Blanchard kapitl 16-17 17 Förväntningar och stabilisringspolitik 16-1 Konsumtion Förväntningarnas roll för f r konsumtion och invstring. Förväntningar i -LM modlln. Mr om stabilisringspolitik. Modrn tori för f r vad som bstämmr konsumtionn börjad utvcklas påp 50-talt. Milton Fridman prmanntinkomsttorin Franco Modigliani livscykltorin. Kap 16-17 sid. 1 Snast uppdatrad 21 april -10 Kap 16-17 sid. 2 Dn förutsnd f konsumntn Om n konsumnt har tillgång till n prfkt kapitalmarknad bstäms tt hushålls konsumtionsutrymm av dn totala förmf rmögnhtn (total walth) ) som bstår r av: Finansill och ral förmf rmögnht V F (nonhuman walth),, dvs. summan av finansill förmf rmögnht och fasta gndomar (hus/lägnht) minus vntulla skuldr. Hnns humankapital V H (human walth), dvs. summan av alla (diskontrad till ralräntan r t i t - π t ) nutida och framtida arbtsinkomstr och bidrag YLt+ 1 Tt + 1 YLt+ 2 Tt + 2 YLt+ s Tt + s VH YLt Tt + + +... = s 1 rt ( 1 rt ) ( 1 rt 1) + + + + s= 0 ( 1+ rt + s ) Om n konsumntn är r prfkt förutsnd f har tillgång till n prfkt kapitalmarknad bord dn totala förmf rmögnhtn, int dn nuvarand inkomstn, bstämma konsumtionsnivån. n. Ct = C( VF + VH ) Ofta antas att konsumntn önskar n jämn j konsumtion. Vid konstant ränta är C t = r(v F +V H ) är r dn högsta h konsumtion som kan hållas h för f vigt om int skuldn ska xplodra. Man lvr på p (dn implicita) avkastningn av sitt kapital, mn ätr int av dt. Kap 16-17 sid. 3 Kap 16-17 sid. 4 Ett räknxmplr Antag att nuvarand arbtsinkomst inkomst är Y Lt. I framtidn förväntas n konstant arbtsinkomst Y L och konstanta räntor r r. Värdt påp humankapitalt är r dåd Lt YL YL VH = YLt + + +... 2 1+ r 1+ = Y + ( r) L s s= 1 ( 1+ r) L Y = YLt + r Humankapitalt ökar i Y Lt och Y L mn minskar i r. Y 1
Konsumtionstori Inkomst, förvf rväntningar och konsumtion Prmanntinkomsthypotsn och livscykltorin sägr s att n konsumnt väljr v n konsumtion sås att, givt förmf rmögnht och framtida inkomstr, konsumtionn kan hållas h ungfär r konstant övr hla planringshorisontn. Enligt torin ska dåd Individr som förvf rväntar sig ökand inkomstr låna. l Individr som förvf rväntar sig falland inkomstr spara. Torin byggr påp rationlla individr, tillgång till kapitalmarknadr där d r d kan låna l llr spara sås myckt d vill till samma ränta r för f r in och utlåning, Ingn osäkrht. Mr ralistiska antagandn om osäkrht, imprfkt rationalitt och imprfkta kapitalmarknadr ldr till att nuvarand inkomstr får f r störr btydls Ct = C(total förmögnht t, YLt Tt ) Som vi stt påvrkar p förvf rväntningarna konsumtionn påp flra sätt. s Förändrad F förvf rväntningar om framtida inkomstr, ralräntor (ränta inflation) och transfrringar (skattr och bidrag) förändrar humankapitalt och därmd d konsumtionn. Förändrad förvf rväntningar om framtida räntor, r vinstr mm påvrkar värdt v av dn finansilla och rala förmögnhtn och därmd d konsumtionn. Dtta kallas ibland psykologi, mn är r ju fullständigt rationllt i n värld v md ofullständig information. Kap 16-17 sid. 5 Kap 16-17 sid. 6 Slutsatsr 16-2 Invstringar Konsumtionn påvrkas p normalt mindr än n 1 till 1 av förändrad inkomst (marginll konsumtionsbnägnht mindr än n 1). Tmporära ra inkomstförändringar, ndringar, t.x, vid normala nd- llr uppgångar i konjunkturn ldr till konsumtionsförändringar ndringar som är r mindr än n inkomstförändringarna. ndringarna. Ju mr prmannt in inkomstförändring ndring kan antas vara dsto mr bör b r dn påvrka p konsumtionn. En hlt prmannt inkomstförändring ndring kan förvf rväntas påvrka p konsumtionn ungfär r 1 till 1. Konsumtionsnivån n kan förändras f (kraftigt) utan att inkomstn förändras f om förvf rväntningarna förändras. f Framåtblickand förtag f md tillgång till välfungrand v kapitalmarknadr invstrar om invstringsvaran gnrar mr vinstr undr sin livstid än n vad dn kostar. Md andra ord: Är r nuvärdt av vinstrna högr h än n prist? En maskin dprcirar, förlorar f produktionskapacitt (llr krävr mr srvickostnadr) övr tidn. Låt t oss ign anta n konstant dprciringstakt, δ,, som mätr m hur stor dl av produktivittn (användbarhtn) ndbarhtn) n maskin förlorar f pr år. Rimliga värdn v för f δ är r mllan 4 och 15% för f r maskinr och mllan 2 och 4% för f r byggnadr. Kap 16-17 sid. 7 Kap 16-17 sid. 8 2
Nuvärd av vinst A nklt spcialfall Låt Π t btckna förvf rväntad vinst pr nht kapital (pr maskin) i tidpunktn t. Antag att n maskin installras i tidpunkt t för r att gnrra sin första f vinst i tidpunkt t+1. I tidpunkt t+1 är r dn förvf rväntad vinstn Π t+1. I tidpunkt t+2 finns (1-δ) ) nhtr kvar sås dn förvf rväntad vinstn blir då d (1-δ) Π t+2. I tidpunkt t+3,, finns (1-δ) 2 nhtr kvar och dn förvf rväntad vinstn blir (1-δ) 2 Π t+3. I tidpunkt t+s är r dn förvf rväntad vinstn (1-δ) s- 1 Π t+s. Nuvärdt av vinstn stt från n tidpunkt t, btcknat V t, blir dåd dn diskontrad summan av alla dssa vinstflödn 2 1 1 δ ( 1 δ ) V = Π t+ 1 + Π t+ 2 + Π t+ 3 1 + r ( 1 + r ) ( 1 + r t+ 1 ) ( 1 + r ) ( 1 + r t+ 1 ) ( 1 + r t+ 2 ) Πt t t t Om vi nu tänkr t påp Π t som dn gnomsnittliga vinstn pr maskin i hla konomin sås är r dt rimligt att anta att invstringarna ökar i nuvärdt av dssa vinstr It = I ( V Π t ) Kap 16-17 sid. 9 Antag att framtida vinstr och räntor r förvf rväntas vara som idag, dvs Π t+s = Π t. Då får r vi 2 1 (1 δ ) (1 δ ) VΠt = Π t + Π 2 t + Π 3 t 1 + r (1 + r) (1 + r) Πt = r + δ Diskontrad nuvärdt av vinstrna ökar i vinstn pr priod och minskar i räntan. r Eftrsom invstringarna ökar i nuvärdt kommr dssa att öka i vinstn och minska i räntan. r Kap 16-17 sid. 10 Lönsamht och Cash Flow Nuvarand rspktiv förvf rväntad vinstr Lönsamht (Profitability)) avsr dn diskontrad nuvärdt av dn förvf rväntad vinstn i förhf rhålland till anskaffningsprist påp kapitalt. Löpand inkomstr llr Cash flow avsr dn nuvarand vinstn llr dn löpand l flödt av inkomstr. Dssa faktorr tndrar att samvarira. Som vi stt påvrkas p invstringarna av förvf rväntad framtida vinstr. I praktikn påvrkar p dock också löpand vinstr invstringsnivån n (jämf mför r rsonmangt on konsumtion ovan). Vi skrivr dt som (lit annorlunda notation jfr m Blanchard) It = I ( V Π t ( Π ), Πt ) ( +, + ) Varför? En förklaring är att förtagn int har tillgång till prfkta kapitalmarknadr. Enklar och billigar att invstra gna vinstmdl än att låna på kapitalmarknadn,, t.x. på grund av asymmtrisk information. Kap 16-17 sid. 11 Kap 16-17 sid. 12 3
Invstringar och Vinstr Invstringar och aktimarknadn Förändringar i vinstnivå och invstringsnivå i USA, 1960-2000 Obsrvation: Löpand vinstr och invstringar tndrar att samvarira. Enligt dn sås kallad Tobins q modlln finns dt tt nära samband mllan aktimarknadn och invstringsnivån. n. Logikn i Tobins rsonmang är r följand: f Aktiprist talar om hur myckt marknadn värdrar v rdan installrat kapital i förtagt. f Hur myckt vinstr kapitalt förväntas gnrra i framtidn. Om aktiprist är r högr h än n inköpsprist för f r kapital bör b förtagt invstra, annars int. Kvotn mllan värdt v av total aktistock och åtranskaffningsprist påp kapitalt kallas Tobins q. Högt Tobins q bör b r lda till höga h invstringar och vic vrsa. Kap 16-17 sid. 13 Kap 16-17 sid. 14 Invstringar och Tobins q. 16-3 Konsumtionns och Invstringarnas variabilitt (volatilitt( volatilitt) Tobins q och invstringar i USA Årliga förändringar, f 1960-1999 1999 Obsrvation: Tobins q och invstringsflödt tndrar att samvarira röra sig åt samma håll. Aktiprisförändringar kommr för invstringsförändringarna. Kap 16-17 sid. 15 Årlig förändring i invstringsflödt (vänstra skalan) Årlig förändring i Tobins q laggad tt år (högra skalan) Invstringarna är r mr volatila än n konsumtionn. Konsumntrna tndrar att öka konsumtionn mindr än n tt-till till-tt när n r inkomstn går g r upp. Invstringarna å andra sidan, kan öka mr än n tt-till till-tt när n r försf rsäljningn ökar. Konsumtionn är r n störr dl av aggrgrad ftrfrågan än n invstringarna. Konsumtion och invstringar samvarirar för f r dt msta. D båda b komponntrna bidrar ungfär r lika myckt till fluktuationr i aggrgrad ftrfrågan och produktionn övr tidn. Kap 16-17 sid. 16 4
Procntu<ll förändring i konsumtion och invstringar sdan 1960 Obsrvation: Mätt som procntulla förändri<<ngar är variabilittn btydligt störr för invstringar än för konsumtion. Konsumtionns och invstringarnas volatilitt 17-1 Förväntningar, konsumtion och invstringar Förväntningar Förmögnhtsvärdn Bslut Framtida inkomst ftr skatt Framtida Ralräntor Framtida utdlningar Framtida Ralräntor Framtida nominlla räntor Förmögnht i form av humankapital (human walth) Finansill förmögnht Aktir Obligationr Konsumtion Framtida vinstr ftr skatt Framtida Ralräntor Nuvärd av framtida vinstr ftr skatt Invstringar Kap 16-17 sid. 17 Kap 16-17 sid. 18 En förvf rväntningsutvidgad -LM LM-modll Förväntningar i -rlationn Konsumtions- och invstringsbslut bror påp om framtidn. Låt t oss försf rsöka formalisra dtta. I vår v r tidigar varumarknadsjämvikt mvikt påvrkad p räntan r i aggrgrad ftrfrågan via invstringarna. I n mr ralistisk modll md flra priodr är r dt ralräntan r i - π som påvrkar p invstringarna. Invstringarna bror också på framtida räntor, r n ökning av räntan r minskar invstringarna mr om också förväntad framtida räntor r ökar. På samma sätt s bror båd b invstringar och privat konsumtionn påp såväl l produktionn/inkomstn idag som i framtidn. Vår r tidigar (varumarknadsjämvikt mvikt för f r n slutn konomi) sa att Y = C+ I + G. Låt t oss dfinira aggrgrad (privat) ftrfrågan A(.) C(.) + I(.), där r (.) btydr att variabln bror påp något ännu ospcificrat. Vi kan dåd skriva -rlation som Y = A(.) + G. Låt t oss nu diskutra vad som ska rsätta punktrna i A(.). Kap 16-17 sid. 19 Invstringarna bror påp räntor idag och i framtidn. Invstringar och privat konsumtion bror påp produktion/inkomst idag och i framtidn. Vi kan inkorporra dtta i dn aggrgrad ftrfrågan Kap 16-17 sid. 20 Y = A( Y, T, r, Y', T' r' ) + G ( +,, +,, ) där Y, T, r är r indikrar förvf rväntad framtida produktion/inkomst, skatt och ränta. Tcknn indikrar hur ftrfrågan förändras f när n r rspktiv argumnt förändras. Y llr Y ' A T llr T ' A r llr r ' A 5
Förväntningar i -rlationn Förväntningar i -rlationn Dn nya -kurvan Givt konstanta na om framtida räntor och produktion/inkomst, så ldr n minskning i dn rala räntan idag till n ökning i invstringarna och därmd i dagns produktion. -kurvan är ndåtlutand som tidigar. Kap 16-17 sid. 21 Y = A( Y, T, r, Y ', T ' r ' ) + G ( +,, +,, ) Ränta innvarand priod, r Y ', G T, T ' r ' Produktion i innvarand priod, Y kurvan är r brantar än n tidigar. Md andra ord, n sänkning s av räntan r i innvarand priod ganska litn ffkt påp produktion/inkomst. Varför? r? 1. kurvan är r ritad för f givna (konstanta) förvf rväntningar. Att bara ändra räntan r i innvarand priod har dåd små ffktr påp invstringarna. 2. Multiplikatorn är r litn ftrsom om nbart inkomstn i innvarand priod ökar sås ökar int konsumtionn särskilt myckt. Kap 16-17 sid. 22 Skift i förvf rväntningarna LM kurvan md Dn nya -kurvan Förändrad om framtida produktion/inkomst, skattr och/llr räntor påvrkar ftrfrågan rdan idag. En ökning i förväntad framtida skattr llr i förväntad framtida räntor skiftar -kurvan till vänstr. En ökning av förväntad framtida produktion/inkomst skiftar kurvan till högr. Effktn av skift i T och G är som tidigar. Kap 16-17 sid. 23 Y = A( Y, T, r, Y ', T ' r ' ) + G ( +,, +,, ) Ränta innvarand priod, r Y ', G T, T ' r ' Produktion i innvarand priod, Y LM - kurvan påvrkas p int alls av att vi inkludrar i modlln. Varför? r? Altrnativkostnadn av att hålla h pngar i plånbokn bror bara på dagn ränta, int framtida räntor. r Eftrfrågan påp pngar bror bara påp dagns transaktionsbhov, int framtida. Kap 16-17 sid. 24 M P = YL( i) Mn, i LM-kurvan ingår r dn nominlla räntan, r int dn rala. Inflation ökar altrnativkostnadn av att hålla h pngar, ävn om ralräntan int skull påvrkas. p 6
17-2 Kap 16-17 sid. 25 Pnningpolitik md En ökning av pnningmängdn ngdn minskar dagns nominalränta, nta, i.. Hur myckt ralräntan r fallr bror på: p Hur aktörrna påp d finansilla marknadrna förändrar sina förvf rväntningar om inflationn. En ökning av pnningmängdn ngdn kan också påvrka förvf rväntningar om framtida ralräntor. Hur, bror på: p Hur aktörrna ändrar sina förvf rväntningar om framtida nominalräntor ntor och framtida inflation. r = i - π r' = i' - π' Dn nya -LM LM-modlln LM-kurvan är dnsamma som tidigar och alltså uppåtlutand och kurvan är ndåtlutand. Där och LM kurvorna korsar varandra är båd varumarknadn och pnning-marknadn i jämvikt. Kap 16-17 sid. 26 -LM md Ränta innvarand priod, r Produktion i innvarand priod, Y : Y = A( Y, T, r, Y', T', r' ) + G LM: M = YL( r) P LM Pnningpolitik md oförändrad Vad händr h md produktion och ränta r om M ökar utan att na ändras? Eftrsom -kurvan är brant blir ffktn på produktion litn. Ränta innvarand priod, r Y 0 Y 1 Produktion i innvarand priod, Y LM M ökar Pnningpolitik md förändrad f Vad händr h om dn sänkta räntan r ldr till om lägr l räntor och högr h produktion i framtidn? -kurvan skiftar utåt om förväntad framtida ränta fallr och/llr förväntad framtida produktion/inkomst ökar. Effktn på produktion blir stor. Ränta innvarand priod, r Y ökar, r minskar Y 0 Y 1 Produktion i innvarand priod, Y LM M ökar Kap 16-17 sid. 27 Kap 16-17 sid. 28 7
Rationlla förvf rväntningar Rationlla förvf rväntningar i Makrotorin När r individrna i n modll har förvf rväntningar som är framåtblickand och som stämmr md vad som i gnomsnitt händr h i modlln kallas dt rationlla (rational xpctations). T.x. om modlln sägr s att när n r riksbankn ökar pnningmängdn ngdn sås stigr framtida produktion, sås ska individrna ins dtta i sin förvf rväntningsbildning. Ett krav påp att modlln ska hänga h samman logiskt. Rationlla förvf rväntningar är r rimlig utgångspunkt ävn om dn kansk int alltid stämmr xakt. Ett bättr b altrnativ är r svårt att hitta. Kap 16-17 sid. 29 Fram till 1970-talt modllrads oftast som: Exogna, sk. Animal spirits. Enligt Kyns var na viktiga för f r konomiska utfall mn d förklarads f int i modllrna. Bakåtblickand (adaptiv( adaptiv) ) llr konstanta. Antagt att individrna har rationlla är r nu dt allra vanligast och införandt av dtta i makrokonomisk tori är n av d viktigast förändringarna f undr d snast 25 årn. Kap 16-17 sid. 30 17-3 Finanspolitisk md På kort sikt har vi i tidigar förlf rläsningar stt att n minskning av offntliga sktorns budgtundrskott ldr till tt fall i produktionn. På mdllång sikt har vi också stt att ffktn på produktionn försvinnr, f mn räntan r går g nr och invstringarna går g r upp. På lång sikt ldr högr h invstringar till n störr kapitalstock och därmd d till högr produktion. Finanspolitisk md En minskning av budgtundrskottt bör lda till att om lägr räntor, r mr invstingrar och högr framtida produktion/inkomst. Dtta n positiv ffkt påp dagns produktion gnom att dt ökar konsumtion och invstringar. När r rgringn minskar budgt undrskottt får f r vi därmd två ffktr, Ökningn i T och/llr minskningn i G skiftar -kurvan till vänstr. D mr positiva förvf rväntningarna om framtidn skiftar - kurvan till högr. h Kap 16-17 sid. 31 Kap 16-17 sid. 32 8
Dirkta ffktr av n finanspolitisk sanring När r fungrar finanspolitisk xpansion stimulrand? Vad händr h md produktionn ftr n finanspolitisk sanring? Om na om framtidn förändras när budgtn förstärks är dt int säkrt att d dirkta ngativa ffktrna dominrar. Produktionn kan faktiskt öka och arbtslöshtn falla! Ränta innvarand priod, r LM Y ökar, r minskar T ökar, G minskar Produktion i innvarand priod, Y Sänkta skattr och ökad transfrringar kan lda till förvf rväntningar om högr h skattr och/llr lägr l transfrringar i framtidn. Undr vissa omständightr kan dssa ffktr hlt ta ut varandra o konsumtionn påvrkas int alls. Dtta kallas Ricardiansk Ekvivalns. I praktikn har vi dock normalt int fullständig Ricardiansk kvivalns. Varför? r? Kap 16-17 sid. 33 Kap 16-17 sid. 34 När r fungrar finanspolitisk xpansion stimulrand?:2 Vrkar i data som ökad budgtundrskott och högr offntlig konsumtion INTE stimulrar ftrfrågan om statsskuldn är r för f r stor och budgtundrskottt för f r stort. Trolig orsak är r att osäkrhtn och om framtida åtstramningar förstärks. rks. Kap 16-17 sid. 35 9