FLERÅRSPLAN

Transkript

1 FLERÅRSPLAN MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2018 UDDEVALLA KOMMUN 1

2 Innehåll FLERÅRSPLAN KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 STRATEGISK PLAN...4 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...8 FINANSIELLA MÅL RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET DRIFTSBUDGET KOMMUNENS ORGANISATION NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VALNÄMNDEN SAMMANSTÄLLD BUDGET FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION BOLAGEN UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN UUAB MODERBOLAGET (100 %) UDDEVALLA ENERGI AB (100 %) UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %) UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %) UDDEVALLA TURISM AB (100%) STIFTELSERNA BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %) HSB:S STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %) STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %) GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN (100 %) ÖVRIGA FÖRETAG UDDEVALLA VATTEN AB (100 %) VÄSTVATTEN AB (53 %) RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %) RESULTATBUDGET BALANSBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET KOMMUNENS INVESTERINGAR KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT BILAGA 1 BERÄKNING DEMOGRAFI BILAGA 2 GENOMFÖRANDEPLANENS OBJEKT

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Visionen i den strategiska planen är att skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Skall vi klara detta behöver vi ha en ekonomi som i ett långsiktigt perspektiv är i balans. Vi har just nu bra förutsättningar för att lyckas med detta. Vi har en bra utveckling hos de företag som är verksamma i vår kommun. Detta gör att antalet sysselsatta ökar. Vi har en positiv befolkningsutveckling, vilket är nödvändigt för att klara den kompetensförsörjning som behövs både inom näringslivets och inom kommunens verksamheter. Det byggs nu bostäder i en omfattning som är fler än de senaste 20 åren. Detta är några av orsakerna till att Uddevallas invånare rankat oss på plats nr 46 i Fokus Bäst att bo -lista. De kvalitativa satsningar som genomförts under perioden har gett önskat resultat. Antalet barn i förskolans barngrupper har minskat. Satsningen på arbetslösa ungdomar har lett till att ett stort antal som tidigare befann sig långt från arbetsmarknaden nu gått till jobb eller utbildning. Arbetet med att minska sjukfrånvaron är i full verksamhet under arbetsnamnet Hälsoresan. I vår budget för perioden föreslår vi satsningar både i det kortsiktiga och i det långsiktiga perspektivet. Vi höjer kommunbidragen till nämnderna så att det både säkerställer de kvalitetssatsningar som vi tidigare anslagit, och ger utrymme för ytterligare kvalitetshöjningar. Vi har också presenterat den arbetsprocess som skall möjliggöra nödvändiga förändringar i vår verksamhet. Om vi skall möta de kraftiga kostnadsökningar som demografin kommer att medföra, då förutsätter det att vi förändrar vårt sätt att arbeta. Det handlar bland annat om hur vi använder ny teknologi, rätt servicenivå till brukare, organisatorisk struktur och dubbelarbeten. För att möta framtiden är vi nu i genomförandefasen för flera viktiga investeringar. Källdalsskolan, Badhuset och brandstation i Ljungskile är färdiga för byggstart, medan brandstation i Uddevalla är under förberedande projektering. Andra objekt såsom förskolor, skolor, äldre och gruppboenden tillsammans med investeringar i stadens utveckling innebär att vi investerar för 2,2 miljarder under budgetperioden. Att huvuddelen av de tänkta investeringarna genomförs är nödvändigt för att vi skall klara vår Vision om god livskvalitet. Uddevalla Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 STRATEGISK PLAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurshushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. 4 LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord.

5 MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. 5

6 MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet. EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. ÖVERGRIPANDE MÅL En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används PRIORITERADE OMRÅDEN EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ETT LEVANDE CENTRUM genom att bidra till exempelvis Aktiviteter i centrum Samverkan med aktörer i centrum Utnyttja det vattennära läget ETT RIKT KULTUR-OCH FRITIDSLIV genom att bidra till exempel Tillgänglighet Kreativitet GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING genom till exempel Fysisk planering Infrastruktur EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING genom till exempel Kommunens miljöarbete Klimatförbättrande åtgärder Upphandling ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog FÖREBYGGANDE ARBETE genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg 6

7 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT

8 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar inför flerårsplan Skrivelsen innehåller bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna och de prognoser som nu är aktuella. Svensk ekonomi fortsätter växa i snabb takt också under Det innebär en fortsatt rejäl uppgång i sysselsättning och i skatteunderlag. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Utvecklingen innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges kommuner och landsting beräknar att en genomsnittlig kommunal skatteökning om ca 2 kr behövs fram till år 2020 för att klara finansieringen. I verkligheten kommer anpassningen ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat. Inför budgetdialogen med nämnderna i april gjordes en långtidsprognos som illustrerar det förändringstryck som kommer åren framöver. En finansiering för de ökade kostnaderna för befolkningsförändringarna och ökade driftskostnader för investeringar behöver skapas och denna volym ökar över tid. Kommundirektören och nämnderna fick också uppdraget att långsiktigt redovisa åtgärder som minskar kommunbidragen med sammantaget 165 mkr i förutsättningarna inför planeringen. Finansieringsbehovet kan sammanfattas i följande diagram. Kostnaderna för demografin som täcker förskola, grundskola, gymnasium samt särskilt och ordinärt boende inom äldreomsorg är schablonberäknade och ökade kapitalkostnader är uppskattade utifrån en investeringsnivå om 380 mkr årligen. Det bör observeras att demografin påverkar verksamheter härutöver. Det leder till att förändringstrycket ökar mer än vad som visas nedan. Flerårsplanen som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna till nämnderna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. 8 Utfördelningen av kommunbidrag from 2018 är omfattande. De är 73 mkr utöver gällande plan och 94 mkr mer än budget Tillskotten finansieras till stor del av att en större andel av skatteintäkterna går till verksamheten och att resultatet därmed försämras. Det leder till att en lägre

9 andel av investeringarna kan finansieras med egna medel och upplåningen ökar därför. Det leder också till en ytterligare utmaning att återställa resultatet till finansiellt mål. En viktig förutsättning i förslaget är att effektiviseringsbehovet verkställs och ger resultat. Det är betydande belopp och uppgår till 100 respektive 143 mkr för Nedanstående tabell över utfallet för de finansiella målen sammanfattar effekten av det scenario som beskrivs i denna skrivelse. De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. För att synliggöra den längre utmaningen i den ökande demografiska kostnaden har en utblick gjorts för perioden Den bygger på kostnader för delar av demografin i enlighet med befolkningsprognosen 2016 och att skatteintäkterna utvecklas som de gjort i genomsnitt under 10 år. Tabellen visar att inget av de finansiella målen nås under perioden Utfördelningen av kommunbidrag är större än de ökade skatteintäkterna samtidigt som investeringsnivån ökar kraftigt efter en period av låg investeringstakt. Resultatet är svagt trots att mycket omfattande effektiviseringsåtgärder är medräknade i planen. Därför menar ekonomiavdelningen att arbetet med att konkretisera och genomföra dessa effektiviseringar måste börja omgående. Alternativet är att intäkterna istället måste förstärkas, ex genom höjning av utdebiteringen. Utmaningarna från ovanstående diagram förstärks genom ytterligare avsättningar för demografin, återställande av finansiella mål samt ökade kapitalkostnader för investeringar. Utfall Prognos Budget Plan Plan Utblick Utblick Utblick Utblick Utblick Mål Nettokostnadsandel (%) 95,5% 98,1% 99,3% 98,1% 98,2% 96,4% 96,4% 96,3% 96,3% 96,2% 98,0-97,4 Soliditet (%) 68,6% 71,8% 59,5% 50,9% 45,2% 46,8% 48,4% 50,2% 52,1% 54,2% öka Egenfinansering (%) 180% 84% 23% 28% 31% 93,5% 98,2% 102,8% 107,1% 112,2% 75,0 Investeringsnivå (%) 4% 7% 19% 22% 21% 9% 9% 8% 8% 8% 7-8 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Effektiviseringsbehov Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Svensk ekonomi fortsätter växa i snabb takt också i år. Det innebär en fortsatt rejäl uppgång i sysselsättning och i skatteunderlag. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Utvecklingen innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Trots svagare konjunktur bedöms statens finanser förbli fortsatt starka. Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. Kanske mest glädjande var att exporten tog ny fart efter en svag utveckling under första halvåret. Inför framtiden ser det ljust ut för industrin. I januari månads Konjunkturbarometer ser efterfrågeläget bättre ut än på flera år, produktionsplanerna är tydligt uppåtriktade och orderingången utvecklas klart positivt. Det senare understryks också i SCB:s statistik. Även Swedbanks Inköpschefsindex för industrin är positiv, i januari nåddes det högsta värdet sedan hösten Även för tjänstesektorn och för näringslivet i stort är signalerna inför framtiden uttalat positiva. BNP beräknas 2016 ha ökat med 3,5 %. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 % men också det är ett högt tillväxttal. Vi räknar med att tillväxten i svensk ekonomi blir nästan lika stark i år. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 %. Bedömningen om en fortsatt hög produktionstillväxt baseras på att det i år blir bättre fart på export och hushållens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i långsammare takt. Ökningen av investeringar och offentlig konsumtion var förra året mycket kraftig. 9

10 Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättning och skatteunderlag fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 2017 en nivå jämförbar med den som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax före finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal, utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 %. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av nästa år. Utvecklingen åren I skrivande stund är det nästan två år till december Det är en lång tid i prognossammanhang. Möjligheterna att korrekt bedöma utvecklingen på så lång sikt är som regel starkt begränsade. Ännu svårare är förstås att ha en klar uppfattning om utvecklingen åren 2019 och Våra beräkningar utgår från att resursutnyttjandet i svensk ekonomi nästa år tillfälligt stabiliseras på en hög nivå och att konjunkturläget därefter under de två efterföljande åren gradvis normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare dessa år än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen åren 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 % att jämföra med drygt 2 % 2018 och 3-4% åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget jämfört med de senaste åren. Det innebär också, i reala termer, en svagare utveckling än normalt. Utvecklingen efter 2018 innebär stora och växande problem för kommuner och landsting, trots att de generella statsbidragen antas öka med 2 % per år realt. I våra kalkyler resulterar detta i beräkningstekniska höjningar av kommun- och landstingsskatten. Det ska inte ses som en prognos, utan ett sätt att illustrera gapet mellan skatteunderlaget och kostnaderna. För att intäkter och kostnader ska gå ihop krävs åtgärder motsvarande ett skatteuttag på 2 kronor till och med år I verkligheten kommer anpassningen ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat. Den bedömning som här presenteras för sysselsättning och skatteunderlag efter 2018 kan tyckas dyster, men man ska då ha i minnet att det för svensk ekonomi ändå handlar om en i stort sett obruten produktionstillväxt från mitten av 2009 fram till och med Det innebär drygt tio år utan avbrott av någon mer påtaglig konjunkturförsvagning. En blick i statistiken visar att en så lång och odramatisk period är ovanlig som regel brukar högkonjunkturer avlösas av mer påtagliga fall i konjunktur och sysselsättning. Och då ofta utlösta av internationella kriser. Det kanske räcker att påminna om 1990-talskrisen som startade i början av 1990-talet, ITkraschen tio år senare, samt finanskrisens utbrott hösten Kriser kommer och går och när de infaller i en högkonjunktur brukar fallet i konjunkturen bli som mest påtagligt. Fallhöjden är då extra stor. Det innebär att utvecklingen under de kommande åren mycket väl kan bli svagare än vad vi här har utgått från. Skatteunderlagsutveckling Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är skatteintäkterna och därför är utvecklingen av skatteunderlaget central för de ekonomiska förutsättningarna. Nedanstående diagram visar utvecklingen från och är uppdelad i nominellt, realt och realt per invånare. Det visar tydligt att även om den nominella utvecklingen är relativt hög så är den reala nivån låg och tom negativ per invånare

11 Skatteunderlagsutveckling BNP* 3,5 2,5 2,1 1,5 1,8 Sysselsättning, timmar 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Realt skatteunderlag 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 Några sammanfattande nyckeltal Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2016 blev högre än budget och prognosen för 2017 förväntas bli något bättre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2016 års resultat blev bättre än planerat både genom tillfälliga intäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2017 är något bättre än gällande plan på grund av lite starkare tillväxt i skatteunderlaget och högre finansnetto. Inga nämnder aviserar ett underskott i verksamheten för Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Den centralt budgeterade posten för försörjningsstöd uppgår till 14 mkr som tidigare. Arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark även om utvecklingen avtar i styrka. Under 2017 och 2018 ökar sysselsättningen med personer, men bristen på arbetskraft bromsar utvecklingen. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten minskar med 0,2 procentenheter under förväntas ett stort tillskott av personer i arbetskraften och arbetslösheten antas då öka något. Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. januari Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. I januari 2017 var 9 % av arbetskraften i kommunen öppet arbetslös eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en högre nivå än både länet (6,8 %) och riket (7,7 %). Jämfört med motsvarande tidpunkt förra året har arbetslösheten i kommunen ökat med nära en halv procentenhet medan den under samma period minskat något i både riket och länet. 11 Uddevalla noterade i jan 2017 en ungdomsarbetslöshet på 12,2 %, vilket är högre än både riket (11,3 %) och länet (9,5 %). Under det senaste året har ungdomsarbetslösheten minskat i både riket och länet. Denna minskning återfinns dock inte i Uddevalla där andelen ungdomar i öppen arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd befinner sig på samma nivå som för ett år sedan.

12 Könsuppdelad statistik visar att män har en högre arbetslöshet än kvinnor i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar år där arbetslösheten i Uddevalla är ca 10 % för kvinnor och ca 14 % för män. Sett till hela arbetskraften var knappt 8 % av kvinnorna och drygt 10 % av männen i Uddevallas arbetskraft arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. I kommunen är drygt 30 % av den utrikes födda arbetskraften antingen öppet arbetslös eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en betydligt högre nivå än både riket (ca 22 %) och länet (ca 21 %). Invånarantal och befolkningsprognos 31 december 2016 hade Uddevalla kommun ca folkbokförda invånare. Under 2016 ökade befolkningen med ca 985 personer, vilket är den största befolkningsökningen någonsin. Motvarande siffra för 2013 och 2014 var knappt 500 personer/år samt för 2015 ca 660 personer. Den största delen av befolkningstillväxten kan förklaras av att runt personer flyttade till kommunen medan endast ca flyttade från den. Detta ger ett positivt flyttnetto om ungefär 890 personer, varav den största delen är gentemot utlandet. Under 2016 föddes ca 645 barn och ca 550 kommuninvånare avled, vilket skapar ett födelseöverskott på ca 95 personer. Kommunens prognoser indikerar en fortsatt stor befolkningstillväxt under 2017, vilken sedan förväntas avta något under de följande åren. Bidragande orsaker till detta är dels en hög nivå av bostadsbyggande men även Migrationsverkets målsättning att under 2017 fatta beslut i det stora antal asylansökningar som inkom under I samband med att ev. uppehållstillstånd beviljas blir de som sökt asyl folkbokförda och synliga i befolkningsstatistiken. Antalet nya asylansökningar ser dock ut att ha stabiliserats på en låg nivå, vilket bidrar till att befolkningstillväxten på sikt förväntas fortsätta i en lägre takt både i riket och Uddevalla. Demografiska förändringar Före 2013 uppgick de demografiskt betingade behovsökningarna till cirka 0,5 % per år i kommunerna. Den situationen har förändrats dramatiskt. De närmaste åren ökar behoven enligt Sveriges kommuner och landsting senaste prognoser med ca 1,5-2,0 %. Denna kostnadsökning var 12

13 känd redan före den ökade flyktingsströmmen och trenden har förstärkts av den snabbt ökande befolkningen men nivån förändras vid olika befolkningsantaganden. Diagram. Kommunala utgiftsförändringar till följd av demografiska förändringar Flyktinginvandringen påverkar beräkningarna av kommunernas och landstingens kostnader på flera sätt. Under den första tiden som kommunplacerade asylsökande påverkas mottagningskostnaderna. Ökade kostnader uppstår i socialtjänsten som blir hårt belastad av t.ex. mängden ensamkommande barn. I barnomsorgen och skolan behöver det beredas ett stort antal nya platser och sjukvården ska kunna ta emot asylsökande med stora vårdbehov. Staten ersätter kommuner och landsting för mottagandekostnaderna under en begränsad tid. Källa: Migrationsverket Under åren sökte i snitt nära personer asyl per år. Under senare delen av 2015 ökade antalet asylansökningar kraftigt och totalt sett sökte knappt personer asyl i Sverige. Av dessa var drygt ensamkommande barn minskade antalet asylsökande och vid årets slut hade personer sökt asyl i Sverige. Detta är den lägsta nivån sedan Migrationsverkets målsättning är att alla som sökt asyl under 2015 och 2016 ska få ett beslut under Detta får till följd att antalet kommunmottagna förväntas nå sin topp under 2017, vilket återspeglas i kommunens befolkningsprognos. Sedan våren 2016 har nivåerna stabilisterats och Migrationsverket bedömer att mellan personer kommer att söka asyl i Sverige Av dessa beräknas vara ensamkommande barn. Prognosen för 2018 är personer, varav ensamkommande barn. 13

14 Antal personer Årlig befolkningsökning Årlig befolkningsökning Faktisk befolkningsökning Prognos gjord våren Årlig befolkningsökning , prognos De närmaste åren sker fortsatta demografiska förändringar. De kommande åren förväntas trycket på såväl förskolan, grundskolan som gymnasiet öka. De yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år växer. Antalet barn och ungdomar samt äldre ökar mer än antalet personer i arbetsför ålder. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt Förväntad befolkningsförändring jmf w Åldersklass Ökning av antalet invånare i åldersgrupper Ålder w w Som underlag till resursfördelningen har beräkningar gjorts för att synliggöra de demografiska kostnader som uppstår på grund av den ökande befolkningen. I dagsläget sker beräkningar för verksamheterna förskola, grundskola/fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg avseende särskilt boende och ordinärt boende och beloppen framgår av bilaga 1. Kostnaderna beräknas som ett

15 Index Flerårsplan med sammanställd budget 2018 Index genomsnittligt belopp per invånare i respektive åldersgrupp som förväntas erhålla service från nämnden. Det bör observeras att demografin kan påverka verksamheter härutöver. Långtidsprognos t.o.m Prognoser på kommunnivå görs regelbundet för den närmaste 10-årsperioden. På delområdesnivå omfattar prognoserna vanligtvis den kommande 5-årsperioden. Denna längre framskrivning redovisar en bedömning av befolkningsutvecklingen de kommande 25 åren fram till Fokus har lagts på utvecklingen i de åldrar som är viktigast ur planeringssynpunkt, dvs. barn och ungdomar samt äldre. Prognososäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Nedanstående långtidsframskrivning ska ses som en möjlig utveckling utifrån de förutsättningar som var kända vid prognostillfället i maj Ökningen av antalet asylsökande under senare delen av 2015 medför att den faktiska befolkningsutvecklingen i framför allt de yngre åldrarna på kort sikt troligtvis kommer vara högre än vad som framkommer i diagrammet. Det faktiska utfallet kan på lång sikt bli både högre och lägre men prognosen tydliggör ändå ett viktigt budskap: vi kan i framtiden förvänta oss en kraftig ökning av antalet äldre och vi kommer på sikt även att ha fler barn och unga. Barn och unga ökar kraftigast i början av prognosen medan de äldre ökar senare. Den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna befann sig 56 % av Uddevallas befolkning i det som kan räknas till yrkes-verksamma åldrar, år förväntas 52 % tillhöra denna grupp. Antalet personer i åldern år förväntas under prognosperioden öka med knappt 10 % jämfört med idag. Prognosticerad befolkningsutveckling År 0-19 år år Andelen som är 65 år och äldre ökar och befolkningens medelålder stiger var 21 % av Uddevallas befolkning ålderspensionärer. Antalet pensionärer ökar stadigt under hela prognosperioden och andelen som är 65 år och äldre väntas ha ökat till ca 24 % vid prognosperiodens slut. Under prognosens senare del ser vi en kraftig ökning i åldersgrupperna år respektive 85 år och äldre. Antalet ålderspensionärer förväntas öka med ca 35 % fram till I åldergruppen år väntar vi en ökning om knappt 60 % medan vi bland de allra äldsta, 85 år och äldre, väntar en ökning på hela 70 %. Prognosticerad befolkningsutveckling i de äldre åldrarna År år år 85 år-w 15 Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svår att förutse och är beroende av flera faktorer. Med såväl ett positivt födelse- som flyttnetto antas även de yngre åldersgrupperna komma att öka. 2040

16 Index förväntas antalet barn och unga i åldern 0-19 år vara ca 25 % fler än idag. Störst ökning väntas inom grundskolan och gymnasiet, men även förskolan kommer att påverkas. Prognosticerad befolkningsutveckling i de yngre åldrarna År 1-5 år 6-15 år Några av de förväntade förändringarna fram till 2040: Uddevallas befolkning bedöms öka med drygt personer Antalet barn i förskoleåldrarna, 1-5 år, ökar med knappt 15 % Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, ökar med ca 30 % Antalet ungdomar i gymnasieåldern, år, ökar med ca 30 % Antalet personer i åldern år ökar med ca 10 % Antalet ålderspensionärer ökar med ca 35 % Åldersklassen år ökar med drygt 20 % Åldersklassen år ökar med drygt 60 % Åldersklassen 90 år och uppåt ökar med ca 80 % God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska finnas mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås. FINANSIELLA MÅL En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden Målen har skrivits fram för år 2020 enligt samma principer. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar 16 *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten ska öka från senaste boksluts värde.

17 Mål enligt strategisk plan Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 97,4 97,4 97,4 Soliditet % 62,0 62,5 63,0 63,5 64,0 64,5 Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att inget finansiellt mål uppnås för och det är långt ifrån målen. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. Utfall Prognos Budget Plan Plan Nettokostnadsandel (%) 95,5 98,1 99,3 98,1 98,2 Soliditet (%) 68,6 71,8 59,5 50,9 45,2 Egenfinansering (%) 175,0 83,5 23,3 27,7 30,8 Investeringsnivå (%) 4,4 6,6 18,8 21,7 20,7 Kostnader och intäkter Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något lägre löneökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de kommande avtalsförhandlingarna. Reserven bygger på att arbetsgivaravgifterna är oförändrade. En något sänkt kommunalt finansierad löneökningstakt medan inflationen ökar. % Löneökningstakt 3,1 3,4 3,4 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,6 - Prisutveckling 1,9 2,0 2,0 Prisutveckling gällande plan 1,5 1,9 - Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr Lönereserv Prisreserv (varor och tjänster) Summa Ändring jämfört med gällande plan Före utfördelning av 2018-års uppräkning av kommunbidrag

18 Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för Resultatet av denna strategi har inneburit att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen inte ökar särskilt mycket och ökningen i nedanstående tabell är föranledd av intjänandet av ny pension till de anställda. Osäkerheten i bedömningen av utfallet är stor på grund av den komplexa konstruktionen av pensionsförmåner för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, vilken är en grupp som ökar i organisationen. mkr Pensionskostnader (brutto) Taxor och avgifter Förändring av taxor och avgifter från 2017 till 2018 ska vara begränsad och en höjning bör maximalt uppgå till kommunens kostnadsutveckling så som den redovisas i flerårsplanen Kostnadsutvecklingen utgörs av en sammanvägning av indexen för löneökningstakt och prisutveckling som framgår i avsnittet Pris- och löneutveckling i flerårsplanen. Utifrån kommunens övergripande kostnadsstruktur med 2/3 personalkostnader och 1/3 övriga kostnader är det sammanvägda indexet för 2018 beräknat till 2,7 %. Förändringar av taxor och avgifter utöver denna uppräkning ska särskilt redovisas och motiveras. Ovanstående gäller samtliga taxor och avgifter oavsett vilken nivå i organisationen som beslutar om ev. förändringar. Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen visar hur stor del av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning som används för verksamhetens nettokostnader och finansnetto. Målet i strategiska planen är max 98,0 %, vilket innebär att resterande 2,0 % avser minsta nödvändiga överskott för bl.a. egenfinansiering av investeringar. Varje tiondels procentenhet motsvarar ca 3,3 mkr. I denna flerårsplan uppnås inte målet enligt i nivå med nuvarande strategiska plan för något av åren % Bokslut 2016 Prognos Plan Nettokostnadsandel 95,5 98,1 99,3 98,1 98,2 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2017 års nivå om 22,16 kronor. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2017 uppgår den till 46 öre. 18

19 Kommunal skattesats % 22,6 22,4 22, ,8 21,6 21,4 21, ,8 20, Skatteväxling 43 öre Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jämförelse med Västra Götaland Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka under perioden med 17 % i förhållande till bokslut I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Utvecklingen påverkas starkt av den ökade befolkningen. I intäkterna ingår de s.k. välfärdsmiljarderna som gått från riktade bidrag för den ökande flyktingströmmen till ett permanentat tillskott till kommunerna. mkr Bokslut Prognos Plan Skatt, utjämning och bidrag Förändring (%) - 5,7 4,1 3,4 3,2 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,7 110,0 113,7 117,3 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) Finansnetto Målet med kommunkoncernens finansverksamhet är att långsiktigt optimera kommunkoncernens finansnetto med beaktanda av risk och med en god intern kontroll. Finansnettot budgeteras till 14 mkr för 2018, vilket är 5 mkr lägre än bokslut I bokslut 2016 ingick återbäring från Kommuninvest på 4,7 mkr samt poster av engångskaraktär på 2,3 mkr vilket förklarar minskningen. För 2019 beräknas finansnettot till 1 mkr och för 2020 till -11 mkr. De höga investeringsnivåerna, som inte kan finansieras med egna medel, ger en ökad låneskuld vilket medför högre finansiella kostnader. Investeringar Investeringsnivån är ett finansiellt mål som visar hur stor del som investeringarna utgör av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Målet i strategiska planen är max 7-8 %. Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Följande tabell visar att de nivåer som finns med flerårsplanen. mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar skattefinansierad verksamhet Investeringsnivån % 4,

20 Investeringsnivån överstiger det finansiella målet för samtliga tre år i planeringsperioden. Kapitalkostnaderna för kommande investeringar är inte till fullo kompenserade i nämndernas kommunbidrag. Nämnderna kommer därför att tillföras ytterligare kommunbidrag när respektive investeringsobjekt är färdigställt, för de kapitalkostnader som inte kan klaras i befintligt kommunbidrag. En central post har avsatts för utökade kapitalkostnader. I investeringsplanen ingår flera stora objekt, bl.a. kan nämnas nya brandstationer i Uddevalla och Ljungskile, Källdalsskolan, flera nya förskolor, gruppbostäder LSS, nytt badhus samt åtgärder för översvämningsskydd. För detaljerad lista se Kommunens investeringar Lokalförsörjningsplan och genomförandeplan Bägge dessa planer har beslutats och utgjort underlag för nämndernas investeringsbudget för Ett särskilt uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden har lagts för att säkerställa att nämndens investeringsbudget är i enlighet med genomförandeplanen Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna som finansieras med egna pengar i form av avskrivningar och resultat. Målet i strategiska planen är minst 75 %. % Bokslut 2016 Prognos Plan Självfinansieringsgrad För att klara målet måste avskrivningar och resultat uppgå till 472 mkr för De budgeterade avskrivningarna uppgår till 124 mkr och resultatet till 22 mkr, vilket ger en egenfinansiering på 146 mkr. Resterande del måste lånefinansieras. Investeringsnivåerna är betydligt större än tidigare vilket leder till att målet om egenfinansiering inte nås. Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens totala tillgångar som är finansierade med egna medel. Målet i strategiska planen är att solditeten ska öka. Soliditeten för kommer istället att minska främst pga. högre investeringsnivåer. % Bokslut 2016 Prognos Plan Soliditet 68,6 71,8 59,5 50,9 45,2 Skulder och räntor Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan Total låneskuld Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Som framgår av tabellen ökar låneskulden med drygt mkr under perioden Kommunens andel av detta är drygt mkr då investeringarna är omfattande under Resterade avser bolagens upplåning som preliminärt antas öka med drygt 500 mkr per år i planen.

21 Externränta Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,0 % för 2018, 2,0 % för 2019 och 2,2 % för Det faktiska utfallet för 2016 blev 1,70 % och genomsnittsräntan för de senaste 12 månaderna uppgick till 1,69 %. Internränta För 2018 föreslås internräntan att oförändrat uppgå till 1,75%. Detta är i linje med kommunens genomsnittliga räntekostnad och även helt i enlighet med Sveriges kommuner och landstings rekommendation (SKL). SKL har bytt metod att beräkna internräntan. Tidigare har den långa statsobligationsräntan varit utgångspunkt för internräntan. Den nya metoden innebär att huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas som bättre återspeglar den genomsnittliga upplåningskostnaden för hela kommunsektorn. Finansiell profil (KFI) Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för Denna jämför hur Uddevalla ligger till i förhållande till Västra Götalands och Hallands 55 kommuner för åtta finansiella nyckeltal. Mätningen visas med en rankingplacering där 1 är det starkaste resultatet och 55 är det svagaste. Uddevalla har på totalen förbättrat sin placering 2016 med fyra steg jämfört med 2015, från plats 31 till 27 bland Västra Götalands och Hallands 55 kommuner. Årets mål enligt strategiska planen är minst plats 27, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet för 2016 är därmed uppnått. I rankingsammanställningen framgår att Uddevalla förbättrat sig för fem nyckeltal, försämrat sig i två medan ett är oförändrat. De nyckeltal som förbättrats mest är Resultat före extraordinära poster, snitt 3 år och Skattefinansieringsgrad av investeringar. För skattefinansieringsgrad av investeringarna är det en låg investeringsnivå som ger förbättringen vilket har andra negativa effekter än det strikt ekonomiska perspektivet. För 5 av 8 nyckeltal är resultatet lite bättre än medel för kommunerna men skattesatsen, soliditeten och kassalikviditet är sämre. Skattesatsen och soliditeten är två viktiga nyckeltal i sammanhanget som kräver långsiktiga åtgärder för att påtagligt förändra. Kassalikviditens resultat är en följd av kommunens strategi om att kunna använda kommunkoncernen för att ha så låg egen likviditet som möjligt. Rankingplaceringen visar att Uddevalla ligger strax under genomsnittet i Västra Götaland och Halland. I den övergripande bilden hamnar Uddevalla i den grupp av kommuner som har ett Starkt resultat (genomsnitt ) och Varken stark eller svag finansiell ställning (soliditet 2016 inkl. pensionskulden mellan 0 20 %). KFi sammanfattar att Uddevalla har ett kontrollerat finansiellt läge. Resultatnivån bör dock bibehållas på mellan 2 % till 3 % i förhållande till verksamhetens bruttokostnader för att stärka kommunens balansräkning. Detta behövs för att möta förväntade framtida utmaningar. Det är viktigt att kommunen stärker sitt finansiella utrymme, eftersom de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna står inför utmaningar som fortsatt ökade investeringar och ökade behov hänförliga till befolkningsförändringar. 21

22 Utmaning på längre sikt bortom planeringsperioden! Befolkningsutvecklingen föranleder att den stora utmaningen fram till 2040 är att klara de ökade kostnaderna både för en åldrande befolkning och ökningen i de yngre åldrarna. Det kommer att leda till en högre kostnadsutveckling för de demografiska förändringarna än vad som hittills varit fallet. En uppväxling har redan skett och det kommer att fortsätta framöver. Det ser ut att bli mycket svårt att möta detta med den normala tillväxten utan kräver förändringar i skatteuttag alternativt nya sätt att ge service som leder till lägre kostnadsutveckling, förmodligen en kombination av dem. Med de prognoser som nu kan göras utifrån de ökningar i skatteunderlaget som är troliga ger det kraftiga underskott med nuvarande skattesats och det kräver effektiviseringar alternativt skatteökning framåt. En utblick har gjorts fram till 2025 och säkerheten i prognoserna avtar förstås med tiden. Beräkningarna bygger på förslaget och för att ha möjlighet att fördela ut kompensation för de direkta demografiska ökade kostnaderna och ökade kapitalkostnader för investeringarna så utmynnar det i ett finansieringsbehov som 2020 uppgår till 143 mkr och 2025 till 241 mkr. Ytterligare demografiska kostnader, ökade investeringsnivåer och återställning av resultatnivå utöver detta kräver ytterligare ökning av antingen effektiviseringar eller ökad skatt. Utfall Prognos Budget Plan Plan Utblick Utblick Utblick Utblick Utblick Mål Nettokostnadsandel (%) 95,5% 98,1% 99,3% 98,1% 98,2% 96,4% 96,4% 96,3% 96,3% 96,2% 98,0-97,4 Soliditet (%) 68,6% 71,8% 59,5% 50,9% 45,2% 46,8% 48,4% 50,2% 52,1% 54,2% öka Egenfinansering (%) 180% 84% 23% 28% 31% 93,5% 98,2% 102,8% 107,1% 112,2% 75,0 Investeringsnivå (%) 4% 7% 19% 22% 21% 9% 9% 8% 8% 8% 7-8 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Effektiviseringsbehov Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte 25% 20% 15% 10% 5% 0% Investeringsnivå (%) Resultat (mkr) Egenfinansering (%) 200% 150% 100% 50% 0% Låneskuld (mkr) Nettokostnadsandel (%) 100,0% 98,0% 96,0% 94,0% 92,0% Soliditet (%) 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Varför ökar låneskulden? (mkr) Upplåning 900 Resultat o avskrivningar 2481 Utlåning bolag Investeringar Utgifter Finansiering Egen låneskuld (mkr)

23 Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2018 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet Förändring av antalet anställda med Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 6,8 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) Förändrad kommunalskatt med 1 kr Förändrad kommunalskatt med 10 öre Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 3,3 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 5 * * exkl. effekter på kommunal service Foto: Maria Rasmusson, Magretegärdeparken 23

24 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET RESULTATBUDGET mkr Bokslut Prognos Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Nettokostnadsandel inkl finansnetto 95,5% 98,1% 99,3% 98,1% 98,2% Finansnettos andel av skatter och bidrag 0,6% 0,4% 0,4% 0,0% -0,3% Resultat i % av skatter och bidrag 4,5% 1,9% 0,7% 1,9% 1,8% BALANSBUDGET mkr Bokslut Prognos Plan Plan Plan Anläggningstillgångar varav långfristiga fordringar Omsättningstillgångar varav kassa, bank och korta placeringar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensionsskuld Skulder varav långfristiga lån SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen Soliditet 68,6% 71,8% 59,5% 50,9% 45,2% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Bokslut Prognos Plan Plan Plan Finansieringsbehov Investeringar Försäljning Summa investeringar Finansiering Från den löpande verksamheten Utlåning (-) / amortering (+) Utbetalning av övriga avsättningar Upplåning (+) / amortering (-) Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel Summa finansiering Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag) 4,4% 6,6% 18,8% 21,7% 20,7% 24

25 DRIFTSBUDGET Bokslut Prognos Plan Plan Plan Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige och revision -9,2-9,8-10,7-10,7-10,7 Kommunstyrelse -206,6-232,5-233,3-228,3-228,3 Barn och utbildningsnämnd , , , , ,7 Barn och utbildningsnämnd demografi Socialnämnd , , , , ,8 Socialnämnd demografi Samhällsbyggnadsnämnd -110,4-88,8-90,3-90,3-90,3 Kultur- och fritidsnämnd -132,7-136,5-139,8-139,8-139,8 Valnämnden -0,1-1,6-1,3-0,1 Försörjningsstöd -13,0-14,0-14,0-14,0 Driftreserv för nytt badhus 0,0-16,0-20,0-20,0 Kostnader demografi 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utökad ersättning kapitalkostnader -16,3-32,0-47,7 Kapitalkostnader Kungsg, Gula villan, Bodele -2,0-2,0-2,0 Behov utanför demografiberäkning 0,0 0,0 0,0 0,0 Eftersläpande flyktingkostnader -20,0 Finansieringsbehov/Effektiviseringsbehov 2,5 0,0 83,0 126,0 Årsprognos totalt exkl bostadsbidrag -10,9 Nämndernas över/underskott -20,1 Summa nämnder/styrelser , , , , ,4 Övriga ej fördelade poster *** -25,9-101,7-118,8-222,0-327,5 Eliminering internt finansnetto 38,7 30,0 34,0 42,7 53,0 Summa verksamhetens nettokostnad , , , , ,9 Skatteintäkter 2 350, , , , ,0 Generella statsbidrag och utjämning 684,0 739,0 776,0 797,0 808,0 Finansiella intäkter 62,4 61,0 80,8 84,5 99,0 Finansiella kostnader -43,9-47,0-66,7-83,4-110,3 Resultat efter finansiella poster 137,8 62,5 22,2 65,7 63,8 REDOVISAT RESULTAT 137,8 62,5 22,2 65,7 63,8 Specifikation ej fördelade poster: Arbetsgivaravgifter 7,9 4,5 4,0 4,0 4,0 Avtalsförsäkringar 1,9 1,8 0,0 0,0 0,0 Pensioner -65,0-67,0-58,6-61,6-63,6 Pris och lönereserv -52,0-64,2-158,4-261,9 Riktade statsbidrag tillskott 27,0-2,0 0,0-6,0-6,0 Övriga poster 2,3 13,0 Summa ej fördelade poster -25,9-101,7-118,8-222,0-327,5 25

26 KOMMUNENS ORGANISATION 26 Foto: Uddevalla kommun, Bäveån med Hasselbacken i vinterskrud

27 NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET Belopp i miljoner kronor (mkr). KOMMUNFULLMÄKTIGE År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , , ,8 - Kommunbidragsförändring Kommunfullmäktiges kommunbidrag är oförändrat för kommande år. Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktiges samlade ram omfattar kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommittén. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges budget omfattar kostnader för arvoden och ersättningar till ledamöter och ersättare, lokalhyra, TV/webb-sändningar, annonskostnader, nyårsmottagning på rådhuset samt kostnader kring ungdomsfullmäktige. Ny arbetsordning för ungdomsfullmäktige beräknas träda i kraft juli Detta medför också en viss ökning av kostnaderna, dock inte full effekt för Kommunens revisorer Revisorernas budget omfattar kostnader för sakkunnigt biträde till revisorerna beträffande administration och granskningsarbete, lokalhyra i stadshuset, arvoden och ersättningar till de förtroendevalda revisorerna samt utbildning och utveckling. Den största kostnaden avser konsulttjänster vad beträffar fördjupad verksamhetsrevision. Överförmyndare Överförmyndarens budget omfattar främst kostnader för arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare (även kallad ställföreträdare), överförmyndaren, dess ersättare samt lön och omkostnader för handläggare. Det råder en viss osäkerhet beroende på den stora tillströmningen av ensamkommande barn som ankom hösten 2015 och vad detta medför i arvodeskostnader när de under 2017 får uppehållstillstånd. Regeringskansliet har under 2016 föreslagit ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn, som enligt förslaget medför negativ ekonomisk påverkan. Detta innebär osäkerhet för överförmyndarens verksamhet och kan medföra en väsentlig sänkning av arvodesnivån, för 2017 blir det i så fall del av året. Vänortskommittén Vänortskommitténs budget omfattar kostnader för ungdomsutbyte, arbetsmöte, övrig kontaktverksamhet samt arvoden till ledamöter kommer det vara vänortsmöte, nästa vänortskonferens är 2018 och kommer då att äga rum på Island. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 9,6 9,6 9,8 10,7 10,7 10,7 Investeringar

28 KOMMUNSTYRELSEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,5 15, ,5 223,0 25, ,5 218,0 15, ,5 218,0 84,2 Kommunbidragsförändring Kommunstyrelsens kommunbidrag minskar med 9,5 mkr för minskar det med ytterligare 5 mkr då det tidigare tillskottet för arbetsmarknadsåtgärder upphör (se uppdrag nedan). Under 2017 fick kommunstyrelsen i uppdrag att använda 10 mkr för minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna. Tillskottet var en engångsinsats vilket gör att kommunbidraget minskar med 10 mkr för Därutöver minskar kommunbidraget med 1,5 mkr för effektiviseringsvinster som förväntas uppstå. I investeringsutgifterna ingår nya brandstationer i Ljungskile och Uddevalla Uppdrag: Projekt Staden växer västerut tillförs ett kommunbidrag på 2 mkr och finansieras inom tilldelat kommunbidrag. Det tidigare tillskottet om 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar kvarstår även Tillskottet ska användas till åtgärder som bl.a. ska skapa fler sommarjobb som ska hjälpa ungdomar utan egna kontakter att få sin första arbetserfarenhet till stöd för framtida jobbsökanden Fullfölja utredningen om harmoniseringen av arbetskläder under 2018 Kommundirektören ges i uppdrag att leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna konkretisera de förslag till strukturella förändringar i organisation och arbetsmetoder som långsiktigt minskar kostnaderna. Arbetet skall ske tillsammans med nämndernas presidier. Målet är att leverera konkreta, genomförbara förslag successivt under som kan beslutas av löpande av kommunfullmäktige och fördelas från centrala effektiviseringar till respektive nämnd. En kontinuerlig dialog mellan nämnderna och KS är central i arbetet, en del av detta skapas genom bl.a. uppsiktspliktsmöten års centrala effektiviseringar om 17 mkr skall fördelas under hösten 2017 och vara klart till nämndernas internbudget. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetet med övergripande arbetsmarknadsfrågor och har det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. I avdelningens arbete ingår att hantera arbetsmarknadsprogram och insatser för särskilt utsatta grupper som personer med funktionshinder och utrikes födda, insatser för ungdomar samt arbetslivsutvecklande projekt. Avdelningen ansvarar för vissa etableringsaktiviteter för nyanlända, samt bedriver aktiviter, mötesplatser och projekt för integration. Arbetsmarknadsavdelningen samordnar även rättighetslagstiftningen 2009:724 Nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt arbetet med förvaltningsområdet för finska språket. 28 Avdelningen för juridik och administration leder och samordnar förvaltningens interna gemensamma processer och lämnar kvalificerat administrativt och juridiskt stöd till bl. a.

29 kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd, nämnder och förvaltningar, kommunens bolag och kommunledning. Vidare lämnas stöd till samverkande överförmyndare i Norra Bohuslän samt räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Även kommunens arkiv och förvaltning av kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem samt kommunledningskontorets ekonomifrågor ingår i avdelningens verksamhet. Kommunstyrelsens personuppgiftsombud finns inom avdelningen. Avdelningen för strategisk samhällsplanerings ansvar är anpassat till kommunstyrelsens verksamhetsansvar och omfattar områdena översiktlig planering av användning av mark och vatten, kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, verksamhetsplanen/genomförandeplanen för samhällsbyggnad, förprövning av planbesked, markanvisningar och större exploateringsprojekt, vatten och avloppsverksamheten, bostadsförsörjning, övergripande transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt inomkommunala och regionala kollektivtrafikfrågor i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland samt lokalförsörjning. Ekonomiavdelningen uppdrag är att ge kommunens politiska ledning, kommundirektör och förvaltningar bra information och beslutsunderlag samt stöd inom avdelningens ansvarsområden. Avdelningens huvudsakliga kommunövergripande ansvarsområden är: styrning och ledning, planering, redovisning, uppföljning, internbank, in- och utbetalningar, inköpsprocessen samt kommunövergripande upphandlingar. IT-avdelningen har systemansvar för kommunens tekniska plattform och datanät samt för kommunens gemensamma telefonsystem. Avdelningen ansvarar för att kommunens alla PC, ipad, Chromebooks och telefoner fungerar tillsammans med kommunens verksamhetssystem. Avdelningen deltar i IT-upphandlingar, tillhandahåller användarstöd och på förvaltningarnas uppdrag sköter drift av verksamhetssystem. Avdelningen stöder verksamheten med e-tjänster, processkartläggning och projektstöd. Kommunikationsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunikationsarbetet i kommunen såväl internt som externt. Kommunikationsavdelningen utvecklar och driver kommunens interna och externa kanaler för kommunikation via bland annat Inblicken, Insidan, uddevalla.se, sociala media, presskontakter mm, utarbetar policys och riktlinjer, varumärket för platsen Uddevalla samt ger stöd och råd i kommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar även för kris och säkerhet, nya kontaktcenter, konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt ombud för äldre och personer med funktionsnedsättning. Personalavdelningen ansvarar för kommunens övergripande styrdokument och processer inom personalpolitiken. Avdelningens övergripande uppdrag är att stödja organisationens chefer till ökad måluppfyllelse samt verka för att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Tillväxtavdelningen ansvarar för kommunens tillväxtarbete, inklusive folkhälsoutveckling. Arbetssättet är att möta tillväxt och utveckling i samverkan med det omgivande näringslivet, samhället, samt regionala, nationella och externa intressenter inom högskola och andra kunskapsintensiva organisationer. Ett starkt fokus är att positionera Uddevalla utanför kommunen, genom att ingå i partnerskap, samverka eller leda regionala utvecklingsprojekt. Inriktningen för folkhälsoutvecklingen kopplas till förvaltningar, den sociala ekonomin, samt knutet till samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Avdelningen har fem verksamhetsområden, vilka är näringslivsutveckling, maritim utveckling, strategisk kompetensförsörjning, folkhälsoutveckling, samt tillväxtprojekt. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 222,1 232,5 223,0 233,3 228,3 228,3 Investeringar 3,1 15,3 25,5 25,5 15,6 84,2

30 Kommunbidragsförändringar Nämndens budgetram för 2018 uppgår till 233,7 mkr och innehåller liksom föregående år ett tillskott på 5,0 mkr gällande arbetsmarknadsåtgärder avseende ungdomar i första hand. I ramen ingår även 2,0 mkr för projektet Områdesplan Bäveån, samt 1,4 mkr i utökad ram för medfinansiering av gång- och cykelväg. De 5,0 mkr ingår dock inte i planerad ram för 2019 och I den budgetram som beslutades i kommunfullmäktige i juni fick kommunstyrelsen ett effektiviseringskrav på 1,5 mkr som har fördelats ut till nämndens verksamheter. Dessutom fick kommundirektören i uppdrag att fördela ut ytterligare effektiviseringar till nämnderna om 17,0 mkr. Fördelningen beslutades i kommunfullmäktige i november och kommunstyrelsens andel uppgick till 3,3 mkr och har fördelats ut enligt följande: ekonomiavdelningen 0,1 mkr, arbetsmarknadsavdelningen 1,0 mkr, personalavdelningen 0,7 mkr och kommunstyrelsen politisk styrning 0,5 mkr här har man bland annat minskat ner på budgeten för arvoden som tidigare varit för högt budgeterad. Dessutom har 1,0 mkr fördelats till kommunledningskontorets avdelningar där frånvaroavdraget i personalbudgeten ändras från -1 % till -2 %. Inom personalavdelningen görs en översyn av den fackliga tiden där man tittar på hur mycket tid respektive fackförbund är berättigad till utefter avtal och antal medlemmar. Denna översyn visar att budgeten tidigare har legat för högt, därmed görs en minskning av budgetmedlen med ca 0,5 mkr till Arbetsmarknadsavdelningens anpassning på 1,0 mkr innebär bland annat att man minskat på en administratörstjänst som inte tillsätts vid pensionsavgång då all administration sker centralt på arbetsmarknadsavdelningen och andra praktiska uppgifter har fördelats ut och några uppgifter har rationaliserats. Denna anpassning medför inga större konsekvenser. Dessutom har man gjort ett förslag på en ny organisationsstruktur inom servicecenter Fridhem som ska gälla från och med Den nya organisationen matchar uppdragen bättre och kommer även ge positiva ekonomiska effekter. För övriga utfördelade neddragningar enligt ovan har en översyn och anpassning gjorts av diverse kostnader, och förväntas inte medföra någon större negativ påverkan för verksamheterna. Framöver ska diverse kommunbidragsväxlingar göras som inte är beslutade ännu och där kommunstyrelsen ska tillföras kommunbidrag, detta gäller E-arkiv och kostnader till följd av den nya dataskyddsförordningen. Investeringar Den beslutade investeringsramen för 2018 uppgår till 25,5 mkr, varav 2,0 mkr har avsatts 2018 för uppgradering av ny version av lönesystem, denna investering skjuts framåt och kan uppkomma först Det finns även investeringar som skulle påbörjats 2017 men som har försenats. Detta gäller investering av E-arkiv som skjuts fram till 2018, för denna investering blir det förmodligen en större investeringsutgift 2018 än vad som avsatts för det året. Även investering av beslutsstödsystem har skjutits fram till 2018 och en del av investeringsutgiften som var planerad 2017 för Ljungskile brandstation flyttas till Budget per verksamhetsområde mkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunstyrelsen politisk styrning 0,0 30,2 30,2 Kommunledningskontoret 133,2 288,9 155,7 Räddningstjänsten 0,0 47,9 47,9 Inom ramen för kommunstyrelsen politisk styrning ingår budgetposter för medfinansiering och medlemsavgifter m.m. Kommunen är medlem i samt lämnar bidrag till ett antal föreningar och intresseorganisationer, samt delfinansierar projekt, nedan redovisas beräknad omfattning för dessa och diverse övriga budgetposter (vissa belopp är dock preliminära): 30

31 Budget 2018 belopp i tkr Ersättning till Uddevalla Turism AB för turistbyråverksamheten Uddevalla Centrumutveckling, avseende centrumkostnader 175 Bidrag till Entreprenörsarenan Bohuslän 750 Driftsbidrag till personalföreningen 50 Medfinansiering till Leader södra Bohuslän 400 Medfinansiering Interreg-projekt KOBRA 100 Medfinansiering Leader Bohuskust och gränsbygd avseende Havs och fiskerifondens verksamhet 50 Medfinans. projekt mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla 75 Medfinansiering Fiskekommunerna 20 Medfinansiering av regionala tillväxtmedel Medfinansiering samverkansplattform Ren och attraktiv kust, Västkuststiftelsen 50 Medlemsavgift Destination Uddevalla Medlemsavgift Fyrbodals kommunalförbund Medlemsavgift Sveriges Kommuner och Landsting Avgift, Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI) 15 Medlemsavgift, Sveriges ekokommuner 22 Medlemskap ICORN 20 Övriga kostnader avseende fristad för förföljda journalister och författare/kulturarbetare i exil 100 Patientnämnden, ersättning för patientnämndsverksamhet 55 Idéburen sektor 140 Medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Ammenäs/Stången och Sundstrand Summa

32 32

33 33

34 34

35 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,9 159, , ,3 409, , ,4 473, , ,0 278,0 Kommunbidragsförändring Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ökar med 58,4 mkr för 2018, 78,5 mkr för 2019 och 101,1 mkr för Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal barn och elever i samtliga årskullar, vilket medför att behovet av förskola, fritids, grundskola F-9 och gymnasieskola ökar under hela planeringsperioden. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 21,4 mkr för 2018, 41,5 mkr 2019 och 64,1 mkr Beloppen ingår i ovanstående utökning av nämndens kommunbidrag. Därutöver tillförs nämnden 37 mkr i ökat kommunbidrag vilka fördelas genom nedanstående uppdrag: 5 mkr till vuxenutbildningen för att ge möjlighet att bibehålla nuvarande verksamhet då statsbidrag minskar 26 mkr tillförs i generell utökning till framförallt grundskolans verksamhet för att möjliggöra höjda kunskapsresultat. Därutöver avsätts 6 mkr för att bibehålla nuvarande lärartäthet vid kommande effektiviseringar. Vuxenutbildningens tidigare uppdrag att satsa på utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning kvarstår under Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. Verksamhetsbeskrivning Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka 1500 gymnasieelever från närliggande kommuner inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över Barn och utbildnings budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis finansieras med statsbidrag. De senaste åren har, för samtliga verksamheter, flera riktade statsbidrag införts som måste sökas av barn och utbildningsförvaltningen och alltså inte tilldelas kommunen generellt (automatiskt) och kanaliseras via kommunbidraget. 35

36 Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen erbjuder förskola och pedagogisk omsorg utifrån familjers olika behov. I kommunen kan föräldrar välja mellan kommunala och fristående verksamheter som vänder sig till åldersgruppen 1-6 år. Fristående pedagogisk omsorg vänder sig till åldersgruppen 1-13 år. Den fristående verksamheten är dock inte en del av nämndens uppdrag men den står under nämndens tillsyn. Förskoleklass Förskoleklass är en frivillig skolform för alla sexåringar, men med lagstadgat krav på kommunen att erbjuda den. Förskoleklassen är lokal- och verksamhetsmässigt knuten till grundskolan. Grundskola Grundskolan utgör det obligatoriska skolväsendet för elever 7-16 år. Inom kommunen finns kommunala och fristående grundskolor med delvis olika profiler. Kommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar, vars hemkommun är Uddevalla, får tillgång till grundskola. Grundsärskola Grundsärskola är en skolform för elever 7-16 år med utvecklingsstörning. Grundsärskolan ligger under verksamhetschefen för grundskolas ansvar och samorganiseras i viss mån med grundskolan. Fritidshem Kommunen ansvarar för tillgång till fritidsverksamhet för barn från sex till och med tolv års ålder. Verksamheten är lokal- och verksamhetsintegrerad inom grund- och grundsärskola. Samverkan sker med kultur- och fritidsförvaltningen i öppen verksamhet i vissa kommundelar för barn mellan tio och tolv år. Även fristående fritidshem finns i kommunen. Gymnasieskola Gymnasieskola är en frivillig skolform för ungdomar år. Den förbereder för yrkesverksamhet eller högskolestudier. På senare tid har elevens rätt att välja program och skola ökat. I kommunen finns kommunala Uddevalla gymnasieskola och flera fristående gymnasieskolor som tillsammans erbjuder ett stort antal utbildningar. Uddevalla gymnasieskola får ca 50 % av sina elever från andra kommuner, främst inom Fyrbodal. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är en frivillig skolform för elever med utvecklingsstörning i åldersgruppen år. Gymnasiesärskolan ligger inom Verksamhetschefen för gymnasieskolas ansvar och är lokalintegrerad i Uddevalla gymnasieskola. Liksom gymnasieskolan tar gymnasiesärskolan emot elever från andra kommuner och elever från Uddevalla går i gymnasiesärskola på annan ort. 36

37 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå inkl. yrkes- och lärlingsutbildningar, särskild utbildning för vuxna (särvux) samt utbildningar inom Yrkeshögskolan. Utbildning i svenska för invandrare (sfi) ingår numera som en del i kommunal vuxenutbildning. Barn och elevhälsa Elevhälsa ska enligt skollagen finnas i grund- och gymnasieskolan. I Uddevalla utgör elevhälsan ett eget verksamhetsområde Barn och elevhälsan. Verksamheten omfattar till viss del även förskolan. Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar för att elevhälsan fungerar enligt lagstiftningens krav i samtliga berörda skolformer. För elevhälsans medicinska del finns en skolsköterska med medicinskt ledningsansvar som också är Lex Maria-ansvarig i förvaltningen. Skolläkare upphandlas för närvarande. Barn- och elevhälsan är en resurs- och stödfunktion till de kommunala förskolorna och skolorna. Här arbetar specialpedagoger, kuratorer, psykologer, talpedagoger, logopeder och skolsköterskor och de ingår i rektorernas elevhälsoteam eller arbetar mot förskolan som verksamhetsområde. Personal inom Barn- och elevhälsan har uppdraget att främja barns/elevers lärande och utveckling, att vara en garant för elevens rättsäkerhet och likvärdighet samt verka för att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet prioriteras. Elevhälsopersonal som arbetar i förskola, grundskola och grundsärskola organiseras ansvarsmässigt under verksamhetschefen för barn och elevhälsa. Elevhälsopersonal inom gymnasieskola och gymnasiesärskola organiseras ansvarsmässigt under en rektor i varje gymnasiehus. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 1 245, , , , , ,7 Investeringar 45,4 153,0 409,0 409,0 473,0 278,0 För lokallösningar inom förskola och grundskola avsätts två mkr. Lokalinvesteringarnas låga nivå ligger kvar även 2017 vilket skapar sämre verksamhetsförutsättningar. Vid uppföljning av plan för beräknas flertalet av projekten vara försenade (17 st.) med mellan 1-3 år. Mindre kostnadsökningar kan förutses för några projekt samt en omfattande avvikelse som utreds. Budget per verksamhetsområde mkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Förskola 79,0 445,0 366,0 Grundskola/fritidshem 72,0 781,5 709,5 Särskola 7,5 65,6 58,1 Gymnasieskola 209,0 403,7 194,7 Vuxenutbildning 45,1 102,0 56,9 Gemensam verksamhet 0,5 20,4 19,9 Utifrån befolkningsprognos tillförs respektive verksamhet resurstillskott för att bibehålla kvalitetsnivån i verksamheten. Satsningen ligger på ca 20 mkr per år under planperioden. 37 Förskola För att ge möjlighet att bibehålla barngruppernas storlek då statsbidraget reducerats satsas 5 mkr på förskolan. 1,5 mkr avsätts för att möjliggöra lokallösningar.

38 Grundskola 15,9 mkr satsas för att höja kunskapsresultaten. Genom tidiga pedagogiska insatser på högstadiet ska kunskapsresultaten ges bättre förutsättningar att höjas. Insatser för ökad studiero och trygghet ska stödja utvecklingen. Gymnasieskola Förebyggande elevhälsa förstärks med 1 mkr för att bättre möta behoven i verksamheten. Vuxenutbildningen 5 mkr till vuxenutbildningen för att ge möjlighet att bibehålla nuvarande verksamhet då statsbidrag minskar samt att satsa på utbildningar som gör att personer kommer snabbare i utbildning. Gemensam verksamhet Tre effektiviserings- och utvecklingsprojekt startas upp och finansieras med 2 mkr. Administrativ effektivisering, utveckling av pedagogiskt ledarskap samt resultatanalys av verksamhet är de tre olika projekten. Foto: Maria Rasmusson: Båtar vid Lyckorna brygga 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 SOCIALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,7 21, , ,1 29, , ,6 29, , ,8 18,0 Kommunbidragsförändring Socialnämndens kommunbidrag ökar med 36,4 mkr för 2018, 45,9 mkr för 2019 och 55,1 mkr för Den demografiska utvecklingen för äldreomsorgen innebär ett ökat antal personer i samtliga ålderskategorier år ( yngre äldre ), år ( äldre ) och w år ( äldre äldre ). Det är framför allt kategorin yngre äldre som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 8,4 mkr för 2018, 17,9 mkr 2019 och 27,1 mkr Beloppen ingår i ovanstående utökning av nämndens kommunbidrag. Därutöver tillförs socialnämnden 26 mkr i ökat kommunbidrag som kompensation för ökad volym i de verksamheter som inte ingår i demografianslaget ovan. Som exempel på verksamheter som inte ingår kan nämnas daglig verksamhet, personlig assistans samt individ- och familjeomsorg. Under 2018 beräknas byggnationen i kvarteret Sundberg att vara klart. Byggnationen kommer att innefatta både äldreboende och en grupp- och servicebostad. I nämndens kommunbidrag ingår kompensation för ökad verksamhetskostnad till följd av det nya boendet. Däremot ingår inte kompensation för ökad nettokostnad för hyran som kompenseras nämnden senare. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptas 14 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden avseende kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34 mkr. Om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Inget anslag är dock upptaget i denna del och belastar resultatet om det blir aktuellt. Uppdrag: 2 mkr tillförs nämnden för att kunna erbjuda arbetskläder till vård- och omsorgspersonal. Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhetsområde fastställs av kommunfullmäktige i ett reglemente för socialnämnden. Enligt reglementet ska socialnämnden fullgöra kommunens uppgifter avseende: Socialtjänsten och vad som i socialtjänstlagen (SoL) sägs om socialnämnd. I huvudsak regleras detta genom biståndsparagrafen 4 kap 1. Socialnämnden ansvarar även för speciallagstiftningarna LVU (lag om vård av unga) och LVM (lag om vård av missbrukare) samt familjerätt genom föräldrabalken Den kommunala hälso- och sjukvården som reglerar kommunens primärvårdsansvar för sjuksköterskor, rehab- och vårdpersonal. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som uppfylls genom bland annat boenden, dagliga verksamheter och personlig assistans. 43

44 Invandrar- och flyktingverksamhet där socialtjänsten idag framför allt ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar. Färdtjänst och riksfärdtjänst enligt särskild lagstiftning Alkohollagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, tillsyn över detaljhandel med nikotinläkemedel, tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel, tillsyn över försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare samt yttranden enligt automatspelslagen Borgensåtagande för hyreskontrakt när medborgare på egen hand inte kan få tillgång till bostad. Socialnämnden är en myndighet som utreder och fattar beslut enligt gällande lagstiftningar. Det innebär att utreda behov och ge barn, unga eller vuxna med behov det stöd, omsorg, vård eller hjälp som den har rätt till och i olika former Socialtjänsten är organiserad i fyra verksamhetområden och 2 avdelningar. Varje område/avdelning leds av en avdelningschef. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris *Exkl. utökat kommunbidrag för försörjningsstöd 14 mkr. Socialnämndens verksamhet växer och inom verksamhetsområdet stöd och service prognosticeras ett behov av en ny bostad med särskild service per år och nya verksamheter med daglig verksamhet. Inom äldreomsorgen handlar det mer om omställning till trygghetsboende till förmån för nybyggnation av mer ändamålsenliga vård- och omsorgsplatser. För individ- och familjeomsorgens del har akutboenden prioriterats. Kommande prioriteringar handlar om kvinnojour och i ett längre perspektiv boende för psykiskt funktionsnedsatta. Socialnämnden arbetar under planeringsperioden för att ha bra internetuppkoppling i alla lokaler samt bland annat att utveckla mobila arbetsplatser. Budget per verksamhetsområde Budget Löpande pris Plan mkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Plan Kommunbidrag 1 230, ,5* 1 282,1* 1 316,1* 1 325,6* 1 334,8* Investeringar 26,0 21,0 29,0 29,0 29,0 18,0 Individ- och familjeomsorg 41,1 238,2 197,1 Insatser enligt LSS/SFB 88,7 420,4 331,7 44 Omsorg om äldre- och funktionsnedsatta 102,7 839,6 736,9 Gemensam verksamhet 0,2 50,8 50,6 Tabellen visar belopp utifrån definitioner enligt räkenskapssammandraget (RS).

45 45

46 46

47 47

48 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,8 94, ,0 89,8 130, ,0 89,8 238, ,0 89,8 207,5 Kommunbidragsförändring Samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag utökas med 1,0 mkr under planeringsperioden. På särskild rad i driftbudgeten, Kapitalisering Kungsgatan, Gula Villan, Bodele mm, upptas ett utrymme på 2 mkr för ökade kapitalkostnader avseende nämnda projekt. Detta utrymme tilldelas nämnden när investeringsprojekten är färdigställda. Uppdrag: Nämnden ska fortsätta arbetet med att planera för och genomföra översvämningsstrategin. Centrums utveckling kopplat till områdsplanen Nämnden ska också fortsatt effektivisera lokalförsörjningsprocessen från beredning till genomförande Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för övriga investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har till uppgift att åstadkomma en god livskvalitet genom att skapa en social och ekologisk hållbar kommun med god teknisk försörjning. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplanering, bygglov, byggtillsyn, miljötillsyn, kommunens fastigheter, marker, skogsvård, exploatering, trafik, gator, parker samt service som lokalvård, kost och fordon. Nämnden ska förverkliga kommunens vision och verka för samverkan och helhetssyn för ett optimalt resursutnyttjande. Samhällsbyggnadsnämndens förvaltning arbetar med ett processbaserat arbetssätt för att hela tiden bibehålla en effektiv samhällsbyggnadsorganisation som följer samhällbyggnadsprocessen. Detta gör förvaltningen genom att arbeta för en stark struktur, tydliga processer i alla delar och med ett ständigt förbättringsarbete för att gå i takt med samhället. Samhällsbyggnadsförvaltningens organiseras i en linjestruktur med fem avdelningar som följer samhällsbyggnadsprocessen och sorteras under förvaltningschefen. 48

49 Verksamhetsstöd Avdelningens grunduppdrag är att ge förvaltningsövergripande stöd och styrning inom områdena ekonomi, verksamhet och politik. Inom avdelningens ansvarsområde ligger idag: samordning av förvaltningens ekonomiska och verksamhetsmässiga planering och uppföljning, internkontroll, styroch ledningsstöd, nämndadministration, registratur, arkivvård/stöd, ekonomiadministration, personaladministration, IT-samordning och utveckling samt verksamhetsutveckling. Avdelningen ansvarar även för viss samordning och styrning av förvaltningens verksamhetsnära administration. Planering Avdelningens uppdrag är att samordna planeringen av samhället och ansvara för en enhetlig fysisk planering. Planeringsavdelningen har till uppgift att skapa, utveckla och driva processer som möjliggör en effektiv och hållbar planering av samhället. Avdelningen svarar också för att förvärva strategisk mark och förvalta kommunens markinnehav inklusive skogsbeståndet och de kommunala naturreservaten. Här finns ansvaret för kommunens geografiska informationssystem (GIS) och energi och klimatrådgivning. De strategiska styrdokumenten som tas fram på kommunledningskontoret ger förutsättningar för det fortsatta arbetet inom planeringsavdelningen. Här sorteras också kommunens ansvar för hamn och renhållning. Avdelningen har två enheter, Process- och GISutveckling samt Plan- och exploatering. Myndighet Avdelningen arbetar för det nationella målet God bebyggd miljö genom att främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och andra anläggningar. Inom avdelningen finns den kommunala lantmäteriverksamheten, vilken utgör en egen myndighet. Avdelningen ansvarar för information och rådgivning samt myndighetsutövning genom tillsyn, kontroll och handläggning enligt framförallt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen samt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Företagare och medborgare ska uppfatta myndighetsutövningen som ändamålsenlig, meningsfull och rättssäker. Inom avdelningen finns enheterna Lantmäteri, Bygg- och miljöprövning och Bygg- och miljötillsyn. Lantmäterimyndighetens uppgift är att ansvara för en effektiv och rättssäker fastighetsindelning. Den kommunala lantmäterimyndigheten ansvarar för lantmäteriförrättningar och bildande av samfällighetsföreningar inom Uddevalla kommun. Detta innebär att enheten handlägger ärenden om till exempel fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering. Uppdragsverksamheten inom enheten upprättar bas-, grund- och adresskartor, förbereder lantmäteriets förrättningar, upprättar nybyggnadskartor och utför husutstakningar. Utöver detta utförs andra mätningsarbeten och kartprodukter, skräddarsydda efter kundens behov och önskemål. Bygg- och miljöprövning ansvarar för att med utgångspunkt från plan- och bygglagen och miljöbalken pröva frågor om anmälningar/ansökningar till bygglov, förhandsbesked, enskilda avloppsanläggningar, förorende områden, strandskydd mm. Enheten ska även utföra fortlöpande tillsyn av regelefterlevnaden inom samma områden. Ansvar för att bidrag lämnas till anpassning och återställning av bostäder enligt bestämmelserna i lagen om bostadsanpassningsbidrag, finns också på enheten. Genom tillsyn, information och kontroll av allt från livsmedelshantering och vatten, till luftföroreningar, buller och miljöfarlig verksamhet, arbetar bygg- och miljötillsyn för att förhindra 49

50 skador på människors hälsa och på miljön. Verksamheten styrs av livsmedelslagen med tillhörande förordningar och föreskrifter samt miljöbalken med följdlagstiftning (inklusive lokala föreskrifter), EG-förordningar, strålskyddslagen och tobakslagen. Tekniska Den tekniska avdelningen ansvarar för byggnation, drift- och underhåll av alla kommunala byggnader samt gator, vägar och parker. Avdelningen ansvarar också för den kommunala trafikövervakningen och kommunala parkeringsplatser. Projektenheten inom avdelningen har ett samlat ansvar för projektledning för bygg- och anläggningsprojekt. Avdelningen har två sektioner: drift och planerat underhåll. Avdelningen har sex enheter: trafik och förvaltning, fastighet, gata och park, byggservice måleri, byggservice bygg samt projekt. Service Serviceavdelningens uppdrag är att ge bästa möjliga interna service till kommunens förvaltningar och verksamheter. Målet är en tydlig, transparent och effektiv avdelning med fokus på kvalitet och professionalitet. I avdelningen ingår sektionerna måltidsservice och lokalvårdsservice med sammanlagt nio enheter samt enheten facilitet och fordon. Servicen består i huvudsak av lokalvård i kommunens lokaler, administration och samordning av kommunens fordon, kommuntryckeri, posthantering och konferensservice på stadshuset och att tillhandahålla kommunens måltider inom förskola, skola och socialtjänst. Samtliga serviceuppdrag ska utföras enligt beställningar som ska följa upprättade avtal och överenskommelser. Fordonsgruppen initierade sin verksamhet 2016 och beräknas vara i full gång Sammanslagning med socialtjänstens kök och restauranger gör att måltidsservice innehar drygt en tredjedel av förvaltningens medarbetare. Detta har krävt, och kräver fortsatt stora samordningsinsatser både då det gäller ekonomi, verksamhet och personal. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 117,8 90,7 89,8 90,3 90,3 90,3 Investeringar 57,8 90,2 130,3 130,3 192,4 144,5 Investeringar redovisas exklusive uppdrag från andra förvaltningar. Redovisningen innefattar även investeringsplanen för de investeringar som inte ryms inom befintlig kommunbidrag; nämnden kommer att erhålla utökat kommunbidrag när investeringarna färdigställts enligt beslut i Flerårsplan Investeringsbudgeten har enligt uppdrag justerats för att stämma överens med beslutad genomförande plan. Detta innebär att investeringar för 109,5 mkr tagits bort ur investeringsplanen. Budget per verksamhetsområde mkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Planeringsverksamhet 22,9 33,7 10,8 Myndighetsutövning 27,5 46,3 18,8 Teknisk verksamhet 388,2 437,5 49,3 Service 184,8 186,8 2,0 50 Gemensam verksamhet 11,3 21 9,7 Kommunbidraget utökas 2018 med 1 mkr under planeringsperioden enligt Flerårsplan Samhällsbyggnads del av det centrala effektiviseringskravet minskar kommunbidraget med 2 mkr.

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,5 26, ,5 138,0 34, ,5 138,0 39, ,5 138,0 212,7 Kommunbidragsförändring Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 1,5 mkr under planeringsperioden. På särskild rad i driftbudgeten, Driftreserv för nytt badhus, upptas ett utrymme på ackumulerat 16 mkr för 2018 och 20 mkr för 2019 och framåt för att skapa ett ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader för ett nytt badhus. Den bedömda slutliga kostnaden för drift- och kapitalkostnader uppgår till ca 20 mkr när anläggningen är klar. Under perioden motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. Uppdrag: Utökningen om 1,5 mkr ska användas till: utöka bemanningen för fritidsverksamheten på Tureborgs mötesplats under 2018 nytt bibliotek i Ljungskile fortsätta uppdraget om att utveckla området Gustavsberg/Landbadet/Bodele/ Skeppsviken med utökat friluftsliv och mötesplats Bodele Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. Verksamhetsbeskrivning Kultur och fritidnämndens uppdrag är att skapa goda förutsättningar för invånarna att uppleva, skapa, påverka och delta i ett rikt kultur-och fritidsliv i Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden ska särskilt värna om att barn och ungas förutsättningar för detta stärks (enligt reglementet). Kultur och fritids verksamhet syftar till att stärka demokrati och yttrandefrihet, stärka folkhälsan, stärka social gemenskap och stärka den kulturella infrastrukturen i samhällsutvecklingen. För att stärka demokrati och yttrandefrihet, folkhälsa, social gemenskap och kulturell infrastruktur för alla invånare, på ett jämlikt och jämställt sätt har kultur och fritid ett antal principiella ställningstaganden som ska styra utvecklingen av verksamheten. Kultur och fritid ska aktivt arbeta för att stärka tillgängligheten och attraktiviteten i all verksamhet som sker. Målet är att skapa verksamhet som är relevant och intressant, som speglar och påverkar samhällsutvecklingen, för och i samverkan med invånare och besökare. 56

57 Kulturverksamheten bidrar till samhällsutvecklingen genom att skapa och främja ett levande kulturliv i Uddevalla, som möjliggör för alla invånare och besökare att utöva, möta och uppleva en mångfald av kulturuttryck samt att bli utmanade av konst och kultur. Kulturverksamheten syftar till att skapa förutsättningar för barn, ungdomar och unga vuxna att utveckla sin kreativa, konstnärliga och innovativa förmåga. Möjligheten att själv skapa och få utrymme för kreativa krafter, gör livet rikare och ger större möjligheter att forma sitt eget liv. Biblioteksverksamhetens syfte är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteksverksamheten syftar till att öka intresset och lusten för bildning, upplysning, utbildning, forskning samt kulturell verksamhet i övrigt, genom att vara en inbjudande och naturlig mötesplats öppen för alla invånare att ta del av och forma. Med kulturell verksamhet menas exempelvis föreläsningar, författarbesök, läsecirklar, utställningar eller sagostunder. Syftet med biblioteksverksamheten är även att bidra till att läskunnigheten för barn och unga ökar. Unga - Fritidsgårdarnas syfte är att erbjuda en frivillig, öppen och trygg mötesplats där ungas egna intressen, erfarenheter och kunskaper tillvaratas för att bidra till personlig och social utveckling. Verksamheten ska bygga på de ungas engagemang och vilja att medverka, uppleva och påverka. Syftet är att unga ska få stöd i att bli den främsta resursen i sitt eget liv, och känna delaktighet i ett större socialt sammanhang. Fritid - Kultur och fritid stödjer föreningslivets organisationer för att skapa förutsättningar för ett brett utbud av kultur och fritidsaktiviteter. Ett utbud vilket motsvarar invånarnas önskemål och behov, ett utbud som bygger på människors engagemang och vilja att gemensamt ta ansvar, ett utbud som utvecklas beroende på samtidens trender och nya inriktningar. Syftet med stödet till föreningslivet är att skapa förutsättningar för allmännyttiga, ideella föreningar att organisera sig och bedriva verksamhet. Stödet ska utgå från demokratiska värderingar, normer och ideal. Ett sådant ideal är att verksamheten ska vara tillgänglig och öppen för alla oavsett kön, ålder, socioekonomi och etnicitet. Kommunens stöd ska medverka till att alla människors lika värde respekteras och att allas rätt och möjlighet att medverka i föreningsverksamhet stärks. 57

58 Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 133,9 136,5 138,0 139,8 139,8 139,8 Investeringar 8,5 26,4 34,5 34,5 39,0 212,7 Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 1,5 mkr för Utökningen ska användas till att: Utöka bemanningen för fritidsverksamheten på Tureborgs mötesplats under 2018 Nytt bibliotek i Ljungskile Fortsätta uppdraget om att utveckla området Gustavsberg/Landbadet/Bodele/Skeppsviken med utökat friluftsliv och mötesplats Bodele På särskild rad i driftsbudgeten ( Driftreserv för nytt badhus ) upptas ett utrymme för på ackumulerat 16 mkr för 2018 och 20 mkr för 2019 och framåt för att skapa ett ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader för ett nytt badhus. Den bedömda slutliga kostnaden för drift- och kapitalkostnader uppgår till ca 20 mkr när anläggningen är klar. Under perioden motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. Ovanstående kommunbidrag har justerats med fördelning av effektiviseringsbehov Fördelning per nämnd av 2018 års effektivisering är baserat på förslag som tagits fram inför budgetdialogen För kultur och fritidsnämnden innebär det ett minskat kommunbidrag med 1,0 mkr för Budget per verksamhetsområde mkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kultur 2,8 36,4 33,6 Bibliotek 0,7 22,1 21,4 Unga 3,0 19,8 16,8 Fritid 16,2 71,8 55,6 Gemensam verksamhet 0,0 12,4 12,4 58

59 59

60 60

61 61

62 VALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , ,5 1, ,2 1, ,1 Kommunbidragsförändring Nästa planerade val är EU-val kommer att ske Verksamhetsbeskrivning Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart femte år samt för folkomröstningar. Valnämnden har 7 ledamöter och 4 ersättare. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 0,1 0,1 1,6 1,6 1,3 0,1 Investeringar Foto: Maria Rasmusson Studenter i Uddevalla

63 Prognos 2017 Budget Prognos 2017 Budget 2018 Flerårsplan med sammanställd budget 2018 SAMMANSTÄLLD BUDGET 2018 FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni och har sedan reviderats med tillkommande beslut under hösten. Den består av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av Alla sammanställningar i prognos 2017 för företagen och kommunen bygger på den senaste resultatprognos som gjorts under Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Korrigering har skett för 2017 års resultatprognos från senaste delårsrapport Samhällsbyggnadsnämndens korrigering av investeringar under hösten så att den överensstämmer med genomförandeplanen Justering av låneskuld till följd av lägre investeringar De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en lägre låneskuld Omräkning av nämndernas kommunbidrag från fast till löpande pris, reglering av effekter på grund av högre pensionskostnader samt omfördelning av kommunbidrag för bland annat effekthemtagning samt återbetalning och utbetalning från den sociala investeringsreserven. Resultatkommentarer kommunkoncernen Diagrammen och tabellerna nedan sätter in resultatet och de ekonomiska nyckeltalen i ett historiskt perspektiv. Det sammanlagda resultatet för kommunen och företagen är ungefär i nivå med de närmast föregående åren. Under åren har omfattande engångsintäkter för arbetsmarknadsförsäkringar drivit upp kommunens resultatnivå. Det egentliga resultatet är därför klart lägre för kommunen och därmed också koncernen för dessa år. Resultatet ska ställas i ljuset av de senaste årens stora finansieringsbehov av investeringar och kommande planerade investeringar Resultat, mkr Omsättning kommunkoncernen (mkr) och resultatandel (%) % 3% 1% -1% -3% -5% Kommunens resultat Företagens resultat Omsättning Årets resultat i % av omsättning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Investeringar (mkr) och egenfinansiering (%) Prognos Budget Investeringsvolym, mkr Egenfinansiering av investeringar % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Soliditet % Prognos 2017 Budget

64 Kommunkoncernens investeringar Investeringarna har haft en tydligt trend uppåt de senaste åren och är fortsatt omfattande i budget 2018 och framåt. Samtidigt har koncernens förmåga att egenfinansiera dessa försvagats påtagligt från 2010 och framåt. Effekten av detta är att koncernens soliditet sjunker och låneskulden ökar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kommunkoncernens utveckling inte tillfredställande. En minskning av soliditeten ger en allt högre låneskuld som med dagens ränteläge inte är alltför påtaglig men kan förändras över tid och då blir den finansiella belastningen mer kännbar. En förbättrad soliditet kan åstadkommas genom en bättre balans mellan resultatnivå och investeringsnivå. Den faktiska utvecklingen går istället i motsatt riktning oförändrat resultat och ökande investeringar. Följande tabell visar investeringar per företag. För mer detaljer se Kommunens investeringar 2018 samt avsnitten om Verksamhet 2018 för respektive företag. mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunen Uddevalla Energi AB Uddevalla Hamnterminal AB Uddevalla Omnibus AB Uddevalla Turism AB Bostadsstiftelsen Uddevallahem HSB stiftelse Jakobsberg i Uddevalla Stiftelsen Ljungskilehem Gustafsbergsstiftelsen Uddevalla Vatten AB Västvatten AB Mitt Bohuslän Totalt

65 Nyckeltal - historik Progn Budget 2018 Omsättning Årets resultat Balansomslutning Investeringsvolym Egenfinansiering av investeringar 14 % 95 % 90 % 85 % 75 % 63 % 66 % 94 % 57 % 35 % Låneskuld Soliditet 26 % 29 % 29 % 30 % 31 % 31 % 31 % 33 % 33 % 30 % KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION 65

66 BOLAGEN UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 733,1 697,8 696,3 641,3 Resultat efter finansiella poster 54,4 38,2 55,9 34,6 Balansomslutning 1 814, , , ,3 Investeringar 134,8 104,8 122,2 103,9 Antal anställda I bolagskoncernen UUAB - ingår koncernmoderbolaget Uddevalla Utvecklings AB med dotterföretagen Uddevalla Energi AB (100 %) som i sin tur har dotterföretagen Uddevalla Energi Elnät AB (100 %), Uddevalla Energi Värme AB (100 %), Uddevalla Kraft AB (100 %), Bohusgas AB (100 %) och Energi Fokus i Trollhättan och Uddevalla AB (50 %), Uddevalla Hamnterminal AB (100 %) med dotterföretaget Swan Falk Shipping AB (100 %), Uddevalla Omnibus AB (100 %), Uddevalla Turism AB, tidigare Uddevalla Turisttrafik AB, (100 %). Samtliga resultat är efter finansiella poster, dvs. före ev. bokslutsdispositioner och skatt. Bolagens andel av koncernens nettoomsättning Uddevalla Omnibus AB 15 % Uddevalla Turism AB 1 % Uddevalla Utvecklings AB 0 % Uddevalla Hamnterminal AB 14 % Uddevalla Energi AB 70 % Resultatkommentar bolagskoncernen UUAB UUAB-koncernen budgeterar ett resultat på 54 mkr för Prognosen för 2017 uppgår till 38 mkr. Resultatutvecklingen har varit relativt stabil sedan 2010 och relationen mellan resultat och investeringar har gjort att soliditeten successivt ökat till budgeterat 19 % för 2018, dock från en mycket låg nivå. Investeringarna för 2018 budgeteras till 135 mkr och redovisas under respektive bolag. 66

67 Verksamhetens utveckling kan beskrivas i nyckeltal med ett historiskt perspektiv, se tabell. UUABkoncernen Nyckeltal - historik Prognos 2017 Budget 2018 Antal anställda Omsättning Årets resultat efter finansiella poster Balansomslutning Investeringsvolym Låneskuld Soliditet % Foto: Malin Kolviken, Uddevallabron och båtar 67

68 UUAB MODERBOLAGET (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 0,9 0,9 1,4 1,0 Resultat efter finansiella poster -0,3 4,4-1,3-1,0 Balansomslutning 123,0 123,0 117,6 138,6 Investeringar Antal anställda Verksamhet 2018 Bolagets rörelsekostnader är koncerngemensamma och består av bland annat av administration, arvode för VD och styrelse, revision mm. Handlingsplan: Genomföra planeringsdialoger med bolagskoncernens presidier och VD. Samråd med dotterbolagen angående ärenden av större vikt eller av principiell betydelse. Se till att säkerställa rutiner så att kommunstyrelsen löpande får underlag från bolagen som för att kunna utöva sin uppsiktsplikt över bolagen i koncernen. Bidra i delfinansiering vid anställningen av en koncerncontroller med placering på kommunledningskontorets ekonomiavdelning för att möta upp de nya bolagsdokumentens krav på uppföljning och rutiner. Beslut angående eventuell anställning av en koncerncontroller tas när ett konkret förslag har presenterats av ekonomiavdelningen. UUABs VD sammankallar till löpande möten med dotterbolagens VD. UDDEVALLA ENERGI AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 515,4 505,5 500,6 474,6 Resultat efter finansiella poster 53,5 35,9 56,5 43,7 Balansomslutning 1 564, , , ,0 Investeringar 92,3 83,4 94,4 63,0 Antal anställda Verksamhet 2018 Koncernen Uddevalla Energi består av moderbolaget Uddevalla Energi AB och dotterbolagen Uddevalla Energi Elnät AB, Uddevalla Energi Värme AB, Uddevalla Kraft AB samt Bohusgas AB. EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB är samägt med Trollhättan Energi AB (50 %). 68

69 Fjärrvärme Budget 2018 förutsätter några väsentliga komponenter: fortsatt god tillgänglighet i Lillesjö kraftvärmeverk med >97% tillgänglighet, ökade intäkter på mottagningsavgifterna samt minskade biobränslekostnader. Nyanslutningarna antas motsvara gjorda effektiviseringar. Ingen förändring på fjärrvärmetaxan avseende Elnät Elnät står inför avsevärda investeringar de kommande 7 åren varför en taxehöjning på 1,5 % har genomförts. Transiterad energi budgeteras likvärdig som för Det är inte bolagets avsikt att maximera elnätsintäkterna även om det är möjligt ur ett reglermodellperspektiv. Renhållning Renhållningen genomför en taxehöjning med 8 % för att finansiera bl.a. minskade intäkter från deponin Havskuren, ökade kvittblivningskostnader för returträ, ökade kostnader för hantering av rötbart material. Slammottagningsavgiften för kunderna harmonieras med densamma avgift från Västvatten. Därutöver kommer kostnaden för kvittblivningen av verksamhetsavfall att öka i takt med marknadens förändring. Pellets Pelletsfabriken förutsätts fungera bättre tekniskt sett under kommande driftsäsong samtidigt som flera av engångskostnaderna som uppstått under 2016 och 2017 förväntas utebli. Elhandel Antalet elhandelskunder beräknas öka samtidigt som marginalen sänks vilket totalt sett inte påverkar resultatet nämnvärt om resultatet 2018 jämförs med Stadsnät Affärsområde stadsnät är satt i stark utveckling avseende stabilitet samt tillkommande kunder, vilket ger effekt på resultatet. Kraftproduktion Beräknat elpris för 2018 års produktion är satt till 25 öre/kwh, vilket naturligtvis kan svänga under året. UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 101,0 104,6 87,9 96,9 Resultat efter finansiella poster 6,0 12,0 4,5 7,8 Balansomslutning 138,5 111,5 117,6 110,6 Investeringar 39,0 13,0 20,5 18,8 Antal anställda Verksamhet 2018 Budgeten omfattar koncernen Uddevalla Hamnterminal, vilket även inkluderar det helägda dotterbolaget SwanFalk Shipping AB. 69 Koncernen verkar på en internationell och konkurrensutsatt marknad och det som sker i omvärlden, både i Sverige och inom världsekonomin, har påverkan på det som sker i den dagliga verksamheten

70 i hamnen. Förväntade godsvolymer över Uddevalla hamn, och därmed intäkter, är som alltid svårbedömt och svängningar sker snabbt. Fokusområden i verksamheten för kommande år kommer t.ex. vara att utveckla Sörviksområdet, för att på sikt kunna lämna ytterligare ytor i inre hamnen, samt att arbeta mot stabila och ökade godsvolymer. Budgeterade godsvolymer över kaj för 2018 beräknas till tusen ton. Ser man på de olika godsslagen så är inga stora förändringar beräknade. Adderande till godsvolymerna över kaj tillkommer dessutom närmare 100 tusen ton i budget som inte skeppas med båt utan enbart hanteras på terminalsidan och transporteras till och från hamnen med lastbil och tåg. Förutom intäkter kopplat till godsvolymerna så ingår i budget också en del intäkter för uppläggare i hamnen, dock inte till samma höga nivå som beräknat utfall De totala kostnaderna beräknas öka jämfört med året innan. Orsaken är främst allmänna kostnadsoch löneökningar. För 2018 budgeteras investeringarna till 39 mkr. De största posterna avser investeringar i befintliga kranar samt reinvestering i maskiner och tillbehör. Det finns också ett par större investeringar i markanläggningar inom hamnområdet. UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 110,8 105,5 104,3 128,7 Resultat efter finansiella poster 0,0-4,3 1,0 0,3 Balansomslutning 102,4 111,9 109,9 110,8 Investeringar 3,2 8,4 18,5 21,5 Antal anställda Verksamhet 2018 Uddevalla Omnibus kommer också under 2018 att fokusera på aktiviteter med målet att dra till sig fler resenärer. Och än mer nöjda resenärer. Vi har kvar vår målsättning att uppnå 95% i Västtrafiks NKI mätningar (Nöjd Kund Index). Fler resenärer och fler nöjda resenärer, i vår stadstrafik, innebär incitamentersättning till Uddevalla Omnibus enligt aktuella trafikeringsavtal. Vi arbetar vidare med att minska vår miljöpåverkan genom att använda ny teknik samt välutbildade och motiverade förare. Målet är att fordonsparken ska bestå av hybrider och i en nära framtid eldrivna bussar (eller lika goda alternativ). Samtliga bussar drivs med HVO, ett syntetiskt miljövänligt drivmedel. Investeringsbudgeten omfattar en buss för stadstrafik. Investeringar är avhängiga vårt projekt med eldrivna bussar. Nämnda projekt avser eldrivna bussar inom befintliga avtal med Västtrafik och beräknas att implementeras vid årsskiftet 2018/2019. En början av projektet under 2018 innebär ytterligare investeringar i jämförelse med budgeten. Som konsekvens av nedläggningen av trafiken med Expressbussar ska färre trafikåtagande volymer bära kostnader med en oförändrad struktur för verksamhet (lokaler m.m.), vilket avspeglar sig i resultatbudgeten. Budgeten påverkas också av marknadsbrist på verkstadsmekaniker såväl som förare. 70

71 UDDEVALLA TURISM AB (100%) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 6,0 5,4 5,4 5,0 Resultat efter finansiella poster -4,8-4,9-4,4-7,3 Balansomslutning 7,0 7,6 7,9 21,3 Investeringar 0,3 0,0 0,3 0,6 Antal anställda Verksamhet 2018 Under året kommer bolaget att fortsätta arbetet med att förstärka Uddevalla som maritim stad, samt aktivt medverka till besöksnäringens tillväxt och utveckling via dess fyra affärsområden: Skärgårdsbåtarna i Uddevalla Bolaget satsar på ett nytt bokningssystem där kunden lätt kan boka sina resor och som kommer att kopplas till ett CRM-system för att skapa bättre relation med nya och gamla kunder. Bolaget kommer även att investera i ett datoriserat underhållssystem med inbyggt egenkontrollsprogram för billigare kontrollavgifter från Transportstyrelsen. En renovering av M/S Sunningens salong kommer att ske i vår och till säsongsstart 1 maj kommer man att erbjuda en bistro på alla reguljära Uddevallaturer på fjorden under Uddevallabron och resmålet Gustafsberg. Ljungskileturen utökas med ett stopp i Ljungskile och på Anfasteröd. M/S Byfjorden kommer att satsa på nya målgrupper med kortare kvällturer med tema som grill och musik. Ansökan om en förstudie för miljöeffektivisering av fartygen samt en invertering av behov av kommunikation på vattnet i framtiden kommer att lämnas till Leader under våren. Bassholmens Gästhem och Gästhamn Ett nytt hyreskontrakt är tecknat för drift av anläggningen om endast ett år. Gästhemmets dygnshyra kommer att sänkas på för- och eftersäsong för att öka attraktiviteten för skolklasser och föreningar. Det nya bokningssystemet kommer att nyttjas även här. Bolaget kommer aktivt försöka påverka att en strategi för Uddevalla som besöksmål kommer att framtas varpå man sedan kan skriva en strategi för ön Bassholmen. Uddevalla Turistcenter Den nya inspirationssajten uddevalla.com lanseras vid årsskiftet. Den kommer att vara enklare att hitta på och ge relevant information då företagen inte behöver uppdatera mer än sina egna hemsidor. Bolaget kommer att utbilda turistföretagen, tillsammans med föreningen Destination Uddevalla och Turistrådet Västsverige, i att digitalisera sig så att kunden hittar dem bättre. Bolaget kommer att driva året runt öppet Turistcenter i Gamla Badhuset och ha färre Info points. Man kommer inte att ha någon mobil turistinformation utan istället satsa på en högre närvaro på de sociala medierna Instagram, Trip Advisor, Facebook och Youtube. För att lyckas med projektet kommer man, i samarbete med Destination Uddevalla, att anställ en SEO-specialist som kommer att arbeta intensivt med sökoptimering för att synliggöra Uddevalla. Uddevalla Gästhamn med sommarkafé Gästhamnen kommer att renoveras under första tertialet och nya fina platser kommer att kunna säljas till turistande båtgäster till sommaren. Även denna verksamhet kommer ha glädje av det nya bokningssystemet då man som gästande båt kan erhålla kod till servicebyggnaden och checka in när man än kommer på dygnet. För övrigt jobbar bolaget med att bli av med det befintliga hyreskontraktet av fastigheten Gamla badhuset och hoppas kunna få gehör om att huset ska rymma verksamheter och företag som har en direkt koppling till besöksnäringen i Uddevalla och dess 71

72 utveckling. Samarbetet med övriga kommuner i Bohuslän fortgår och den tagna positioneringen av att vara hjärtat i Bohuslän består. STIFTELSERNA BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 309,1 301,1 299,9 293,5 Resultat efter finansiella poster 40,0 41, ,9 Balansomslutning 2 127, , , ,1 Investeringar 335,2 394,5 394,5 208,8 Antal anställda Verksamhet 2018 Verksamheten kommer under 2018 i huvudsak att omfattas av nyproduktion, förvaltnings- och ombyggnation av fastighetsbeståndet. Stiftelsen äger och förvaltar vid utgången av år 2017, lägenheter och 646 lokaler. Härtill kommer garage och parkeringsplatser. Stiftelsen har en omsättningsökning på 7,6 mkr som kommer från hyreshöjningar i samband med ROT-renoveringarna samt hyresintäkter för de nya lägenheterna på Rudan från juni (1,9 mkr). Stiftelsen har ett tvåårigt avtal med hyresgästföreningen avseende hyreshöjning och den förhandlade höjningen är 0,75 % från 1 april och 5 kr för p-platser och garage. Under året budgeterar stiftelsen med att investera 335 mkr i våra fastigheter samt 1,6 mkr i inventarier. Nyproduktionen på Tureborg (Rudan) med 47 lägenheter är inflyttningsklar i juni Nyproduktionen i centrum (EOL) med över 90 lägenheter där ca 20 % hyrs ut till Uddevalla kommun kommer att vara inflyttningsklar i slutet av året. Nyproduktionen i centrum (Sundberg) beräknas vara klar 2019 och inrymmer lägenheter, kontor, äldreboende och gruppboende. HSB:s STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 33,9 33,8 34,1 33,9 Resultat efter finansiella poster 0,2 3,5-11,6 5,0 Balansomslutning 273,7 254,2 262,6 257,2 Investeringar ,0 0,3 Antal anställda Verksamhet 2018 Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att med iakttagande av de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna främja bostadsförsörjningen i kommunen genom att vara en aktiv och

73 långsiktig aktör på bostadsmarknaden för Uddevallas bästa. Stiftelsen Jakobsberg äger och förvaltar 400 bostadslägenheter och 16 lokaler i Uddevalla kommun. Stiftelsens fastigheter är i gott skick men står inför en stamrenovering de närmsta åren i 200 lägenheter. Dessa fastigheter ligger dels på Jakobsberg och dels på Walkeskroken i utkanten av centrum. Stiftelsen ska successivt utveckla nya bostäder genom nyproduktion och fastighetsaffärer, där upplåtelseformen är hyresrätt. Genom ökad tillgänglighet, bra miljöval och klimatsmart förvaltning bidrar Stiftelsen långsiktigt till ett hållbart och varaktigt samhälle. Hyresförhandlingarna för 2018 beräknas vara klara i april, fram till dess är intäkterna för 2018 något osäkra. Under 2018 kommer Stiftelsen att ha fokus på stambyte på Jakobsberg i 87 lägenheter, fortsatt energioptimering av fastigheterna, utveckling av Trygghetsboendet Sofiedal i Ljungskile, utveckla nya bostäder vid Spinnrocksvägen söder om Hasselberget i Herrestad. Innan ny detaljplan för området kan upprättas krävs att trafiksituation på riksväg 44 förbättras. Stiftelsen Jakobsberg ska vara den aktör som har det bästa anseendet på bostadsmarknaden, vara det självklara valet för våra kunder och genom samverkan skapa rum för inflytande. STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 13,7 13,1 13,1 12,7 Resultat efter finansiella poster 0,2 0,8 0,7 1,5 Balansomslutning 86,2 84,9 84,2 86,0 Investeringar 5,1 5,1 5,1 24,7 Antal anställda Verksamhet 2018 Under året planerar stiftelsen att underhålla fasaderna på fastigheterna på Korpemyren med 2,3 mkr. Stiftelsen ökar underhållskostnaderna med ca 0,8 mkr jämfört med föregående år. I slutet av 2017 påbörjades byggnation av en personalbyggnad inklusive ett garage till en total investeringskostand på 4 mkr, där 2 mkr belastar Byggnationen är beräknad att slutföras under kvartal Det är två heltidsanställda i Stiftelsen Ljungskilehem och under perioden april-september anställs en miljövärd för utemiljöarbete. 73

74 GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 2,7 3,4 2,6 4,9 Resultat efter finansiella poster 0,0-0,8 0,0 1,7 Balansomslutning 6,8 7,3 7,7 8,0 Investeringar ,5 Antal anställda Verksamhet 2018 Stiftelsens huvuduppgift är att främja ungdomars utbildning och uppfostran i enlighet med donator Anders Knapes vilja. För närvarande sker detta genom årlig utdelning av stipendier. Sedan 2013 delar stiftelsen ut kr eller kr/stipendiat/år Förutom löpande underhåll av stiftelsens byggnader, parkmark och vägar genomförs Bland annat viss restaurering och målning av Bikupan. En byggnadsvårdsplan för stiftelsens 31 byggnader, varav 26 är byggnadsminnen, följs. Hotell- och vandrarhemsrörelsen drivs som tidigare i egen regi men för vandrarhemmets del genom samarbete med Svenska Turistföreningen STF. Av stiftelsens 493 hektar mark är ca 331 hektar skogsmark. Avverkning av skog sker årligen genom en långsiktig skogsbruksplan. 74

75 ÖVRIGA FÖRETAG UDDEVALLA VATTEN AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 107,6 102,6 105,5 94,1 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 957,5 858,9 855,4 758,9 Investeringar 134,9 118,7 153,6 85,3 Antal anställda Verksamhet 2018 Uddevalla Vatten AB äger de allmänna VA-anläggningarna i Uddevalla kommun och förser kollektivet med dricksvatten, behandlar avlopp i reningsverken samt tar hand om dagvattnet. Tillsammans med Färgelanda, Munkedal och Sotenäs är de ett av fyra ägarbolag till Västvatten AB som sköter drift, underhåll och utveckling. För år 2018 budgeteras det investeringar för 135 mkr. Reinvesteringar är 66 mkr av dessa och de största investeringarna inom detta område är råvattenledning Marieberg och Hässleröds överföringsledning. Råvattenledningen är till för att trygga den nuvarande råvattenförsörjningen och fonderingar har skett och kommer ske av kommande överuttag till denna investering. Hässleröds överföringsledning är en överföringsledning för vatten och spillvatten mellan Hässleröd och Bodele för att ersätta lokala verk. Omvandlingsområden är budgeterade till 50 mkr och är till övervägande del Fräknestranden, en utbyggnad längst med överföringsledningen till Ljungskile. Exploateringsområden är 19 mkr och de största investeringarna är Åh 1:8, Furuhall etapp 3 och Överby 1:31 etapp 1. Intäkter för omvandlingsområden och exploateringsområden är budgeterade till 39 mkr. Driftbudgeten är lagd med en ökning av brukningsavgift på 2 %, detta tillsammans med låga räntor och en ökande anslutning av abonnenter ger ett budgeterat överuttag på 13,8 mkr som är tänkt att fonderas till råvattenledningen. Under de kommande åren är det tänkt att slutföra denna fondering. Det arbetas med hur slammet ska hanteras både på lång och kort sikt. Inom kort är nuvarande sluttäckningen av Havskuren klart och en ny lösning behöver börja användas. Under 2018 samt planperioden kommer det även arbetas med reservvatten och vattendomar till grundvattentäkterna och statusbedömning av yttre anläggningar. VÄSTVATTEN AB (53 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 81,2 79,4 65,0 58,1 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 13,3 13,3 14,4 13,3 75 Investeringar 0 0 0,3 1,3 Antal anställda

76 Verksamhet 2018 Västvatten AB ska tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VAanläggningarna, svara för drift, underhåll och utveckling av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Västvatten AB ägs av anläggningsbolagen Uddevalla Vatten AB, Sotenäs Vatten AB, Munkedal Vatten AB och Färgelanda Vatten AB. Budgeterat resultat för 2018 är 0 mkr, vilket är i linje med bolagets resultatkrav. Bolagets alla kostnader och intäkter fördelas mellan ägarbolagen. All personal är anställd i Västvatten och arbetar sedan via Västvatten för anläggningsbolagen. I 2018 års budget har alla kostnader angående Sotenäs Vatten ABs inträdde i Västvatten budgeterats vilket bland annat har ökat driftbudgeten med ca 20 personer jämfört med föregående års budget. Inga investeringar planeras för 2018 och planperioden. RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 82,2 76,8 78,1 79,3 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,9 0,0 4,4 Balansomslutning 47,3 44,0 35,8 36,9 Investeringar 0,3 1,6 1,0 5,6 Antal anställda Verksamhet 2018 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän är ett kommunalförbund som omfattar Uddevalla, Lysekil och Munkedals kommuner. Förbundet styrs av en politiskt sammansatt direktion och utgör även myndighet för räddningstjänsten och sotningsverksamheten. Direktionens ambition är att räddningstjänsten ska vara modern, effektiv och ha erforderlig kompetens samt tillgång till god teknisk utrustning. Förbundet ska utföra operativ räddningsverksamhet och olycksförebyggande arbete enligt kraven som åvilar kommunerna i Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Verksamheten ska planeras och genomföras inom tilldelade ekonomiska ramar. Direktionens inriktning för 2018 sker genom Handlingsprogram samt finansiella mål och budget 2018 med plan Förbundets uppdrag är att sköta räddningstjänstverksamheten åt medlemskommunerna enligt lag och förordning samt i övrigt stödja i arbetet med samhällets säkerhet. Förbunds-/räddningschefen har det övergripande ansvaret för riktlinjer, målsättningar, strategier, budget, utveckling samt för omvärldsbevakning och organisationens sammarbete med andra myndigheter och organisationer. Budgetår 2018 kommer att fokusera på kvalitetssäkring, organisationsutveckling, utökad samverkan inom Västra Götaland, arbetsmiljö, lokalförsörjning, förmågan till civilt försvar och ett tätare samarbete med medlemskommunerna. 76

77 RESULTATBUDGET Koncernen Kommunen Belopp i mkr Budget Prognos Budget Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Andel i intressebolags resultat 7 Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Skatt ÅRETS RESULTAT

78 BALANSBUDGET Koncernen Kommun Budget Prognos Budget Prognos Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn Maskiner och inventarier Pågående arbete Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd/lager och exploateringsområden Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

79 KASSAFLÖDESBUDGET Koncernen Kommunen Belopp i mkr Budget Prognos Budget Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital Justering för rörelsekapitalets förändring Förändring av förråd/lager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kortfristig utlåning Långfristig utlåning Återbetald utlåning Långfristig upplåning Utbetalning av avsättningar Medel från finansieringsverksamheten FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

80 KOMMUNENS INVESTERINGAR Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2020 KOMMUNSTYRELSEN Nyinvesteringar: Utvecklad modul i VUV-IT 0,1 0,1 Beslutstödssystem 3,8 2,6 1,2 E-arkiv 1,5 0,3 1,2 Uppgradering ny version av lönesystem 2,0 2,0 Åtgärder inom statens särskilda stadsmiljöavtal 1,5 1,5 IT-investeringar IT-avdelningen 11,2 4,3 3,5 3,4 Brandstation Ljungskile 16,0 4,0 12,0 Brandstation Uddevalla 150,0 1,0 1,0 10,0 80,0 58,0 Stadsutvecklingsinvesteringar? Reinvesteringar: Möbler och IT-teknik till tillväxtavdelningen 0,6 0,2 0,2 0,2 IT-investeringar IT-avdelningen 1,9 0,7 0,6 0,6 SUMMA 188,6 5,3 25,5 15,6 84,2 58,0 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nyinvesteringar: Äsperöd förskola om- och tillbyggnad 36,0 1,0 10,0 25,0 Ny förskola norr (Dalaberg 1:1 alt. Hovhult vid Hsk)) 36,0 1,0 10,0 25,0 Nya Killingen 6 avd 35,0 10,0 25,0 Ny förskola Söder/Centrum 36,0 1,0 10,0 25,0 Ny förskola Kurveröd 45,0 10,0 35,0 Ny förskola Sundstrand 40,0 10,0 30,0 Tillbyggnad Hälle 1 12,0 9,0 3,0 Parken förskola om- och tillbyggnad 36,0 1,0 10,0 25,0 Bokenäs förskola 20,0 1,0 9,0 10,0 Blekets förskola nybyggnad 36,0 6,0 30,0 Ny förskola Hälle 2 36,0 1,0 10,0 25,0 Herrestad förskola ombyggnad 25,0 10,0 15,0 Dalabergs förskola nybyggnad 25,0 10,0 15,0 Moduler & övriga lokallösningar 5,0 5,0 Källdalsskolan inkl storlek+, sär och idrott (ej Kulfdel) 250,0 40,0 100,0 110,0 Sandersdal 20,0 3,0 10,0 7,0 Unneröd 20,0 3,0 10,0 7,0 Ramnerödskolan 150,0 10,0 70,0 70,0 Äsperöd skola ombyggnad 70,0 8,0 30,0 30,0 2,0 Ljungskileskolan om- och tillbyggnad 400,0 15,0 100,0 150,0 135,0 Centrum grundskola F-6 nybyggnad 250,0 1,0 14,0 235,0 Centrum grundskola 7-9 nybyggnad 250,0 1,0 14,0 235,0 Bokenäs skola ombyggnad 10,0 2,0 8,0 Brandlarm skolor/förskolor 3,0 1,0 1,0 1,0 Gymnasieskola ombyggnad transport 10,0 5,0 5,0 Reinvesteringar: Inventarier och IT verksamheter 60,0 20,0 20,0 20,0 20,0 20 per år SUMMA 1 916,0 133,0 409,0 473,0 278,0 643,0 SOCIALNÄMNDEN Nyinvesteringar: Äldreboende 30 lägenheter kv.sundberg "hyra" x Grupp- och servicebostad LSS kv. Sundberg "hyra" x Gruppbostad LSS, kv EOL "hyra" x Gruppbostad LSS 18,0 8,0 10, och framåt- motsvarar 1 gruppbostad årligen 85,0 85,0 Utrustning och inventarier, nybyggnation 12,0 6,0 1,0 5,0 Infrastruktur digitalisering - Bra uppkoppling via fiber eller alternativ för personal och brukare 9,0 3,0 3,0 3,0 Reinvesteringar: Inventarier, (utbyte) i befintlig verksamhet 42,0 12,0 15,0 15,0 SUMMA 166,0 0,0 29,0 29,0 18,0 90,0 80

81 Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2020 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Finansieras inom ram: Planerat underhåll - fastigheter 120,0 40,0 40,0 40,0 Planerat underhåll - gator och vägar 21,0 7,0 7,0 7,0 Mindre investeringar för genomförande av handlingsplaner 29,8 10,0 10,0 9,8 Centrumutveckling 6,5 6,5 Investeringar pga nya samhällsbyggnadsprojekt 9,5 3,5 6,0 Övriga gatuprojekt 6,3 2,3 2,0 2,0 Serviceavd 1,5 0,5 0,5 0,5 Övrigt 4,8 1,2 1,2 1,2 1,2 Delsumma 199,4 0,0 71,0 66,7 60,5 1,2 Ej finansierade: Offentliga toaletter 0,5 0,5 Centrumutveckling 87,0 25,5 46,5 15,0 Investeringar pga nya samhällsbyggnadsprojekt 32,5 4,3 19,2 9,0 Övriga gatuprojekt 81,0 13,0 38,0 30,0 Fastighetsförvärv: strategiska och lokalförsörjning 30,0 10,0 10,0 10,0 Översvämningsskydd, åtgärder 381,0 2,0 6,0 12,0 20,0 341,0 Delsumma 612,0 2,0 59,3 125,7 84,0 341,0 Summa 811,4 2,0 130,3 192,4 144,5 342,2 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nyinvesteringar: Framtidens bad * 400,0 2,0 8,0 15,0 175,0 200,0 Källdalsskolan, delfinansiering 50,0 3,0 7,0 10,0 30,0 Källdalsskolan, inventarier 2,7 2,7 Ljungskile bibliotek, flytt till ny lokal 2,5 2,5 Aktivitetspark 6,0 6,0 *Tillfälligt bad under byggnation av Framtiden bad Alt 1: En tillfällig inbyggnad av befintligt Landbad 15,0 6,0 9,0 Alt 2: Rimnershallen/vallen, lokal samt läktare (etapp 2) 30,0 15,0 15,0 Alt 3: Extern byggnad 12,0 12,0 Reinvesteringar: Inventarier och maskiner 15,0 5,0 5,0 5,0 Summa alt 1 491,2 5,0 34,5 39,0 212,7 200,0 Summa alt 2 506,2 5,0 43,5 45,0 212,7 200,0 Summa alt 3 488,2 5,0 28,5 42,0 212,7 200,0 TOTALT (Summa alt 1 KULF)

82 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Förslag till beslut: att fastställa budget för år 2018 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 3 245,1 mkr, att fastställa flerårsplan för åren inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 3 206,1 mkr, respektive 3 209,4 mkr, att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2018, att godkänna investeringssammanställningen om 628 mkr för 2018, 749 mkr för 2019 samt 737 mkr för 2020 att godkänna förslagen till revidering i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller måtten: Elevers syn på skolan (årskurs 5) och Elevers syn på skolan (årskurs 8) Tidigare beslut kommunfullmäktige: att fastställa skattesatsen för år 2018 till 22,16 kronor, att fastställa budget för år 2018 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 3 142,9 mkr, att fastställa flerårsplan för åren inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 3 103,9 mkr respektive 3 107,2 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2018, att de finansiella målen för år 2018 fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort samt att målen för fastställs genom framskrivning av kommunfullmäktiges gällande styrkort för , att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att fastställa internräntan för år 2018 till oförändrat 1,75 %, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2018 senast under november månad 2017, att godkänna investeringssammanställningen om 629 mkr för 2018, 795 mkr för 2019 samt 800 mkr för 2020, 82 att samtliga ej tidigare godkända investeringar över 10 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen innan igångsättning får ske i enlighet med ekonomistyrprinciperna.

83 att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden tillse att investeringsbudgeten för nämnden är i enlighet med genomförandeplanen att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst 1 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till samhällsbyggnadsnämnden, att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende om externa hyreskontrakt redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga. 83

84 Bilaga 1 Beräkning demografi BERÄKNING DEMOGRAFI Beräkningsfaktorer Förskola Grundskola Gymnasie ÄO Ordinärt boende ÄO Särskilt boende 1-5 år 6-15 år år år år år år 85-- A-pris tkr 144,0 106,9 119,5 290,1 290,1 290,1 898,7 898,7 898,7 Kompensationsnivå 75% 63% 62% 67% 67% 67% 63% 63% 63% Efterfrågenivå 85% 100% 95% 8% 20% 18% 4% 12% 14% Befolkningsförändring utifrån senaste prognos (juni 2016) föreg prognos Demografipeng, tkr per år Sa BUN Sa SOC Totalt Demografipeng, tkr ackumulerat Sa BUN Sa SOC Totalt

85 Bilaga 2 Genomförandeplanens objekt 85