Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Förskolan Blåkullen-Montessorihuset l Datum: 100414
Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar 4 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 4 3. Kunskaper och färdigheter 5 3.1 Måluppfyllelse 5 3.2 Resultat 6 3.3 Analys 6 3.4 Fortsättning 7 4. Kompetensutveckling 8 4.1 Måluppfyllelse 8 4.2 Resultat 8 4.3 Analys 8 4.4 Fortsättning 9 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 9 5.1 Måluppfyllelse 9 5.2 Resultat 9 5.3 Analys 9 5.4 Fortsättning 10 5.5 Likabehandlingsplanen 6. Delaktighet/Inflytande 10 6.1 Måluppfyllelse 10 6.2 Resultat 10 6.3 Analys 10 6.4 Fortsättning 11 7. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 11 2
Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren Utvecklingsledare Förskolorna Prästkragen, Tjädern och Skruvlådan Siv Holm Utvecklingsledare Förskolorna Violen och Talgoxen Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Enheten heter idag Blåkullen-Montessorihuset och består av sex avd, tre för de yngsta barnen varav en är montessoriinspirerad och tre för de äldre barnen varav en är montessoriinspirerad. Utökningen från fem avdelningar till sex avdelningar skedde kring årsskiftet. Den montessoriinspirerande verksamheten bedrivs i två renoverade lokaler i f.d Rågskolan. Detta innebär att enheten består av två byggnader som sammanbinds med en asfalterad yta och omgärdas av skog och naturtomt. Verksamheten sammanbinds med ett staket som till hälften är utbytt enligt säkerhetscertifieringen. Till enheten är 1.5 kokerskor knutna som ansvarar för ett tillagningskök och ett mottagningskök. Förskolan Blåkullen-Montessorihuset har totalt 94 barn fördelat på åldrarna, se nedan. 1-2 år 3-5 år flickor pojkar 31 63 42 52 Personalstatistik framgår av tabellen nedan. Kategori Antal anställda Antal heltidstjänster Tjänstgöring 09/10 Rektor 1 1 1 Förskollärare 10 10 10 Barnskötare 10 9 8.53 Resursperson, vikarie Barnskötare 1 0.50 0.50 Mångkultur; barn med annat hemspråk än svenska är 37% fördelat på följande språk engelska, finska, tyska, arabiska, franska, tjeckiska, polska, tagalog, kurdiska, somaliska, kirundi, ryska, turkiska, spanska och kroatiska. Mångkulturen finns representerat på alla sex avdelningar. Enheten har inte tillgång till någon hemspråkspedagog. 3
1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar Pedagogens förhållningssätt i alla våra möten. Pedagogiska rum inne och ute synliggöra barnets lärande Lika för lika Språkträning utifrån språkstörningar hos barnen och flerspråkiga barn Tyst miljö - bullerdämpande möbler, lekmaterial och förvaring. Portfolioarbete via datorn Årlig likabehandlingsplan Rotation pedagogen följer barnet när det byter avdelning En avdelning kommer att ha sin utomhusvila i sovsäck på frigolit. Utepedagogiken SKOLPLANEN Förskolan (Skolplanen har varit ett aktuellt dokument för verksamhetsutvecklingen) Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Controller Johanna Johansson har presenterat ramarna kring kvalitetsredovisningen. Nyckelpersonerna och rektor har avsatt en dag för kvalitetsarbete. Gruppen har utgått från dokumenterade planeringar, utvecklingssamtal med föräldrar, barn och personal, föräldraenkäten, mål och budget, skolplanen och kvalitetsredovisningen för 2009. Underlaget har varit på remiss. 4
Gemensam genomgång av underlaget på en arbetsplatsträff. Kvalitetsredovisningen utgör ett verktyg för att konkretisera vad som sker i verksamheten, måluppfyllelse och kvalitet, samt identifierar vilka utvecklingsområden som bör fokuseras på. I huvudsak bygger den på personalens självvärdering och uppfattning av verksamhetens innehåll och genomförande samt barn och föräldrars synpunkter, återkoppling och utvärdering. 3. Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att 3.1 Måluppfyllelse lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Förskolan har utvecklat pedagogiska rum utifrån barnets behov och önskemål familjerum, tankeverkstaden, bokskogen, rörelse- och dramarum, ateljé, bilhörna, bygg-och konstruktion, uterummet (lilla gården, naturgården, stora gården och skogen). Montessoriinspirerade verksamheten har dessutom utvecklat praktiska livet övningar, matematikmaterial, naturkunskap, kultur och sinnestränande material och snickarverkstaden. Rummen är planerade för att möjliggöra barnets lärande och utveckling. Fokus har legat på att utveckla uterummet..barnen har tillgång till material som har presenterats och de lär av varandra i de olika miljöerna Alla 5-åringar har arbetat med NTA jämföra och mäta Portfolioarbete har bedrivits på enheten Barnen på Blåkullen i åldern 3-5 år har varit indelade i tre skogsgrupper två Mullegrupper och en Knyttegrupp Alla barn har tillgång till skogen Pedagogerna har fått en ökad förståelse och kunskap kring vikten av en god pedagogisk verksamhet i uterummet Planerade samlingar med syfte och mål. Innehåll rim, ramsor, sånger, högläsning, språkpåsar, bilder, samspelsövningar 3.2 Resultat lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Pedagogerna för de äldsta barnen har avsatt mycket tid och haft stort engagemang till att organisera och planera de pedagogiska rummen 5
Pedagogiska rummen har gett barnen möjlighet att vidga sina områden och möta barn från andra hemvister både spontant och planerade aktiviteter Barnen har utvecklat sin verbala förmåga genom att de har fått tillgång till en stimulerande miljö. Barnen har fått möjlighet till reflektion och samspel. Barnen har blivit självständiga, nyfikna och ansvarstagande. Samarbetet mellan avdelningarna har utökats både mellan personalgrupper och barngrupper Barnen möter medvetna pedagoger som bidrar till att barnets lärande synliggörs Barnen visar väldigt mycket glädje av att vara i miljöer som byggts upp utifrån deras behov och intressen. Pedagogerna har höjt sin medvetenhet om hur betydelsefulla de är i mötet med barnet Miljön är vår tredje pedagog Portfolioarbete har bedrivits men det saknas en röd tråd. Barnen har ökat sin kunskap om skog och natur. Mulle- och Knytteverksamheten möjliggör för pedagogerna att nå alla strävansmål i Lpfö-98 Temaarbete har fått stå tillbaka. Planeringstiden och reflektionstiden har inte alltid räckt till för att kunna förbereda arbetet i de pedagogiska rummen. 3.3 Analys lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Pedagogerna har inte haft det fokus på ansvarsbarnen som ökar medvetenheten kring barnets lärande. Det saknas en röd tråd i verksamhetens portfolioarbete Utvecklingsarbete innebär att det måste avsättas resurser för fortbildning, handledning, reflektion och redovisning Det är viktigt att pedagogerna visar starkt engagemang och ansvar för sitt uppdrag. Pedagogen skall ha förståelse för vad ett förändringsarbete betyder på sikt. Utan ett starkt engagemang hade förskolan inte haft så påtagligt goda resultat gällande utveckling av verksamheten. 3.4 Fortsättning lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov 6
Pedagogerna för de äldre barnen kommer att se över organisationen och planeringen kring de pedagogiska rummen. Detta skall bl.a leda till att arbetet runt ansvarsbarnen säkerställs. Arbetet med portfolion skall leda till att vi har en röd tråd inom enheten. Arbete med temaarbete skall prioriteras på Blåkullen Kompetensutveckling kring vikten av pedagogens förhållningssätt i alla möten. Strukturen på arbetsplatsträffar skall ses över. Fokus skall vara på pedagogiska diskussioner, rapportering från nätverksmöten, kontinuerlig avstämning av kvalitetsredovisningen och hälsoarbete. Kompetensutveckling är viktigt för att säkerställa den goda förskolan. Vi skall tänka på att när något nytt implementeras i verksamheten får något annat i verksamheten stå tillbaka. Fortsätter att se årshjulet som en hjälp att ha en struktur i verksamheten. Fortsätta att utveckla våra pedagogiska rum med fokus på uterummet. Planeringsarbetet skall alltid utgå från kärnprocessen. 7
4. Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska 4.1 Måluppfyllelse ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Pedagoger med ansvar för Mulleverksamheten har gått friluftsfrämjandets ledarskapsutbildning i Knytte- och Knoppverksamhet. Alla pedagoger har kompetens kring Lika för Lika. Fyra pedagoger ingår i genuspedagogens nätverk. Pedagoger med ansvar för NTA har genomgått erforderlig utbildning kring Jämföra-mäta. Pedagogerna som startat upp den montessoriinspirerade småbarnsavdelningen har gått utbildningen De tre första livsviktiga åren som utgår från Maria Montessoris lära. PIM-utbildningen steg 1. All personal har deltagit i IKT-utbildning med fortsatt erbjudande om kompetensutveckling i form av drop-in i Verket. Nätverksträffar för pedagoger med ansvar för: litteratur, pedagogiskt forum (årets tema; pedagogen i uterummet), Lika för Lika, IKT-ansvariga, ekonomi, samverkan, hållbar utveckling och Systematisk brandskyddsarbete. Nyckelpersonerna har fått handledning av Anna-Karin Söderström kring pedagogiska deklarationen, kärnprocessen och verksamhetsidén. Hälsoinspiratörerna har deltagit i en av de två erbjudna fortbildningsdagarna. Specialpedagog Irene Björklin har haft handledning med pedagogerna kring barn som är i behov av särskilt stöd. Två förskollärare går förskolelyftet - Det språkande och matematiska barnet. Några av nyckelpersonerna har påbörjat ICDP-utbildningen (vägledande samspel) med Anna-Karin Söderström. 4.2 Resultat ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Pedagogernas kompetens kring Knopp- och Knytteverksamheten har bidragit till att uteverksamheten har utvecklats och höjt barnens kunskap om naturen. Utbildningen i Lika för Lika har medfört att det finns en målplan kring arbetet med barnen i respektive hemvist Behörighet att arbeta med NTA på enheten finns så att alla 5-åringar får den kompetensen. Alla pedagoger som arbetar montessoriinspirerat har genom utbildningen förståelse kring pedagogiken vilket underlättar samverkan/samarbete på Montessorihuset. 90% har klarat PIM-utbildningen steg 1. Pedagogerna upplever att det är många möten på enheten och utanför. Arbetet med Anna-Karin Söderström stärker nyckelpersonerna i deras arbete på enheten Hälsoinspiratörernas arbete på enheten har bl.a medfört att vi träffas på fritid några gånger/termin och gör en trivselaktivitet tillsammans 8
Handledningen av Irene Björklin underlättar pedagogens arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna som går förskolelyftet har medvetandegjort vikten av att ha kompetensutveckling kring flerspråkiga barn. Pedagogerna som påbörjat ICDP-utbildningen ser redan att denna utbildning borde alla pedagoger få gå på. Individuella utvecklingsplaner har upprättats och planer finns för verksamhetens behov. 4.3 Analys ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Utbildningsinsatserna har höjt kvaliteten på verksamheten. Nätverksträffar samt pedagoger i olika utbildningar påverkar verksamheten negativt genom att det ibland blir kort om personal. Det är varierande kompetens hos de vikarier som vi anlitar Att vi ibland möts även på fritiden påverkar våra möten på arbetet positivt. IKT- och PIM-utbildningen har underlättat arbetet med portfolion Vi måste höja vår kompetens kring flerspråkiga barn. 4.4 Fortsättning ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Viktigt att pedagogerna känner sig motiverade för utbildningsinsatser i verksamheten. Vi skall se över organisationen kring våra nätverksträffar. Följa upp de individuella utvecklingsplanerna vid utvecklingssamtal/lönesamtal Utbildningsinsatser skall erbjudas kring flerspråkiga barn. De som går förskolelyftet v.t -10 skall delge sin kompetens för personalgruppen. Kartläggning och behovsanalys görs kontinuerligt för att säkerställa den goda förskolan. 9
5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att 5.1 Måluppfyllelse varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet Återkommande lekar och samlingar med syfte och mål att stärka barnens självkänsla och respekt för varandra. Det finns tydliga rutiner för dagen. Verksamhetens grundverksamhet sitter på föräldrarnas anslagstavla. Barnintervjuer görs i september som är underlag för uppbyggnaden av våra pedagogiska rum. Utvecklingssamtal/uppföljningssamtal med föräldrarna för att skapa tillit och respekt. I mötet arbetar pedagogen medvetet med att få mandat hos föräldrarna. Personalen lägger stor vikt vid att lära barnen förståelse, respekt och ödmjukhet i alla möten. Pedagogen ser sig som en förebild för barnet i verksamhetens alla delar exempelvis vid matsituationen.. Pedagogiska rummen bidrar till att barnen får möta alla pedagoger, får större lekområde och fler valmöjligheter i leken. Föräldraenkät Pedagogisk deklaration och verksamhetsidén Årlig likabehandlingsplan är under uppbyggnad. 5.2 Resultat varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet Barn och personal upplever att det är trygg stämning på förskolan. Barnen har möjlighet att utöka sitt kontaktnät. 5.3 Analys varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet Förändringsarbetet har medfört att pedagogerna har lärt känna varandra och har nära till att stötta och hjälpa varandra. Det är viktigt för att säkerställa den goda förskolan att pedagogerna är väl bekant med pedagogiska deklarationen, kärnprocessen och verksamhetsidén Det är mycket viktigt att den årliga likabehandlingsplanen kommer att genomsyra allt arbete i verksamheten. 5.4 Fortsättning varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet Färdigställa årliga likabehandlingsplanen och implementera den i verksamheten. Trygghetslekar som massage och jag-stärkande övningar fortsätter att vara ett innehåll i samlingar och lekar. Förskolan verkställer rotationen som innebär att pedagogen följer barngruppen vid avdelningsbyte. förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation 10
5.5 Likabehandlingsplanen Vi arbetar med att ta fram en årlig likabehandlingsplan. Kartläggningen är i stort färdig. Det skall också göras en sammanfattning över vad vi gör för att främja, förebygga och åtgärda diskriminering, trakassering och kränkande handlingar. Vi räknar med att den skall vara klar i juni 2010. 11
6. Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter 6.1 Måluppfyllelse att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Barnen har varit delaktiga i processen med att verkställa de pedagogiska rummen. Pedagogerna har intervjuat barnen, fört observationer och i samtal med barn och föräldrar fått fram ett underlag att arbeta utifrån. Barnen kan själva göra aktiva val i verksamheten i pedagogiska rum likväl som i montessoris arbetsrum. Barnen får själva ta för sig av maten vid buffén samt vid dukat bord. Barnens synpunkter beaktas i hög utsträckning. Pedagogen möter barnet med respekt för deras åsikt. 6.2 Resultat att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Barnen känner trygghet och tycker det är roligt när de varit delaktiga i uppbyggnaden av de pedagogiska rummen Måltiden är ofta en trevlig och inbjudande stund i verkamheten Barnen vågar fråga, komma med förslag och ta egna initiativ Föräldrarna ser att vi på förskolan lyssnar och kan verkställa det som de föreslår. Alla föräldrar har haft utvecklingssamtal. Avslutningssamtalet, när barnet slutar hos oss för att börja i fsk-klass, är riktat till barnet. 6.3 Analys att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar 12
att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Det är av vikt att pedagogerna är medvetna om vikten av barns rätt till inflytande Att pedagogen ser det kompetenta barnet Viktigt att pedagogen ger barnet stöd i valsituationer 6.4 Fortsättning Pedagogen arbetar efter Maria Montessoris lära Hjälp mig att hjälpa mig själv Pedagogen skall öka antalet barnintervjuer för att öka delaktigheten vid behov av att förändra i de pedagogiska rummen En utmaning för pedagogerna är att arbeta för ökat inflytande och delaktighet hos föräldrarna. 7. Tankar inför nästa läsår baserade på resultaten Den stora mångfald som finns på enheten gör att vi under kommande läsår skall prioritera arbetet kring våra flerspråkiga barn. Vi måste öka vår medvetenhet och kompetens kring dessa familjer för att ge bra förutsättningar för fortsatt lärande. Vi har börjat diskutera möjlighet och behov av att knyta en hemspråkslärare till förskoleverksamheten. Vi har förhoppningar att de inom enheten som sökt förskolelyftet till h.t-10 och v.t-11 med inriktning det språkande och matematiska barnet skall bli antagna. De som går utbildningen idag kommer att få tid att delge oss sin kompetens i ämnet. Detta är ett prioriterat område för enheten. Tid kommer att avsättas för att implementera den reviderade läroplanen. Vid utvecklingen av pedagogiska rum kommer fokus att ligga på utveckling av vårt uterum som skall vara klara vi utgången av 2010.. Pedagogerna har gjort en plan för hur vi vill att gården skall se ut. Den kommer att sammanföras med barnens önskemål. Gamla Byn AB, Grytnäs Gräv och byggprogrammet kommer att vara delaktiga i att verkställa arbetet. Rektors ledningsgrupp skall ta fram en dagordning för våra apt-träffar som skall säkerställa att fokus är på pedagogik, rapporteringar och kvalitetsarbete. Enhetens hemsida skall färdigställas Specialpedagogen blir handledande för pedagogerna för att höja kompetensens kring barn som är i behov av särskilt stöd. Arbetet kring ICDP kommer att utvecklas. Arbeta med de synpunkter som enligt föräldraenkäten kan bli bättre på förskolan. Med spänning inväntas utvärderingen av att barnen sovit på frigolit/madrass och sovsäck/filt. Förskolan skall under 2010 ta fram en handlingsplan för att utveckla miljömedvetenheten hos barnen. I samverkan med grundskolan skall förskolan ta fram en handlingsplan för matematiken på förskolan. 13
Pedagogerna kommer att erbjudas en cirkel kring barns matematik. 14