. Vad har varit lyckat? Föräldramöte i dialogform Bemötandet av vårdnadshavare som kommer till skolan. Förbättringsarbetet har gett resultat och vi behöver därmed inte ha det som ett förbättringsområde. 6. Slutsatser Eftersom skolan inte lyckats med att skapa arbetsro under hela skoldagen bör detta förbättringsområde vara kvar även 2015/2016. Efter att verksamheten analyserat arbetet med svenska språket har det enats om att vidga förbättringsområdet till att omfatta språket i allmänhet. Detta då eleverna ofta använder ett icke acceptabelt språk, främst på sitt modersmål och för att eleverna behöver stärka både sitt modersmål samt det svenska språket. Föräldrasamverkan har varit prioriterat i flera år och där har förbättringsarbetet gett lyckat resultat. Detta förbättringsområde kan därmed tas bort. 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår Språket Arbetsro 6.1.1. Förbättringsområde Språket Mål: Att utveckla språket Aktiviteter: 6 (7)
Sångstunder Språkövningar Högläsning i grupp med tillhörande textsamtal Tidplan: Läsåret 16/17 Uppföljning: APT 161207 med fortsatt arbete under VT-17 Ansvarig: All personal på skolan 6.1.2. Förbättringsområde Arbetsro Mål: Skapa arbetsro under hela skoldagen Aktiviteter: Arbeta med skapade, så som bild, för att främja arbetsron Fysiska aktiviteter där elever får röra på sig. Dessa aktiviteter skapar ett lung och det främjar arbetsron Aktiviteter där eleverna är med och påverkar vad gäller regler, aktiviteter och trivsel. Mysmellis-erbjuder och skapar en harmonisk och hemtrevlig miljö vid mellanmålet med musik och ljus Utflykter med fokus på att upptäcka omgivningen och dess natur Tidplan: Läsåret 16/17 Uppföljning: APT 161207 med fortsatt arbete under VT-17 Ansvarig: All personal på skolan 7 (7)