Lektion 3. Hatprat och populism

Transkript

1 Lärandemål: Under denna lektion behandlas fenomenen populism och hatretorik. Eleven lär sig att identifiera och granska de två olika fenomenen och dess följder, och får verktyg för att skapa positiv diskussionskultur som svar på hatretorik. Läromaterialet erbjuder övningar i informationssökning och källkritik, och låter eleverna reflektera kring vilka motiv det kan finnas för delning av olika medieinnehåll. Källor och kompletterande läsning: Koulukino ry & Katri Schroderus (2017): Disinformaatio, vihapuhe ja mediakasvatuksen keinot: Utbildningsstyrelsen (2017): Konstruktiv interaktion: Nationella audiovisuella institutet: Populismibingo Helsingfors universitet: Kampanjen Kaikkien SoMe :

2 BÄSTA LÄRARE, OBSERVERA DETTA I UNDERVISNING OM HATPRAT: Då man behandlar fenomenet hatprat i undervisningen förutsätter det att läraren har ett försiktigt och noggrant förhållandesätt till ämnet. Hatprat strävar efter att framkalla ångestfyllda känslor (såsom stark rädsla, ilska, skam) och kan leda till direkt olagliga uttryck (t.ex. hets mot folkgrupp). Läraren måste överväga hur temat ska behandlas och ta i hänsyn att ämnet kan riskera att framkalla minnen av svåra upplevelser hos eleverna. Därför ska eleverna erbjudas möjligheten att diskutera om ämnet på förhand vid behov. Ingen deltagare ska heller behöva känna obehag eller ångest, och det ska vara fullständigt frivilligt att dela med sig av sina erfarenheter i gruppen.

3 Vad är populism? Populism är en ideologi eller rörelse som genom retoriska metoder vädjar till folket och ser det som nedtryckt av en härskande elit i samhället. Tanken grundar sig på ett vi och dom tänkande och grupperar människor oberoende social klass. Populismens centrala budskap är att de har de enda rätta svaren, och anpassar sig efter aktuella politiska frågor för att utlova förändring och förbättring (t.ex. genom att motsätta sig invandring). Populistiska rörelser strävar till att uppnå popularitet genom att sprida hat och hets mot folkgrupp. Populistiska metoder är därmed att tilltala vissa målgrupper, att spela på människors känslor och att retoriskt förenkla information; med andra ord försöker populismen erbjuda folket en enkel utväg och målar upp en svartvit världsbild istället för att besvara på invecklade samhällsfrågor. Till skillnad från diktaturer, grundar sig demokratin på att olika åsikter och synsätt är accepterade i samhället. Därmed skapas det kompromisser vid åsiktsskiljaktigheter, vilket populismen motsätter sig och går ofta in för att motsätta sig saker istället. Populismens syn på folket är oviss och motstridig, och representerar enligt populisterna själva enbart de människor som är av samma åsikt som de. Näthat och hatretorik Hatretorik omfattar all form av negativa uttryck var enskilda personer eller grupper attackeras (ej enbart verbalt) baserat på deras ras, kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller annan typ av intolerans. Det kallas för hatpropaganda när det uppmanas till hat eller hets mot folkgrupp eller mot enskild person som tillhör en folkgrupp, och är ett straffbart hatbrott enligt finländsk lagstiftning. Hatprat är ett mer vardagligt begrepp som syftar på den hatretorik som särskilt riktas mot minoriteter och som uppmuntrar till spridning av hat. Hatpratet som sker på social medier kallas övergripande för näthat. Hatretoriken tenderar att riktas mot utsatta grupper såsom representanter av religiösa grupper och etniska minoriteter, och även mot till exempel enbart kvinnor, så kallad misogyni (kvinnohat). Hatprat kan vara väldigt negativt och generaliserande: i stil med alla muslimer.... Det kan också vara svårt att direkt känna igen hatretorik i medier då det lätt förväxlas med (dålig) humor eller lugnt allvarsamma inlägg som ger sken av att vara inkluderande. De centrala metoderna för hatretorik är attackerande av motståndare och framkallande av känslor. Mottagaren av hatprat kan känna sig otrygg och i värsta fall inverka negativt på offrets psykiska hälsa. Hatretorik och dess utövare strävar, i likhet med populister, till att tysta sina offer genom hetsiga samhällsdebatter och riskerar i slutändan till att skapa ett mer polariserat samhällsklimat. Nationalencyklopedin: Wiberg, Matti (2011). Populismi: Kriittinen arvio. Helsinki: Edita Publishing Oy. Europeiska rådet: The Dangers of Populism - Interview with Jan-Werner Müller ( ): Polisen: Hatbrott och hatretorik Nej till hatprat -rörelsen Jag dissar hatprat -kampanjen

4 A. Introduktion Presentera lektionens tema, tydliggör gärna begreppet hatretorik och relaterade begrepp. Reflektera kring hurdan mediekompetens denna lektions innehåll utvecklar och ställ fram egna lärandemål med eleverna. B. Gemensam diskussion: Vad är populism? Diskutera utgående från bifogade definition av populism. Hur känner man igen populism? Hur tar den sig i uttryck? Vad vill populism allmänt taget uppnå och vad/vem är populismens fiende? Hur ställer sig populister till oliktänkande? Varför? Ta en titt på de fyra centrala metoderna för mediepåverkan (lektion 2). Hur utnyttjas dessa metoder i populismen? C. Uppgift; Informationssökning Dela in klassen i grupper på 3-4 personer. Be de olika grupperna leta fram information om något av dessa begrepp och uttryck; ideologi, filterbubbla, den vanliga befolkningen, eliten, polarisering, högerextremism, extrem nationalism, hets mot folkgrupp, syndabockstänkande, Brexit, nativism, pluralism, yttrandefrihet, tolerans, Breitbart, konspirationsteori, hybridpåverkan, nätneutralitet, alt-right. Diskutera källkritik: eleverna får börja med att planera sin informationssökning i grupperna och ta fram webbsidor de börjat söka ifrån. Tips: Statens medieråd: Källkritik - vem, vad, varför? larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422. html Till slut: Be eleverna jämföra definitionerna de fått fram med varandra: 1. I hurdan kontext framkommer begreppet/uttrycket? 2. I vilka sammanhang talar man om dem? Vem använder dem, när och varför? Hur upplevde eleverna informationssökningen? Stötte de på motstridig information eller ifrågasättande källor? + Analysera begreppens definitioner med hjälp av denotationer och konnotationer. Kan orden ha flera betydelser, hur tolkas de? D. Extra uppgift: Populismbingo (kan spelas på finska eller engelska) Bekanta er med Nationella audiovisuella institutets material: Titta på intervjuer med politiker, nyhetsinslag, plenum eller andra sändningar från Riksdagen. Diskutera utgående från era granskningar: Hurdan retorik användes i TV-inslagen? Är det svårt att känna igen vad som är populistiska åsikter? Var något överraskande eller förväntat? Lärodagbokstips! Hittar du stödgrupper eller diskussionsforum på sociala medier var man kan söka stöd om man råkat ut för mobbning, näthat eller diskriminering? Hur fungerar grupperna? Hurdant stöd erbjuds, för vem?

5 E. Vad är hatprat? Diskutera med hela klassen om vad hatretorik, hatprat och näthat är utgående från definitionerna i materialet. Känner eleverna till begreppen från tidigare? Vad tänker eleverna på när de hör definitionerna? Lärde de sig något nytt? Hurdana metoder för mediepåverkan används vid hatprat? (Återgå till definitionerna för de fyra centrala metoderna för mediepåverkan från lektion 2). Tips: Cirkus familj: Näthat fi/ ?autoplay=true F. Uppgift: Vem påverkas av hatprat? Dela upp eleverna i fyra ungefär lika stora grupper. Dela ut en synvinkel man kan uppleva hatprat genom till vardera gruppen; offret, åskådaren, hatprataren och samhället. Eleverna funderar på följande frågor i gruppen: Offret: Hur känner offret sig? Hur ska offret agera? Det sägs att offret aldrig ska lämnas ensamt och fundera på vad den råkat ut för, utan alltid söka hjälp. Varifrån kan ett offer för hatretorik få hjälp? Vilken sort av hatretorik kräver agerande, och vilka tillfällen kan man låta gå förbi? Vad är hatpratarens motiv? Hur skyddar man sig själv från hatprat? Åskådaren: Hur känns det att se eller höra hatprat? Vad kan åskådaren göra, i vilka situationer? Kom ihåg att man kan vara anonym om man till exempel vill skydda ett offer, genom att sända direkta meddelanden på sociala medier. Hatprataren: Hurdana hatpratare finns det? Skriver de anonymt eller med eget namn? Hurdana motiv har de? Tillhör de en ideologi och väljer de sina offer noggrant eller sker det efter rent sammanträffande? Hurdana känslor väcks det hos en hatpratare? Vem vill hatprataren tysta ner, hur? Ge råd och spelregler för ur man kan uppnå respektfull kommunikation på nätet. Föreställ er att ni ger direkta råd till hatprataren. Samhället: Hurdan inverkan kan hatretorik ha på samhällsklimatet? Hur ser diskussionskulturen ut när hatretorik råder och folk inte längre vågar uttrycka sina åsikter? Hur kan man bidra till att motverka det? Har yttrandefriheten gränser? Be eleverna dela med sig av sina tankar efter gruppdiskussionerna. Vilken synvinkel är viktigast att ta i hänsyn? Varför? Vem blir mest utsatt av hatprat? Läs till slut igenom de olika tipsen för var man söka hjälp om man blir utsatt för hatprat utgående från Skolbios läromaterial (på finska): Disinformaatio, vihapuhe ja mediakasvatuksen keinot: G. Uppgift: Hur motverkas hatprat? Bekanta er med artikeln nedan: Washington Post: The Islamic State threatens to come to Rome; Italians respond with travel advice ( ) wp/2015/02/20/the-islamic-state-threatens-to-come-to-rome-italians-respond-with-travel-advice/?noredirect=on&utm_term=.baa253fc0df9 Hur kan man, med hjälp av till exempel humor och berättelser, motverka hatprat? H. Avslutande diskssuion Använd tiden som återstår till att diskutera de teman ni behandlat. Vad väcker hatprat och populism för känslor hos eleverna?