FLERÅRSPLAN 2017-2019 BESLUTAD AV KF 2016-06-08 1
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Visionen i den strategiska planen är att skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Skall vi klara detta behöver vi ha en ekonomi som i ett långsiktigt perspektiv är i balans. Vi behöver säkerställa den kvalitet i verksamheterna som medborgarna har rätt att förvänta sig. Uddevalla befinner sig, likväl som de flesta kommuner i landet, i ett ansträngt läge. Samtidigt som vi har behov av kvalitetsförbättringar inom flera områden, så har vi en mycket kraftig demografisk utveckling att möta. Skall vi klara detta på ett sådant sätt att dom som är i störst behov av samhällets hjälp också kommer i åtnyttjande av detta, då måste vi aktivt söka förändringar i vårt sätt att arbeta så att vi kan göra mer service med samma resurser. Vi väljer i den här budgeten att möte de framtida problemen med investeringar i verksamheten. Vi gör punktinsatser för att höja personaltätheten inom äldreomsorgen. Vi satsar mer resurser för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Vi gör förbättringar inom elevhälsan. Vi gör en omfattande satsning för att minska sjukskrivningstalen för vår personal. Vi fortsätter med utökade insatser med arbetsmarknadsåtgärder. Delar av arbetsmarknadsåtgärderna förs över till Vuxenutbildningen för att där kunna göra förstärkta insatser på utbildningar som ger jobb. För att klara den verksamhet vi vill genomföra kommer det att behövas investeringar i lokaler i en omfattning som är unikt för Uddevalla. Under treårsperioden kommer vi att ha påbörjat byggnationen av stora objekt som Badhuset, Källdalsskolan och Brandstation i Uddevalla. Dessa byggnationer har en kostnad runt 750 mkr. Därutöver behöver vi bygga mer förskolor, skolor, äldreboenden och påbörja översvämningsskyddet i centrum. Detta är prioriterade objekt varför andra som finns upptagna i investeringsplanen kommer att ges låg prioritet och endast fullföljas om särskilda skäl gör att dom inte kan senareläggas i tid. Uddevalla 2016-05-12 Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 2
STRATEGISK PLAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurshushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord. 3
MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. 4
MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet. EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. ÖVERGRIPANDE MÅL En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används PRIORITERADE OMRÅDEN EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ETT LEVANDE CENTRUM genom att bidra till exempelvis Aktiviteter i centrum Samverkan med aktörer i centrum Utnyttja det vattennära läget ETT RIKT KULTUR-OCH FRITIDSLIV genom att bidra till exempel Tillgänglighet Kreativitet GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING genom till exempel Fysisk planering Infrastruktur EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING genom till exempel Kommunens miljöarbete Klimatförbättrande åtgärder Upphandling ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog FÖREBYGGANDE ARBETE genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg 5
KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT 2015-2018 6
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under 2015 ökade BNP med nästan 4 %. För 2016 beräknas tillväxten bli över 3 %. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Mest anmärkningsvärt är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt i år. Sammantaget beräknas ökningen uppgå till drygt 5 % vilket är det högsta ökningstalet sedan 1970. Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Kommande års prognoser för kommunen visar att skatteintäkterna ökar snabbt men kostnaderna ännu snabbare. Det är förorsakat av att en kraftig uppväxling av kostnaderna sker för en ökad befolkning som är i de åldrar som efterfrågar den kommunala servicen. Den största delen av förändringen är en följd av den åldersfördelning som nuvarande invånare har och den byggs på ytterligare genom en starkare befolkningstillväxt som blir en följd av den ökade flyktingsströmmen. En starkare befolkningstillväxt ger också mer skatteintäkter och den ekonomiska utmaningen hade funnits även utan den ökade flyktingsströmmen. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges kommuner och landsting beräknar att en kommunal skatteökning om ca 1,25 kr behövs för att klara finansieringen. Flerårsplanen 2016-2018 var resultatmässigt för svag och de finansiella målen nåddes inte. En finansiering för de ökade kostnaderna för befolkningsförändringarna och ökade driftskostnader för investeringar behöver skapas och denna volym ökar över tid. Nämnderna fick pga. detta i uppdrag att långsiktigt redovisa åtgärder som minskar kommunbidragen med 5 % 2019 i förutsättningarna inför planeringen. Flerårsplanen 2017-2019 som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna till nämnderna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. Utfördelningen av kommunbidrag 2017 är omfattande och kan enbart delvis finansieras via den starka tillväxten. Det ger avtryck i kommande år i planen där viss avsättning till de ökade demografiska kostnaderna görs men det resulterar i ett finansierings-/effektiviseringsbehov som måste ge resultat i form av reducerade nettokostnader alternativt höjd skatt för att ekonomin ska vara i balans. Nedanstående tabell över utfallet för de finansiella målen sammanfattar effekten av det scenario som beskrivs i denna skrivelse. De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. Tabellen visar att nettokostnadsmålet är uppnått under 2018-2019 och att investeringsnivån på 300-600 mkr gör att tre av fyra finansiella mål inte nås 2018-2019. För 2017 nås inget finansiellt mål. De nu planerande investeringarna kan inte egenfinansieras i tillräckligt stor omfattning vilket påverkar soliditeten. Därför bedömer ekonomiavdelningen att investeringsnivån är för hög 2017-2019 alternativt måste resultatnivån ökas. Samtidigt måste blicken riktas framåt för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt. 7
God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska finnas mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Hög tillväxt i både skatteunderlag och kostnader Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under fjolåret ökade BNP med nästan 4 %. I år beräknas tillväxten bli över 3%. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas kostnader växer snabbt till följd av det omfattande flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 % i år vilket är den största ökningen sedan förra konjunkturtoppen 2007. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. Svensk ekonomi mot högkonjunktur Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare än ekonomin i de flesta andra länder. En starkt bidragande faktor är en mycket stark utveckling av investeringarna och då inte minst investeringarna i nya byggnader och anläggningar. Särskilt bostadsbyggandet har under de senaste två åren ökat mycket kraftigt. Den relativt svaga utvecklingen i vår omvärld gör att den svenska exporten får en betydligt måttligare utveckling, även om en tydlig förstärkning kom att ske under andra halvåret i fjol. Även hushållens konsumtionsutgifter fick under slutet av fjolåret bättre fart. I år bedöms exporten och hushållens konsumtionsutgifter växa i ungefär samma takt som under 2015. Tillväxten i investeringarna antas mattas något, men uppvisar ändå fortsatt höga tal. Mest anmärkningsvärt för i år är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen i år uppgå till drygt 5 % vilket är det högsta ökningstalet sedan 1970. Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. 8
jan-10 jun-10 nov-10 apr-11 sep-11 feb-12 jul-12 dec-12 maj-13 okt-13 mar-14 aug-14 jan-15 jun-15 nov-15 Flerårsplan 2017-2019 Även fortsättningsvis beräknas utvecklingen av kommunal konsumtion bli snabb, med ökningstal kring 3 % per år. Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omkring 1,5 % årligen. De historiskt stora ökningstalen är en följd av en förutsedd mycket omfattande nettoinvandring. Tillväxten i svensk ekonomi beräknas, bland annat av detta skäl, bli stark också nästa år. Därefter beräknas BNP-tillväxten mattas av beroende på en försvagad utveckling av exporten, investeringarna och hushållens konsumtionsutgifter. Det bör understrykas att den bedömning som här görs för utvecklingen efter 2016 är högst osäker. Det är svårt för att inte säga omöjligt att göra mer precisa bedömningar av samhällsekonomins och skatteunderlagets utveckling på längre sikt än 12 15 månader. Bedömningen av utvecklingen åren 2017 2019 ska därför inte uppfattas som en prognos utan istället som en kalkyl gjord utifrån vissa på förhand givna förutsättningar. Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden 2015-2019 där det bl.a. framgår att BNP förväntas öka relativt kraftigt 2015 och 2016 för att sedan sjunka tillbaka något. 2015 2016 2017 2018 2019 BNP* 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIX 0,6 1,1 1,5 1,9 2,0 Realt skatteunderlag** 2,2 2,2 2,1 1,1 0,7 Befolkning 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5 Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för 2016-2018. Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2015 är positivt och prognosen för 2016 blir marginellt något bättre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2015 års resultat blev bättre än planerat både genom engångsintäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2016 är något bättre än gällande plan på grund av starkare tillväxt i skatteunderlaget. Socialnämnden aviserar ett underskott i verksamheten för 2016 och är just nu den enda nämnden som gör det. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Den tidigare centralt budgeterade posten för försörjningsstöd har utfördelats till nämnden i förutsättningarna. Merparten av socialnämndens ökade kostnader några år tillbaka finns i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade 2010. Under 2012-2013 planade efterfrågan ut för att återigen ta fart under 2014. Ett trendbrott synes ha skett efter halvårsskiftet 2015 med en nedgång av antalet timmar. (se nedanstående diagram). 700 000 600 000 Årstakt - antal timmar hemtjänst och boendestöd, inkl delegerad hemsjukvård 500 000 400 000 300 000 200 000 9 100 000 0
Arbetsmarknaden Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. februari 2016. Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten i Uddevalla var i februari 2016 8,5 %, vilket är en högre nivå än både länet (7,2 %) och riket (7,9 %). Jämfört med motsvarande tidpunkt förra året är arbetslösheten i kommunen i det närmaste oförändrad. Västra Götalands län (10,9 %) har en lägre ungdomsarbetslöshet än riket (12,7 %). Uddevalla noterade i februari 2016 en ungdomsarbetslöshet på 12,2 %, vilket ligger under riket men över länet. Under senaste året har ungdomsarbetslösheten i Uddevalla minskat med knappt 3 procentenheter. Motsvarande minskning är 1,7 procentenheter i länet och 1,6 i riket. Könsuppdelad statistik visar att kvinnor har en lägre arbetslöshet än män i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar 18-24 år där arbetslösheten i Uddevalla är ca 10 % för kvinnor och ca 14 % för män. Sett till hela arbetskraften var ca 7,5 % av kvinnorna och ca 9,5 % av männen i Uddevalla arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Jämfört med februari 2015 har arbetslösheten i Uddevalla ökat något för kvinnor och minskat något för män. Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. Drygt 28 % av de utrikes födda i Uddevalla är antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en högre nivå än både riket (21,5 %) och länet (20,4 %). 10
Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland och Halland Finansiell ranking för Uddevalla 2014 Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för 2012-2014. Uddevalla har förbättrat sin placering 2014 med ett steg jämfört med 2013, från plats 34 till 33 bland Västra Götalands och Hallands 55 kommuner. Årets (dvs. 2015 års) mål enligt strategiska planen är minst plats 27, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet är därmed inte uppnått. Plats Nyckeltal 2013 2014 Resultat före extraordinära poster 20 26 Skattefinansieringsgrad av investeringar 41 31 Soliditet 38 38 Kassalikviditet 54 51 Finansiella nettotillgångar 25 25 Skattesats 38 40 Budgetföljsamhet 31 26 Resultat före extraordinaära poster, snitt 3 år 22 24 Snitt 34 33 I rankingsammanställningen framgår att Uddevalla förbättrat sig för tre nyckeltal, försämrat sig i tre medan två är oförändrade. De nyckeltal som förbättrats mest är Skattefinansieringsgrad av investeringar (10 platser). Det nyckeltal som försämrats mest är Resultat före extraordinära poster (6 platser). Övriga förändringar är marginella. Sammanfattningsvis skriver KFi Uddevalla redovisade, sammanlagt under perioden, en resultatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning ur ett generellt synsätt. Samtidigt var kommunens långsiktiga handlingsförmåga, i form av soliditet, svag relativt de andra kommunerna i länen. Uddevalla bör därför i framtiden bibehålla sin resultatnivå runt 2 procentenheter av bruttokostnaderna, för att soliditeten ska förbättras i tillräcklig omfattning och ge ökade möjligheter för att möta lågkonjunkturer i framtiden. Det är viktigt för nästan alla kommuner att ligga på en god resultatnivå, då de närmaste åren för många kommuner innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Invånarantal och befolkningsprognos Invånarantalet uppgick till 54 180 personer 31 december 2015, vilket är en ökning med 664 personer under året. Ökningen utgörs till största delen av ett positivt inflyttningsnetto om 632 personer, men även ett positivt födelsenetto om 32 personer bidrar. Befolkningsökningen 2015 är större än år 2013 och 2014, då kommunen ökade med ca 500 invånare/år. Kommunens senaste befolkningsframskrivning, som gjordes hösten 2015, indikerade ca 54 140 invånare 31 december 2015. Prognoserna pekar på en fortsatt växande befolkning, till största delen beroende på en hög inflyttning till kommunen. År 2019 beräknas det finnas ca 57 500 invånare. Osäkerheten i prognosen är dock, som en följd av situationen i omvärlden, ovanligt stor. Demografiska förändringar Före 2013 uppgick de demografiskt betingade behovsökningarna till cirka 0,5 % per år i kommunerna. Den situationen har förändrats dramatiskt. De närmaste åren ökar behoven enligt Sveriges kommuner och landsting senaste prognoser med ca 2 %. Som framgår av diagrammet nedan fanns denna kostnadsökning redan före den ökade flyktingsströmmen och trenden har förstärkts av den snabbt ökande befolkningen.
Diagram. Kommunala utgiftsförändringar till följd av demografiska förändringar Flyktinginvandringen påverkar beräkningarna av kommunernas och landstingens kostnader på flera sätt. Under den första tiden som kommunplacerade asylsökande påverkas mottagningskostnaderna. Ökade kostnader uppstår i socialtjänsten som blir hårt belastad av t.ex. mängden ensamkommande barn, i barnomsorgen och skolan behöver det beredas ett stort antal nya platser och sjukvården ska kunna ta emot asylsökande med stora vårdbehov. Staten ersätter kommuner och landsting för mottagandekostnaderna under en begränsad tid. Under åren 2005-2014 sökte i snitt nära 37 000 personer asyl per år, vilket ger ett snitt på drygt 700 personer per vecka. Under 2015 uppgick antalet asylsökande till nära 163 000 personer, ett snitt över året på drygt 3 000 personer per vecka. Av de 163 000 var drygt 35 000 ensamkommande barn. Den kraftigt ökade flyktinginvandringen till Sverige under hösten 2015 har lett till att prognoserna på riksnivå för befolkningsökningen har gått upp från ca 1 % ökning per år till 2 %. Uddevallas befolkningsprognos har därför reviderats upp inför förutsättningarna för planeringen och ökat enligt nedanstående diagram. 12
De närmaste åren sker fortsatta demografiska förändringar. De kommande åren förväntas trycket på såväl förskolan, grundskolan som gymnasiet öka. De yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år växer. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. Ökning av antalet invånare i åldersgrupper 2017 2019 Tabell Antal invånare i olika åldersgrupper Prognos Avrundade värden Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0 643 660 680 700 715 730 1-5 3 276 3 365 3 390 3 475 3 560 3 640 6-15 5 891 6 055 6 300 6 535 6 745 6 920 16-18 1 802 1 775 1 800 1 850 1 880 1 930 19-44 17 129 17 305 17 595 17 850 18 045 18 240 45-64 13 603 13 655 13 720 13 840 13 950 14 035 65-79 7 956 8 060 8 170 8 315 8 460 8 610 80-84 1 560 1 580 1 610 1 645 1 675 1 720 85-w 1 657 1 680 1 685 1 695 1 705 1 695 Summa 53 517 54 135 54 955 55 900 56 740 57 520 13
Nämnderna bör kompenseras för den ökade efterfrågan på kommunala tjänster som ett ökat antal invånare medför. I annat fall medför en ökad efterfrågan ett dolt sparbeting om verksamhetens anslag inte utökas i samma takt. Nedanstående tabell visar antalsförändring per åldersgrupp samt förändringen jämfört med föregående befolkningsprognos. Antalsförändring 1-5 år 6-15 år 16-19 år 65-79 år 80-84 år 85 år och uppåt 2016 föregående prognos 3 342 6 152 2 361 8 260 1 605 1 720 2016 ny prognos 3 390 6 300 2 440 8 170 1 610 1 685 Justering 2016 48 148 79-90 5-35 Ny prognos 2017 85 230 30 140 35 10 2018 85 210 50 150 30 10 2019 80 180 75 150 45-10 Prognos antal 2019 3 640 6 920 2 595 8 610 1 720 1 695 I flerårsplanen har kompensationen för de demografiska förändringarna beräknats utifrån antalsförändringen enligt ovan. Kostnaderna beräknas med ett fast belopp per invånare i respektive åldersgrupp som förväntas erhålla verksamhet från nämnden. Beloppet är schablonmässigt beräknat utifrån flera olika antaganden och indexeringar. I dagsläget beräknas kostnader för verksamheterna förskola, grundskola/fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg avseende särskilt boende och ordinärt boende. Långtidsprognos t.o.m. 2040 Prognoser på kommunnivå görs regelbundet för den närmaste 10-årsperioden. På delområdesnivå omfattar prognoserna vanligtvis den kommande 5-årsperioden. Denna längre framskrivning redovisar en bedömning av befolkningsutvecklingen de kommande 25 åren fram till 2040. Fokus har lagts på utvecklingen i de åldrar som är viktigast ur planeringssynpunkt, dvs. barn och ungdomar samt äldre. Prognososäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Nedanstående långtidsframskrivning ska ses som en möjlig utveckling utifrån de förutsättningar som var kända vid prognostillfället i maj 2015. Ökningen av antalet asylsökande under senare delen av 2015 medför att den faktiska befolkningsutvecklingen i framför allt de yngre åldrarna på kort sikt troligtvis kommer vara högre än vad som framkommer i diagrammet. Det faktiska utfallet kan på lång sikt bli både högre och lägre men prognosen tydliggör ändå ett viktigt budskap: vi kan i framtiden förvänta oss en kraftig ökning av antalet äldre och vi kommer på sikt även att ha fler barn och unga. Den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. 2015 befann sig 56 % av Uddevallas befolkning i det som kan räknas till yrkesverksamma åldrar, 20-64 år. 2040 förväntas 52 % tillhöra denna grupp. Antalet personer i åldern 20-64 år förväntas under prognosperioden öka med knappt 10 % jämfört med idag. 14
Index Flerårsplan 2017-2019 Index Index 140 130 120 110 100 Prognosticerad befolkningsutveckling 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År 0-19 år 20-64 år 65 år- Andelen som är 65 år och äldre ökar och befolkningens medelålder stiger. 2015 var 21 % av Uddevallas befolkning ålderspensionärer. Antalet pensionärer ökar stadigt under hela prognosperioden och andelen som är 65 år och äldre väntas ha ökat till ca 24 % vid prognosperiodens slut. Under prognosens senare del ser vi en kraftig ökning i åldersgrupperna 80-84 år respektive 85 år och äldre. Antalet ålderspensionärer förväntas öka med ca 35 % fram till 2040. I åldergruppen 80-84 år väntar vi en ökning om knappt 60 % medan vi bland de allra äldsta, 85 år och äldre, väntar en ökning på hela 70 %. Prognosticerad befolkningsutveckling i de äldre åldrarna 180 160 140 120 100 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År 65-79 år 80-84 år 85 år-w Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svår att förutse och är beroende av flera faktorer. Med såväl ett positivt födelse- som flyttnetto antas även de yngre åldersgrupperna komma att öka. 2040 förväntas antalet barn och unga i åldern 0-19 år vara ca 25 % fler än idag. Störst ökning väntas inom grundskolan och gymnasiet, men även förskolan kommer att påverkas. Prognosticerad befolkningsutveckling i de yngre åldrarna 140 130 120 110 100 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År 1-5 år 6-15 år 16-19 år 15
Några av de förväntade förändringarna fram till 2040: Uddevallas befolkning bedöms öka med drygt 10 000 personer. Antalet barn i förskoleåldrarna, 1-5 år, ökar med knappt 15 % Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, ökar med ca 30 % Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16-18 år, ökar med ca 30 % Antalet personer i åldern 19-64 år ökar med ca 10 % Antalet ålderspensionärer ökar med ca 35 % Åldersklassen 65-79 år ökar med drygt 20 % Åldersklassen 80-89 år ökar med drygt 60 % Åldersklassen 90 år och uppåt ökar med ca 80 % Utmaning på längre sikt bortom planeringsperioden! Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2040 är att klara de ökade kostnaderna både för en åldrande befolkning och ökningen i de yngre åldrarna. Det kommer att leda till en högre kostnadsutveckling för de demografiska förändringarna än vad som hittills varit fallet. En uppväxling ses redan under planeringsperioden och kommer att fortsätta framöver. Det ser ut att bli mycket svårt att möta detta med den normala tillväxten utan kräver förändringar i skatteuttag alternativt nya sätt att ge service som leder till lägre kostnadsutveckling. Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för 2014. Resultatet av denna strategi har inneburit att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen inte ökar särskilt mycket och ökningen i nedanstående tabell är föranledd av intjänandet av ny pension till de anställda. Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades ovan. mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Pensionskostnader (brutto) 165 179 188 205 213 Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 20 % i förhållande till bokslut 2015. I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Utvecklingen påverkas starkt av den ökade befolkningen. I intäkterna ingår det särskilda statsbidraget som utlovats i vårpropositionen med preliminärt 36 mkr årligen. mkr Bokslut Prognos Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Skatt, utjämning och bidrag 2 861 3 020 3 199 3 316 3 449 Förändring (%) - 5,5 5,9 3,7 4,0 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,5 111,7 115,8 120,5 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) +7 +14 +80 +81 - Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag 2015-2019 16
Pris- och lönereserv Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något högre löneökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de kommande avtalsförhandlingarna. Reserven bygger på att arbetsgivaravgifterna är oförändrade. % 2017 2018 2019 Löneökningstakt 3,4 3,6 3,7 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,5 - Prisutveckling 1,5 1,9 2,0 Prisutveckling gällande plan 1,7 1,8 - Löneökningstakt i procent 2017-2019 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr 2017 2018 2019 Lönereserv 134 217 309 Prisreserv (varor och tjänster) 12 25 39 Summa 146 242 348 Ändring jämfört med gällande plan -2 +2 - Pris- och lönereserv 2017-2019 Taxor och avgifter Eventuell förändring av taxor och avgifter ska anpassas till kommunens kostnadsutveckling i enlighet med självkostnadsprincipen. De index som ska användas för detta är den lönekostnadsutveckling och inflation som anges under pris- och löneutveckling. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå ska särskilt motiveras. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,05 % för 2017, 2,30 % för 2018 och 2,40 % för 2019. Det faktiska utfallet för 2015 blev 1,81 % och genomsnittsräntan för de senaste 12 månaderna uppgick till 1,72%. Ett sjunkande ränteläge i kombination med att nästan hela låneskulden är vidareutlånad till bolagen och stiftelserna medförde ett positivt finansnetto för 2015. Den ökande låneskulden framöver innebär ett mindre positivt finansnetto. Internränta För 2017 föreslås internräntan att uppgå till 1,75%, som en följd av att SKL byter metod att beräkna internräntan. Tidigare har den långa statsobligationsräntan varit utgångspunkt för internräntan. Den nya metoden innebär att huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas som bättre återspeglar den genomsnittliga upplåningskostnaden för hela kommunsektorn. 17
Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Total låneskuld 2 649 2 942 3 330 3 731 4 216 Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Tabell upplåning 2 516 2 786 3 009 3 209 3 309 133 156 321 522 907 Som framgår av tabellen ökar låneskulden med ca 1 600 mkr under perioden 2015-2019. Kommunens andel av detta är ca 800 mkr då investeringarna är omfattande under 2017-2019. Resterade avser bolagens upplåning som preliminärt antas öka med ca 200 mkr per år i planen. Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Följande tabell visar att de nivåer som finns med i beräkningarna hittills. De önskemål som nämnderna utöver detta kommer in med måste antingen prioriteras eller skapas ekonomiskt utrymme för lägre önskemål ger motsatt effekt. mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar 2015-2019 2015 2016 2017 2018 2019 Investeringar skattefinansierad verksamhet 151 225 300 400 600 Investeringar i % av skatter och bidrag 5,3 7,5 9,4 12,1 17,4 Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2016 års nivå om 22,16 kronor. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2016 uppgår den till 53 öre. Kommunal skattesats % 22,6 22,4 22,2 22 21,8 21,6 21,4 21,2 21 20,8 20,6 2001 2002 2003 2004 2005 Skatteväxling 43 öre 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2012 2013 2014 2015 2016 18 Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jämförelse med Västra Götaland
Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2017 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet +- 20 Förändring av antalet anställda med 100 +- 43 Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 3,5 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) +- 29 Förändrad kommunalskatt med 1 kr +- 112 Förändrad kommunalskatt med 10 öre +- 11 Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 3,1 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 5 * * exkl. effekter på kommunal service Finansiella mål 2016-2019 En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden 2015-2018. Målen har skrivits fram för 2019 enligt samma principer. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten ska öka från senaste boksluts värde. Mål enligt strategisk plan 2015 2016 2017 2018 2019 Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 97,4 97,4 Soliditet % 62 62,5 63 63,5 64 Investeringsnivå i % av skatteintäkter 7 7 7 8 8 Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 Ger följande effekter på resultat och investeringar; mkr 2016 2017 2018 2019 Resultat 60 64 84 89 19 Maximal investeringsnivå 211 221 263 272
Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enl. bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att inget finansiellt mål uppnås för 2017. För 2018-2019 uppnås nettokostnadsmålet medan de tre övriga finansiella målen inte nås pga. den höga investeringsnivån. Det är först om investeringsnivån begränsas till det finansiella målet som soliditeten och den finansiella styrkan har möjlighet att öka. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. 20
21
22
23
KOMMUNBIDRAG OCH INVESTERINGAR - NÄMNDSVIS REDOVISNING Belopp i miljoner kronor (mkr). Kommunfullmäktige År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 9,6 2017 9,6 2018 9,6 2019 9,6 Kommentar Kommunfullmäktiges kommunbidrag är oförändrat för kommande år. Kommunstyrelsen År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 218,3 2017 5,0 223,3 2018-10,0 208,3 2019-10,0 208,3 Kommentar Kommunstyrelsens kommunbidrag ökar med 5,0 mkr 2017 för att därefter minska med 10,0 mkr 2018-2019. Under 2017 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att: Använda 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar. Åtgärderna ska bl.a. skapa fler sommarjobb som ska hjälpa ungdomar utan egna kontakter att få sin första arbetserfarenhet till stöd för framtida jobbsökanden. I 2016 års budget avsattes 10 mkr till arbetsmarknadsåtgärder. 5 mkr kvarstår i kommunstyrelsens ram och resterande 5 mkr överförs till vuxenutbildningen, se vidare under Barn och utbildningsnämnden. Använda 10 mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. För att sänka sjukskrivningstalen görs en särskild insats vilken kan bestå av en mängd olika åtgärder, riktat till de verksamheter som har högst sjukskrivningstal. Respektive nämnd har fortfarande ansvar för de egna sjukskrivningarna. De riktade åtgärder är insatser därutöver för att komma till rätta med en del av sjukskrivningsproblematiken. Personalutskottet ges i uppdrag att se över personalomkostnader såsom arbetskläder, uppvaktningar mm, i syfte att harmonisera villkoren mellan olika förvaltningar. 24
Uppstart av projektet ny brandstation i Uddevalla tätort. Kommundirektören ges i uppdrag att leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna utreda möjliga strukturella förändringar i organisation och arbetsmetoder som långsiktigt minskar kostnaderna. Målet är att klara en del av de effekter om 104 mkr till 2019 som är inlagda i flerårsplanen som effektiviseringsbehov. Det pågående arbetet med effektiviseringar inom och mellan förvaltningar (KORPEN) ska fortsätta under kommande år. Nämnderna har möjlighet att söka extra kommunbidrag för omstruktureringskostnader som kan uppstå pga. förändringar i organisation eller arbetsmetoder. Det finns inget anslag upptaget i denna del och ev. omstruktureringskostnader belastar resultatet om det blir aktuellt. Upphandlingseffekter förväntas ge ett överskott på minst 0,7 mkr. Barn och utbildningsnämnden År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 1 221,5 2017 60,8 1 282,3 2018 60,8 1 282,3 2019 55,8 1 277,3 Kommentar Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ökar med 60,8 mkr 2017. För 2018 och 2019 ökar kommunbidraget med 55,8 mkr. Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal barn och elever i samtliga årskullar, vilket medför att behovet av förskola, fritids, grundskola F-9 och gymnasieskola ökar under hela planeringsperioden. Nämnden har förutom nedanstående riktade 20 mkr, tillförts medel om 40,8 mkr för 2017 som inkluderar demografi och ökade kapitalkostnader för investeringar. Under 2017 har Barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att Använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Utökningen är en engångssatsning under 2017 och 2018. 25
Socialnämnden År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 1 176,6 2017 33,0 1 209,6 2018 33,0 1 209,6 2019 33,0 1 209,6 Kommentar Socialnämndens kommunbidrag ökar med 33,0 mkr 2017-2019. Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal personer i samtliga ålderskategorier 65 79 år ( yngre äldre ), 80 84 år ( äldre ) och 85 -- w år ( äldre äldre ). Det är framför allt kategorin yngre äldre som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 3 mkr för 2017, 9 mkr 2018 och 18 mkr 2019. För 2017 tillförs nämnden kompensation i ovanstående kommunbidragsökning. Under 2017 har Socialnämnden fått i uppdrag att Återställa personaltätheten på Skogslyckan så att den harmoniserar med den personaltäthet som kommunen har på övriga särskilda boenden. Samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge. Fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre. I dagsläget finns aktivitetscentrum i centrum vid Ryttaren. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptas 14,0 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden avseende kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34,0 mkr. Om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Inget anslag är dock upptaget i denna del och belastar resultatet om det blir aktuellt. Samhällsbyggnadsnämnden År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 114,6 2017 114,6 2018 114,6 2019 114,6 Kommentar Samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag är oförändrat för 2017-2019. 26
Under 2017 har Samhällsbyggnadsnämnden fått i uppdrag att generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen på sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnaderna till följd av nya investeringar. rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och gångbanor. Det ökade anslaget i budget 2016 för underhållsinsatser finns kvar i 2017 års budget. fortsätta arbetet med översvämningsstrategin. överskottskravet om 3 mkr från 2016 tas bort och används istället i enlighet med internhyrespolicyn till ökat fastighetsunderhåll. Kultur- och fritidsnämnden År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 132,8 2017 2,0 134,8 2018 2,0 134,8 2019 2,0 134,9 Kommentar Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 2,0 mkr för 2017-2019. På särskild rad i driftbudgeten, Driftreserv för nytt badhus, upptas ett utrymme på ackumulerat 12, 16 respektive 20 mkr t.o.m. 2019 för att skapa ett ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader för ett nytt badhus. Den bedömda slutliga kostnaden för drift- och kapitalkostnader uppgår till ca 20 mkr när anläggningen är klar. Under perioden 2017-2019 motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. Under 2017 har Kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att utveckla området Bodele/Gustavsberg/Landbadet/Skeppsviken upprusta Landbadet så att verksamheten kan bedrivas anlägga en aktivitetspark öka tillgängligheten för ungas deltagande i aktiviteter som bedrivs av kultur- och idrottsföreningar. 27
Valnämnden År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 0,1 2017 0,1 2018 1,5 1,6 2019 0,1 Kommentar Nästa planerade val är 2018. 28
Förslag till beslut att fastställa skattesatsen för år 2017 till 22,16 kronor, att fastställa budget för år 2017 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 2 990,9 mkr, att fastställa flerårsplan för åren 2018 2019 inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 2 958,6 mkr respektive 2 977,1 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på 3 330 mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2017, att de finansiella målen för år 2017-2019 fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort, att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att införa möjlighet för nämnderna att söka ersättning utöver kommunbidragen för omstruktureringskostnader som leder till långsiktigt minskade kostnader, att vid väsentliga förändringar från flerårsplanens befolkningsantaganden ska reglering av kommunbidraget till barn och utbildningsnämnden ske, att fastställa internräntan för år 2017 till 1,75 % och reglera kommunbidragen för effekterna av förändringen, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2017 senast under november månad 2016, att en investeringsram antas om 300 mkr för 2017, 400 mkr för 2018 samt 600 mkr för 2019, att nämndernas investeringsbudget fastställs i nämndernas internbudget och beslutas i den sammanställda budgeten för 2017, att ytterligare prövning av investeringarna sker i enlighet med kommunfullmäktiges tidigare beslut och kommunens ekonomistyrprinciper, att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst 1 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till samhällsbyggnadsnämnden, att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende enligt ovan redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga. 29