Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2012

ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2012

BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation BTAB Kommunfullmäktige Revision Bygg och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Kommunens samlade verksamhet består förutom av kommunen; koncernföretag och uppdragsföretag. Ett koncernföretag definieras som en juridisk person där kommunen har ett bestämmande (minst 50 % ägarandel) eller betydande (minst 20 % ägarandel) inflytande. Uppdragsföretag definieras som juridiska personer där kommunen äger en mindre del (samägda) eller där verksamheten bedrivs på entreprenad av större omfattning. Näringslivsutskottt Socialutskott Koncernföretag Ägarandel Bräcke Teknik i likvidation AB (BTAB) 100 % Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Vattenbrukscentrum i Norr Aktiebolag Jämtlands Räddningstjänstförbund Länstrafiken i Jämtlands län Förenade småkommuners försäkringsaktiebolag (FSF) Kommunala entreprenader Utlagd verksamhet Avtalstid och möjlig förlängning Revsunds Transport AB Renhållning och slamtömning 070101 111231, ett års förlängning NCC AB Yttre skötsel och vinterväghållning 110401 150331, ett års förlängning Sundsvall Energi AB Förbränning av sopor 060101 101231, två års förlängning E.on AB Drift fjärrvärmeanläggningar Bräcke och Kälarne 100801 130731, två års förlängning Sundfrakt AB Transport av hushållssopor till förbräningsanläggning 070101 101231, två års förlängning ISS Industriservice AB Ledningsspolningar 110101 151231, ett års förlängning Förvaltningsorganisation Kommunchef Stab Bygg/miljöavdelning Social/Utbildningsavdelning Näringsliv/ Utvecklingsavdelning Teknik/Infrastrukturavdelning 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE:... 4 KOMMUNENS VISION... 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 6 JÄMFÖRELSER ÅREN 2007... 18 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING... 19 MILJÖREDOVISNING... 23 BUDGETUTFALL... 24 RESULTATRÄKNING... 25 BALANSRÄKNING... 26 FINANSIERINGSANALYS... 27 NOTER... 28 INVESTERINGSREDOVISNING... 36 INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT... 37 KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND... 38 BRÄCKE TEKNIK I LIKVIDATION AB... 38 BIOKOMPOSITUTVECKLINGSCENTER I BRÄCKE AB... 38 JÄMTLANDS GYMNASIUM... 38 SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN... 39 VATTENBRUKSCENTRUM NORR AB... 39 JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND... 40 KOMMUNFULLMÄKTIGE... 41 REVISION... 42 KOMMUNSTYRELSEN... 43 POLITISK ORGANISATION... 43 GEMENSAMMA ANSLAG... 44 KOMMUNLEDNING... 45 NÄRINGSLIVS OCH UTVECKLINGSAVDELNINGEN... 48 TEKNIK OCH INFRASTRUKTURAVDELNINGEN... 52 STABEN... 56 SOCIAL OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN... 60 BYGG OCH MILJÖNÄMND... 74 POLITISK ORGANISATION... 74 BYGG OCH MILJÖAVDELNINGEN... 75 VALNÄMND... 77 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND... 78 REDOVISNINGSPRINCIPER... 80 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 81 NÅGRA FAKTA OM BRÄCKE KOMMUN... 82 3

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE: Bäste kommuninnevånare. Nu är det dags att redovisa resultatet för års verksamhet i Bräcke Kommun. Bräcke kommun visar ett negativt resultat på 9,8 miljoner kronor. Vid avstämning mot balanskravet redovisar kommunen ett positivt resultat på 3,2 miljoner kronor. Det är åttonde året i rad som Bräcke kommun redovisar positivt resultat mot balanskravet. Poster som hanterats utanför balanskravet, med hänvisning till synnerliga skäl är, avsättning till deponier 11,8 mkr, förändrad ränta pensioner 1,9 mkr samt en intäkt +0,7 mkr från Bräcke Teknik i likvidation AB. Förutsättningarna i kommunplanen var att kommunens ekonomiska mål skulle visa ett resultat på 6,5 miljoner kronor, vilket inte uppnås. I procent var budgeterat resultat 98,5% och redovisat resultat 99,3%. Verksamheter som visar större avvikelser mot budget är social och utbildnings avdelningen samt engångskostnader för teknisk verksamhet. I resultatet finns även en nedskrivning av Hemgården i Kälarne med. Däremot har mycket glädjande andra mål uppnåtts. Sjukfrånvaron har minskat, målet var att sjukfrånvaron högst skulle vara 6,5 %, och resultatet blev 5,68 %. Målet för elförbrukningen var att den skulle minska med 2 %, resultatet blev en minskning med 7,7 %. Ett mål som inte uppfyllts under året är antalet långa sjukfall, målet var en minskning med 10 %, resultatet visar däremot att de ökat med 6,7 %. Befolkningsutvecklingen i kommunen visar på ett negativt resultat, 1231 var befolkningstalet 6 750 personer, en minskning under året med 135 personer. Investeringar i kommunen uppgår till 18.2 mkr av budgeterat 23,8 mkr. Det är positivt att de planerade investeringarna genomförs inom verksamhetsåret, och att en mindre del då behöver ombudgeteras till nästa år. En större investering som blev färdigställd under var den efterlängtade planskilda korsningen i Bräcke. Jag vill rikta ett stort tack till alla anställda i Bräcke kommun som tillsammans bidragit till att kommunen även kan redovisa ett positivt ekonomiskt resultat. 4

KOMMUNENS VISION Kommunfullmäktige har, i oktober, antagit en vision för Bräcke kommun (kf 55/). Bräcke kommuns vision; I Bräcke kommun lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service. Den starka framtidstron gör att vi tar de initiativ som krävs för att alla ska få en bra tillvaro. Samverkan är ett honnörsord. Läget mellan Östersund och Sundsvall med goda kommunikationer bland annat, gör våra bygder attraktiva att bosätta sig i. Vi hälsar alla välkomna till oss och att delta i det rika fritids och kulturlivet. Sammanfattning I framtidens Bräcke kommun: ökar befolkningen ökar näringslivet ökar välbefinnandet 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsen i Bräcke kommun får härmed avge redovisning för. Kommunen Bräcke kommun redovisar för ett negativt resultat på 9,8 miljoner kronor. Årets resultat efter avstämning mot det lagstadgade balanskravet är 3,2 miljoner kronor. Hänsyn har då tagits till jämförelsestörande poster som beslutats bedömas utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl omfattande en preliminär avstämning avseende likvidationen av Bräcke Teknik i likvidation AB (+ 0,7 miljoner kronor), en korrigering avseende avsättning till sluttäckning av deponier (11,8 miljoner kronor) samt en justering med anledning av förändringen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen RIPS07 (1,9 miljoner kronor). Årets resultat innebär att kommunen inte klarar det finansiella målet. Verksamheternas nettokostnad inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, har uppgått till 99,3 procent. Årets resultat blev 16,3 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet, då jämförelsestörande poster är inkluderade. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar totalt ett underskott på 12,2 miljoner kronor jämfört med budget. De stora avvikelserna finns främst inom teknik och infrastrukturavdelningen, social och utbildningsavdelningen samt staben. Gemensamma anslag som förvaltas av kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 0,1 miljoner kronor. De största positiva avvikelserna är färdtjänsten och räddningstjänsten. Större negativa avvikelser är gymnasieförbundet och länstrafiken. Bygg och miljönämnden redovisar totalt ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Finansieringen redovisar en positiv avvikelse på 8,4 miljoner kronor då jämförelsestörande poster exkluderats. De största avvikelserna utgörs av högre skatte och statsbidragsintäkter, justeringar av POpålägg, högre räntekostnader, högre pensionskostnader samt en nedskrivning av fastigheten Hemgården i Kälarne. Övriga verksamheter inom kommunen redovisar mindre avvikelser. Nedan visas fördelningen av avvikelsen mellan utfall och budget för verksamheterna (tkr): Kommunfullmäktige pol org 82,0 Revision 14,0 Valnämnd 4,0 Överförmyndarnämnd 98,0 Kommunstyrelsen 12 208,0 Gemensamma anslag 101,0 Bygg och miljönämnden 443,0 Skatter, finans, centrala poster 4 614,0 Totalt 16 284,0 Årets investeringsbudget inklusive ombudgeteringar från har uppgått till 23,8 miljoner kronor. Under året har 18,2 miljoner kronor upparbetats. På grund av att investeringar inte färdigställts kommer 5,9 miljoner kronor att begäras ombudgeterade till 2012. Budgeten har överskridits med 0,3 miljoner kronor. När det gäller kommunens övergripande verksamhetsmål inom området personal, har målet om sjukfrånvaron uppnåtts. Däremot har målet om att långa sjukfall ska minska med 10 procent, inte uppnåtts. Inom området miljö är måluppfyllnad avseende utsläppen av koldioxid osäker. Målet att elförbrukningen ska minska med två procent per år har uppnåtts. Utvärderingen av måluppfyllelsen avseende de 60 verksamhetsspecifika målen i kommunplanen är enligt följande: 31 mål har uppnåtts 19 mål inte har uppnåtts 10 mål har inte utvärderats God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har ett mål som är av betydelse för att uppfylla kriterierna för god ekonomisk hushållning. Därutöver har det utarbetats verksamhetsmål av kommunövergripande karaktär som syftar till att vara vägledande för verksamheternas arbete. Verksamhetsmålen har indirekt en positiv inverkan på kravet om god ekonomisk hushållning. 6

Finansiellt mål 1. Verksamheternas nettokostnad inklusive finansiella poster får uppgå till maximalt 98,5 procent av kommunens skatte och statsbidragsintäkter. Det innebär att kommunen budgeterar ett ekonomiskt resultat på 6,5 miljoner kronor för, vilket motsvarar 1,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Vid uppföljning av verksamheternas nettokostnad inklusive finansiella poster ska poster som hanteras utanför balanskravet exkluderas. I kommunens skatteoch statsbidragsintäkter inkluderas den kommunala fastighetsavgiften. Syftet är att uppföljningen årligen genomförs på samma sätt. Verksamheternas nettokostnad inklusive finansiella poster har uppgått till 99,3 procent. Målet är ej uppnått. Verksamhetsmål Sammanställning kommunövergripande mål Inom områdena personal och miljö har kommunen följande inriktningsmål med tillhörande kommunövergripande effektmål: Inriktningsmål Kommunövergripande effektmål med nyckeltal/volymtal Mätmetod Utfall 111231 Personal Personalens hälsa och trivsel är god 1. Sjukfrånvaron ska minska och inte överstiga 6,5 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. (6,33 % ) 2. Antalet långa sjukfall (60 dagar eller mer) ska minska med 10 % jämfört med (31 stycken ). Sjukfrånvaro per den 31/8 och 31/12. Antalet långa sjukfall per den 31/8 och 31/12. Sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid den 31/12 uppgår till 5,68 %. Målet är uppnått Antalet långa sjukfall den 31/12 är 33 stycken. Det innebär en ökning med 6,7 % jämfört med. Miljö Kommunen ska bidra till att utsläpp av koldioxid minskar. 1 Energianvändningen minskar Utsläppen av koldioxid ska minska med 15 % fram till år 2015, jämfört med 2004 (39 200 ton CO 2 2004). Kommunens totala elförbrukning, exklusive industrilokaler och bostäder, ska minska med 2 % per år. 2 Beräkningen av utsläppsmängder per den 31/12. Beräkningen görs av Energikontoret för Jämtlands län. Statistik finns tillgänglig först efter 30 september för året innan. Total elförbrukning per den 31/12 exklusive industrihus. Jämförelse med. Målet är ej uppnått. Beräknad utsläppsmängd per den 31 december var 31 903 ton. Det är en minskning med 18,5 procent sen 2004. Förutsättningarna för att nå målet är goda. Elförbrukningen har under uppgått till 9 020 MWh. Motsvarande elförbrukning var 9 777 MWh. Elförbrukningen har minskat med drygt 7,7 %. Målet är uppnått. 1 Inriktningsmålet med tillhörande kommunövergripande effektmål avser de totala koldioxidutsläppen i hela Bräcke kommun. 2 Det kommunövergripande effektmålet avser den totala elförbrukningen inom ramen för kommunens verksamhet. 7

Balanskravet Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Vid beräkning av balanskravet ska bland annat realisationsvinster frånräknas. I balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Enligt balanskravet ska negativa resultat återställas senast tre år efter det att resultatet uppkommit. Kommunfullmäktige får dock besluta att inte reglera ett negativt resultat om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl ska omfatta både budget och utfall. Exempel på synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader av engångskaraktär i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har beslutat att hantera de underskott som uppstår i samband med likvidationen av bostadsbolaget utanför balanskravet. Under har en preliminär avstämning av likvidationen gjorts och likvidatorn har efter överenskommelse med kommunledning inbetalat 700 tusen kronor till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i juni att en ny beräkning, avseende sluttäckningen av deponierna i Kälarne och Bräcke, ska göras och att den bedömda utgiften för ska redovisas som en avsättning per 1231. Enligt beslutet ska avsättningen hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl (kf 30/). I liggande förslag till årsredovisning föreslås att den förändrade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen RIPS07 hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl. Skälet till hanteringen är den stora skillnaden i tidshorisonter mellan åtagandet och balanskravets regelverk. En avstämning mot balanskravet per den 31 december visar ett överskott med 3,2 miljoner kronor. Det innebär att det inte finns något underskott som behöver återställas. Resultatutredning (mkr) 2009 Resultat enligt resultaträkning 11,1 0,1 9,8 Realisationsvinster 0,6 Kommunbidrag Bräcke Teknik i likv. AB 14,0 Nedskrivn aktieinnehav Bräcke Tekn i likv. AB 2,5 Prel avstämning Bräcke Teknik i likv. AB 0,7 Reglering av banklån Pilgrimstad FH 3,2 Förändrad diskonteringsränta pensionsskuld 1,9 Uppbyggnad av pensionsreserv 1,0 Korrigering avsättning till deponier 11,8 Resultat enligt balanskravet 5,1 2,0 3,2 Omvärldsbevakning Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket svag under slutet av i stora delar av Europa. Det är alltjämt den stora skuldkrisen i södra Europa som är den främsta anledningen till den svaga ekonomin. Två aspekter av skuldkrisen är intressanta att nämna. Å ena sidan har krisen inneburit att ett stort antal länder har 8 fått sänkta kreditbetyg av ledande ratinginstitutioner. Å andra sidan innebär två års intensivt arbete att risken för spridningseffekter, vid en eventuell kollaps i något land, minskat. Konjunkturinstitutet bedömer att skuldkrisen kommer att klaras upp under ordnade former. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör samma bedömning när de konstaterar att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis ökar. Trots ovanstående bedöms det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen i Sverige vara som svagast under vinterhalvåret /2012. De svenska förutsättningarna bedöms dock vara relativt goda från 2014, tack vare en successivt ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan. Konsekvensen blir en ökad sysselsättning som bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 procent 2013 till 6 procent 2015 2016. Utvecklingen på arbetsmarknaden medför att skatteunderlagstillväxten ökar i god takt. BNP bedöms falla från en ökning med 4,5 procent under till 1,3 procent under 2012. Därefter sker en successiv utveckling mot 4 procent till 2015. Riksbanken har sänkt räntebanan med i genomsnitt 30 punkter för perioden 20122014. Det innebär att reporäntan som idag uppgår till 1,5 procent successivt ökar till 2,5 procent under slutet av 2014. Konjunkturläget får till följd att timlöneökningarna under 20132014 förväntas ligga på strax över 3 procent för att därefter stiga mot 4 procent under 2016. Inflationen bedöms uppgå till cirka två procent eller lägre under hela perioden fram till 2016. Skatteunderlagstillväxten i riket steg under med 3 procent, vilket kan betecknas som måttligt. Konjunkturavmattningen minskar tillväxten, men motverkas av två faktorer pensionsinkomsterna ökar när den automatiska balanseringens broms för försvinner samtidigt som grundavdragen inte ökar i samma omfattning som under 2012 som då en höjning skedde. Innebörden av ovanstående faktorer är att skatteunderlagstillväxten förväntas att öka under kommande år, även 2012, och uppgå till 4,7 procent under 2015 och 2016. Bräcke kommuns utveckling Solaris Strukturfondspartnerskapet i Mellersta Norrland beslutade i december att fördela 30 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden till utvecklingsprojektet Solaris. Bräcke kommun är projektägare.

Projektet tar i första hand sikte på tre utvecklingsområden: Utveckla en regional plattform som i sin tur kan bidra till att flera sociala företag utvecklas i regionen. Utveckla ett tidigt och lättillgängligt modersmålsstöd för att underlätta en snabbare etablering för utlandsfödda på arbetsmarknaden. Bidra med inspel och förslag till den pågående socialförsäkringsutredningen. Framförallt när det gäller hur stödet till nollplacerade/utförsäkrade kan förbättras i framtidens socialförsäkringssystem. Projektet inleds 2012, med en mobiliseringsfas under fyra månader, och ska vara avslutat den sista juni 2014. Vattenbrukscentrum i Norr AB Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen ska sälja sina aktier i Vattenbrukscentrum Norr AB (kf 6/). Kommunen har spelat en viktig roll som projektägare i bolagiseringen, men nu är bedömningen att bolaget kan stå på egna ben. Försäljningen förväntas bli slutförd i början av 2012. Regionförbundet Jämtlands län Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan tillsammans med Jämtlands läns landsting och övriga kommuner i länet. Bildandet av förbundet skedde formellt den första januari. Under våren har förbundet tillstyrkts att uppta lån för att överta inventarier, varulager och djur från landstinget. I juni beslutade riksdagen om en ny kollektivtrafiklag. Enligt den nya kollektivtrafiklagen ska ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd sköta myndighetsutövningen om landsting och kommuner bär ett gemensamt ansvar. Kommunfullmäktige har därför beslutat att tillstyrka ett förslag att Regionförbundet Jämtlands län ska vara Regional kollektivtrafikmyndighet i länet (kf 40/). Under hösten har kommunerna och landstinget utrett hur den praktiska överföringen av länstrafiken ska ske. Beslut kommer att ske i början av 2012. Mål och målstyrning Kommunens styrmodell för målstyrning beslutades av kommunfullmäktige år 2008. Under har styrmodellen varit föremål för diskussion och dialog i syfte att vidareutveckla och tydliggöra modellen. Vidareutvecklingen innebär att styrmodellen omfattar (uppifrån och ner) kommunens vision, tre stycken politiskt fastställda verksamhetsplaner som sträcker sig över en mandatperiod samt inriktnings och effektmål i den årliga kommunplanen. Ett första steg har varit en översyn av kommunens vision. Kommunfullmäktige antog i oktober en nyreviderad vision (kf 55/). Tidigare vision var tidsatt till år 2020, vilket har tagits bort i den reviderade visionen. De tre verksamhetsplanerna är: Barn och ungdomsplan Plan för äldre och funktionshindrade i Bräcke kommun Samhällsbyggnadsplan Syftet med planerna är tvådelat: dels att förbättra möjligheterna till en ändamålsenlig politisk styrning och dels att skapa återkommande möjlighet till verksamhetsdialog mellan politik, profession och medborgare. I planerna utarbetas inriktningsmål som ligger till grund för framtagande av effektmål i de årliga kommunplanerna. Under har kommunfullmäktige antagit Barn och ungdomsplan 20122015 (kf 72/) och Plan för äldre och funktionshindrade i Bräcke kommun, 20122015 (kf 73/). Arbete med att utarbeta en samhällsbyggnadsplan för perioden har påbörjats. I syfte att skapa en sammanhängande målstyrningskedja som är relevant ned till enskild medarbetare är ambitionsinriktningen att varje enhet/funktion ska utarbeta lokala arbetsplaner som ytterst beskriver målsättningar och förväntningar på enskild medarbetare Mot bakgrund av ovanstående, är nuvarande bedömning att tidigare strukturplan som gällde under åren 2006 inte är föremål för uppdatering eller revidering. Organisation En omorganisation inom social och utbildningsavdelningen genomfördes inför. Bistånds och LSShandläggare har organiserats direkt under avdelningschef. Två nya enheter har tillkommit; integrationsenhet och HSLenhet. Syftet med omorganisationen är att skapa kortare beslutsvägar inom avdelningen. Under våren beslutade kommunchefen, på delegation, att införa en centraliserad bemanningsenhet som organiseras vid staben. Syftet är att bemanningsenheten ska överta och samordna personalansvaret för timanställda och resursen som tidigare varit placerade vid vård och omsorgsenheten (ks 18/). Kommunchefen beslutade också att slå ihop enheten integration med Ung Integration och organisera den nya enheten inom social och utbildningsavdelningen (ks 18/). 9

Kommunfullmäktige beslutade, efter förfrågan från migrationsverket, om en utökning av mottagandet av ensamkommande asylsökande barn från 10 till 16 stycken (kf 47/). Utökningen kom till stånd under senare delen av. Kommunchefen beslutade i december, på delegation, att skapa en tillväxtavdelning (ks 146/). I tillväxtavdelningen ingår kultur och fritidsenheten, kulturskolan, före detta näringslivs och utvecklingsavdelningen samt informationsfunktionen. Avdelningen organiseras formellt från 2011. Bräcke Teknik i likvidation AB Enligt kommunfullmäktiges beslut (kf 66/2007, kf 122/2007 och kf 8/2008) skulle Bräcke Teknik i likvidation AB vara likviderat senast den 31 december 2009. Merparten av fastighetsbeståndet har övertagits av kommunen eller sålts. Den slutliga likvidationen har fördröjts, främst på grund av en planerad försäljning av Gamla Gellinergården i Gällö, Hemgården i Kälarne samt en fastighet i Sörbygden. Det har saknats köpare och kommunfullmäktige beslutade i december att köpa Gamla Gellinergården och Hemgården för att bedriva egen verksamhet (kf 90/). Kommunfullmäktige beslutade under om en nedskrivning av aktieinnehavet i Bräcke Teknik i likvidation AB med 2,5 miljoner kronor (kf 59/). I samband med årsskiftet /2012 har en preliminär avstämning av slutlikvidationen gjorts, vilket resulterat i en inbetalning till kommunen på 700 tkr. Nedskrivning och avstämning hanteras utanför balanskravet i enlighet med tidigare beslut om likvidationen. Kommunchefen har utsetts till ny likvidator från och med 2011 (ks 170/). Likvidationen förväntas bli formellt klar under 2012. Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik över arbetsmarknadsåret i Jämtland, visar en arbetsmarknad som har utvecklats positivt. Den totala arbetslösheten minskade från i genomsnitt 6 858 personer per månad under till 5 970 under. Det motsvarar 9,4 procent av arbetskraften mellan 1664 år (: 10,7%). I riket var den totala arbetslösheten i genomsnitt 8,6 procent under. Antalet nyanmälda lediga platser ökade från 7 003 stycken under till 7 535 stycken. Den totala arbetslösheten kan delas in i öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Fördelningen i Jämtland under var 4,5 respektive 4,9 procent. Arbetslösheten i gruppen 1824 år uppgick under till 23,2 procent (öppet arbetslösa: 7,0 %; arbetssökande: 16,2 % ). För gruppen utlandsfödda var motsvarande siffror 29,0 procent (öppet arbetslösa: 17,7 %; arbetssökande: 11,3 %). Den totala arbetslösheten i Bräcke uppgick under i genomsnitt till 13,3 procent (öppet arbetslösa: 6,4 %, arbetssökande: 6,7 %), vilket är en minskning med 2,0 procent jämfört med. I gruppen 18 24 år uppgick arbetslösheten till 33,4 procent (öppet arbetslösa: 10,8 %; arbetssökande: 22,6 %). Under var motsvarande siffra 45,7 procent. För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten till 58,6 procent (öppet arbetslösa: 40,5 %, arbetssökande: 16,1 %). Ekonomisk utveckling Årets resultat efter avstämning mot balanskravet är å ena sidan positivt vilket är viktigt, men å andra sidan finns det ett flertal negativa poster i den egna verksamheten som är oroväckande. I den egna verksamheten har kostnaderna inom flera områden blivit väsentligt högre än budgeterat. De största negativa avvikelserna kan härledas till ett högre omsorgsbehov inom hemtjänsten i Bräcke, att insatserna för personlig assistens har ökat som en följd av försäkringskassans hårdare regler och att kostnaderna för ekonomiskt bistånd med anledning av en hög arbetslöshet har ökat. Bostadsverksamheten visar också ett kraftigt underskott, beroende på lägre intäkter och högre underhållsbehov. Inom skol och barnomsorgsverksamheten har kostnaderna för skolmåltider och skolskjutsar blivit högre än budgeterat. Kommunens ITkostnader har dessutom eskalerat, dels på grund av att kommunen gjort en genomlysning av och köpt licenser efter påstötning från Microsoft, dels till följd av ett ökat behov av IThjälpmedel. Det är av stor vikt att merkostnaderna tidigt fångas upp och beaktas för att minska avvikelserna och skapa förutsättningar för en fungerande budgetdisciplin. Det finns även ett antal positiva faktorer som är viktiga att lyfta fram. Investeringsplanen har varit föremål för diskussioner och ligger på en nivå som bedöms rimlig utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Det är även glädjande att en allt större andel av planerade investeringar har slutförts enligt plan. Gymnasieverksamheten har under några år varit väsentligt dyrare än budgeterat, framförallt beroende på att fler elever valt att byta program och därmed genomfört sin utbildning under fyra år istället för tre år. Terminsstarten hösten indikerar en normalisering av nivåerna. Kommunfullmäktige har fattat beslut om försäljning av Hemgården i Kälarne (kf 94/). Beslutet har resulterat i en nedskrivning av det bokförda värdet med 850 tkr, vilket inryms i årets resultat. Kommunens ansökan till Europeiska socialfonden avseende projektet Solaris har fått klartecken att 10

igångsätta mobiliseringsfasen. Fasen ska pågå till sista april 2012 och därefter är förhoppningen att få ett klartecken att genomföra projektet. Ett positivt besked förväntas ge stor effekt på såväl verksamhet som ekonomi på både kort och lång sikt. Befolkningsutvecklingen är fortsatt den största utmaningen för kommunen att hantera. Under de tre senaste åren har det varit starka svängningar i befolkningsutvecklingen, vilket försvårar budgetarbetet och därmed påverkar resultatet. I ett längre tidsperspektiv är en rimlig bedömning en genomsnittlig minskning med ungefär 60 70 personer per år. I resultatet ingår tre stycken jämförelsestörande poster som hanteras utanför balanskravet. I revisionsrapporten för års bokslut påtalades att kommunens avsättning till deponier inte skett i enlighet med god redovisningssed. Kommunen har utrett frågan och kommunfullmäktige beslutade i juni att en ny beräkning ska göras och att den bedömda utgiften för sluttäckningen av deponierna i Kälarne och Bräcke ska redovisas som en avsättning per 1231. Enligt beslutet ska avsättningen hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl (kf 30/). I bokslutet har kostnaden, utöver tidigare avsättningar, bedömts till 11,8 miljoner kronor. I september beslutade Sveriges kommuner och landsting att från 2012 sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen RIPS07. Sänkningen innebär att kommunens resultat för försämras med 1,9 miljoner kronor. Sänkningen påverkar även balansräkningen eftersom kommunens skuld ökar. SKL för ett resonemang (Cirkulär 11:38) kring den resultatmässiga engångseffekt som uppstår, och om den bör belasta balanskravsavstämningen eller inte. Bedömningen som SKL gör är att engångseffekten kan klassificeras som en jämförelsestörande post i resultaträkningen. Eftersom engångseffekten återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande (ca 4050 år) och balanskravets regelverk har ett 13 års perspektiv bör det vara möjligt att inte räkna med dessa kostnader i en balanskravsavstämning. Rådet för kommunal redovisning har yttrat sig och konstaterar att det ligger utanför deras kompetens att uttala sig om tillämpning och tolkning av kommunallagens regler om balanskravet. I liggande förslag till årsredovisning har tjänstemännen bedömt att det är rimligt att följa SKL:s resonemang, vilket innebär att den förändrade diskonteringsräntan hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl. Skälet till hanteringen är den stora skillnaden i tidshorisonter mellan åtagandet och balanskravets regelverk. Det har gjorts en preliminär avstämning avseende slutlikvidationen av Bräcke teknik i likvidation AB. Avstämningen visar att det finns ett överskott i bolaget och därför har det beslutats att överföra 0,7 miljoner kronor till kommunen. Befolkning Den 31 december hade Bräcke kommun 6 750 invånare, vilket innebär att folkmängden minskat med 135 personer sedan den 31 december. År ökade befolkningen med 20 personer. Födelseunderskottet blev under 52 personer, vilket är fördelat på 45 födda och 97 avlidna personer. Nettoutflyttningen uppgår till 83 personer, där 351 personer har flyttat till kommunen och 434 personer har flyttat från kommunen. Befolkningen, fördelad på respektive församling, är HällesjöHåsjö 1 355 personer ( 3,2 procent), Bräcke Nyhem 2 331 (2,5 procent) och RevsundSundsjö Bodsjö 3 064 (1,1 procent). I HällesjöHåsjö är födelseunderskottet oroväckande högt, med 5 nyfödda och 28 avlidna personer. I RevsundSundsjöBodsjö har huvuddelen av kommunens immigranter hamnat, vilket motverkar befolkningsminskningen. Om immigranterna undantas är utvecklingen i linje med BräckeNyhem. Andelen utlandsfödda är per den sista december 8,5 procent av den totala befolkningen. Motsvarande andel år var 8,0 procent. År 2006 var andelen 5,3 procent. Befolkningsutvecklingen är vid sidan av att leverera en god kommunal service den enskilt viktigaste frågan som kommunen måste hantera på såväl kort som lång sikt. Under de senaste fem åren har födelseunderskottet legat stabilt kring 50 personer. Trenden avseende in och utflyttning varierar däremot kraftigt. Framtiden Med utgångspunkt i Sammanfattande kommentarer ur ett riskperspektiv från kommunplan 2013 har arbetet med att bedriva verksamheten så att den motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning fortsatt. Det finns en genomgripande samsyn hur viktigt det är att kommunen aktivt arbetar för att nå årliga, positiva resultat som stärker den likvida situationen och skapar förutsättningar för att bland annat minska kommunens långfristiga skulder. Allt större fokus har lagts på att se över kommunens investeringar, i syfte att samordna investeringsbudget och utfall samtidigt som investeringarna kan finansieras med egna medel. En försvårande omständighet i arbetet med att bedriva verksamheten så att den motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning är att kommunens förutsättningar har förändrats. Den 15 april 11

presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) en reviderad befolkningsprognos för åren 2060. En konsekvens av prognosen är att Bräcke kommun mister ungefär sju miljoner kronor (1 178 kronor/invånare) i minskade statsbidrag inför 2012. Orsaken till denna försämring är att Bräcke, i förhållande till övriga riket, har en mindre andel personer i de kategorier som omfattas av kostnads och LSSutjämning. En mycket viktig framgångsfaktor för att kommunen ska bedriva verksamheten i enlighet med kravet på god ekonomisk hushållning är dels att alla verksamheter har en realistisk budget, dels att alla verksamheter har en budgetdisciplin som resulterar i balans vid slutet av året. Under visar kommunens egna verksamheter en avvikelse med 11,8 miljoner kronor. Avvikelsen är oroande och innebär att kommunen som helhet står inför än större utmaningar. Dessutom är utjämningssystemet föremål för en översyn på uppdrag av regeringen. Det förslag som utredarna har utarbetat är både genomarbetat och välmotiverat. Om liggande förslag fastställs kommer det dock innebära att kommunen tappar ytterligare statsbidragsintäkter inför 2013 (totalt innebär förslaget minskade intäkter med 1 007 kronor/invånare när det har fått full effekt). Statsbidragen i Sveriges kommuner uppgår i genomsnitt till en tredjedel av de totala intäkterna. I Bräcke utgör statsbidragen cirka 40 procent av de totala intäkterna. I kommunplanen för konstateras att befolkningsutvecklingen är den viktigaste och förmodligen den svåraste frågan att hantera. År hade Bräcke en positiv befolkningsutveckling. Under har det skett en befolkningsminskning på 135 personer i kommunen. Med dagens förutsättningar som utgångspunkt är en trolig utveckling att kommunen, under de kommande fem tio åren, fortsätter att minska i befolkning och att den årliga befolkningsminskningen i genomsnitt uppgår till 70 80 personer. Arbetet med att minska vakansgraden i kommunens kommersiella lokaler och bostäder är angelägen. Vakansgraden avseende bostäder har under året sjunkit från elva till nio procent. Arbete pågår för att utreda om andra alternativa lösningar ytterligare kan bidra till en minskad vakansgrad. Kommunens tillgång till likvida medel har minskat från 19,3 miljoner kronor till 17,9 miljoner kronor. Under förutsättning att uppsatta finansiella mål nås är nuvarande bedömning att kommunen kan finansiera sina åtaganden utan ytterligare upplåning. Koncernen I koncernredovisningen ingår Bräcke Teknik i likvidation AB. Kommunkoncernen redovisar den 31 december ett resultat på minus 10,3 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har beslutat att bolaget ska vara likviderat senast den 31 december 2009. Likvidationen har dragit ut på tiden, dels beroende på att fastighetsregleringar inte slutförts men också för att det har varit svårigheter att avyttra fastigheter. Vid årets utgång finns en fastighet kvar i bolaget (Karlsgård 1:82 i Sörbygden). Från och med den 1 februari 2012 kommer byte av likvidator att ske. Ny likvidator blir Bräckes kommunchef. Formellt ska likvidationen kunna avslutas under 2012. Kommunen gjorde under en nedskrivning av kommunens aktieinnehav för Bräcke Teknik i likvidation AB på 2,5 miljoner kronor. En preliminär återredovisning och utbetalning till kommunen har gjorts under med 0,7 miljoner kronor. Pensioner och förändring av pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår den 31 december till 278,5 miljoner kronor (KPA 1219). Sveriges Kommuner och Landsting beslutade, under hösten, att sänka diskonteringsräntan, som används i pensionsskuldsberäkningarna enligt RIPS, med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Ju lägre diskonteringsränta desto högre blir pensionsskulden. Effekten av sänkningen redovisas som en finansiell post och är också klassificerad som en jämförelsestörande sådan enligt RKRs (Rådet för Kommunal Redovisning) rekommendation. Effekten av sänkningen av diskonteringsräntan är en ökning av pensionsskulden på 1,8 miljoner kronor avseende den del som redovisas i balansräkningen som en avsättning och 17 miljoner kronor för den del som redovisas i ansvarsförbindelsen. Beloppen inkluderar löneskatt. I ansvarsförbindelsen finns bruttoutfästelser i vilka den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten räknas in. Detta har fått effekt på kommunens pensionskostnader nu när det allmänna pensionssystemet har varit underfinansierat, vilket har lett till att den så 12

kallade bromsen slog till och även. Effekten av bromsen under är 8,9 miljoner kronor på den del av pensionsskulden som redovisas i ansvarsförbindelsen. Pensionskostnaderna budgeteras dels i POpålägget som avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) och förändring av avsättning, dels under gemensamma anslag för pensionsutbetalningar och förvaltningsavgifter. Under har pensionsutbetalningarna blivit cirka 0,2 miljoner kronor dyrare än budgeterat samtidigt som POpålägget varit cirka 1,1 miljoner kronor för högt budgeterat. Någon reservering av likvida medel har hittills inte gjorts. Av den skuld som finns upptagen i balansräkningen och den reservering som gjorts under eget kapital återlånas allt i verksamheten. Redovisning av kommunens totala pensionsskuld (mkr) 20071231 20081231 20091231 1231 1231 Intjänad pension < 1998 226,9 225,9 229,4 222,0 245,3 (ansvarsförbindelsen) Förmånsbestämd pension 12,4 15,8 17,1 17,8 20,0 (avsättning i balansräkningen) Individuell del 10,9 9,8 12,4 12,5 13,2 (kortfristig skuld i balansräkningen) Total pensionsskuld 250,2 251,5 258,9 252,3 278,5 13

Borgensåtagande Borgensåtaganden innebär en kreditrisk för kommunen eftersom kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för gäldenärens räkning om denne inte i utsatt tid kan reglera sin skuld. Under de senaste åren har flera borgensåtaganden hanterats och vid årsskiftet /2012 uppgick kommunens totala borgensåtagande till 9,3 miljoner kronor. Under har inget borgensåtagande behövt infrias. Kapitalkostnader Verksamheterna belastas med kapitalkostnader av två slag, dels internränta och dels avskrivning. Internräntan för har uppgått till 4,3 procent och beräknats på det oavskrivna bokförda värdet på anläggningstillgångarna. Internränta har belastat verksamheterna med 18,1 miljoner kronor, en positiv avvikelse mot budgeterad internränta på 0,5 miljoner kronor. Avskrivningar motsvarar värdeminskningen på anläggningstillgångarna och per den 31 december uppgår avskrivningskostnaderna till 21,5 miljoner kronor. Det är cirka 0,1 miljoner kronor lägre än budgeterat. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt 4,5 miljoner kronor, vilket främst beror på positiva slutavräkningar. De finansiella posterna har blivit 2,3 miljoner kronor högre än budgeterat. Det förklaras med att räntekostnaderna för de rörliga lånen har blivit högre än budgeterat samt att räntekostnaden för pensionsskulden inte har varit budgeterad under finansiella poster. I avvikelsen ingår även den finansiella posten, beroende på sänkningen av diskonteringsräntan, vilken hanteras utanför balanskravet med 1,5 miljoner kronor. Övriga poster som belastar finansieringen, så kallade centrala poster, är bland annat avsättning till deponi, justering av internräntan och korrigeringar av POavgiften. Avvikelser för de centrala posterna redovisas i tabellen (tkr): Centrala poster Justering internränta mm 519 Avsättning till deponi 9 833 Realisationsvinst/förlust 161 Lägre arbetsgivaravg unga och gamla 1 408 För högt budgeterat PO, pensioner 1 154 Sänkta avtalsförsäkringar 1 061 Nedskrivning anläggningstillgång 854 Upplösning samordningsförbundet Bräcke 198 Prel avstämn Bräcke Teknik i likvidation AB 700 Övriga poster 34 Summa avvikelser: 6 812 Resultatjämförelse med tidigare år Efter avstämning mot balanskravet redovisar kommunen även i år ett positivt resultat, 3,2 miljoner kronor. Föregående års resultat efter avstämning mot balanskravet var 2 miljoner kronor. Resultatutredning (mkr) Resultat enligt resultaträkning 0,1 9,8 Realisationsvinster 0,6 Nedskrivn aktieinnehav Bräcke Teknik i likv. AB 2,5 Prel avstämning Bräcke Teknik i likv. AB 0,7 Förändrad diskonteringsränta pensionsskuld 1,9 Korrigering avsättning till deponier 11,8 Resultat enligt balanskravet 2,0 3,2 Jämfört med det budgeterade resultatet på 6,5 miljoner kronor är årets resultat en negativ avvikelse med 16,3 miljoner kronor. Föregående år redovisades ett underskott mot budgeterat resultat med 4,1 miljoner kronor. Budgeterat resultat 4,2 6,5 Redovisat resultat 0,1 9,8 Avvikelse 4,1 16,3 Kommunens redovisade resultat jämfört med föregående år är 9,7 miljoner sämre. Den största avvikelsen mellan åren är den avsättning till deponier som rättats till under året och belastat resultat med 11,8 miljoner kronor. En jämförelse med föregående år, om samtliga jämförelsestörande poster exkluderas, visar att årets ekonomiska resultat är 3,2 miljoner kronor lägre. Årets resultat enligt resultaträkningen 0,1 9,8 Jämförelsestörande poster 7,1 13,8 Resultat exklusive jämförelsestörande poster 7,2 4,0 14

Känslighetsanalys I nedanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi: Förändring av befolkning, skatte och statsbidragsintäkter (100 personer) Löneökningar med en procent Övriga verksamhetskostnader, ökning med en procent Förändrad kommunalskatt med en krona Ränteförändring med en procent (på lån som förfaller inom ett år) Höjda avgifter och taxor med en procent Fördelning av kommunens intäkter och kostnader +/ 5,8 mkr +1,9 mkr +2,5 mkr +/10,6 mkr +/0,5 mkr +0,3 mkr Skatteintäkter och generella statsbidrag finansierar cirka 80 procent av verksamheterna. Resten av intäkterna utgörs bland annat av riktade statsbidrag, avgifter och hyror. Statsbidrag 34% Övriga intäkter 2% Avgifter, hyror 11% Driftbidrag 6% Nettokostnadsandel Enligt riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska nivån för verksamheternas nettokostnader inklusive finansiella poster i förhållande till skatte och statbidragsintäkter ligga på högst 98 procent. Utfallet 99,3 procent för visar att kommunen inte uppnår god ekonomisk hushållning. De poster som hanteras utanför balanskravet har exkluderats i beräkningen av kommunens nettokostnader. mkr 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 96,6% 98,3% Skatteintäkter Nettokostnader 99,4% 98,8% 99,5% 99,3% 2006 2007 2008 2009 Tittar man på de senaste fem åren har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 1,0% 2,7% 4,4% 4,7% 4,8% År 1,7% 0,7% 0,6% 2,9% 2007 2008 2009 0,1% 2,6% Ökning skatteintäkter inkl generella statsbidrag Nettokostnadsökning Skatteintäkter 46% Kommunens kärnverksamheter vård och omsorg samt utbildning utgör en betydande del av kommunens kostnader, drygt 65 procent. Övriga verksamheter 24% Affärsverksamhet och bostadsverksamhet 15% Individ och familjeomsorg (exkl ek. bistånd och LSS) 3% Ekonomiskt bistånd 1% Förskoleverksamhet 5% Funktionshindrade (LSS) 7% Grundskola 15% Gymnasieutbildning 8% Övrig utb (vux, SFI mm) 1% Äldreomsorg, hemsjukvård mm (SOL, HSL) 20% Investeringar För att avskrivningskostnaderna inte ska öka, bör de årliga nettoinvesteringarna under lång tid ligga på samma nivå eller lägre än avskrivningskostnaderna. Nedan visas kommunens kostnader för avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringar under åren 2006. Mkr 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar 2006 2007 2008 2009 År Nettoinvesteringar Avskrivningar 15

Lån och räntor Kommunens låneskuld uppgår den 31 december till 243,4 miljoner kronor. Under året har ett nytt lån upptagits i Kommuninvest i Sverige AB med 10 miljoner kronor och amorteringar har gjorts med knappt 4,5 miljoner kronor. Kostnaden för låneräntor har per den 31 december uppgått till 9,3 miljoner kronor. Den totala finansiella kostnaden har uppgått till 11,4 miljoner kronor och inkluderar då även en finansiell post beroende på sänkning av diskonteringsräntan, räntekostnader på pensioner, dröjsmålsräntor och bankavgifter. Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 31 december uppgick det egna kapitalet till 129,9 miljoner kronor vilket är en sänkning med 9,8 miljoner kronor sen årets början. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 31 december till minus 72,1 miljoner kronor. Likviditet % 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Soliditet Kassalikviditet 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår den 31 december till 26,2 procent. Sen årets början har soliditeten minskat med 2,5 procentenheter. Tar man hänsyn till de pensionsförpliktelser som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen, uppgår soliditeten den 31 december till minus 23,3 procent, en minskning från årets början med 6,4 procentenheter. Den stora minskningen kan förklaras med att sänkningen av diskonteringsräntan inneburit en stor ökning av den del av pensionsskuld som redovisas som en ansvarsförbindelse. År Kassalikviditeten som anger kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppgår den 31 december till 70,2 procent. Det är en ökning med drygt 15 procentenheter sen årets början. Den 31 december uppgår likvida medel till 17,9 miljoner kronor. Det innebär en liten minskning från årets början med 1,4 miljoner kronor. % 60,0 40,0 Soliditet Soliditet Soliditet inklusive pensionsförpliktelser En god likviditet innebär bland annat att kommunen kan finansiera beslutade investeringar utan att göra nya upplåningar. Det innebär också möjligheter att amortera ner låneskulden för att minska kommunens räntekostnader eller att avsätta medel för kommande pensionsutbetalningar. 20,0 0,0 20,0 40,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År 2007 2008 2009 16

Nyckeltal Tabellen nedan är en sammanställning över några av de nyckeltal kommunen anser är viktiga att mäta och följa upp. *De poster som hanteras utanför balanskravet har exkluderats i beräkning av kommunens nettokostnader. KOMMUNEN KONCERNEN 1231 1231 1231 1231 Soliditet 26,2% 28,7% 25,6% 28,2% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser 23,3% 16,9% 24,4% 17,7% Kassalikviditet 70,2% 55,1% 70,8% 56,0% Genomsnittlig räntekostnad 3,70% 3,63% 3,70% 3,63% Nettokostnadernas andel inkl finansiella poster av skatteintäkter och generella statsbidrag * 99,3% 99,5% 102,4% 99,5% 17

JÄMFÖRELSER ÅREN 2007 Resultaträkning, mkr 2007 2008 2009 Nettokostnad 390,0 408,8 428,0 416,9 436,6 Skatte och statsbidragsintäkter 400,3 419,1 426,1 425,7 437,9 Finansiella poster 3,4 7,9 9,2 8,7 11,1 Extraordinära poster 17,1 ÅRETS RESULTAT 6,9 14,7 11,1 0,1 9,8 Balansräkning, mkr 2007 2008 2009 Anläggningstillgångar 304,5 448,9 440,7 437,1 432,5 Omsättningstillgångar 47,2 29,1 62,0 50,0 63,2 SUMMA TILLGÅNGAR 351,7 478,0 502,7 487,1 495,7 Eget kapital 165,5 150,8 139,6 139,7 129,9 Avsättningar 13,2 17,6 20,8 23,2 36,9 Långfristiga och kortfristiga skulder 173,0 309,6 342,3 324,2 328,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 351,7 478,0 502,7 487,1 495,7 Finansieringsanalys, mkr 2007 2008 2009 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN 33,1 5,9 1,0 30,3 19,3 Verksamhetsnetto 20,5 40,9 33,5 3,4 10,9 Investeringsnetto 46,9 162,6 13,1 17,8 18,2 Finansieringsnetto 0,8 116,8 8,9 3,4 5,9 Förändring av likvida medel 27,2 4,9 29,3 11,0 1,4 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 5,9 1,0 30,3 19,3 17,9 Investeringsredovisning, mkr 2007 2008 2009 Kommunens nettoinvesteringar 34 275 57 631 11 726 15 518 18 157 Nyckeltal 2007 2008 2009 Soliditet 47,1% 31,5% 27,8% 28,7% 26,2% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser 17,5% 15,7% 17,9% 16,9% 23,3% Kassalikviditet 66,4% 32,1% 54,1% 55,1% 70,2% Genomsnittlig räntekostnad 3,6% 4,7% 3,7% 3,6% 3,7% Nettokostn andel inkl finansiella poster av skatteintäkter och generella statsbidrag. 98,3% 99,4% 98,8%* 99,5%* 99,3%* * De poster som hanteras utanför balanskravet har exkluderats i beräkning av kommunens nettokostnader. 18

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Grundvärderingar Kommunens grundvärderingar bygger på delaktighet, jämställdhet, ledarskap, medarbetarskap, mångfald samt välbefinnande och hälsa. Grundvärderingarna ska säkerställas genom ständigt fokus på koncernnyttan, en öppenhet i organisationen och samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare. Kommunfullmäktige antog 0413 (kf 13/) en ny jämställdhetsplan. Syftet är att aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor i verksamheten. Implementeringsarbetet påbörjades vid jämställdhetsplanens antagande. Ledarskap, kompetens och kompetensutveckling De regelbundet återkommande chefsträffarna är ett forum för kompetensutveckling för kommunens chefer. Genom att ta upp frågor som utvecklar chefer och deras ledarskap skapas förutsättning för personlig utveckling hos kommunens chefer. Inom Vård och omsorgsenheten implementeras nationella demensriktlinjer. I samband med det utbildar demensteamet all personal i demensvård. Kommunens biståndshandläggare och rehabiliteringspersonal utbildas i Rehabiliterande förhållningssätt från dag 1. Det pågår ett nutritionsprojekt som heter Fokus Matglädje som skall lyfta den offentliga måltiden i både förskola, skola och äldreomsorg. Inom skolan ligger dels fokus på att implementera flera av de nya statliga styrdokumenten däribland skollag, lärarauktorisation, Gy 11, nytt betygsystem, nya kursplaner och nya läroplaner. Lärarlyftet ger några av kommunens medarbetare möjlighet att utvecklas utifrån lokala behov på skolan. Dessutom ligger fokus fortfarande på att använda den nya tekniken i lärandet. I höst påbörjas även en kulturanalys med handledning från Mittuniversitetet. Delaktighet och inflytande Materialet FAS Arbetsliv har avslutats. Syftet har varit att använda materialet som ett instrument för att förbättra och utveckla dialogen mellan arbetsgivare, arbetstagare och fackliga organisationer. Resultatet har behandlats i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och utgör idag grunden i ett kommande samverkansavtal. Arbetet med ett samverkansavtal pågår och förväntas träda i kraft under våren 2012. Personalförsörjning och personalrörlighet En rekryteringspolicy har antagits (kf 12/) som syftar till att främja intern rörlighet. Denna policy ger kommunen ytterligare verktyg att underlätta personalförsörjning och personalrekrytering. Inom Vård och omsorgsenheten fortskrider arbetet med att hitta en långsiktig lösning som medger att all personal kan välja sin sysselsättningsgrad. Kommunens resursenheter har centraliserats för att kunna effektivisera personalförsörjningen i verksamheten. Arbetet med att centralisera personer med korta tidsbegränsade anställningar har påbörjats. Under året har totalt 27 personer tillsvidareanställts och 9 personer har konverterats. Det är 49 personer som självmant avslutat sin anställning, av dessa är 22 pensionsavgångar. Det är två personer som omplacerats efter avslutad rehabiliteringsprocess. Arbetsmiljö Ett arbete kring att kartlägga ohälsa med syfte att förebygga sjukdom pågår inom hela kommunen. Under september uppmanades alla arbetstagare att fylla i en enkät framtagen av AFAförsäkringar. Svarsfrekvensen uppgick till 79,2 procent. Arbetstagare som visar tendenser till ohälsa har blivit erbjudna ett besök hos företagshälsovården. Under hösten påbörjades ett omfattande uppföljnings och utvärderingsarbete med anledning av enkätsvaren. Under våren 2012 ska det resultera i att samtliga enheter har utarbetat handlingsplaner för fortsatt arbete. Handlingsplanerna utarbetas mot bakgrund av vad varje arbetslag bedömer som mest angeläget för att förbättra sin arbetsmiljö. Under året har 22 arbetsskadeanmälningar och 18 tillbud inkommit. Antalet långa sjukfall per den 31 december var 33 stycken, jämfört med 31 stycken den 31 december Lönebildning En översyn av lönerevisionen har genomförts i samband med nya centrala kollektivavtal. En reviderad lönepolicy har under hösten antagits (kf 81/). Under 2012 ska en översyn av lönesättningsprinciperna genomföras. Lönekartläggning baserad på års lönerevision kommer att slutföras under våren 2012. 19