Lektion 2. Metoder för mediepåverkan

Transkript

1 Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt kunna reflektera kring medieinnehåll är det därmed viktigt att först känna igen de olika metoderna för mediepåverkan: spela på känslor, informationspåverkan, tilltala en viss målgrupp, attackera motståndare. Under denna lektion är målsättningen att utveckla mediekompetensen genom att identifiera dessa metoder och de behandlas även i ljuset av de olika formerna av mediepåverkan från lektion 1.

2 BÄSTA LÄRARE, OBSERVERA DETTA I UNDERVISNING OM HATPRAT: Då man behandlar fenomenet hatprat i undervisningen förutsätter det att läraren har ett försiktigt och noggrant förhållandesätt till ämnet. Hatprat strävar efter att framkalla ångestfyllda känslor (såsom stark rädsla, ilska, skam) och kan leda till direkt olagliga uttryck (t.ex. hets mot folkgrupp). Läraren måste överväga hur temat ska behandlas och ta i hänsyn att ämnet kan riskera att framkalla minnen av svåra upplevelser hos eleverna. Därför ska eleverna erbjudas möjligheten att diskutera om ämnet på förhand vid behov. Ingen deltagare ska heller behöva känna obehag eller ångest, och det ska vara fullständigt frivilligt att dela med sig av sina erfarenheter i gruppen.

3 A. Introduktion: Lektionens tema och lärandemål Återgå till lärandemålen från lektion 1: Hurdana former av mediepåverkan kände eleverna igen från tidigare? Vilka färdigheter krävdes för att identifiera de olika formerna? Låt eleverna bekanta sig med läromaterialet Hur påverkas vi: Fyra centrala metoder för mediepåverkan och gå igenom de fyra olika metoderna. OBS. Använd REFLEKTERA -frågorna som stöd för diskussion i klassen. Ställ upp några egna lärandemål utgående från tidigare lektion samt från elevernas egen uppfattning om vilka färdigheter som krävs för att känna igen mediepåverkan och olika medieinnehåll. B. Uppgift: Strategisk mediepåverkan Dela in klassen i fyra grupper och dela ut en metod för mediepåverkan till varje grupp. Be eleverna göra en lista på i vilka sammanhang, via vilka kanaler samt med vilka medel metoden i fråga kan användas. Observera att eleverna inte ombeds dela eller sprida hatinlägg eller annat diskriminerande medieinnehåll Grupperna presenterar sina tankar kring metoden i fråga och i hurdant medieinnehåll man kan hitta den typen av påverkningsmetoder. Diskutera: Hur etisk är påverkningsmetoden i fråga? Är det etiskt acceptabelt att till exempel vilja framkalla starka känslor hos mottagaren? I vilka fall är det inte det? Diskutera: Vilken metod är den mest effektiva? Vilken är farligast? Varför? Be eleverna motivera sina svar! Metoderna för mediepåverkan som presenteras har antingen neutrala eller negativa följder. Diskutera: Kan man uppnå någonting positivt med hjälp av dessa mediepåverkningsmetoder? C. Uppgift: Bildanalys Eleverna söker i par upp bilder som kan associeras till någon/några av de fyra påverkningsmetoderna (CC-licensierade bilder: Visa sedan bilderna med projektor för hela klassen och låt eleverna gissa sig fram till vilken påverkningsmetod det gäller: Vilka färger används? Syns det personer eller symboler i bilderna? Är bilden etiskt framställd?

4 D. Extra uppgift: YleX Vihapuheviikko (på finska) Eleverna får bläddra bland videon var reportrarna analyserar olika former av mediepåverkan: Länk: J1eI&index=5&list=PLgf4JIS9RpZP0VhTb13w_z-poOZydrBKO E. Avslutande diskssion Hur kan ni använda er av det ni lärt er om metoderna för mediepåverkan i er vardag? Vilka saker ska man tänka på när man analyserar olika sorter av medieinnehåll och påverkningsmetoder? Gör upp ett frågebatteri! Frågor: Hurdan metod av mediepåverkan och hurdant slags innehåll talar de om? Hurdana känslor förmedlas i klippen? Vilka metoder för mediepåverkan känner ni igen? Lärodagbokstips! Reflektera kring vad du lärt dig idag. Vad var nytt? Vad för användbar information fick du om temat? Var det något du blev och funderade på? Skriv om vad du lärt dig och jämför det med de lärandemålen ni ställt upp i början av lektionen. Välj en metod för mediepåverkan och granska allt medieinnehåll du stöter på under en dag. Hur kände du igen metoden, vad användes den till och vad försökte man uppnå med den?

5 Lektion 2: Läromaterial. Hur påverkas vi? Fyra centrala metoder för strategisk mediepåverkan Mediepåverkan kommer i olika former, via bland annat reklam och propagerande material. Det finns olika metoder som används för att försöka inverka på människors åsikter och beteende. De fyra mest centrala metoderna är genom att: Spela på känslor Informationspåverkan Tilltala en viss målgrupp Attackera motståndare

6 1: Spela på känlsor Vilket medieinnehåll väckte senast starka känslor hos dig? Minns du när du senast blev så påverkad av reklam att du kände att du måste få det? En förutsättning för till exempel propaganda är att vädja till människors känslor rädsla, hopp, ilska, frustration och sympati med vilka man styr mottagaren i önskad riktning. Propaganda är i grunden en form av effektiv manipulation, som i skickliga fall lyckas utnyttja individers fördomar och rädslor. Budskapet formas så att det skapar en känsla av spänning och iver som inte tillåter kritiskt tänkande. Känsloväckande propagerande budskap brukar framkalla starka reaktioner. Ett annat effektivt sätt att väcka känslor hos mottagaren är att gruppera och utesluta vissa människor eller folkgrupper. Känslor är viktiga, de låter oss avgöra hur vi ska bete oss i olika situationer. Hurdana känslor väcker olika medieinnehåll i din vardag? Vilken typ av innehåll väcker starkast känslor hos dig? Skulle du kunna se på samma innehåll med humor? Varför/varför inte? Varför tror du att innehållet väcker reaktioner? 2: Informationspåverkan Hurdan information är tillförlitlig? Vad är lätt att tro på? Hur skiljer sig åsikt från fakta? Informationspåverkan eller strategisk kommunikation innebär att det förmedlas information som kan vara sanningsenlig, halvsann eller falsk. Det är vanligt att man i propaganda tar till dig metoder för att förmedla lögnaktiga åsikter genom berättelser som känns och verkar sanna utåt sett. Man använder sig därmed av metaforer, bilder och upprepning för att få budskapet att verka naturligt och sant. En förenklad, simpel bild av budskapet med minnesvärda slogans fungerar effektivt och kompenserar ofta för det kritiska tänkandet. Den förenklade informationen bidrar sällan till ökad kunskap eller förståelse om saken, men är effektiv mediepåverkan eftersom människan tenderar att föredra tydlighet framför invecklad information. Hur kan du vara säker på att informationen du får är sanningsenlig? Har du stött på situationer då det varit svårt att ställa sig kritiskt till medieinnehållet? Hur skiljer man på nyheter och fejknyheter? Kom ihåg källkritiken; sök efter tilläggsinformation, bedöm och jämför!

7 3: Tilltala en viss målgrupp Har du på senaste stött på medieinnehåll som helt tydligt inte var riktat till dig? Effektiv propaganda förmedlar budskap med hjälp av språkliga och tematiska medel som riktar sig direkt till en specifik målgrupp. Man försöker nå mottagaren med att relatera till familjerelationer, nationell identitet, etnisk bakgrund, hobbyn och intressen, värderingar och övertygelser eller till folks personliga drömmar och förhoppningar om framtiden. Propagerande kommunikation brukar ofta också försöka koppla till människans mest fundamentala värderingar - som att älska och behovet att vara älskad, och känslan av att tillhöra en samhörighet. Genom att skapa ett budskap som vädjar till grundbehov, hopp och rädslor, blir propagandan personlig och betydelsefull, och när budskapet är betydelsefullt är det lättare för människan att ta in nya idéer och uppfattningar. Reklam är en sort av mediepåverkan som strävar till att besvara olika målgruppers behov och efterfrågan. Vilken målgrupp/vilka målgrupper representerar du? Hur avgör du om reklamen är riktad till dig eller inte? Används olika metoder i olika kanaler? 4: Attackerande av motståndare Vad baseras vi-mot-dem tänkandet sig på? Brukar du fokusera på personer som argumenterar lugnt eller aggressivt? Mediepåverkan används ofta som maktvapen i politiska och samhälleliga strider. Syftet är då att offentligt ifrågasätta motståndarens motiv och trovärdighet genom utpressning och/eller svartmålande av motståndarens åsikter. Eftersom åsiktsskiljaktigheter tenderar att intressera i den allmänna debatten, är det vanligt att parterna arbetar strategiskt för att övertyga människor till sin sida. Dylik attack mot motståndare riskerar även att uppmuntra till ett så kallat "vi-mot-dom" -tänkande, som i slutändan kan leda till trångsynthet och äventyrar informationens pålitlighet. Människan vill i grunden tillhöra en samhörighet. Detta försöker man utnyttja vid propagerande mediepåverkan genom att ställa folkgrupper mot varandra. Med denna metod distraherar man diskussionen ofta längre bort från ämnet. Kommer du på ett sådant allmänt diskussionsämne? Vem är det som sätter igång ett vi-mot-dom tänkande? Försök känna igen när det händer på sociala medier, i den politiska debatten eller i ditt privata liv. Denna metod skapar även orättvisa då det riskerar att försämra individers rykte, marginaliserar människogrupper, sprider hat och likgiltighet.