Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lagga och Långhundra rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lagga skola 2014-11-01 2015-10-31 2015-01-21

1. INLEDNING 3 2. DEFINITION AV BEGREPP 3 Diskriminering 3 Trakasserier 3 Kränkande behandling 3-4 Mobbning 4 3. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE 4 Främjande arbete 4 Förebyggande arbete 4 4. ANSVAR 4-5 5. STRUKTUR FÖR ARBETET MED PLANEN 5 Analys och ny plan 5 6. FRÄMJANDE ÅTGÄRDER 7 7. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV FÖRRA PLANENS ÅTGÄRDER. 8 8. ÅRETS KARTLÄGGNING 8 9. RESULTAT OCH ANALYS AV ÅRETS KARTLÄGGNING 9 10. MÅL FÖR ARBETET MED DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. 10 11. KRONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN ( VEM SOM ANSVARAR FÖR VAD) 11 12. HANDLINGSPLAN VID DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 10 13. DOKUMENTATION BILAGOR 11 Processbeskrivning, incidentrapport, avslutande ärenden, enkät, självskattning, ordningsregler

1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagarna följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Varje enskild verksamhet ska utforma en årlig plan innehållande en redovisning över främjande och förebyggande åtgärder samt hur man förhindrar, utreder och åtgärdar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Lagstiftaren har ansett att det inte är tillräckligt att förbjuda diskriminering och kränkande behandling. Det behövs även aktiva åtgärder för att minska förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. 2. Definition av begrepp Det är viktigt att alla som arbetar i verksamheterna har kunskap om innebörden av begreppen för att förstå de allmänna råden samt för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Man behöver inte ha haft uppsåt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot behöver man ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan också ske genom skolans regler, rutiner, undervisning, läromedel etc. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.

Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 3. Främjande och förebyggande arbete Främjande arbete Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever inom ramen för varje verksamhet. Det främjande arbetet ska vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete och ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna. Förebyggande arbete Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska huvudmannen vidta och genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. För att ha effekt är det viktigt att det förebyggande arbetet bedrivs systematiskt. 4. Ansvar Enligt 3 kap. 15 diskrimineringslagen och 6 kap. 7 skollagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna eller kränkande behandling såsom mobbning och rasistiskt beteende bland barn och anställda. Rektor/förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Han/hon är ansvarig för att se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. När rektor/förskolechef får kännedom om att det förekommer diskriminering eller kränkning ska denne informera huvudman som ansvarar för att diskrimineringen/kränkningen utreds.

Enligt läroplanen ska pedagogen uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Pedagogen ansvarar för att informera rektor/förskolechef vid förekomst av diskriminering eller kränkande behandling. 5. Struktur för arbetet med planen Barn, elever och personal ska medverka i arbetet med likabehandling och vårdnadshavarna ska ges möjlighet att involveras. För att öka möjligheterna till inflytande och delaktighet måste de ha kunskap om såväl sina rättigheter som sina skyldigheter. För att sätta in alla i likabehandlingsarbetet använder förskolan/skolan sina vanliga informationskanaler så som, klassråd, elevråd, veckorbrev, föräldramöten, förskole-skolråd, arbetslagsmöten och APT. Förskolan/skolan använder flera olika underlag för att kartläggning risker. Barn och elevers trivsel tas upp på utvecklingssamtalet. Innan har vårdnadshavare fyllt i hur de uppfattar hur deras barn upplever situationen på förskolan och eleverna fyller i själva hur de upplever sin skolsituation på Unikum. Under våren görs en föräldraenkät i förskolan och för vårdnadshavare som har elever i år 2, 5 och 6. Eleverna i år 2, 5 och 6 fyller i en elevenkät. Förskolan och skolan gör även kartläggningar gällande barn i behov av särskilt stöd som ibland används som underlag i kartläggningen för likabehandlingsarbetet. I augusti till oktober görs en större kartläggning för att ta fram där det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkningar. Inför kartläggningen diskuterar pedagoger och elever diskrimineringsgrunderna och vad de innebär. Under kartläggningen: - fyller skolbarnen i en enkät år 4-6 - intervjuas skolbarnen i år F-3 - intervjuas barnen på fritids. - fyller skolbarnen/fritidsbarnen i på en karta var de känner sig otrygga - fyller förskolepersonalen i på en karta var det uppstår konflikter mellan barnen för att identifiera otrygga miljöer och situationer - pedagogerna gör en omvärldsorientering och diskuterar tillsammans vilka förhållanden som utgör grunden för vårt arbete - gör all personal en självskattning av arbetet kring diskrimineringsgrunderna - diskuterar skolelever och äldre förskolebarn ordningsregler hemma tillsammans med vårdnadshavare utifrån förutbestämda frågor Efter att kartläggningen är avslutad: - gör personalen på förskolan en analys och tar fram åtgärder. - går elever och pedagoger igenom resultatet och gör en analys och tar fram åtgärder tillsammans. - resultatet och klassanalyser presenteras för all personal som gör en skolövergripande analys och tar fram förslag på åtgärder. Analys och ny plan I den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling ska tydligt framgå vilka behov som har kommit fram i kartläggningen, vilken typ av förebyggande arbete som krävs, vilka mål som finns och konkreta tidsbestämda åtgärder för hur målen ska

nås. I slutet av läsåret utvärderas arbetet. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska upprättas varje läsår. Varje arbetslag ansvarar för att uppdatera sin del (punkt 6-11) utifrån analys och åtgärdsförslag från årets kartläggning. Den nyupprättade planen gäller mellan den 1 november till den 31 oktober. Planen läggs ut på respektive verksamhets hemsida och mentor för respektive klass presenterar den färdiga planen för eleverna för att förankra planen, detta görs senast vid vårterminens start. De nya ordningsreglerna som tagits fram gäller per kalenderår, mellan den 1 januari till 31 december.

Verksamhetens plan 6. Främjande åtgärder Ordningsreglerna på skolan och i klassrummet revideras varje år tillsammans med eleverna. Vi arbetar med skolans framtagna värdegrundsord i blomman (empati, respekt, kunskap och ansvar) tillsammans med eleverna. Extra tid läggs på det vid höstterminsstarten. Rastvakter innan skolstart och på alla raster. De första veckorna på terminen är alla lärare ute på rasterna och med i matsalen för att skapa trygghet. Lärarna på skolan arbetar efter metoden Sammarbetsbaserad problemlösning (SBP) som psykologen Ross Green skriver om i boken Vilse i skolan. För att upprätthålla förhållningssättet SBP diskuterar och stöttar lärarna varandra en gång i månaden på schemalagda möten. Möte en gång per år med eleverna i år 4-6 och deras vårdnadshavare för att diskutera sociala medier och kränkningar på nätet. 7. Uppföljning och utvärdering av förra planens åtgärder Vi har uppmärksammat att det har varit lugnare på fotbollsplanen. En orsak kan vara att en av rastvakterna håller ett extra öga på fotbollsplanen. Vi behöver tänka på att röra oss runt på skolgården och upp i skogen under rasten och inte stå stilla på skolgården. Det har varit lugnare på rasterna överlag, vilket kan bero på att vi har ökat bemanningen ute. Att vi är fler vuxna ute på första rasten och att det har funnits en extra vuxen ute nära en elev med speciella behov. Mellanperioderna mellan vinter och sommar märker pedagogerna att det är mer konflikter antagligen i brist på annat att göra. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver vi synliggöra hur vi kommer att arbeta förebyggande med diskrimineringsgrunderna. Inför läsåret bestämde pedagogerna att arbeta med blomman (med våra värdegrundsord: kunskap, empati, respekt, ansvar, trygghet, gemenskap) Några klasser har arbetat med begreppen, dock har inte arbetet med värdeorden hållits levande under hela året. I våras arbetade arbetslaget med att se över vad som behöver revideras i våra kartläggningsverktyg, vi kom bl. fram till att skolan behöver ställa frågor gällande sociala medier i trivselenkäten. Ett föräldramöte har anordnats under vårterminen i syfte att tillsammans med barn och föräldrar synliggöra och diskutera användning av sociala medier. Det var ett lyckat och uppskattat möte och vi beslutade att under vårterminen 2015 genomföra ännu ett föräldramöte som uppföljning. Skolpersonalen har en gång i månaden under året arbetat med samarbetsbaserad problemlösning. Detta har lett till att personalen har fått ett mer aktivt elevaktivt förhållningssätt än tidigare, vilket har lett till att öka elevernas inflytande över sin skolsituation. I början av hösten -14 bestämde arbetslaget de vuxna skulle introducera, ordna lekar på rasterna för att stimulera alla barn till att bli aktiva och hitta lekkamrater. Engagemanget har varierat, kommer göra en nystart. under året och vid

Personalen har under året skrivit incidentrapporter vid behov och lämna in dem till rektorn. I vissa fall har det dröjt för länge innan dessa kommit in till rektorn och det bör vi förbättra under året. 8. Årets kartläggning Eleverna i Förskoleklass till år 3 intervjuades om trygghet och trivsel på skolan och med kamrater. Eleverna i år 4-6 fyllde i en trivselenkät och trygghetskarta. All personal på skolan fyllde i en självskattning gällande arbetet med diskrimineringsgrunderna. Kartläggningsperioden var från mitten på september till slutet av oktober. 9. Resultat och analys av årets kartläggning Enligt årets kartläggning var det endast 2 av 114 elever som ej trivdes i skolan. 6 av 114 elever uppgav att de ej kände sig trygga på vissa platser i skolan. Vi kan inte urskilja några skillnader mellan pojkar och flickors svar på trivselintervjuerna. Ett antal elever i år F-3 upplever att området kring klockstapeln är en otrygg plats. En orsak till detta som framkommit vid elevintervjuer är att man är rädd pga. att det har berättats läskiga historier. Eleverna själva anser att man inte ska lyssna på dessa historier eller ta med en vuxen. Några elever upplever att det känns otryggt att vara i skogen och önskar att rastvakterna gick runt mer, även upp till skogen. För vissa elever känns omklädningsrummen otrygga, speciellt duscharna. Elevernas egna förslag till åtgärder är att sätta upp duschdraperier mellan duscharna. Pedagogerna upplevde att trivselintervjuerna var en bra metod. Vi kommer fortsätta med trivselintervjuer även nästa år. Personalens självskattning visade att skolan till stor del kännetecknas av de kriterier som skattats, tex när det gäller funktionshinder, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet och kränkande behandling. För att kunna analysera svaren på självskattningen är det viktigt att pedagogerna svarar på frågorna utifrån rubrikerna annars är det stor risk att svaren blir missvisande. 10. Mål för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Det övergripande målet är nolltolerans mot mobbing och diskriminering. Mål: Alla elever ska må bra och känna sig trygga på skolan. Mål: Alla vuxna och elever ska visa respekt och omsorg för vår närmiljö och miljö, samt respektera alla individer och andra människors egenvärde. Beskrivning av mål: Eleverna ska känna sig trygga med både kamrater och de vuxna på skolan. De ska få vara som de är och kunna påverka sin egen skolsituation. Eleverna ska bemötas på ett sådant sätt att de känner glädje av att vara i skolan. Pedagogerna ska arbeta för att skapa en kultur med ett tillåtande klimat och en god arbetsmiljö. Både elever och vuxna ska känna tillit till varandra och en gemenskap ska råda på skolan. Skolan ska samarbeta med vårdnadshavarna för att förbättra barnens skolsituation och fritid. Skolan följer upp barnens trivsel och trygghet genom att använda olika kartläggningsverktyg och de

vuxna är lyhörda för hur barnen mår. Alla på skolan visar hänsyn för sina kamrater och respekterar varandras olikheter. 11. Konkreta åtgärder för att nå målen (vem som ansvarar för vad) Pedagogerna ska utnyttja det som har påbörjats vid läsårets start där alla pedagoger är ute de första två veckorna. Under dessa veckor startar de vuxna upp lekar där det finns behov. En möjlighet är att ge ansvar till elever att ta hand om de yngre eleverna. Då kan pedagogerna starta upp lekar samtidigt. Detta bidrar då till en ökad medvetenhet både för elever och för pedagoger kring de behov som finns för olika individer, alla lärare ansvarar. Pedagogerna har utsett Mimmi som rastansvarig under hösten 2014, hon ansvarar för att starta veckans lek på första rasten på måndagar. Inköp av nya rastsaker ansvarar Linda för att köpa in. Elevrådet ska få komma med önskemål om inköp till rastaktiviteter. Pedagogerna ska dela med sig av tips och idéer för olika rastaktiviteter för att kunna stimulera Lagga skolas elever till att upptäcka nya lekar och aktiviteter. Dessa ska samlas i en pärm i personalrummet, alla lärare ansvarar. Skolan kommer att fortsätta vara medvetna och diskutera de sociala mediernas inflytande, påverkan och lättillgänglighet, respektive lärare ansvarar. En arbetsgrupp kommer att planera innehållet på mötet gällande sociala medier och kränkningar på nätet för år 4-6 med vårdnadshavare. Pedagogerna kommer att arbeta med begreppen, värdegrundsorden i blomman (empati, respekt, kunskap och ansvar) tillsammans med eleverna i respektive klass. Speciellt i början av terminen kommer tid att avsättas till detta.

12. Handlingsplan vid diskriminering och kränkande behandling Om en elev upplever sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling ska vårdnadshavare, mentor och skolledning informeras så fort som möjligt. Åtgärder När Vem/vilka ansvarar 1. Direkt ingripande vid kränkning Omedelbart Alla vuxna 2. Samtal med de inblandade Snarast Mentor, aktuell person 3. Incidentrapport skrivs Samma dag Aktuell person 4. Vårdnadshavare till berörda elever samt skolledning informeras 5. Skolledning anmäler till huvudmannen 6. Kränkningen utreds (Vem, var, när, hur, varför, analys) 7. Åtgärder sätts in för att kränkning ska upphöra 8. Om kränkningen är upprepad eller bedöms som allvarlig skall skolledning göra en ny anmälan till huvudmannen. 9. Situationen för de inblandade följs upp 10. Avsluta ärendet lokalt och Meddela huvudmannen 11. Bedöms kränkningen som allvarlig görs en anmälan till socialtjänsten och/eller polis 12. Om personal misstänks för kränkning av en elev skall detta utredas 13. Om verksamheten upptäcker diskriminering anmäls det till huvudmannen Snarast/samma dag Snarast/samma dag Snarast/inom två vecka Snarast/Direkt efter utredning Snarast/samma dag Inom en månad och fortlöpande Inom två månader Snarast Snarast Mentor Rektor/förskolechef Mentor, rektor/förskolechef Mentor, rektor/förskolechef Rektor/förskolechef Mentor, vårdnadshavare Mentor Rektor/förskolechef Mentor, arbetslag, rektor/förskolechef Rektor/förskolechef All personal

13. Dokumentation Minnesanteckningar från samtal med elever och vårdnadshavare ska dokumenteras och sparas. Dokumentationen förs på separata akter för varje elev. Då ett ärende avslutas ska elev, vårdnadshavare och mentor skriva under ett papper Avslutande av ärende. Utvärdering och revidering av insatser ska finnas med i arbetslagens verksamhetsberättelse. Preskriptionstiden är två år vid diskriminering, tio år vid kränkande behandling. Bilagor Årshjul Incidentrapport Enkät Intervju frågor Självskattning Avslutande av ärende Ordningsregler hem