Drabbade av naturen hur reagerar människor?

Relevanta dokument
Hur reagerar människor i krissituationer?

Människors beteende vid kriser

Detta är allmänheten! Några infallsvinklar utifrån forskning om människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser

Människors beteende och behov i krissituationer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Bilaga A Traumaintervju

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Om autism information för föräldrar

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

UPPLÄGG. Moment 1 ( ): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

Deltagarmaterial. Konflikter handlar ofta om värdefrågor. 5 handlingsalternativ

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Problemformulering och frågor

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

SMART Utbildningscentrum

Trauma och återhämtning

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

Bedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Traumamedveten omsorg

Hur orkar vi ge hopp till papperslösa?

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

Situationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:

Michael Westerlund

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

SET. Social Emotionell Träning.

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

Krishanteringsplan för

Strategiska förändringsprocesser förnuft eller känsla?

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Psykologisk Förstahjälpen vid pågående trauma. POS kurs 2015

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Validand och valideringshandledare

Våldsbejakande extremism

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Andelen trygga relationer i förskolan

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Lektion 2. Metoder för mediepåverkan

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Att se och förstå undervisning och lärande

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Bella Stensnäs, leg psykolog

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Bemötande aspekter för nyanlända.

Krisledningsplan

Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag.

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är psykisk ohälsa?

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump. FÖREläsning + underhållning FÖREHÅLLNING

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

3 KAMPANJER. Vilken är lämpligast för dig?

Att driva förändring med kommunikation

CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE

Krisplan Annelundsskolan del 2

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Transkript:

Drabbade av naturen hur reagerar människor? Ann Enander Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan

Människors reaktioner: teori och praktik Naturolyckor olika tolkningar? Beredskap och varning bryr vi oss? I stormens öga hur reagerar vi? När stormen bedarrat vägen tillbaka Ann Enander 2016

Förståelse av storm respektive skogsbrand hos professionella inom skogsnäringen (konsulter m fl.) (Lidskog & Sjödin, 2016) Storm Skogsbrand Orsak Naturen Människan Regelbundenhet Vanlig Unik Konsekvenser Enbart negativa Delvis positiva Hot mot skogsnäring Stort hot Inget hot Framtida hot Ökande hot Inget hot Preventiva åtgärder Ändra skogsbruksmetoder Ändra samhällets responsförmåga Ann Enander 2016

Naturolyckor: riskperception och beredskap Naturen och vardagen minskad riskupplevelse Utan erfarenhet låg skräckfaktor Riskmedvetenhet leder inte alltid till handling: - kostnaden avskräcker (praktiskt, socialt) - upplever inte eget ansvar - saknar resurser och tilltro till förmåga Ann Enander 2016

Skilda budskap som betonar: - Hotet - Egna förmågan - Sociala förväntningar Ann Enander 2016

Varningsskedet Vi tenderar att dröja med att agera söka normala förklaringar vilja kolla med andra vara ovilliga att lämna hemmet påverkas av tidigare erfarenheter och falsklarm Ann Enander 2016

Ann Enander 2016 Orkanen Camille 1969, Orkanen Katrina 2005 Minnen och erfarenheter

If people at risk are to take action, then warning messages must mean something to them (Handmer 2002) Ann Enander 2016

Reaktioner vid naturhändelser präglas av: Konvergens (tillströmning av hjälp och resurser) Spontana frivilliginsatser gemensamt fiende Stor variation i sårbarhet Smekmånadsperiod sedan uthållighetsproblematik Betydelse av kontext (i tid och rum) Ann Enander

Exempel på olika reaktioner i samband med stormen Gudrun Oro, otrygghet Ilska, frustration Apati, uppgivenhet Solidaritet, empati Självmordstankar Krav på myndigheter Hjälp till andra Söka uppmärksamhet, synlighet Självständighet, ratar hjälp Överlevnadsläge, förse sig Ann Enander 2016

Myter och missvisande föreställningar A. Grova stereotyper: Panik, plundring, kaos, etc (t ex vid Katrina) B. Men även subtila bias i rapportering i media och andra källor: Generaliseringar, betoning av det extrema, snett urval av typiska beteenden (Nilsson m fl., 2016) Ann Enander 2016

varför väntade jag så länge med att agera? jag riskerade ju barnens liv (Skogsbranden Västmanland 2014) Ann Enander 2016

Undvik vanliga psykologiska fällor Råd i branddrabbade områden (Australien): Tankar som Att förbereda sig skapar bara oro Känsla av hjälplöshet förlamar Man följer andra utan att tänka efter Skeendet känns overklig, som en film Efter flera varningar, man blir avtrubbad Falsk känsla av trygghet, man litar på andra Ann Enander 2016

Efterskedet reaktioner påverkas av: Direkta erfarenheter - egna och andras Inramningen ( framing ) i media, rapporter, utredningar Konsekvenser och åtgärder i samhället Ekonomiska, miljömässiga, symboliska

Reaktioner i efterskedet Depression, sorg långsiktiga konsekvenser Miljörelaterade förluster, betydelse av plats och identitet Desorientering i miljön, i livet Förekomst av post-traumatisk stress (PTSD) relaterad till exponering lägre än vid tekno-/terror-/krigshändelser

Återhämtning och omorientering: skogsbranden Förlika sig med egna handlingar Skapa en mening kring branden : varför och hur Driva juridiska och ekonomiska frågor Hantera uppmärksamheten (media, besökare, forskare) Skapa framtidsbild, omorientering

Gemenskap i sociala medier 2014-2016 Analys av 347 inlägg på Facebook Förmedlar i) information; ii) berättelser; iii) reaktioner Ökat fokus på vår brand : vi och dom Acceptera gäster, avvisar inkräktare 1-års minnen: fira hjältarna Om framtiden: ska vi bara stå där och visa upp oss som nån sorts urinvånare när turistbussarna åker förbi?

För att hantera en kris behöver människor en känsla av: För att stödja människor vid en kris bör ledare förmedla: Förståelse (coherence) Information Kontroll (control) Gemenskap (connectedness) Riktning/ motivation och framtidstro Omsorg och empati Ann Enander 2016