VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Relevanta dokument
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F5

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

Material, form och kraft, F9

Material, form och kraft, F4

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Spänning och töjning (kap 4) Stång

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Material, form och kraft, F7

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Biomekanik Belastningsanalys

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

Hållfasthetslära Sammanfattning

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

Exempel 5: Treledstakstol

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Dimensionering för moment Betong

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams

Moment och normalkraft

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Angående skjuvbuckling

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Exempel 11: Sammansatt ram

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Lösningar, Chalmers Hållfasthetslära F Inst. för tillämpad mekanik

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

B3) x y. q 1. q 2 x=3.0 m. x=1.0 m

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Exempel 14: Fackverksbåge

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Tentamen i Balkteori, VSMF15, , kl

Material, form och kraft, F2

Tentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

P R O B L E M

Karl Björk. Hållfasthetslära. för teknologi och konstruktion

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Sammanfattande beskrivning av projektet Förstärkning av konstruktioner med extern förspänning

Datorbaserade beräkningsmetoder

Betong, normalkraft och moment

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

Belastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat

Exempel 3: Bumerangbalk

Transkript:

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning

Exempel: Spänning i en stång x F A

Töjning Normaltöjning Förlängning (d>0) positivt Medeltöjning: d L

Materialstyvhet - elasticitet Spänning Spänning Töjning = E E = Elasticistetsmodul (E-modul) Hög E-modul Lutning = E-modul Låg E-modul Töjning,

Typiska materialvärden E-modul. Konstruktionsstål Rostfritt stål Aluminium Glas Kolfibrer CFRP (60 %) Betong Trä (parallellt med fibrer) 210 GPa 195 GPa 70 GPa 70 GPa 230 GPa 140 GPa 30-40 GPa 10 GPa GPa = Gigapascal = 1000 megapascal = 10 9 Pascal = = 10 9 N/m 2 = 10 3 N/mm 2

Typiska värden på hållfasthet. Konstruktionsstål Rostfritt stål Aluminium Fönsterglas Glasfiber Kolfiber Kolfiberkomposit Betong Trä (parallellt fibrer) 200 1000 MPa 200 1000 MPa 50 500 MPa 50 150 MPa 500 1000 MPa 2500 3000 MPa 1500 MPa 20 100 Mpa 10 50 MPa MPa = Megapascal = 1 000 000 pascal = 10 6 Pascal = 10 6 N/m 2 = 1 N/mm 2

En del material är spröda, dvs går plötsligt sönder Spänning Töjning

Andra material är sega, dvs deformeras mycket innan de går sönder Spänning Töjning

Stång - Antaganden Ingen massa, belastning endast i ändarna Rak, prismatisk (samma tvärsnitt) Linjärelastiskt material Enaxligt spänningstillstånd, jämn fördelning (endast normalspänning) Små deformationer vid belastning

Stång F Area: A Material: E (Dragkraft positiv) L F

Stång F (yttre kraft) F N (inre kraft, snittkraft) Antag jämn spänningsfördelning!

= Spänning, inre spänning fördelad över tvärsnittsarea A. A = bh Dragspänning h =höjd b = bredd F F F A A F Kraft [N] Tvärsnittsarea [m 2 ] Spänning [N/m 2 =Pa ] F

Stång Deformation Förlängning (positiv) i stången Dl Töjningen = Dl /L Materialsamband Hookes lag =E Jämvikt längs stången: F - N =0 dvs N=F N=F= A

Stång F= A= E A= E Dl /L A F EA L Dl Dvs kraften som behövs för att förlänga en stång är proportionell mot E-modul, tvärsnittsarea och förlängningen, och omvänt proportionell mot längden

Stång För en stång med givet material, ursprungligt läge och godtycklig deformation, kan vi beräkna dragkraften F. Med given kraft i stången, N (=F), kan vi beräkna spänningen i stången.

Stänger kan bilda fackverk

Fackverk

Balk En balk kan overföra både krafter och moment Krafter Normalkraft (som stången) Tvärkrafter Böjmoment Vridmoment

Balk Antaganden Initiellt rak och prismatisk (samma tvärsnitt) Linjärelastiskt material Enaxligt spänningstillstånd (endast normalspänning) (vid härledning) Plana tvärsnitt förblir plana Små deformationer vid belastning

Balk - 2D böjning M M -- Tyngdpunktslinje M M

Balk 2D Utskuren balkdel - böjning Deformation Spänning

Balk - 2D böjning Samband rektangulära tvärsnitt (utan härledning) M h h b Max drag/tryckspänning: σ = M 6 b h 2

Böjning: Transversella laster på en balk Konsolbalk Q F Q F 3 Punkt böj Fördelad last F L

Fritt upplagd rektangulär balk: Spänningar F h =höjd L b = bredd Ovankant Underkant <0: tryck σ = M 6 b h 2 ovan 3F L 2 2bh 3F L under 2 2bh >0: drag

Böjning Effektiva tvärsnittsareor: Mått: I = Yttröghetsmoment 3 bh I 12 I b 3 h 12 h =höjd b = bredd b >h

Böjning av fritt upplagd balk: Utböjning under lasten ud 3 FL 4Ebh Q 3 F L Typiskt mått för maximal utböjning: u = L/400

Stabilitet Instabilitet Stabil - om stången utsätts för en liten störning i sidled strävar kraften till att återföra pelaren till ursprungsläget Instabil - om stången utsätts för en liten störning i sidled påskyndar kraften att stången faller

Stabilitet Instabilitet P P F F L q d=ql

Stabilitet Instabilitet Friläggning + Momentjämvikt Allmänt: -k d L+P d+f L=0 Om F=0: -k d L+P d = 0 ; (P-kL) d =0 d =0 (ingen deformation) eller P=kL (fjäderstyvheten längden)

Stabilitet Instabilitet Stabilt om P < kl Kraften i fjädern ger moment som förmår hålla emot moment pga P Instabilt om P > kl Kraften i fjädern ger ej tillräckligt moment för att hålla emot moment pga P Kritisk last för P=kL =P cr Kraften i fjädern ger ett moment som exakt balanserar momentet pga P

Stabilitet Styvhet Styvheten (i sidled) F/d =k-p/l, men normalkraften i stången, N=-P, F/d=k+N/L Styvheten för systemet beror på normalkraften Dragning => ökad styvhet Tryck => minskad styvhet Instabilt då styvheten = 0

Pelarknäckning Normalkraften i pelare påverkar transversalstyvheten på samma sätt som i exemplet ovan Slanka pelare kan gå till brott trots att materialet beter sig elastiskt (Euler)Knäckning Eng: buckling

Pelarknäckning Allmänt för pelarknäckning P cr 2 EI b L 2 Där b beror på inspännings-förhållanden

Pelarknäckning Knäckningslast P cr 2 bl E I 2 : bl effektiv knäckningslängd b 2.0 1. 0 0. 7 0. 5

Pelarknäckning Knäcknings fall 1: Knäcknings fall 3: Knäcknings fall b 2 b 0. 7 b 0. 5 4 :

Pelarknäckning Förutsättningar Små deformationer Initiellt rak Centriskt tryck Jämvikt i deformerat tillstånd 2:a ordningens teori, Eulerknäckning, linjär buckling,

Pelarknäckning Den kritiska lasten kan beräknas Utböjningen vid knäckning kan inte beräknas ( oändligt stor ) Utböjningsformen vid knäckning kan beräknas Form=mod (eng. Mode)