Deltagarmaterial. Konflikter handlar ofta om värdefrågor. 5 handlingsalternativ
|
|
- Per-Erik Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Deltagarmaterial Konflikter handlar ofta om värdefrågor Då vi ska hantera konflikter, hot och våld behöver frågor om existentiella värden beröras - Vilka värden är jag beredd att stå upp för? Vems intressen står på spel? Vilka konsekvenser får olika åtgärder för inblandade parter? Vilka blir de omedelbara konsekvenserna och hur påverkas säkerheten på längre sikt? Vi kan behöva väga olika perspektiv mot varandra - vår egen säkerhet kan t.ex. ibland tyckas krocka med det vi vill göra utifrån ett behandlings- eller uppdragsperspektiv. 5 handlingsalternativ Vi kan reagera på många olika sätt i en spänd situation. Det är stor skillnad mellan att reagera utan eftertanke och att göra medvetna val. Det senare möjliggör val i enlighet med långsiktiga överväganden och viktiga värderingar. Vilka strider är värda att ta? Vad är det som egentligen står på spel? Hur gör du som person i olika situationer och i olika roller? Vad föreskriver era rutiner och hur brukar dina kollegor göra? Stå på sig Samverka Kompromissa Undvika Ge med sig Taktiskt tänkande - medvetna och aktiva val Att agera taktiskt handlar om att vara medveten om vilka risker som finns och att aktivt välja vilka risker som är värda att ta. Vi kan inte eliminera samtliga risker i vårt arbete, men däremot i förväg resonera kring vad vi kan göra i olika situationer. En central del i att bedöma en annan persons farlighet är att förstå personens motivation.
2 Olika typer av aggressivitet Vi kan behöva göra en grov indelning mellan olika typer av aggressivitet då detta påverkar vilket bemötande som är effektivt. Emotionell aggressivitet Upprörda personer med adrenalinpåslag och starka känslor. Det kan handla om frustration över att få vänta, upplevd kränkning, ett negativt besked, eller ett avslag. Typiskt sett personer som känner sig trängda och försöker ta tillbaka kontrollen, våld är en sista utväg. I mötet med emotionell aggressivitet är kan det vara effektivt att lyssna, försöka förstå bakomliggande behov samt att undersöka möjliga alternativ. I andra fall kan det vara säkrare att avbryta situationen och sätta tydliga gränser. Instrumentell aggressivitet, När aggressivitet används som ett medel för att nå ett mål, rationellt, utstuderat eller manipulativt. Det kan handla om att vara dominant under en förhandling, ungdomar som testar gränser, eller planerat kriminellt beteende. Detta handlar mindre om känslor och mer om att hitta ett lämpligt offer genom att testa offret på olika sätt - att stegvis bryta sociala konventioner, spela på skuld, vara oförskämd, använda subtila eller direkta hot - hur många gränser kan överträdas utan konsekvens? I mötet med instrumentell aggressivitet är det mycket viktigt med tidiga åtgärder samt att ej utstråla sårbarhet. Funktionsnedsättning En tredje form av aggressivt beteende handlar om personer som ej själva kan ta ansvar för sina handlingar pga. sjukdom, skada eller andra faktorer. I mötet med sådan aggressivitet är det mindre fruktbart att sätta gränser då förmågan till konsekvensanalys är begränsad. Istället blir det viktigt att försöka förstå det bakomliggande behovet, tidigt se tecken på frustration och att arbeta lågaffektivt med avledning och positiv förstärkning. Många personer upplever att det är särskilt svårt att hantera instrumentell aggressivitet eftersom detta behöver bemötas annorlunda än mer känslomässigt driven aggressivitet. Några praktiska verktyg då vi möts av aggressivitet och hot eller då vi behöver sätta gränser - tidigt och tydligt En tillsägelse som kommer tidigt i ett händelseförlopp behöver inte ens uppfattas som en tillsägelse. Ju längre en situation trappas upp desto mer kraft kommer behövas för att bromsa det. Lindar vi in ett nej för mycket, kanske i förhoppning att detta inte ska skapa en lika stark reaktion, ökar risken för missförstånd. Sträva efter tydlighet i kombination med respekt.
3 - tystnad Tystnad kan vara ett effektivt sätt att bemöta verbala påhopp. Det kan öka chansen att motparten hör sig själv. - synkronisera ord och kropp Finns en skillnad mellan vad vi säger och det vi utstrålar skapas ofta osäkerhet och dubbla budskap. Vi tenderar i sådana lägen att tro mer på de icke verbala signalerna än på själva orden. - fråga? Frågor är ett kraftfullt sätt att styra ett samtal. Istället för att direkt tillrättavisa någon, kan vi istället prova att fråga: Har det hänt något eftersom du blev sen? Vad har jag gjort som gör att du kallar mig för idiot? Vad menar du med det, vill du att jag ska känna mig hotad? - välj tolkning Vissa respektlösa eller hotfulla beteenden kan betraktas som uttryck för frustration snarare än verkliga avsikter att skada. Ibland kan vi undvika konfrontation genom att ta fasta på ett bakomliggande behov. - konsekvens + egenintresse Beskriv vilka konsekvenser ett oönskat beteende kan få. Beskriv därefter fördelarna med att välja ett annat beteende. Då vi blir arga glömmer vi ofta långsiktiga överväganden och egenintresse är en mycket stark drivkraft för de flesta. - papegojan - va? Undvik att stå svarslös genom att upprepa personens hot med ett förvånat tonfall. Du vinner tid, och lägger tillbaka ansvaret där det hör hemma - i den hotande personens knä. Ditt tonfall är avgörande, undvik att låta utmanande. En kort version av detta verktyg är att bara låtsas som du inte hörde - va? Detta ger motparten en chans att omformulera sig. - jag-budskap + initiativ Du kan också följa upp en markering med en fråga eller ett påstående för att minska risken för upptrappning: "Jag tycker det är obehagligt när du kallar mig för idiot - men om du fortsätter berätta ska jag försöka förstå vad som hänt." Att beskriva hur man reagerar - "jag blir förvånad..", "jag blir orolig..", "jag blir rädd..." kan också väcka upprörda personer medkänsla och empati och därmed minska risken för upptrappning. (Vissa personer kan dock triggas av att få veta att den hotade blir rädd.) - konsekvent vänlighet + saklighet Den som själv behåller en vänlig och saklig ton kommer i större utsträckning få åskådare på sin sida än den som är osaklig och använder personangrepp. För de
4 flesta är det också svårare att vara aggressiv mot någon som svarar med vänlighet. - syna hotet, håll med Vissa typer av hot kan det vara effektivt att syna, t.ex. hot som ej involverar våld utan sådant som hot om anmälan eller att gå till pressen: "Det har du all rätt att göra, det är helt upp till dig." - avbryt situationen I vissa situationer är det oklokt att fortsätta att kommunicera och säkrare att avbryta samtalet, lämna platsen, lägga på luren eller kalla på hjälp. - ge med sig + konsekvens Det finns situationer som det är svårt att ta sig ifrån. I utsatta lägen är det ofta säkrast att ge det en hotfull person vill ha, som vid ett personrån. Men det är viktigt att vidta en åtgärd då vi inte längre är i en utsatt situation, som att polisanmäla efteråt. Att vika sig för hot utan någon konsekvens alls innebär en ökad risk för fortsatta hot. Att möta emotionell aggressivitet lösning - hitta möjliga lösningar påverkan - undersök alternativ förtroende visa att du försöker förstå relation - lyssna aktivt, använd öppna frågor och följdfrågor kontakt - välj handlingsalternativ, behåll ditt lugn, lyssna En person som är riktigt arg eller ledsen är ofta starkt påverkad av sina känslor. Det är då svårt att samtidigt vara rationell. Genom att låta en upprörd person ventilera och med hjälp av relevanta frågor långsamt och försiktigt föra samtalet mot en lösning kan tänkandet aktiveras och starka känslor svalna. Trappan ovan illustrerar det vi vill ska ske mellan parterna i en spänd situation. Det är viktigt att inte hoppa över något steg i trappan. Det vanligaste misstaget är att vi har för bråttom att hitta lösningar och ge råd. Upptrappande beteenden Vissa beteenden riskerar typiskt sett att trappa upp ett konfliktförlopp. Tidigare verktyg kan användas om din motpart är hotfull. Ansiktsförlust Om någon av parterna upplever att den tappar ansiktet kan det flytta fokus från den ursprungliga sakfrågan till en vilja att istället upprätta sitt ansikte, stolthet, anseende
5 eller liknande. En tillrättavisning, kritik eller bara den inbördes maktrelationen kan uppfattas som ansiktsförluster. Publik förstärker ofta sådana upplevelser. Känsliga frågor kan behöva diskuteras mellan fyra ögon och med bibehållen respekt. I vissa fall går det inte att undvika att motparten reagerar starkt. Hot och ultimatum Vissa tillsägelser kan uppfattas som hot eller ultimatum. Detta kan förstärka upplevelsen av att vara trängd, vilket i sin tur ökar risken för aggressivitet. Ett problem med att uttala hot eller ultimatum är också att motparten kan utmana detta. Då hamnar den hotande parten i ett vägskäl mellan att antingen verkställa hotet eller att tappa sin auktoritet. Försök formulera alternativ mer inriktade på lösning och att enbart hota med sådant, dvs. beskriva konsekvenser, som du också är beredd att verkställa. Handling utan ord När den ena parten i en konflikt anser att det inte längre är lönt att kommunicera och skrider till handling, kan detta uppfattas som upptrappning. Även om detta är oundvikligt är risken att fokus flyttas från den ursprungliga sakfrågan. Det går inte att kommunicera i evighet, men ett sätt att mildra reaktioner kan vara att fortsätta kommunicera även då du t.ex. behöver avsluta ett samtal eller ta tag i någon. Tänk också på att det som är självklart för någon i en viss yrkesroll - "vi har ju informerat om detta" - kan vara svårt för andra att uppfatta. Hur tar era rutiner hänsyn till dessa upptrappande faktorer? Finns något ni skulle kunna förbättra? Taktik - vad går att påverka? Det finns tre nödvändiga villkor som behöver vara uppfyllda för att någon skall vara i fara. Det räcker att eliminera en av dessa dimensioner för att faran skall vara över. Vilja - hitta sätt att påverka motpartens inställning till dig så att han/hon inte vill angripa. Utan denna vilja hos motparten är du utom fara. Det handlar ofta om att skapa förtroende, avleda ilska, förklara, vara tydlig och andra kommunikativa åtgärder. Våga - påverka motpartens mod, huruvida han/hon vågar gå till angrepp. Detta kan ske genom olika avskräckande åtgärder, allt ifrån att informera om konsekvenser, till att vara flera eller att ha synlig kameraövervakning. Kunna - hitta sätt att hindra en motiverad gärningsperson från möjligheten att skada dig. En person som inte bryr sig om konsekvenser kommer inte låta sig avskräckas.
6 Denna sista dimension handlar ofta om fysisk säkerhet, skydd, lås och miljöer som försvårar eller förhindrar angrepp. Angående hot på internet - psykologiskt större avstånd - lättare att vara gränslös - anonymitet - lättare vara gränslös - impulskontroll - många skriver saker i affekt - möjlighet eftertanke - det är sällan bråttom vilket medger tid till egen eftertanke - ej omedelbar fara - vilket också ger tid till egen eftertanke - spridning - egna svar skrivna i affekt kan spridas okontrollerat - består - ett inlägg finns kvar för alltid - varna, blocka, anmäl, upprätta och följ regler - hot får därmed konsekvenser - få aktiva personer kan framstå som en majoritet - låt någon annan rensa inboxen om det är påfrestande att själv läsa - var konsekvent saklig och vänlig - ökar chans andra tar ditt parti Litteratur: Förebygg hot och våld på jobbet, (2014), Alexander Tilly Webbutbildning: Reflektion 1. Välj ngt verktyg du ej brukar använda nästa gång tillfälle ges. 2. Finns något område just din arbetsplats skulle kunna utveckla mer? 3. Hur tar era rutiner hänsyn till det som beskrivs i texten?
Om hot och våld - Deltagarmaterial
Om hot och våld - Deltagarmaterial Olika former av aggressivitet Det finns flera sätt att kategorisera personer med problemskapande och aggressiva beteenden. En enkel och användbar indelning är att skilja
Läs merKommunikation, konflikter och bemötande
Kommunikation, konflikter och bemötande Mål Metod praktiska verktyg diskussion, teori och film Konflikter och svåra situationer Typer av aggression Bemötande och kommunikation Handlingsalternativ Alexander
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merKONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan
KONFLIKTER Att förebygga och hantera konflikter Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan Verkligheten är sann för oss alla men annorlunda för var och en. Marcel Proust Agenda Allmänt
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merUppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen
Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merVad är det som gör ett svårt samtal svårt?
Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merKonflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com
Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut
Läs merVad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation
Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen Hösten 2018 och våren 2019 2(6) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merSpeciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Läs merKonflikthanteraren för HVB
Konflikthanteraren för HVB Prevent Konflikthanteraren för HVB Alexander Tilly Prevent förmedlar kunskap om hur man genom ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan skapa framgångsrika företag där alla är
Läs merMonica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV
Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merJohari Fönster. Johari Fönster. Arena. Blint. Fasad. Okänt Modell om individens självbild JAG ANDRA. Syfte. Innehåll.
Syfte Ingenjörsprofessionalism Kommunikation Aseel Berglund Lära oss verktyg för tydlig kommunikation Att bli tydliga i vårt budskap Ge och ta emot utvecklande feedback: konstruktiv kritik och positiv
Läs merKonflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter
Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket
Läs merFostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Läs merGame Management. Elitdomarclinic 30 augusti - 1 september 2013 Södertälje
Game Management Elitdomarclinic 30 augusti - 1 september 2013 Södertälje Index 1. Kontrollera matchen 2. Konfliktlösning 3. Hantera matchen 4. Hantera crewet Kontrollera matchen Uniform och visselpipa
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merLågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman 11 och 13 oktober 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras
Läs merProblemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merInnehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Böcker Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med förmiddagen: Ge en gemensam
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merLikabehandlingsplan Plan för kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merKonflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson
Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.
Läs merPlan vid hot och våld Ådalsskolan
Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merHur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
Läs merÖstermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor
Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Förskolan Villagatan 2018 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Skollagen kap 6 10 säger att en lärare, förskollärare eller
Läs merProjektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Läs merBemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa
Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen Hösten 2018 och våren 2019 2(6) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merVägledning för hantering av hot- eller våldssituationer
Plan för hantering av hot, våld och 1(9) Vägledning för hantering av hot- eller våldssituationer 1. Agerande vid pågående hot- eller våldssituationer Varje uppkommen situation är unik och behöver bedömas
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR
SID 1 (12) 2012-10-29 2018-03-21 FÖRSKOLAN GÖKBOET 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR Förskolan Gökboet Göksholmsbacken 45 SID 2 (12) Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om
Läs merKränkande särbehandling
Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att
Läs merPolicy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling
Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren
Läs merLikabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan
Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.
Läs merKonflikttipsaren FÖR BUSSFÖRARE. Humor Lyssna aktivt Artighet Sätta gränser Vänlighet Hantera provokationer Kroppsspråk
Konflikttipsaren FÖR BUSSFÖRARE Humor Lyssna aktivt Artighet Sätta gränser Vänlighet Hantera provokationer Kroppsspråk Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och
Läs merÄngets förskola Härnösands kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängets förskola Härnösands kommun Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-18 Vision: I vår verksamhet är alla lika värda! Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: 2 Inledning 3 I lagrummet:
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Solvändan LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-02-01 2018-09-30 Åkerboskolan 387 04 Löttorp Tel 0485-881 51 www.borgholm.se/akerboenhetens-forskola/ Förskolechefen
Läs merHållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande Syfte med kvällen: Ge en gemensam
Läs merFörskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012
Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Läs merRisk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Läs merSunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014
Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merProblemskapande beteende
Problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Läs merÄlandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling
Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 20171127 1 Älandsbro förskola vision Alla barn, vårdnadshavare och personal ska känna sig trygga och respekterade för den de
Läs merHandledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merKonflikttipsaren. Bussförare. Prevent
Konflikttipsaren Bussförare Prevent Konflikttipsaren Bussförare Alexander Tilly Prevent Prevent förmedlar kunskap om hur man genom ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan skapa framgångsrika företag där
Läs merGRUPPER OCH REGLER. Scen 1
Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2
Läs merCOPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merAffektteori och affektsmitta
Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merBildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor 1. Jag får jobbiga tankar, bilder eller ljud från det som hände som dyker upp i mitt huvud fast jag inte vill. Efter det att riktigt jobbiga
Läs merLikabehandlingsplan. Murbergets förskola. Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015
Likabehandlingsplan Murbergets förskola Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015 Vision: I vår verksamhet är alla lika värda! Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: 2
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merPersonlig sammanfattning av Mentorskursen
Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,
Läs merVägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap
Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv
Läs merEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever SFS 2006:67.
Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever SFS 2006:67. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan vuxna och vuxna och mellan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
Läs merFoto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Att skapa tydlighet och strukturerade samtal Elisabeth Almgren Eriksson Leg.Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare och Föreläsare Tillsammans blir vi bättre Nationell kontrollkonferens
Läs merLikabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017
Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017 Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslås att Verksamheten i skolan
Läs merRektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.
Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev
Läs merExempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose
Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala
Läs merPlan mot diskriminering och för lika rättigheter. Förskolorna i Område Centrum
Plan mot diskriminering och för lika rättigheter Förskolorna i Område Centrum På förskolorna Linnéa & Nejlikan arbetar vi aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merRiktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-31
Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-31 1 Giltighet Dessa riktlinjer tillämpas vid olika former av hot, våld och trakasserier
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merRiktlinje vid kränkande särbehandling
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Riktlinje vid kränkande särbehandling Inledning Älvsbyns kommun är en arbetsgivare där ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling i någon form. Detta
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merKonflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd
Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merNär kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development
När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs mer