Om hot och våld - Deltagarmaterial

Transkript

1 Om hot och våld - Deltagarmaterial Olika former av aggressivitet Det finns flera sätt att kategorisera personer med problemskapande och aggressiva beteenden. En enkel och användbar indelning är att skilja mellan emotionell och instrumentell aggressivitet. 1. Emotionell aggressivitet Upprörda personer som visar starka känslor och har ett starkt adrenalinpåslag. Personer som befinner sig i en desperat situation, känner sig trängda fysiskt eller psykiskt, har en minskad upplevelse av kontroll eller känner sig kränkta. Stressreaktioner syftar till att öka chansen att överleva och bidrar till att vi analyserar emotionellt laddad information snabbare och mer automatiskt. Baksidan är att analys sker med mindre precision vilket ökar risk för missförstånd och feltolkningar. Vid stark stress försämras arbetsminne, impulskontroll, beslutsfattande, riskbedömning och fokusskifte. Dessutom får vi nedsatt empatisk förmåga. Upprörda personer har svårare att kommunicera verbalt, lyssna på instruktioner och tillgodogöra sig komplex information. Stress sänker tröskeln för att stimuli ska utlösa beteenden, dvs. vi har mindre kontroll över våra val. Alkohol och droger bidrar också till minskad impulskontroll. Exempel på omständigheter som kan utlösa stressreaktioner är frustration över att få vänta, upplevd ansiktsförlust, ett negativt besked, ett avslag, oklar information, förväntningar som inte infrias och besvikelse. I mötet med emotionell aggressivitet kan det vara effektivt att lyssna, försöka förstå bakomliggande behov samt att undersöka möjliga alternativ. I andra fall kan det vara säkrare att avbryta situationen och sätta tydliga gränser. 2. Instrumentell aggressivitet Då någon använder hot, aggressivitet eller manipulation för att försöka påverka motparten och uppnå egen vinning. Är i högre grad målstyrda beteenden, och i mindre grad en emotionell reaktion. Målsättningen kan vara makt, status, pengar, sex, läkemedel, förtur, förmåner eller att påverka ett beslut. Det kan handla om någon som är dominant under en förhandling, ungdomar som testar gränser eller ovälkomna sexuella närmanden. Det förekommer frekvent bland personer med kriminell identitet, rättshaverister och personer med olika former av empatistörningar.

2 Då du är ensam, ouppmärksam, utstrålar osäkerhet eller låter motparten passera integritetsgränser ökar risken att du utsätts för påverkansförsök. Den som använder instrumentell aggressivitet och manipulation kan skapa och söka efter tecken på sårbarhet genom att t.ex. stegvis bryta sociala konventioner - vara oartig, avbryta, inleda opassande samtalsämnen, etc. invadera fysiskt revir - låsa blick, fysisk beröring, stå nära, stå i vägen, etc. spela på skuld eller medlidande - t.ex. förlägga ansvar hos motparten och göra det svårare att säga nej använda smicker och inställsamhet - skapa en relation för att göra det svårare att säga nej hot - om att skada sig själv eller andra, indirekta eller direkta hot - skrämmas genom antydningar eller beskrivning av vad som kan ske Metoderna kombineras ofta och anpassas efter hur motparten reagerar. Med små steg kan du försättas i en allt mer sårbar situation. Det är därför viktigt att känna igen testande beteenden eftersom tidig kommunikativ respons och gränsdragningar kan motverka upptrappning och hjälpa dig att behålla kontrollen över en potentiellt hotfull eller obehaglig situation. Att avstå från att benämna opassande beteenden kan tolkas som den sårbarhet som eftersöks. Lugnt lyssnande behöver kombineras med att stå fast och tydligt och tidigt visa att manipulation inte kommer vara framgångsrikt. I vissa situationer är det dock säkrast att vara passiv och istället vidta åtgärder i efterhand. 3 principer från polisens krisförhandlare I ett känslostyrt tillstånd är det svårt att samtidigt vara rationell. Genom att låta en upprörd person ventilera och med relevanta frågor långsamt och försiktigt föra samtalet mot en lösning kan tänkandet aktiveras och starka känslor svalna. 1. Lyssna aktivt Låt personen prata, avbryt inte, hjälp till med öppna frågor och följdfrågor. När du lyssnar får du information om problemet och information som hjälper dig att bedöma hur farlig situationen är (jämför med om motparten är sammanbitet tyst). Visa empati och lyssna för att försöka förstå (jämför med likgiltighet eller att lyssna för att hitta motargument), bekräfta/validera personens belägenhet utan att ta parti "det låter som du blev besviken, var det så?". Visa att du vill förstå genom små summeringar för att stämma av att du inte missuppfattat något (hellre än att bara säga att du förstår). 2. Lyssna för att låta känslor svalna Så länge motparten pratar avleder detta från våld och du vinner tid att tänka efter eller kalla på hjälp. Den som lyssnar vinner ofta en upprörd persons förtroende. För de flesta

3 som möts av respekt, lugn och intresse är det svårt att bli ännu argare. När en upprörd person fått säga sitt och blivit bekräftad samtidigt som du fått en tydligare bild av situationen, är förutsättningarna för att undersöka alternativa lösningar lite bättre: "Ett första steg skulle kunna vara att.." eller "Vad tror du om att antingen göra så här eller så här?" Det kan bidra till en upplevelse av handlingsutrymme, vilket ju är motsatsen till att känna sig trängd. 3. Lyssna för att öka chansen till samarbete lösning/hantera - första steg mot en ev. lösning påverkan - undersök alternativ förtroende visa att du försöker förstå relation - lyssna aktivt, använd öppna frågor och följdfrågor kontakt - gör en bedömning, välj strategi, behåll ditt lugn, låt personen ventilera Trappan ovan illustrerar det vi vill ske mellan parterna i en spänd situation. Det är viktigt att inte hoppa över något steg i trappan. Det vanligaste misstaget är att vi har för bråttom att hitta lösningar och ge råd. Lyssnande används med stor framgång i många former av professionella samtal. Samtidigt är inte alltid dialog det klokaste alternativet. Ibland behöver du vara mycket tydlig med vad som är oacceptabelt eller avbryta en hotfull situation. Gränsdragningar I många yrkesroller ingår det att ge negativa besked, upprätthålla regelverk och skydda viktiga principer. En organisation behöver ha rutiner och system som i både ord och handling ger stöd åt de roller som fattar svåra beslut. Samtidigt är det avgörande att den enskilde har rätt kunskaper att hantera sådana situationer. Här presenteras ett axplock användbara verktyg och principer i mötet med hot, provokationer, manipulation och andra problematiska beteenden. Det finns många fler och det gäller att använda dem vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Tidigt Om du väljer att markera mot ett oacceptabelt beteende tidigt i ett händelseförlopp är chansen större att det kan ske odramatiskt. Ju mer en situation trappas upp desto större risk att du hamnar i ett utsatt läge. Tydligt Ibland lindar vi in ett nej i förhoppning att detta ska mildra en eventuell motreaktion. Detta kan dock öka risken för missförstånd och tolkas som att det finns förhandlingsutrymme. Färre ord kan öka budskapets tydlighet liksom sänkt tonfall och långsammare tempo.

4 Behåll ett kyligt lugn Om någon försöker skrämma eller testa dig är det klokt att försöka behålla fattningen för att inte motparten ska uppfatta dig som sårbar. Detta kräver ofta övning, förberedelser och erfarenhet. Synkronisera ord och kropp Finns en skillnad mellan vad vi säger och det vi utstrålar skapas ofta osäkerhet och dubbla budskap. Vi tenderar i sådana lägen att tro mer på de icke verbala signalerna än på själva orden. Utstråla att du menar nej på ett lugnt och uppriktigt sätt. Beskriv situationen Genom att sätta ord på det som sker på ett beskrivande och icke- värderande sätt kan du ta udden av vissa testande beteenden. "Nu upplever jag att vi står väldigt nära varandra" eller "Jag noterar att du har handen i skrevet när vi pratar". Det kan bidra till större självmedvetenhet hos motparten och om det framförs lugnt kan det också visa att du inte låter dig påverkas. Välj tolkning Vissa respektlösa eller hotfulla beteenden kan betraktas som försök att få dig ur balans. Ibland är det klokt att helt enkelt säga att du inte accepterar ett sådant språkbruk. I andra fall kan du välja att omtolka det på ett välvilligt sätt och därmed ge motparten en chans att backa utan att tappa ansiktet "Tack för omtanken, men med mig är det ok" eller "Jag utgår ifrån att det var ett misstag att du gjorde så" och därefter beskriva konsekvenserna om det skulle ske igen. Konsekvens + egenintresse Beskriv vilka konkreta konsekvenser ett oönskat beteende kommer få och var beredd att genomföra dem. Beskriv därefter fördelarna med att välja ett annat beteende. Egenintresse är en mycket stark drivkraft för många. Hota aldrig med konsekvenser du inte är beredd att göra verklighet av, det riskerar att underminera dina ord om du synas. Du kan också försätta dig själv i ett läge där du börjar vidta orimliga åtgärder. Papegojan Undvik att stå svarslös genom att upprepa ett hot med ett förvånat tonfall. Du vinner tid, och lägger tillbaka ansvaret där det hör hemma - i motpartens knä. Ditt tonfall är avgörande, undvik att låta utmanande. "Så du tänker göra livet surt för mig?" Du vinner lite tid och kan samtidigt få en indikation om hotets allvar. Om hotet uttalats i affekt är det vanligt att personen omformulerar sig eller tar tillbaka det. Fråga Frågor är ett kraftfullt sätt att styra ett samtal och behålla initiativet. "Nu förstår jag inte, vad menar du?" "Vi polisanmäler ju alla hot, var det verkligen så du menade?" "Vad menar du med att fråga om min dotter trivs på dagiset Kantarellen?"

5 Håll med eller syna vissa hot Om någon hotar att anmäla, kontakta media, eller någon annan fullt laglig åtgärd, kan det vara klokast att bara hålla med "Det har du naturligtvis all rätt att göra". Avbryt situationen I vissa situationer är det oklokt att fortsätta att kommunicera och säkrare att avbryta samtalet, lämna platsen eller kalla på hjälp. Ge med sig + konsekvens Det finns situationer som det är svårt att ta sig ifrån. I utsatta lägen är det ofta säkrast att ge det en hotfull person vill ha, som vid ett personrån. Men det är mycket viktigt att vidta en åtgärd då vi inte längre är i fara, som att polisanmäla efteråt. Att vika sig för hot utan någon konsekvens alls kan bidra till att hot normaliseras. Hot i sociala medier och via e- post psykologiskt större avstånd - lättare att vara gränslös anonymitet - lättare vara gränslös impulskontroll - många skriver saker i affekt spridning - egna svar skrivna i affekt kan spridas okontrollerat består - ett inlägg finns kvar för alltid få aktiva personer kan framstå som en majoritet möjlighet eftertanke - det är sällan bråttom vilket medger tid till egen eftertanke ingen omedelbar fara - ger också tid till egen eftertanke varna, blocka, anmäl, upprätta och följ regler - hot får därmed konsekvenser låt någon annan rensa inboxen om det är påfrestande att själv läsa var konsekvent saklig och vänlig - ökar chans att andra tar ditt parti Alexander Tilly, leg psykolog Specialiserad på webbutbildningar och föreläsningar om konflikter, hot och våld. alexander@alexandertilly.se Litteratur: Shaver & Mikulincer, ed., (2011), Human aggression and violence Smith, (2014), Surviving aggressive people Tilly, (2014), Förebygg hot och våld på jobbet