Fortbildning och arbetsskuggning i Europa

Rapport nr 32 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa Svenskt deltagande i och effekter av Comenius fortbildningsstipendier

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 3 Sammanfattning Syftet med studien är att ge en bild av svenskt deltagande i Comenius fortbildningsstipendier för lärare och annan pedagogisk personal. Stipendierna kan användas för deltagande i europeiska fortbildningskurser och konferenser eller för s.k. jobbskuggning. Studien undersöker om deltagandet bidrar till individens och organisationens utveckling, och ser också på om fortbildningsstipendierna bidrar till ökad internationalisering. Studien, som baserar sig på en enkätundersökning och på intervjuer, visar att deltagarna använder sig av kunskaper och erfarenheter de fått genom fortbildningsstipendierna, och att fortbildningen bidragit till deltagarnas professionella utveckling. Deltagarna har blivit tryggare i sin lärarroll samtidigt som man börjat reflektera över såväl kunskapsbegrepp som metoder och över det egna utbildningssystemet. En övervägande del av de svenska deltagarna i Comenius fortbildningsstipendier är lärare i grund- eller gymnasieskolan, medan förskollärare och förskoleledare utgör ca 8 % av deltagarna. De flesta (85 % av respondenterna) har använt stipendiet till att delta i en kurs. Hälften av alla deltagare har gått en språkkurs, en majoritet har deltagit i en kurs i engelska. Vid en bedömning av måluppfyllelsen och nyttan av Comenius fortbildning bör man beakta att engelska i de flesta fall är arbetsspråk i det europeiska skolsamarbetet och att engelska därför också är ett verktyg för det transnationella samarbetet. Av förskollärarna använde en jämförelsevis stor del (34 %) stipendiet till jobbskuggning av en europeisk kollega. Deltagare i jobbskuggning anger att jobbskuggningen framför allt fått dem att reflektera över sitt eget arbete, och att den öppnat nya världar. Fortbildningens bidrag till utveckling av hemmainstitutionen framstår som något mindre tydlig än effekter på individnivå och förefaller att påverkas av i vilken utsträckning fortbildningen används strategiskt som ett verktyg för kompetenshöjning och internationalisering i organisationen. Tidsbrist och bristande intresse från skolledningens sida anges som främsta hinder för implementering av erfarenheter från fortbildningen. En majoritet av deltagarna anger dock att Comenius lett till ett ökat intresse för internationellt samarbete och att de försöker påverka både kolleger och elever att delta i transnationella samarbeten. Ett övergripande mål med Comenius är en ökad kvalitet i utbildningen. En indikator på om internationell lärarfortbildning ökar kvaliteten kunde vara att den leder till ökad motivation och bättre resultat för eleverna. Inom ramen för denna studie har det inte varit möjligt att studera elevernas resultat; flera respondenter betonar dock att fortbildningen bidragit till ökad inspiration och motivation för arbetet, och att detta också påverkat elevernas motivation positivt. Ett sätt att värdera nyttan av Comenius fortbildningsstipendier är deltagarnas egen bedömning av nyttan med och kvaliteten på fortbildningen. På basen av en generell värdering av fortbildningen där 97 % av deltagarna anger att de är nöjda med fortbildningen kan Comenius fortbildning ses som en god möjlighet för lärare och annan pedagogisk personal till professionell och personlig utveckling.

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 5 Innehållsförteckning 1 Inledning...6 2 Syfte...7 3 Metod...7 4 Tidigare studier...8 5 Resultat...9 5.1 Information om Comenius fortbildningsstipendier... 9 5.2 Inom vilken verksamhet arbetar deltagarna och vilken fortbildningsaktivitet har de deltagit i?... 10 5.3 Comenius fortbildningsstipendiers bidrag till individens professionella utveckling...12 5.4 Fortbildningens bidrag till utveckling av hemmainstitutionen...15 5.5 Comenius bidrag till ökad internationalisering...16 5.6 Deltagarnas värdering av Comenius fortbildningsstipendier...20 6 Slutord...21 7 Referenser...22 Informanter...22 Bilaga: frågeformulär...23

6 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 1 Inledning Jobbskuggningen gav en känsla av att det vi arbetar med ligger rätt i tiden och att det finns kolleger runt om i Europa som tycker likadant. (Anonym, enkätundersökning) Lärarutbildning och lärares kompetens är prioriterade frågor såväl nationellt i Sverige som i det europeiska samarbetet inom utbildningsområdet. Nationellt har prioriteringen konkretiserats i en ny lärarutbildning som införs 2011 1 och i Lärarlyftet, den stora nationella lärarfortbildnings- och vidareutbildningssatsningen som påbörjades 2007 och som har förlängts till 2014. 2 På det europeiska planet har Europeiska kommissionen bl.a. initierat ett europeiskt tematiskt nätverk för överföring av kreativa metoder inom lärarutbildning och -fortbildning. 3 Årligen fortbildar sig också nästan 500 svenska lärare genom Comenius fortbildningsstipendier. Comenius fortbildningsstipendier ingår i Europeiska kommissionens program inom utbildningsområdet, Programmet för livslångt lärande (LLP), som i Sverige administreras av myndigheten Internationella programkontoret. Enligt myndighetens regleringsbrev 2010 skall Internationella programkontoret verka för att öka svenskt deltagande inom programdelen Comenius fortbildningsstipendier till 500 beviljade ansökningar per år. Sedan 2008 har regeringen även avsatt särskilda medel för att nå målet. Det övergripande målet för Comenius fortbildningsstipendier är en kvalitetshöjning i skola och förskola genom att stimulera till pedagogisk, metodisk och organisatorisk utveckling. Programmet skall också bidra till professionell och personlig utveckling liksom till att förstärka den europeiska dimensionen inom lärarutbildning och fortbildning. Comenius fortbildningsstipendier möjliggör deltagande i europeiska kurser eller konferenser, eller i s.k. jobbskuggning. Stipendierna riktar sig till lärare och annan pedagogisk personal på förskola och skola, och till skolledare, lärarutbildare och vägledare. 4 Utöver Comenius fortbildningsstipendier kan även andra delar av Programmet för livslångt lärande 5 bidra till lärares fortbildning, exempelvis genom partnerskap inom Comenius, Leonardo da Vinci eller Grundtvig för samarbete mellan skolor och organisationer, eller genom Comenius multilaterala projekt för institutioner som utbildar och fortbildar lärare. Andra program inom Internationella programkontorets programutbud som erbjuder möjligheter till internationell kompetensutveckling för lärare är bl.a. etwinning 6 som utöver kompetensutveckling tillhandahåller konkreta verktyg för internationellt samarbete, Den Globala Skolan 7 som bl.a. anordnar fortbildningskurser kring globalt lärande och hållbar utveckling, och Lär mer om EU 8 som är en särskild satsning på kompetensutveckling om EU för lärare i samhällskunskap. För en mera uttömmande bild av effekter av internationellt samarbete för svenska lärares kompetensutveckling och för utvecklingsarbetet på skolor bör även effekter av andra program beaktas. 1 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2009/10:ubu16 2 För Lärarlyftet se ex http://www.skolverket.se/sb/d/2862 3 http://www.programkontoret.se/sv/aktuellt/tematiska-natverk/ 4 http://www.programkontoret.se/sv/program-stipendier/program1/programmet-for-livslangt-larande/ 5 http://www.programkontoret.se/sv/program-stipendier/program1/programmet-for-livslangt-larande/comenius/ 6 http://www.programkontoret.se/sv/program-stipendier/program1/etwinning/ 7 http://www.programkontoret.se/sv/den-globala-skolan/ 8 http://www.programkontoret.se/sv/aktuellt/lar-mer-om-eu

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 7 2 Syfte Syftet med studien är att undersöka effekter av Comenius fortbildningsstipendier. Mera specifikt syftar studien till att undersöka om deltagande i Comenius fortbildningsaktiviteter bidragit till individens och organisationens utveckling. Bidrar Comenius fortbildningsstipendier till individens professionella utveckling? Bidrar fortbildningen till utveckling av hemmainstitutionen? Bidrar Comenius fortbildning till ökad internationalisering? 3 Metod För att undersöka detta har studien fokuserat på vilka mål deltagarna hade med aktiviteten, hur väl aktiviteten motsvarade förväntningarna, och vad deltagarna ser som den största nyttan med fortbildningsaktiviteten. Studien ser också på om det utvecklats nya internationella samarbeten och om organisationen använder sig av erfarenheter från andra utbildningssystem, till exempel genom att nya metoder tillämpas i undervisningen eller som grund för strategiska beslut. Utöver detta har vi valt att genom intervjuer fördjupa studien av deltagandet i och effekter av s.k. jobbskuggning. 9 Jobbskuggningen har bedömts som särskilt intressant att studera eftersom enkäten som studien baserar sig på visar att det bland svenska lärare finns ett jämförelsevis stort intresse för aktiviteten (34 % av deltagarna från förskola hade valt att skugga en europeisk kollega) och för att jobbskuggning är en relativt ny programdel som infördes 2008 och som inte tidigare har studerats. Studiens material utgörs av programmets styrdokument, ansökningar och rapporter från projekt samt en webbaserad enkät och intervjuer med deltagare i jobbskuggning. Undersökningen inleddes med att en webbaserad enkät skickades ut till samtliga 655 personer som deltagit i någon aktivitet inom ramen för Comenius fortbildningsstipendier under 2007 och 2008. 10 Enkätundersökningen pågick under tiden februari mars 2010, och urvalet gjordes för att studera effekter på något längre sikt; projektrapporter skrivs direkt efter genomfört deltagande. Totalt har 388 personer besvarat frågorna vilket ger en svarsfrekvens på 61 % (den faktiska svarsfrekvensen blir något högre om man beaktar att 104 e-postadresser var ogiltiga och 26 personer saknade e-postadress). Av respondenterna var 82 % kvinnor och 18 % män. 11 Enkätundersökning valdes som initial metod för att få ett så representativt resultat som möjligt i kartläggningen av deltagarnas erfarenheter samt för att identifiera återkommande mönster i svaren. Sammanställningen av enkätsvaren har sedan utgjort en grund vid utformandet av frågeteman till intervjuerna. Intervjuerna ska därför inte enbart förstås som ett komplement till enkätsvaren, utan snarare som ett sätt att komma åt mer elaborerade svar och grundläggande intentioner hos deltagarna. 9 Aktiviteten jobbskuggning innebär att praktik- eller observationsperioder utförs på en skola, förskola eller annan relevant organisation som arbetar med skolutbildning 10 Enkätundersökningen genomfördes av Pilen AB 11 En liknande uppdelning visar den norska undersökningen Norsk deltaking i Comenius etterutdanningsstipend på. Där utgör kvinnor. 77.5 % och män 22.5 %. I den europeiska studien Study of the impact of Comenius In-Service Training activities är könsfördelningen exakt densamma som i den svenska studien.

8 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 4 Tidigare studier I den norska studien Norsk deltaking i Comenius etterutdanningsstipend 12 undersöker man bland annat vilken typ av aktivitet deltagarna tagit del av och vilka mål de hade med aktiviteten. Svaren visar att över 90 % av deltagarna är verksamma inom grund- och gymnasieskola. Av de 84 deltagare som deltog i undersökningen deltog 79 personer i någon form av kurs, 3 personer deltog i konferens, 1 person deltog i jobbskuggning och ytterligare 1 person kombinerade kurs och jobbskuggning. En övervägande del av deltagarna var språklärare, och nära 73 % av aktiviteterna var språkrelaterade. Totalt ansåg nära hälften av deltagarna att det viktigaste målet med aktiviteten var att utveckla undervisningsmetoder och pedagogik. Fortbildningsaktiviteten var huvudsakligen baserad på enskilda initiativ, och deltagandet hade stor effekt på det individuella planet i fråga om kompetensutveckling och upprättandet av transnationella nätverk enligt rapporten. Arbetsgivaren hade ingen större del i planeringen av aktiviteten och effekter på arbetsplatsen var därför i de flesta fall begränsade till förändringar som deltagarna gjort individuellt. En liknande studie utförd på uppdrag av Europeiska kommissionen 13 pekar på snarlika resultat. Studien som ger ett samlat europeiskt perspektiv pekar på att Comenius fortbildningsstipendier i hög utsträckning bidrar till en kompetenshöjning hos deltagarna. I studien menar man att deltagandet fungerar som en katalysator för förändringar på organisationsnivå och att aktiviteterna därför möter sina mål i hög utsträckning. Precis som den norska studien visar också den europeiska studien att en övervägande del av deltagarna deltog i en kurs. Endast 5 % deltog i en konferens eller utförde jobbskuggning. En förklaring till detta kan enligt studien vara att deltagandet i kurser kunde genomföras under perioder då lärarna var lediga från det ordinarie arbetet, samtidigt som kurser är en bekant metod för kompetensutveckling i relation till jobbskuggning som är förhållandevis ny. En annan förklaring handlar om tillgänglighet och pekar på att jobbskuggning kräver mer i termer av förberedelser och att finna en lämplig partnerskola. Europeiska kommissionen menar i sin studie att det är mindre troligt att jobbskuggning kommer att bli ett populärt alternativ i dess nuvarande form. Däremot erbjuder jobbskuggning ett effektivt verktyg i stärkandet av partnerskapsprojekt mellan skolor. Dessutom uppskattades aktiviteten i hög grad av de som deltog. Deltagarna utförde inte bara observationer utan deltog också i de dagliga aktiviteter som försiggick på mottagarorganisationen. Ett oväntat resultat i studien är att en övervägande del av deltagarna följde tre eller flera kolleger vid mottagande organisation. Huruvida detta var en fördel eller nackdel svarar inte studien på. För att skapa en större förståelse för jobbskuggning krävs flera klargöranden. 12 Norsk deltaking i Comenius etterutdanningsstipend. Ei kartlegging av aktivitetar og effektar av etterutdaningsopphald gjennomfört i 2008. Senter for internasjonaliering av högre utdanning (SIU) Bergen 13 Study of the impact of Comenius In-Service Training activities Maiworm, Friedhelm & Kastner, Heiko & Wenzel, Hartmut, Kassel 2010

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 9 5 Resultat 5.1 Information om Comenius fortbildningsstipendier En inledande fråga i enkätundersökningen riktade sig mot informationskanaler och frågan hur stipendiaterna fått kännedom om stipendiet. Resultatet visar att en övervägande del (nära 50 %) av deltagarna fått kännedom om stipendiet från en kollega eller via rektor eller ledning på arbetsplatsen, medan 14 % fått sin information från Internationella programkontoret via hemsidan, annonsutskick eller informationsmöte. Det visar på betydelsen av de informationsvägar som är etablerade på den egna arbetsplatsen vad gäller spridning av information om fortbildning och stipendier (figur 1). Att kolleger är en viktig informationskälla bekräftas även av den europeiska studien där två av tre deltagare anger att de fått information via kolleger på den egna skolan eller på annan skola. I enkätstudien framgår att även kommunala och regionala internationella samordnare är viktiga informationskällor. I några av intervjuerna menar jobbskuggningsdeltagarna att stödet från den internationella samordnaren varit avgörande för att jobbskuggningen över huvudtaget blev av. Den internationella samordnaren har i de fallen bland annat ordnat kontakt med partnerskola samt hjälpt till med att fylla i ansökningar. Hos oss så går det till så att det finns en som arbetar i kommunen med att hjälpa till med att söka stipendier utomlands. Så då bad vi henne att hjälpa oss med att söka efter någon verksamhet som påminde om våran, och hur man jobbar med det någonstans i Europa. Då visste hon att det skulle komma elever på besök via ett annat program, vad heter det nu då? Det är någon gubbe, inte Comenius alltså. Som har med praktik och elever att göra. Och då tyckte hon att åk och besök dem. För där har vi redan en kontakt. Och de ska ju ändå komma hit. Hon hjälpte oss då med kontakten med partnerskolan. (Karin*, specialpedagog) Hur har du fått kännedom om stipendierna? Från Kollega Från EU-samordnare/ internationell samordnare Från broschyr eller IPK:s hemsida Från rektor/ledning Annat sätt Genom annons/utskick från kursarrangör Från Europeiska kommissionens hemsida Genom annons/ utskick från IPK Genom partnerskola utomlands På IPK s informationsmöte 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Figur.1 I kategorin annat nämns oftast lärarfacken och facktidskrifter som informationskälla. *Namnen på informanterna är fingerade

från kursarrangör Från Europeiska kommissionens hemsida Genom annons/ utskick från IPK Från Kollega 10 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa Från EU-samordnare/ internationell samordnare Från broschyr eller IPK:s hemsida Genom partnerskola utomlands På IPK s informationsmöte 0 5 10 15 20 25 3 Från rektor/ledning Annat sätt Genom annons/utskick från kursarrangör Från Europeiska kommissionens hemsida 5.2 Inom vilken verksamhet arbetar deltagarna och vilken fortbildningsaktivitet har de deltagit i? En annan inledande fråga i enkäten klargör inom vilken typ av verksamhet deltagarna befinner sig och vilken typ av aktivitet de ansökte om att få delta i (figur 2 och 3). Förutom att svaren ger en övergripande bild av deltagarna ger de också en fingervisning om hur deltagarna ser på sitt eget, likväl som på organisationens utomlands utvecklingsbehov. Svaren visar att en övervägande del av deltagarna befinner sig inom grundskola På IPK s och gymnasium. 14 Genom annons/ utskick från IPK Genom partnerskola informationsmöte 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 0 20 40 60 Inom vilken verksamhet arbetar du? Vilken/vilka delar av Comenius fortbildning har du deltagit i? Språkkurs Annan kurs Konferens Arbetsskuggning 0 20 40 60 Figur.2 0 10 20 30 40 50 60 Figur.3 15 Språkkurs Att förskolan uppvisar ett så pass lågt deltagande i förhållande till grund- och gymnasienivå kan bero på att arbetssätten skiljer sig åt mellan förskola och de högre nivåerna. En förskoleledare menar att Annan kurs elever i grundskola och gymnasium utvecklat ett eget intresse för omvärlden och att det sporrar lärarna att gå vidare med att etablera internationella kontakter. För personal på förskolan handlar det om att ta Konferens egna initiativ för att utveckla internationella samarbeten. Arbetsskuggning Vi har ju generellt svårare inom förskolan. Vad jag menar är att det är mindre barn, det är ju förskolebarn. Det är ju inte naturligt att man jobbar på det sättet. Jag tänker att när det gäller 0 10 20 30 40 50 60 universitet och gymnasium, då handlar det ju om själva eleven, och att de själva också har utvecklat ett intresse för att åka ut. Det sporrar också mig som lärare att gå vidare. Men här på förskolan är det ju vi som lärare som måste skaffa det här intresset i vår verksamhet. (Lena, förskoleledare) Beträffande de aktiviteter respondenterna deltagit i finns en stor överensstämmelse med de studier som refereras till i avsnittet om tidigare studier. Totalt har språkkurser och övriga kurser lockat flest deltagare, sammanlagt 85 %, medan konferens och jobbskuggning lockat en avsevärd mindre del, 9 %. respektive 8 %. 0% 20% 40% 60% 80% Hela 50 % av det totala antalet deltagare har gått en språkkurs. Flera av de öppna svaren uttrycker också att Comeniusstipendiet är enda chansen för språklärare att få fortbildning i målspråkslandet. Av de Språkkurs 14 I kategorin övrigt ryms ett mindre antal deltagare från högskola/universitet, särskola, specialskola annan utbildningsorganisation samt administration/förvaltning. Annan kurs Arbetsskuggning Konferens 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 11 som gått en språkkurs har en majoritet deltagit i en kurs i engelska. Samma tendens hittar man i den 0 20 40 60 europeiska studien där 62 % av deltagarna gått en språkkurs, även här en majoritet en kurs i engelska. Den europeiska studien visar också att två tredjedelar av samtliga deltagare i Comenius fortbildningsaktiviteter under aktuellt år (2009) deltog i en aktivitet i ett engelskspråkigt land (46,5% Storbritannien, 12,4 % Irland, 4,6 % Malta). Här kan diskuteras om så stort fokus på ett språk, och ett skolämne, Språkkurs engelska, är ett önskat resultat av programmet. Ett övergripande mål för Comenius är att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen och att öka rörligheten mellan länder, och eftersom engelska i Annan kurs de flesta fall är arbetsspråket i det europeiska skolsamarbetet kan kunskaper i engelska dock också ses som ett nödvändigt verktyg för samarbetet. Konferens Men hur fördelar sig då deltagarna på de olika aktiviteterna om man ser till utbildningsnivå? Svaren från enkätundersökningen visar att en övervägande del av gymnasie- och grundskolelärarna, samt Arbetsskuggning deltagare från kategorin övrigt, valt att delta i en språkkurs eller annan kurs. 0 10 20 30 40 50 60 Aktivitet fördelat på utbildningsnivå Språkkurs Annan kurs Arbetsskuggning Konferens 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur.4 n visar däremot upp en annan fördelning på aktiviteter. Av förskollärarna har 11 av totalt 32 (ca 34 %) deltagit i jobbskuggning medan 16 förskollärare (50 %) deltagit i någon form av kurs(figur 4). En förklaring kan, som europeiska kommissionens rapport visar, vara att kurser är en välbekant metod för kompetensutveckling. En annan förklaring pekar på tillgänglighet. En förskolledare menar att personal från förskolan inte har så många fora som erbjuder möjligheter till internationella kontakter. För hennes del har jobbskuggningen inom Comenius fortbildning öppnat nya världar. Det är nog inte lättare för oss, utan det handlar nog om att vi har sett ett forum som vi kan utnyttja för att komma ut i världen och knyta nya och andra kontakter. Jag tror ju det, att det är en helt ny värld som har öppnat sig för oss. (Lena, förskoleledare) 0 20 40 60 80 100 120

12 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa Ytterligare en förklaring kan vara att de egna undervisningsmetoderna sätter gränser för hur man förstår sin egen kompetensutveckling. Bedriver man själv undervisning via kurser kanske man har svårare att se möjligheter med nya och annorlunda metoder i sin undervisning. För lärare i förskolan är till exempel utomhuspedagogik en form av undervisningsmetod. Därför har man kanske lättare att se möjligheter att utveckla sina egna metoder via jobbskuggning och att rent praktiskt följa någon och lära sig nytt genom att se på själva görandet. En förskolepedagog menar till exempel att aktiviteten bidragit till ett ökat självförtroende när det gäller utvecklingen av utomhuspedagogik. Jag har haft mest nytta av att lära mig om utomhuspedagogiken genom samarbetsövningar. Att jag numera vågar pröva olika saker i utemiljön. Att jag är trygg i mitt handlande när jag väljer att göra saker ute istället för inne. (Lotta, förskolepedagog) Vad citatet pekar på är hur traditionella undervisningsmiljöer sätter gränser för hur vi förstår olika miljöers förutsättningar. Det finns en inbyggd osäkerhet kring nya metoder som innefattar bland annat utomhuspedagogik och distansundervisning. Men de öppna svaren i enkätstudien pekar ändå på att många deltagare har utvecklat sin pedagogik just genom att använda sig av nya medier som verktyg i undervisningen och genom att se på lärandemiljön på nya sätt. Resultatet att gymnasie- och grundskollärarna ser ett större behov av att utveckla rena språkkunskaper eller metodik inom språkämnen, än vad förskollärare gör kanske inte är så anmärkningsvärt. Men ser man på hur deltagandet i jobbskuggning fördelat sig kan man ställa sig frågan om det finns olika sätt att se på hur man bäst tillgodoser sina utvecklingsbehov utifrån den utbildningsnivå man befinner sig i. Av grundskollärarna är det till exempel 8 av totalt 195 (4 %) som deltagit i jobbskuggning medan 173 (89 %) deltagit i språk- eller annan kurs. Gymnasielärarna och deltagare från kategorin övrigt visar upp liknande tendenser, även där har en övervägande del valt att delta i någon kurs medan en mycket liten del deltagit i jobbskuggning. Resultatet i den svenska enkätstudien visar dock ett något större intresse för jobbskuggning än i Europa som helhet; av svenska deltagare hade 8 % valt jobbskuggning mot 5 % för sammantaget jobbskuggning och konferenser i den europeiska studien. 5.3 Comenius fortbildningsstipendiers bidrag till individens professionella utveckling En majoritet av respondenterna instämmer i påståendet att deltagandet har varit viktigt framförallt för att det bidragit till att de utvecklats i sin lärarroll. Bland förskollärarna är det hela 88 % av deltagarna som ser en utveckling av lärarrollen som det viktigaste resultatet av aktiviteten. Grundskol- och gymnasielärarna ligger här på strax under 80 % (figur 5) 15. Över hälften av respondenterna menar också att de regelbundet använder sig av de kunskaper de fått via Comenius fortbildningsstipendier. 15 Engelskspråkiga benämningen på Comenius fortbildningsstipendier är In-Service Training, förkortat IST

0 10 20 30 40 50 60 Språkkurs Annan kurs Arbetsskuggning Konferens 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 13 Deltagandet i Comenius IST har varit viktigt framförallt för att det bidragit till att utveckla mig i min lärarroll Språkkurs Annan kurs Arbetsskuggning Konferens 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0 20 40 60 80 100 120 Figur.5 Vad har respondenterna tagit till sig från fortbildningen, och hur menar de att de utvecklat sin lärarroll? Ser man till metodutveckling och fördelningen på de olika nivåerna menar över 50 % av lärarna på förskolenivå att de uppnått en progression. För lärare på grund- och gymnasieskolan ligger Instämmer siffran till på viss över del 60 % (figur 6). Deltagandet i Comenius IST har utvecklat min undervisning genom nya undervisningsmetoder 0 20 40 60 80 100 120 0 20 40 60 80 100 120 0 20 40 60 80 100 120 Figur.6 0% 20% 40% 60% 80% 100%

14 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa När det gäller utveckling av undervisningsmetoder präglas de öppna svaren på enkätfrågorna av frågornas öppna karaktär. Svaren där respondenterna beskriver kunskaper de fått, och vad de upplever som den största nyttan av fortbildningen rör sig på en generell nivå men ligger väl i linje med målbeskrivningen för Comeniusprogrammet och det europeiska mervärdet så som det beskrivs i Internationella programkontorets informationsblad 16. Deltagarna har blivit tryggare i sin roll som lärare. Detta gäller främst språklärare, men även andra lärarkategorier anger att de känner sig tryggare i situationer där det handlar om att tala främmande språk, och att de fått vidgade kunskaper om andra kulturer och samhällen. Även nya pedagogiska idéer nämns ofta i svaren. 17 Svaren visar att de flesta tillägnat sig kunskaper och praktiska färdigheter men vad dessa utgörs av framgår inte särskilt tydligt. I enkätmaterialet finns dock reflektioner med utförligare beskrivningar av hur respondenterna kunnat tillämpa sina nyvunna kunskaper och praktiska färdigheter. Citaten pekar bland annat på att platsens betydelse ökar när man besökt den och att man därmed har lättare för att förankra sina beskrivningar i konkreta personliga upplevelser. De erfarenheter som jag fått vid skolbesök utomlands, att kunna exemplifiera för eleverna när man läser om olika länder med konkreta personliga upplevelser, att kunna berätta om att även elever var med vid besöken, låta elever berätta vad de varit med om. (Anonym, enkätundersökning) Jag känner mig mer fri att improvisera och har mer på lager. Att kunna berätta för eleverna hur det är i andra länder är också viktig för deras förståelse av omvärlden, och det tycker jag att jag kan göra på ett annat sätt efter att själv varit i olika länder. (Anonym, enkätundersökning) På en nivå fungerar erfarenheterna från fortbildningen som en katalysator som hjälper deltagarna att förmedla tidigare kunskaper på ett tydligare sätt. Fortbildningen har bekräftat de kunskaper man redan hade samtidigt som aktiviteten ökat förståelsen för andra länder och deras utbildningssystem. Detta gör också att den egna kulturen och det egna utbildningssystemet framträder i nytt ljus. Ytterligare en kategori av svar rör sig på en annan nivå och handlar om att man börjat reflektera över kunskapsbegrepp, metoder, och möjligheten att påverka tillsammans med eleverna. En viktig insikt är kunskapen om andra utbildningssystem. Kunskap och undervisning kan ses i ett annat perspektiv än det svenska. Jag har utvecklat både min egen och mina elevers förmåga att reflektera över sin inlärning, förmåga att påverka etc. (Anonym, enkätundersökning) Att prata jobb som jag gjorde under en veckas tid gav perspektiv på undervisningen och fick mig att reflektera över min yrkesroll. Jag har större möjlighet att se mig själv utifrån nu, och kan vara mer krass i bedömningen av mig själv. Jag kom hem med övergripande tankar snarare än små undervisningstips. (Anonym, enkätundersökning) När deltagarna reflekterar över kunskap och inlärning tillsammans med eleverna innebär det att undervisningen utvecklats till att också innefatta ett metaperspektiv på kunskap (d.v.s. kunskap om 16 http://www.programkontoret.se/global/program/llp/infoblad_programdelar_llp_2010.pdf 17 Beskrivningar som dessa tangerar också resultaten av ett par nationella och internationella studier där man undersökt studenters perspektiv på utlandsstudier och internationella utbyten. (Se ex Dwyers & Peters 2004)

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 15 kunskap). Vad perspektivskiftet för med sig är ett ifrågasättande av tidigare självklarheter och en ökad mångfald i sättet att se på sig själv och sin undervisning. Att jobbskuggningsdeltagarna tagit till sig mera övergripande tankar istället för små undervisningstips är en återkommande beskrivning av vad jobbskuggningen främst gett. En förskoleledare menar till exempel att den främsta nyttan med att delta i jobbskuggning utomlands är att man efteråt ser på målet med sitt arbete med nya perspektiv. Jo, jag tycker att man ska höja blicken och få ett större perspektiv. Att de vi gör på vår förskola, de här barnen ska ju ut i omvärlden. De ska ju ut förr eller senare och vad ger vi dem för framtiden. Alltså hur jobbar vi? Vad förbereder vi dem för? Så att man höjer blicken och att det inte bara är här och nu som gäller. Utan vad rustar vi ungarna för? Jag tänker på det här med att vi är med i EU. Vi är ju med i Europa. Och det är ju här de har sin framtid. (Lena, förskoleledare) Vad citatet ovan pekar på är att respondenten förankrar resultatet av sitt arbete i ett framtida Europa. Det handlar inte enbart om att forma barnen i nuet eller att förbereda dem för en framtid i Sverige. Det handlar om att förbereda dem för en framtid som européer. Vad svaren framhäver är att individens professionella utveckling rör sig på olika nivåer. Det handlar dels om att ta till sig nya metoder, där nya medier som exempelvis smartboards används i undervisningen. 18 Men den professionella utvecklingen rör sig främst på en abstrakt nivå med grundläggande perspektivförändringar i fokus. Att få internationella erfarenheter genom att ta del av andra kulturers vardag och utbildningssystem gör att den egna pedagogiken och den egna yrkesrollen framträder tydligare. För flertalet av respondenterna har det resulterat i ett tydligare ifrågasättande av den egna pedagogiken och den egna undervisningen. En tilllämpning av nya pedagogiska idéer behöver därför inte nödvändigtvis betyda att nya utpräglade metoder utvecklats. 5.4 Fortbildningens bidrag till utveckling av hemmainstitutionen Enligt de övergripande målen för Comenius skall projekt inom programmet bidra till skolutveckling genom att stimulera pedagogiskt utvecklingsarbete och utveckling av ledarskap inom skolan. Liksom i de tidigare nämnda europeiska och norska studierna anger respondenterna i den svenska undersökningen att Comenius fortbildningsstipendier framför allt bidragit till att utveckla dem i deras lärarroll (se även diskussion i avsnitt 5.3). I tidigare undersökningar av framgångsfaktorer för utvecklings- och förändringsarbete i skolan har konstaterats att viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete bl.a. är genomtänkta strukturer för det lokala förändringsarbetet. 19 För att undersöka om Comenius fortbildningsstipendier ingår som en del i en genomtänkt internationaliseringsstrategi på skolan ombads respondenterna ange om arbetsplatsen har en policy för internationalisering. Fyra av tio svarar jakande på frågan; andelen gymnasielärare är här något högre än lärare på grundskolan och i förskolan. För att vidare undersöka förutsättningarna för deltagandet i fortbildningsstipendiet fick respondenterna ta ställning till påståendet att ledningen på arbetsplatsen var mycket positiv till att jag deltog i fortbildning inom Comenius. Över 80 % av respondenterna instämmer i påståendet att ledningen var positiv; i de öppna svaren anges dock tidsbrist och bristande intresse från skolledningens sida som främsta hinder för vidare transnationella kontakter och implementering av erfarenheter från fortbildningen. Även den europeiska studien visar att lärare i skolor som använde Comenius fortbildningsstipendierna strategiskt som ett verktyg för internationalisering eller kompetensutveckling betyd- 18 Smartboard, interaktiv whiteboard eller interaktiv skrivtavla är en stor skärm ansluten till dator som ersätter de traditionella whiteboardtavlorna. 19 Se ex. Skolverkets broschyr om Gymnasieskola 2011 Högre krav och kvalitet för framtidens utmaningar

16 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa ligt oftare angav att fortbildningen hade haft effekter även på organisationsnivå. Här konstateras också att effekterna av programmet kunde förstärkas om en strategisk användning av fortbildningen skulle vara ett urvalskriterium för stipendierna. Ett övergripande mål med Comenius liksom med hela Programmet för livslångt lärande - är en ökad kvalitet i utbildningen. En mått på om deltagandet i internationell lärarfortbildning stärker kvaliteten kunde vara om fortbildningen leder till ökad motivation och bättre resultat för elever. Inom ramen för denna undersökning har det inte varit möjligt att undersöka elevernas resultat; några av respondenterna i de öppna svaren anger dock att deras ökade motivation smittade av sig på eleverna. I svaren på en öppen fråga om nyttan av fortbildningen betonar flera respondenter ökad inspiration och motivation för arbetet. få inspiration att tänka i nya banor. Lära känna andra kollegor som tänker olika fast ändå lika är också en inspirationskälla och ger energi. (Anonym, enkätundersökning) Ytterligare indikatorer på effekter av fortbildningen på organisationsnivå kunde vara införandet av nya undervisningsmetoder liksom ökad internationalisering av skolan. Sex av tio respondenter anger att deltagandet har utvecklat deras undervisning genom ny metodik, medan fyra av tio anser att deltagandet framför allt bidragit till att utveckla skolan och gett skolan nya internationella kontakter. Deltagarnas egen bedömning är således att fortbildningen primärt bidrar till individens professionella utveckling, men att fortbildningen även bidrar till skolans utveckling. I intervjuerna finns också konkreta exempel på att man implementerar metoder som man sett användas under jobbskuggningen. Ett exempel är en förskollärare som menar att det i den svenska förskolan är tabu att tala om läsning, skrivning och räkning för de lägre åldrarna, men att man nu, inspirerad av erfarenheter från jobbskuggningen, låter förskolebarnen ägna sig åt att skriva och räkna om de själva vill. Fortbildningen kan således inspirera till utvecklingsarbete på lokal nivå även om förändringar inte sker på en formell nivå. I studien Internationella erfarenheter inom högre utbildning 20 som gjordes av Internationella programkontoret 2009 anger respondenterna att effekterna av utbytesprogrammen är tydligast på individnivå. Samtidigt rangordnas som främsta bidrag av utbytesperioderna nya vinklingar i undervisningen och nya professionella kontakter högst av majoriteten av deltagande lärare. Detta tolkas i undersökningen som att lärarnas erfarenheter och nya kunskaper inte bara stannar på det personliga planet utan även kommer undervisningen och institutionerna till del. Att programmen i första hand bidrar på individnivå, och effekter på institutions- och lärosätesnivå av deltagarna rankas på andra och tredje plats, kan enligt studien ses som en naturlig konsekvens av att kunskaper först måste förvärvas av individen innan de kan bearbetas till att bli en integrerad del i undervisningen eller på andra sätt få effekter på organisationsnivå. 5.5 Comenius bidrag till ökad internationalisering De projekt som stöds genom Comenius skall enligt programmålen bidra till att öka kvaliteten i undervisningen, främja rörlighet och språkinlärning, samt stärka den europeiska dimensionen i undervisningen. 21 Ökad rörlighet och en bredare förståelse för de europeiska utbildningssystemen kan förstås som en form av förstärkning av den europeiska dimensionen i undervisningen. Detta kan till exempel 20 Internationella erfarenheter inom högre utbildning Rapport 24 Internationella programkontoret 2009 21 http://www.programkontoret.se/sv/program-stipendier/program1/programmet-for-livslangt-larande/comenius/

0 20 40 60 80 100 120 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 17 uppnås genom ett ifrågasättande av den egna undervisningen enligt resonemanget ovan. Ett mera konkret sätt är att inleda internationella samarbeten. Totalt anger 40 % av deltagarna i studien att deras arbetsplats har en policy för internationalisering. 29 % av det totala antalet deltagare i studien menar också att de kontakter och erfarenheter de fått bidragit till att nya internationella samarbeten inletts. Det betyder att nära 30 % av deltagarna direkt möter ett av de uppsatta delmålen med programmet. Uppdelning per utbildningsnivå visar på vissa skillnader i det avseendet. Deltagare från grundskolan anger i något mindre utsträckning än övriga kategorier att deltagandet bidragit till utvecklande av nya internationella samarbeten (figur 7). 0 20 40 60 80 100 120 Genom de kontakter jag fått har jag kunnat bidra till att min skola utvecklat internationella samarbeten 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur.7 Etablerande av nya internationella kontakter tycks i hög utsträckning bero på hur väl idéer om internationalisering är förankrade vid skolan eller organisationen och på tilldelade tidsresurser. Flertalet av respondenterna menar att aktiviteten lett till ett ökat intresse för internationella samarbeten och många hävdar också att de fortsättningsvis försöker påverka både lärarkolleger och elever till att delta i internationella samarbeten. Vår skola är med i ett projekt där jag är delaktig ett utbytesprojekt där vi har besökt varandra i skolmiljön. Hela skolan arbetar nu kontinuerligt hela dagar med projektet, i juni ska elever och personal från alla våra samarbetsländer till England på gemensam avslutning. (Jessica, förskolepedagog) Internationaliseringen på vår skola har blivit en del i utbildningen på vårt yrkesprogram och tack vare min språkutbildning har jag och mina kollegor kunnat genomföra detta på ett bra sätt. Även mottagandet av utbytesstudenter har blivit en naturlig del på vårt program. (Anonym, enkätundersökning) 0% 20% 40% 60% 80% 100%

18 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 0 20 40 60 80 100 120 I de svar där man uttryckligen säger att det inte utvecklats nya samarbeten menar respondenterna att detta har sin grund i bristande intresse från skolledningens sida eller i hög arbetsbelastning. Tyvärr har det inte lett till ett aktivt samarbete med andra länder. Tidsbrist är väl den största orsaken till detta men delvis också en viss brist på intresse från skolledningen. (Anonym, enkätundersökning) Min förhoppning var att det skulle utvecklas samarbeten och jag har goda kontakter, men intresset är lågt hos skolledningen. (Anonym, enkätundersökning) Totalt menar 40 % av respondenterna att deltagande i Comenius fortbildning varit viktigt framförallt för att det bidragit till att utveckla skolan och gett skolan nya internationella kontakter. Instämmer Men helt ser man till uppdelning per utbildningsnivå ser man också att samtliga grupper, förutom deltagare från grundskolan, i 50 % av fallen instämmer i påståendet (figur 8). Deltagandet 0 i 20Comenius 40 IST har 60 varit viktigt 80 framförallt 100 120för att det bidragit till att utveckla skolan och gett skolan nya internationella kontakter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur.8 Många av de öppna svaren framhäver betydelsen av personliga nätverk när det handlar om att etablera internationella kontakter. Detta bekräftas också i en del av intervjuerna med deltagare i jobbskuggning. Där pekar respondenterna på betydelsen av mångfald på arbetsplatsen och att kontakterna etablerats av pedagoger som har sitt ursprung i andra länder. 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 19 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja det har ju oftast varit någon koppling till någon som arbetar hos oss. Vi har ju till exempel haft pedagoger som arbetat hos oss, i vart fall i de projekt jag varit inblandad i, så då har det ju alltid funnits några pedagoger som antingen har kommit från just det landet själva, eller haft rötter där, och på det sättet etablerat kontakt. (Lena, förskoleledare) När det gäller ett av våra samarbetsländer till exempel så hade jag en i personalen som hade kolleger där. / / Hon hade kontakter med en förskola som var intresserad av att komma till oss på besök. Och på den vägen var det. Så det vart brevväxling och sedan åkte vi dit och så. Så man kan väl säga att vi fick de här kontakterna via henne. (Lena, förskoleledare) Respondenterna hävdar även i flera fall att man har bestående personliga relationer och kontakter efter aktiviteten, trots att det inte upprättats formella samarbeten. Totalt sett har respondenterna i 35 % av fallen regelbunden kontakt med personer man lärde känna genom deltagandet i fortbildningsaktiviteten (figur 9). Jag har regelbundet kontakt med personer jag lärde känna genom Comenius IST 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Figur.9 Ser man till uppdelningen per utbildningsnivå ser man att förskollärare är mest benägna att upprätthålla personliga kontakter. Kanske kan detta sättas i relation till att den gruppen i störst omfattning deltog i jobbskuggning. Ganska dåligt 0% Mycket dåligt 0% Mycket bra 70% Ganska bra 27% Varken bra eller dåligt 2% Vet ej

20 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5.6 Deltagarnas värdering av Comenius fortbildningsstipendier Ett sätt att värdera nyttan av fortbildningsaktiviteterna är deltagarnas egen bedömning av nyttan av och kvaliteten på aktiviteten. Undersökningen visar att 72 % av deltagarna anser att Comenius är bättre än andra fortbildningar de deltagit i. På en öppen fråga om vad som var bäst med Comenius anger många kontakter med undervisningsspråket; hälften av respondenterna hade gått en språkkurs. Många hänvisar till internationella kontakter och kulturutbyte, men också till inspiration och idéer kring nya undervisningsmetoder. På en fråga om vad som var sämst med stipendierna svarar många att inget var dåligt; andra hänvisar till krångligt ansökningsförfarande eller svårigheter att få ut ersättning via kommunen. På basen av en generell värdering av fortbildningen där 97 % är nöjda med fortbildningen kan man konstatera att Comenius sammantaget ger en mycket bra möjlighet för lärare och annan pedagogisk personal till professionell och personlig utveckling (figur 10). 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Hur bedömmer du Comenius fortbildningsstipendier allt sammantaget? Ganska dåligt 0% Mycket dåligt 0% Mycket bra 70% Ganska bra 27% Varken bra eller dåligt 2% Vet ej Figur.10

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 21 6 Slutord Eftersom materialet i studien är begränsat är det inte möjligt att dra säkra generella slutsatser angående effekter av Comenius fortbildningsstipendier. Enkätsvaren och intervjuerna visar dock på tendenser och ger idéer till vidare utveckling av programmet. En majoritet av stipendierna har gått till deltagande i en kurs, och bland kurserna dominerar språkkurser. Samma tendens finns även i den europeiska Comeniusstudien där två tredjedelar deltagit i en aktivitet i ett engelskspråkigt land. Eftersom engelskan dominerar som arbetsspråk i det europeiska skolsamarbetet kan kunskaper i engelska dock även ses som ett verktyg för internationalisering. Jobbskuggningen har rönt ett något större intresse bland svenska deltagare än i Europa som helhet, och bland deltagande svenska förskollärare har 34 % valt jobbskuggning. Intervjuer med deltagare indikerar att jobbskuggningen kan bidra till vidgade perspektiv och reflektion över det egna arbetet. Att deltagare börjat reflektera över egna undervisningsmetoder och den egna organisationen kan förmodas bli en katalysator för förändringar även på organisationsnivå, en effekt man även hävdar i den europeiska Comeniusstudien. Jobbskuggning som är en relativt ny programdel inom Comenius har hittills inte haft ett stort antal deltagare men har fått positiva omdömen av dem som deltagit och förefaller att ha potential att utvecklas. Studien visar att deltagarna använder sig av erfarenheter och kunskaper de fått via Comenius fortbildningsstipendier. Tydligast är effekterna på individnivå, men eftersom deltagarna bedömer att stipendiet bidragit till utveckling av nya undervisningsmetoder och av lärarollen pekar detta även på effekter på organisationsnivå. Fortbildningsstipendiernas bidrag till ökad internationalisering framstår som något mindre tydligt och tycks bero på hur väl idéer om internationalisering är förankrade i organisationen.

22 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 7 Referenser Brodin, Jane 2010 Education for Global Competencies An EU Canada Exchange Programme in Higher Education and Training Journal of Studies in International Education 2010 14:569 Dwyer, Mary M & Peters, Courtney K 2004. The Benefits of Study Abroad. New Study Confirms Significant Gains. Transitions Abroad Magazine March/April 2004 Impact of the Comenius School Partnerships on the participant schools Final Report Study on behalf of the European Commission, DG Education and Culture Association for Empirical Studies, Maiworm & Over, Kassel 2007 Internationella erfarenheter inom högre utbildning Internationella programkontorets rapportserie: 24 Maiworm, Friedhelm & Kastner, Heiko & Wenzel Hartmut. 2010: Study of the impact of Comenius In- Service Training Activities. Executive summary. Study on behalf of the European commission, DG Education and Culture. Kassel 2010. Norsk deltaking I Comenius etterutdanningsstipend. Ei kartlegging av aktivitetar og effektar av etterutdanningsopphald gjennomfört i 2008. Senter for internasjonaliering av högre utdanning (SIU) Bergen. 2008 Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Internationella programkontoret för utbildningsområdet Regeringsbeslut II:43, 2009 Informanter Karin Specialpedagog Anna Engelska lärare Högstadium Lena Lotta Susanne Jessica Förskoleledare Förskolepedagog Förskolepedagog Förskolepedagog

Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 23 Bilaga Frågeformulär Comenius In-Service Training activities Utkast frågeformulär 2010-01-18 Inledning Internationella programkontoret, IPK, vill veta vad du tycker om de aktiviteter inom ramen för Comenius fortbildningsstipendier (IST) som du deltagit i och vilka erfarenheter du fått genom att delta. 1. Hur fick du kännedom om Comenius Fortbildningsstipendier? 1 Från broschyr eller IPK:s hemsida 2 Från Europeiska kommissionens hemsida 3 På Internationella programkontorets (IPK) informationsmöte 4 Genom annons/utskick från IPK 5 Genom annons/utskick från kursarrangör 6 Från kollega 7 Från rektor/ledning 8 Från EU-samordnare/internationell samordnare 9 Genom partnerskola utomlands 10 Annat sätt 2. Vilken eller vilka delar av Comenius Fortbildningsstipendier har du deltagit i? 1 Språkkurs 2 Annan kurs 3 Arbetskuggning/ praktik 4 Konferens 5 Vet ej/kan ej svara 3. Har du deltagit mer än 1 gång i Comenius IST? Ja Nej 4. När du deltagit i Comenius fortbildning har du då varit ensam från din skola/organisation eller har ni varit flera från samma skola/organisation? 1 Ensam från min skola/organisation 2 Tillsammans med någon eller några från samma skola/organisation 3 Kan ej svara

24 Fortbildning och arbetsskuggning i Europa 5. Nedan följer ett antal påståenden och vi ber dig att markera i skalan i vilken utsträckning du instämmer i dessa 1 Ledningen på min arbetsplats var mycket positiv till att jag deltog i fortbildning inom Comenius IST 2 På min arbetsplats har vi en policy för internationalisering Instämmer Instämmer helt inte alls Vet ej 5 4 3 2 1 0 3 Inför fortbildningen jag deltagit i krävdes mycket förberedelse. 4 Jag var väl förberedd när jag åkte iväg på fortbildningen. 5 Deltagandet i Comenius IST har varit viktigt framför allt för att det bidragit till att utveckla mig i min lärarroll. 6 Deltagandet i Comenius IST har varit viktigt framför allt för att det bidragit till att utveckla skolan och gett skolan nya -internationella kontakter. 7 Deltagandet i Comenius IST har utvecklat min undervisning genom nya undervisningsmetoder. 8 Jag använder mig regelbundet av de kunskaper jag fått via Comenius IST. Öppen fråga: På vilket sätt?... 9 Jag använder mig av de erfarenheter jag fått av andra utbildningssystem. 10 Jag har regelbundet kontakt med personer som jag lärde känna genom Comenius IST.. 11 Genom de kontakter och erfarenheter jag fått har jag kunnat bidra till att min skola/organisation har utvecklat internationella samarbeten. Öppen fråga: Vilken typ av samarbeten?... 12 Jag har aktivt verkat för att få kollegor att söka Comenius IST. Sammanfattande omdöme om Comenius. 13. Hur värderar du Comenius fortbildning i förhållande till andra fortbildningar du genomfört?... 14. Vad är bäst med Comenius fortbildningsstipendier?... 15. Vad är sämst?... Bakgrundsdata Arbetsplatsen: förskola grundskola gymnasium högskola/universitet särskola specialskola annan utbildningsorganisation Län:... Kön:... Ålder:...