Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2015

Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2015

Förord Tekniska förvaltningen i Lunds kommun tar årligen fram en rapport med sammanställning av aktuella trafikmängder och trafikolyckor som inträffat på det kommunala vägnätet. Gatu- och trafikkontorets verksamhetsmål har tydliga kopplingar till trafikstatistiken. Rapportens innehåll utgör därmed ett viktigt underlag för planering av förbättringar i transportsystemet. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultatet från 2015 års trafikmätningar och olycksregistreringar. Lund november 2016 Tekniska förvaltningen Lunds kommun 2

Sammanfattning 1.1 Trafikräkningar Årets motortrafikräkningar omfattar ungefär 150 punkter. Motortrafiken mäts enligt ett schema, där vissa punkter mäts varje år och att övriga vart annat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. De aktuella punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. Cykeltrafikräkningar utförs årligen på cirka 90 platser i staden. Utvecklingen av trafikarbetet med motorfordon på det kommunala vägnätet följs upp årligen. Under perioden 2004-2015 har trafikarbetet ökat årligen fram till och med 2011. Därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat, för att åter igen öka 2015. Uppföljningen av LundaMaTs III-målet Motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet ska minska med 1 % per år och invånare, visar en årlig minskning under perioden 2011 till 2015. Resultatet 2015 innebär i genomsnitt en minskning med en procentenhet per invånare, vilket innebär att målsättningen uppnåtts. 1.2 Trafikolyckor För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år 2020. Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent, vilket motsvarar en minskning med cirka 2 procent per år. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då förhållandevis få personer skadades svårt och dödades på det kommunala vägnätet. Om man ser på olycksutvecklingen och fram till 2007 har antalet svårt skadade och dödade sjunkit med 38 % i Lunds kommun. I slutet på 2000-talet nåddes etappmålet för nollvisionen med 21 svårt skadade och döda. Den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2015 tillsammans med det nya etappmålet 2020 visar att Lunds kommun inte nått målen åren 2008 och 2009. Men för åren 2010-2015 har målet uppnåtts. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då få personer skadades svårt och dödades här, endast nio personer dödades eller skadades svårt. Antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet för åren 2009-2013 ligger över nollvisionens nya etappmål. År 2014 ligger antalet precis över målet och 2015 en bra bit över. Målet klaras därmed inte. På det kommunala vägnätet var antalet polisrapporterade dödade och allvarligt skadade 15 personer under 2015 (tolv allvarligt skadade och tre dödade). Jämfört med 2010-2014 är detta en minskning med en person (tio procent) då nio personer i medeltal per år dödats eller skadats allvarligt. 3

Bland de skadade oskyddade trafikanterna var en stor andel, hela 75 procent, cyklister. Fotgängare och mopedister stod för 21 respektive 4 procent. Av de oskyddade trafikanterna som rapporterades in till polisen skadades 89 procent lindrigt. Under 2015 rapporterades sammanlagt 577 trafikskadade personer av sjukvården, vilket är färre än genomsnittet för föregående femårsperiod. Det totala antalet dödade och allvarligt skadade i Lunds kommun är i princip konstant, det har ökat från 23 i genomsnitt under 2010-2014 till 24 personer år 2015. 4

Innehållsförteckning 1.1 Trafikräkningar... 3 1.2 Trafikolyckor... 3 1 Trafikräkningar i Lunds tätort 6 1.1 Biltrafikarbete innanför inre ringen... 6 1.2 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister... 7 1.3 Fotgängare, cyklister och bilister som har stadskärnan som mål... 8 1.4 Cykeltrafik per invånare... 9 1.5 Motortrafikflöde i gatusnitt innanför mellanringen och innanför yttre ringen... 10 1.6 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet... 12 1.7 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun... 14 1.7.1 Dalby... 14 1.7.2 Genarp... 15 1.7.3 Södra Sandby... 16 1.7.4 Veberöd... 17 2 Trafikskadade år 2015 18 2.1 Mål för trafiksäkerheten... 18 2.1.1 Nollvisionen ett långsiktigt mål... 18 2.1.2 Nollvisionen och nya etappmål år 2020... 18 2.2 Polisrapporterade skadade och dödade... 21 2.3 Sjukhusrapporterade skadade... 23 2.4 Fotgängare och cyklisters olycksbild... 24 2.4.1 Singelolyckor bland cyklister... 24 2.4.1 Orsak till cyklisters singelolyckor... 24 2.4.2 Var skadas cyklister?... 25 2.4.3 Singelolyckor bland fotgängare... 26 2.4.4 Orsaker till singelolyckor med fotgängare... 26 2.4.5 Var skadas fotgängare?... 27 2.5 Skadade män och kvinnor under 2015... 29 2.6 Olycksdrabbade korsningar och gator 2011-2015... 31 2.6.1 Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet 2011-2015... 31 2.6.2 Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet 2011-2015... 37 2.6.3 Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet 2011-2015... 41 Bilagor (1-12) 5

1 Trafikräkningar i Lunds tätort Årets trafikräkningar av motorfordon omfattar ungefär 150 punkter. Trafikräkningar utförs enligt ett schema, där vissa punkter mäts varje år och övriga vart annat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. Punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. I tabellen i bilaga ett redovisas vardagsdygnstrafiken för respektive punkt, tabellen omfattar såväl Lunds tätort som tätorterna i de östra kommundelaran. För Lund finns också en trafikflödeskarta, se bilaga två. Trafikflöden i Lunds tätort har under 2015 mätts i ca 150 punkter. Samtliga mätpunkters läge finns redovisade i bilaga tre. Tekniska nämnden har satt upp mål för utvecklingen av trafikarbetet, och mycket av tekniska förvaltningens arbete syftar till att minska biltrafikarbetet. De mätningar som görs ger inte möjlighet till exakta beräkningar av det faktiska trafikarbetet. För att jämföra hur det faktiska utfallet utvecklats i förhållande till de uppställda målen summeras fordonsflödena på de mätta gatusnitten under antagande att utvecklingen här är representativ för den totala utvecklingen av trafikarbetet. En regressionslinje har lagts in i diagrammen för att tydligare visa trafikutvecklingen över tiden. 1.1 Biltrafikarbete innanför inre ringen Lunds kommun arbetar för att skapa ett transportsystem med långsiktig hållbarhet, samt för att skapa ett centrum som är mer anpassat för oskyddade trafikanter. I detta arbete ingår att verka för att motortrafiken innanför inre ringen inte skall öka. För att kunna uppskatta utvecklingen av biltrafikarbetet i stadskärnan har index beräknats, med basår 2004, se diagrammet nedan. Diagram 1. Index för biltrafikarbete innanför inre ringen år 2004-2015 (år 2004=100) 6

Kommentar Diagrammet ovan visar att trafikarbetet innanför inre ringen har ökat kontinuerligt mellan 2004 och 2010, för att sedan årligen minska. Trafikarbetet var ungefär detsamma åren 2014 och 2015. 1.2 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister Varje år, i månadsskiftet september/oktober, räknas cyklister i Lunds stad. Fram till år 2009 ökade antalet motorfordon som passerade inre ringen och därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat. Antalet cyklister som passerar över inre ringen, det vill säga cyklar till och från stadskärnan, har varierat mellan åren. Trenden är att antalet cyklande till och från stadskärnan minskar något. Eftersom det ligger en viss osäkerhet vid all mätning av cykelflöden, och resultatet för snitten över inre ringen inte följer den generella cykeltrafikutvecklingen i Lund, bör man använda siffrorna med viss försiktighet. En fullständig redovisning av trafikmängder för fotgängare och cyklister i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund 2015. Diagram 2. Fordonsflöden, motorfordonstrafik respektive cykeltrafik, som passerar inre ringen 2000-2015. 7

1.3 Fotgängare, cyklister och bilister som har stadskärnan som mål Sedan år 2007 har även antalet fotgängare räknats i 20 punkter längs stadskärnans gräns. Räkningarna har gjorts på samma platser som cykelräkningarna. Nedan redovisas index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar stadskärnans gräns. Diagram 3. Index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar inre ringen 2007-2015. Kommentar Från diagrammet går det att utläsa att antalet cyklister kontinuerligt minskat något, med undantaget år 2012. Mängden motorfordon som körde till och från stadskärnan ökade under perioden 2007-2011, för att sedan årligen minska. Antalet fotgängare har varierat mellan åren. Då värdena varierar kraftigt och det råder en viss osäkerhet i mätningarna bör värdena användas med försiktighet, och endast ses som en indikation på vilket håll utvecklingen är på väg. 8

1.4 Cykeltrafik per invånare Cykeln är ett viktigt färdmedel och är en viktigfaktor för att skapa ett mer hållbart transportsystem och attraktiva tätortsmiljöer. I Lund arbetar man för att öka cykeltrafiken genom att skapa ett cykelvägnät som är attraktivt, gent och framkomligt samtidigt som det är bekvämt, trafiksäkert, och tryggt. Följande mål har ställts på cykeltrafiken och dess utveckling i LundaMaTs III; Cykeltrafiken skall öka med 1 % per invånare och år (jämförelseår 2011). Diagram 4. Index över cykeltrafik per invånare 2011-2015. Kommentarer Jämfört med 2011 har cyklandet per invånare minskat med cirka 2 %. Målet att nå en ökning av Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen. Ser man till den långsiktiga trenden ökar det faktiska cykeltrafikarbetet med mellan 1-1,5 % per år. Det finns en lång mätserie, med start 1992 som visar detta. En fullständig redovisning av cykeltrafikmängderna i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund 2015. 9

1.5 Motortrafikflöde i gatusnitt innanför mellanringen och innanför yttre ringen Trafikflöde av motorfordon som passerar i gatusnitt precis innanför mellanringen och innanför yttre ringen har årligen varierat och följer den generella trafikutvecklingen på det kommunala vägnätet. Det vill säga med en topp 2011 för att sedan årligen minska. Jämförs år 2005 med 2015 har trafikflödet minskat med ca 6 % i gatusnitten precis innanför inre ringen. Gatusnitt 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Arkivgatan, söder Gylleholmsgatan Byggmästaregatan, norr Fjelievägen Dalbyvägen, väster Tornavägen Fjelievägen, öster Fasanvägen Getingevägen, söder Norra Promenaden Kastanjegatan, norr Gylleholmsgatan Kävlingevägen, norr Karl XII-gatan Malmövägen, norr Södra vägen Spolegatan, norr Clemenstorget Sölvegatan, väster Tornavägen Trollebergsvägen, väster Svanevägen Tullgatan, söder Södra Esplanaden Tunavägen, väster Tornavägen Östervångsvägen, norr Dalbyvägen 1500 1800 1700 1900 2300 1700 2500 2000 1300 1500 4700 - - 4600 0 6900 6900 6900 6900 5700 10500 13200 11300 10500 8300 10800 11500 11200 9800 9300 3500 3300 3700 3900 4300 4500 4600 3900 4000 4000 5800 6100 6300 6500 6800 7400 6400 5900 6900 6100 1600 1800 1700 1600 3000 2900 1800 3000 1700 1800 4600 4800 4900 4500 4700 4300 4200 3900 4500 4400 11100 14100 11400 11200 13700 13400 11600 12600 10300 10400 4700 4900 4700 5100 4900 4500 3700 4200 3700 3400 3100 4600 3800 4200 3600 3700 4100 2800 3000 3200 9300 13100 8100 9800 11200 10400 9800 9400 7300 8000 2000 3000 2200 2200 2200 2200 1800 1900 1600 1400 4600 3800 4600 3700 4400 3700 4300 3400 3400 3600 1400-1600 1600 2500 2500 2000 2000 1700 1700 Tillägg, ej räknade gatusnitt Summa trafikflöde per dygn - 6100 4700 - - - - - - - 68400 80600 70700 71300 71900 78900 75200 73100 66100 64500 Tabell 1. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför mellanringen. 10

För gatorna strax innanför yttre ringen kan man konstatera att trafikflödena minskat med cirka 13 % när år 2005 jämförs med 2015, se tabellen nedan. Gatusnitt 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Dalbyvägen, väster Tellusgatan 14700 20500-20500 - 0 0 0 0 0 Fjelievägen, öster Norra Ringen 16400 14500 16000 17100 16600 17200 16900 17500 15500 17500 Getingevägen, öster Tornavägen 11800 7300 8800 9200 7400 8400 8400 8800 9800 9800 Kaprifolievägen, väster Lavendelvägen 4500 5200 6000 5500 6800 5000 5800 5300 5300 5600 Kävlingevägen, vid monumentet 8300 6900 6700 7900 7200 6900 6200 5800 6400 6500 Malmövägen, norr Norra Knästorpsvägen 13600 19600-19600 - 0 0 0 21000 Scheelevägen, söder Getingevägen 7700 6300 8600 7100 8400 9400 9000 8400 8700 8700 Svenshögsvägen, norr Getingevägen 8100 7400 8100 7800 7600 7900 8200 8400 7700 7700 Trollebergsvägen, öster Högbovägen 4800 4100 4300 4500 5300 4500 6500 4200 4800 5600 Tunavägen, väster E 22 7200 5100 6500 6400 6500 6000 6600 5300 6500 7900 Öresundsvägen, väster Bondevägen 7600 7200 4600 5900 6000 8900 5800 8800 9000 8800 Tillägg, ej räknade gatusnitt Summa trafikflöde per dygn - - 40100-20500 20500 20500 20500 20500 21000 104700 104100 109700 111500 92300 94700 93900 93000 96300 91200 Tabell 2. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför yttre ringen. 11

1.6 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Det är intressant att se hur trafikarbetet för motorfordon på det kommunala vägnätet utvecklas. För att få en uppfattning om detta har trafikflödena för motorfordon på samtliga gatusnitt som mäts på det kommunala vägnätet summerats och index har beräknats för perioden 2004-2015, se diagram nedan för resultat. Diagram 5. Index för summerade motorfordonsflöden på det kommunala vägnätet 2004 2015. Den totala motorfordonstrafiken på det kommunala gatunätet har sedan 2004 ökat årligen fram till och med 2011. Därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat, för att 2015 öka. 12

Uppföljningen av LundaMaTs III-målet Motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet ska minska med 1 % per år och invånare, redovisas i diagrammet nedan. Diagram 6. Index för motortrafikarbete per invånare på det kommunala vägnätet 2011-2015 (år 2011=100). Kommentarer Motortrafikarbetet per invånare har minskat årligen fram till 2015, för att sedan öka. Resultatet 2015 innebär i genomsnitt en minskning med en procentenhet per invånare, vilket innebär att målsättningen uppnås. 13

1.7 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Även för byarna utanför Lunds tätort har summeringar gjorts av de uppmätta trafikflödena. Eftersom antalet platser som mäts är få måste summeringen och diagrammen endast ses som en grov indikation på den totala trafikutvecklingen i respektive tätort. 1.7.1 Dalby Gatusnitten i Dalby tillhör de som endast mäts vartannat år. Notera att det i diagrammet nedan inte redovisas några mätvärden för år 2006, 2008, 2010, 2012 eller 2014. Mellan 2000 och 2015 har trafiken varierat enligt mätningarna i Dalby, för att nå en topp 2011, för att sedan sjunka och vara på en lägre nivå jämfört med år 2000. För en kartbild över mätpunkterna i Dalby, se bilaga fyra. Diagram 7. Index över summerade motorfordonsflöden i Dalby 2000-2015, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010, 2012 och 2014 (år 2000=100) 14

1.7.2 Genarp Trafiken i Genarp mäts i tre gatusnitt. Samtliga mäts vartannat år. Att så få gatusnitt mäts gör det svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. Även måttliga minskningar i absoluta tal leder till stora förändringar, procentuellt sett. Trots detta kan det vara intressant att skapa sig en bild av trafikutvecklingen på de gator som mäts. År 2007, 2009, 2011, 2013 och 2015 gjordes inga mätningar i Genarp. För en kartbild över mätpunkterna i Genarp, se bilaga fem. Diagram 8. Index för summerade motorfordonsflöden i Genarp 2000-201, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009, 2011, 2013 och 2015 (år 2000=100). 15

1.7.3 Södra Sandby Gatusnitten i Södra Sandby tillhör de som endast mäts vartannat år. År 2006, 2008, 2010, 2012 och 2014 gjordes inga mätningar. Trafiken mäts i sju gatusnitt i Södra Sandby. Det går att utläsa tendenser till att trafiken ökat från år 2005 fram till 2011 för att sedan minska något 2013 och 2015. Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en kartbild över mätpunkterna i Södra Sandby, se bilaga sex. Diagram 9. Index för summerade motorfordonsflöden i Södra Sandby 2000-2015, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010, 2012 och 2014 (år 2000=100). 16

1.7.4 Veberöd Sex gatusnitt mäts i Veberöd. Mätningar har gjorts åren, 2007, 2009, 2011, 2013 och 2015 utfördes inga trafikräkningar i tätorten. Sett över perioden 2000 till 2010 ökar trafiken kontinuerligt. Dock kan man utläsa en minskning för 2012 och under 2014 var det näst intill oförändrat. Variationen från år till år är dock stor och det går inte att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en kartbild över mätpunkterna i Veberöd, se bilaga sju. Diagram 11. Index för summerade motorfordonsflöden i Veberöd 2000-2015, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009, 2011, 2013 och 2015 (år 2000=100). 17

2 Trafikskadade år 2015 Beskrivningen av olyckssituationen i Lunds kommun baseras på både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. Sedan 1999 registreras alla personer som skadas i trafiken i STRADA, som är Transportstyrelsen, Polisens och sjukvårdens gemensamma trafikskaderegister. 2.1 Mål för trafiksäkerheten År 1996 antog Sveriges regering och riksdag NOLLVISIONEN som innebär att ingen människa ska dödas eller skadas så svårt i trafikolyckor att de inte kan rehabiliteras för att återfå sin tidigare kroppsfunktion. Vid det tillfället antogs också ett etappmål som innebar en halvering av antalet dödade och svårt skadade fram till 2007, och det innebar att antalet dödade ska högst vara 270 i hela Sverige. År 2010 har målen för nollvisionen uppdaterats. Målen innebär att år 2020 får antalet dödade i trafiken i Sverige högst vara 220 och antalet svårt skadade ska minska med 25 % till dess. Nollvisionen har haft stort genomslag bland de aktörer som utformar vägtransportsystemet och resultatet av arbetet som aktörerna har genomfört tyder på en god långsiktigt hållbar säkerhetseffekt. Detta arbete ska fortsätta och utvecklas. Lunds kommun har också antagit nollvisionen som sitt mål för trafiksäkerheten. Nollvisionens första etappmål innebar för Lunds kommuns del att antalet dödade skulle högst vara 33 dödade och svårt skadade år 2007. I diagrammet nedan presenteras olycksutvecklingen och fram till 2007 har antalet svårt skadade och dödade sjunkit med 38 % i Lunds kommun. I slutet på 2000-talet nåddes etappmålet för nollvisionen med 21 svårt skadade och döda. 2.1.1 Nollvisionen ett långsiktigt mål Nollvisionen beslutades av riksdagen år 1997. Den är en vision om en vägtrafik där ingen människa dödas eller skadas allvarligt, men också en strategi för hur vi ska uppnå säker vägtrafik enligt visionen. (Trafikverket, 2016) 2.1.2 Nollvisionen och nya etappmål år 2020 Riksdagen beslutade i juni 2009 om ett etappmål för trafiksäkerheten. Det innebär att antalet dödade ska halveras och antalet allvarligt skadade minska med en fjärdedel från 2007 till 2020. Det motsvarar att max 220 personer ska dödas i vägtrafikolyckor 2020. Även på EU-nivå tillämpas etappmål för att driva på trafiksäkerhetsarbetet. Nuvarande etappmål är att antalet dödade ska halveras mellan 2010 och 2020. En sådan reduktion skulle i Sverige motsvara max 133 dödade. I juni 2009 beslutade riksdagen om ett nytt etappmål för trafiksäkerheten på de svenska vägarna. Det innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får vara fler än 220. Etappmålet innebär en halvering av antalet dödade i trafiken från år 2007 till år 2020. Antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med en fjärdedel under samma period. 18

I arbetet ingår att etappmål och indikatorsammansättning ses över med jämna mellanrum. Översynsår är 2012 och 2016. Efter översynen 2012 uppdaterades indikatorsammansättningen till att enbart omfatta 10 indikatorer (tidigare 13). (Trafikverket, 2016) I Lunds kommun innebär Nollvisionens nya etappmål att antalet dödade och svårt skadade behöver minska från 41 år 2007 till 30 år 2020, se diagrammet nedan. För att nå etappmål 2020 behöver antalet dödade och svårt skadade minska med knappt två procent per år från 2007. Den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2015 tillsammans med det nya etappmålet 2020 redovisas i diagrammet ovan. Det visar att Lunds kommun inte nått målen åren 2008 och 2009. Men för åren 2010-2015 har målet uppnåtts. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då få personer skadades svårt och dödades här, endast nio personer dödades eller skadades svårt. 19

Antalet dödade och svårt skadade på det kommunala vägnätet för åren 2009-2013 ligger över nollvisionens nya etappmål. År 2014 ligger antalet precis över målet och 2015 en bra bit över. Målet klaras därmed inte. Trafiksäkerhetsarbetet har varit framgångsrikt i Lunds kommun. På det kommunala vägnätet har olycksdrabbade korsningar byggts om och ett stort antal mindre åtgärder har genomförts. Bland annat har ett stort antal passager och övergångsställen setts över. Den lägre hastighetsgränsen har införts i många bostadsområden och kompletterats med fartdämpande åtgärder för att motivera bilförare att anpassa hastigheten. Lunds kommun och trafikverket har samarbetat i stor omfattning när det gäller påverkansåtgärder, kommunikations- och informationskampanjer med avseende på trafiksäkerhet. Trafikverket har på det statliga vägnätet i kommunen sett över hastighetsgränserna och på flera vägsträckor har dessa sänkts. På en del platser har sänkt hastighet kombinerats med fartkameror. Bland annat har väg 11 byggts om till en 2+1 väg, och sidområdena har säkrats längs väg 16 mellan Lund och Dalby. På flera platser där trafikverkets och kommunens vägnät möts har korsningar byggts om, från traditionella fyrvägskorsningar till cirkulationsplatser. Även om trafiksäkerhetsarbetet i Lunds kommun lyckats väl, andelen dödade och allvarligt skadade har minskat avsevärt, är problemet med skadade i trafiken fortfarande stort och det är nödvändigt att arbetet för ökad trafiksäkerhet fortsätter. 20

2.2 Polisrapporterade skadade och dödade Enligt polisens statistik skadades 216 personer under 2015 i trafiken i Lunds kommun. Av dessa skadades 16 personer svårt, fyra personer dödades. POLIS Tätort/område Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Lund 1 (1) 9 (11) 107 (87) Dalby 0 (0) 0 (0) 0 (2) Genarp 0 (0) 0 (0) 1 (1) Södra Sandby 0 (0) 0 (0) 0 (1) Veberöd 0 (0) 0 (0) 1 (1) Övriga vägnätet 3 (1) 7 (8) 87 (106) Totalt 4 (2) 16 (19) 196 (198) Polisrapporterade dödade och skadade under 2015, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2010-2014. Under 2015 var antalet dödade och svårt skadade i trafiken i Lunds kommun detsamma som medelvärdet för föregående femårsperiod. Av tätorterna är det inne i Lund som flest personer har skadats. I övriga tätorter har få personer skadats i trafiken enligt polisen. På det kommunala vägnätet var antalet polisrapporterade dödade och svårt skadade 15 personer under 2015, varav tre var dödsolyckor. Skadade och dödade i kommunen redovisas grafiskt i kartorna sist i rapporten. POLIS Trafikant Dödade Svårt Lindrigt Skadade skadade Fotgängare 0 (1) 1 (3) 18 (14) Cyklister 1 (0) 8 (8) 60 (51) Mopedister 0 (0) 0 (1) 4 (8) Motorcyklister 1 (1) 1 (1) 4 (5) Bilförare 2 (0) 4 (3) 80 (84) Bilpassagerare 0 (0) 1 (2) 18 (27) Övriga 0 (0) 1 (1) 12 (9) 4 (1) 16 (19) 196 (198) Polisrapporterade skadade under 2015 i hela Lunds kommun, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2010-2014. Nästan hälften av de trafikskadade var bilister, och av dessa var fyra av fem bilförare. Något färre bilförare skadades 2015 jämfört med medelvärdet per år för den senaste femårsperioden och det 21

är främst lindrigt skadade som minskat. Det totala antalet döda är högre än genomsnittet för femårsperioden. Under 2015 skadades och dödades sammanlagt 92 oskyddade trafikanter, vilket är sex fler än genomsnittet för föregående femårsperiod. Bland de skadade oskyddade trafikanterna var en stor andel, 75 procent, cyklister, 21 procent var fotgängare och fyra procent var mopedister. Bland de oskyddade trafikanterna skadades 89 procent lindrigt. 22

2.3 Sjukhusrapporterade skadade Tätort/område Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt skadade skadade skadade Lund 1 (2) 10 (12) 93 (156) 205 (256) Dalby 0 (0) 1 (0) 2 (7) 4 (7) Genarp 0 (0) 1 (0) 1 (3) 2 (2) Södra Sandby 0 (0) 0 (0) 5 (3) 1 (6) Veberöd 0 (0) 0 (0) 2 (5) 2 (3) Övriga vägnätet 0 (2) 6 (7) 55 (61) 93 (140) Totalt 2 (4) 22 (19) 185 (235) 368 (414) Sjukhusrapporterade skadade under 2015, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2010-2014. Under 2015 rapporterades sammanlagt 577 trafikskadade personer av sjukvården, vilket är färre än genomsnittet för föregående femårsperiod. Det totala antalet dödade och allvarligt skadade i Lunds kommun är i princip konstant. Det har ökat från 23 i genomsnitt under 2010-2014 till 24 personer år 2015. SJUKHUS Trafikant Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt skadade skadade skadade Fotgängare 0 (2) 11 (8) 76 (115) 96 (117) Cyklister 1 (0) 10 (9) 98 (100) 191 (194) Mopedister 0 (0) 0 (0) 1 (2) 2 (7) Motorcyklister 1 (0) 0 (0) 1 (1) 7 (2) Bilförare 0 (1) 1 (1) 1 (2) 52 (52) Bilpassagerare 0 (0) 0 (0) 0 (3) 12 (18) Övriga 0 (1) 0 (1) 8 (12) 20 (24) 2 (4) 22 (19) 185 (235) 368 (414) Sjukhusrapporterade skadade under 2015 i Lunds kommun, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2010-2014. Tabellen ovan visar att de allra flesta av de sjukhusrapporterade skadade, 64 procent, skadades lindrigt. 32 procent skadades måttligt. Om man lägger ihop måttligt och lindrigt skadade får man med alla mellan ISS=1-8 vilket tidigare år har klassats som lindrigt skadade och då fanns enbart skadegraderna död, svårt skadad och lindrigt skadad. Mest olycksdrabbade är fotgängare och cyklister, vilka utgör drygt 4/5 av alla skadade. 23

2.4 Fotgängare och cyklisters olycksbild 2.4.1 Singelolyckor bland cyklister Det är vanligast att cyklister skadas i singelolyckor, nästan 70 % av de skadade cyklisterna har råkat ut för detta. Var sjätte cyklist skadas i kollision med någon typ av motorfordon och var tionde cyklist skadas i kollision med en annan cyklist. Det är ovanligt att cyklister skadas i kollision med fotgängare, ungefär 1 % av cyklisterna har skadats i denna typ av olycka. Antalet skadade cyklister i Lunds kommun 2011-2015 fördelade på olyckstyp Flest cyklister har skadats i Lunds stad vilket bland annat förklaras av att befolkningen är stor och många resor görs med cykel. Mängden cyklister som skadats i trafikolyckor har överlag ökat i tätorterna. Största ökningen till antalet är i Lunds tätort. Dalby Genarp Södra Sandby Veberöd Lunds tätort Singel 30 10 36 14 907 Kollision med motorfordon 8 3 3 5 266 Kollision med cyklist 1 0 4 0 160 Kollision med fotgängare 0 0 0 2 19 Vanliga olyckstyper där cyklister har skadats i respektive tätort under perioden 2011-2015 2.4.1 Orsak till cyklisters singelolyckor Vid inrapportering av trafikskador får den skadade trafikanten möjlighet att uppge orsak till den inträffade olyckan. Eftersom singelolyckor är den vanligaste olyckstypen i vilken cyklister skadas är det intressant att studera orsaken. Dock kan man konstatera att de flesta uppger att orsaken till olyckan är okänd och man redogör att man har trillat, cyklat omkull till exempel. Cykelhaveri eller olämpligt lasta cykel är orsak till många singelolyckor. Halka på grund av is och snö är också en vanlig orsak. Det är heller inte ovanligt att man cyklar omkull på grund av löst liggande grus. Att 24

man cyklar in i kantstenar och trillar är en vanlig orsak till att cyklister skadas. Fasta föremål, belysningsstolpar, elskåp, betonggrisar och grindar utgör också risker för cyklister. Antal skadade cyklister i singelolyckor fördelat på orsak, 2011-2015, i Lunds kommun 2.4.2 Var skadas cyklister? En analys av vilka typer av platser där olyckor med cyklister inträffat visar att de flesta olyckorna inträffat på gator/vägsträckor och på gång- och cykelvägar. Den tredje vanligaste typen av plats är gatu-och vägkorsningar. Jämfört med föregående femårsperiod har andelen cyklister som skadas på gatu- och vägsträckningar och i gatukorsningar minskat medan andelen som skadats i gång- och cykelvägnätet har ökat. För övriga typer av platser kan mindre förändringar konstateras. Skadade cyklister i Lund och Lunds kommun 2006-2010, fördelade på typ av plats. 25

2.4.3 Singelolyckor bland fotgängare De flesta fotgängare i Lunds kommun skadas i singelolyckor. Olyckstypen är dominerande i såväl tätorterna som i det övriga vägnätet. Jämfört med föregående femårsperiod har andelen ökat från 84 %. Ungefär 8 % av fotgängarna har skadats i kollision med motorfordon, och cirka 3 % av fotgängarna har skadats i kollision med cyklister. Andelen fotgängare som skadas i kollision med motorfordon respektive kollision med cyklister är lägre än föregående femårsperiod då motsvarande siffror var 10 % respektive 4 %. Antalet skadade fotgängare i Lunds kommun 2011-2015 fördelade på olyckstyp Flest fotgängare har skadats i Lunds stad vilket bland annat förklaras av att befolkningen är stor och många resor görs genom promenad. Tendensen som tidigare konstaterats, att andelen som skadats i singelolyckor, gäller även för Lunds stad. Statistiken visar att andelen singelolyckor för fotgängare, knappt 89 %, har ökat något jämfört med föregående femårsperiod. Andelen som skadats i kollision med motorfordon har minskat jämfört med föregående femårsperiod, från 12 till 9 %. Andelen fotgängare som skadas i kollision med cykel har också minskat något, från 4 till 3 %, då femårsperioderna jämförs. Dalby Genarp 26 Södra Sandby Veberöd Lunds tätort Singel 38 16 31 31 853 Kollision med motorfordon 2 0 4 1 86 Kollision med cyklist 0 0 1 1 30 Kollision med moped 0 0 0 1 0 Kollision med fotgängare 0 0 0 0 5 Vanliga olyckstyper där fotgängare har skadats i respektive tätort under perioden 2011-2015 2.4.4 Orsaker till singelolyckor med fotgängare I de fall där orsaken till olyckan är registrerad är den vanligaste orsaken till att fotgängare skadas i singelolyckor halt väglag på grund av snö och is. I olycksstatistiken har 327 fotgängare uppgett detta som orsak. Ojämnt underlag är näst vanligast och 259 fotgängare har uppgett detta som orsak. Ojämnt underlag betyder i de flesta fall ojämn beläggning eller uppstickande stenar. Men av de fotgängare som har angett att orsaken är ojämnt underlag har ca 13 % angett specifikt att olyckan berodde på kantsten/trottoarkant. Hål och gropar, löst grus samt halt på grund av vatten

är mera ovanliga orsaker. Anmärkningsvärt är att för ca en tredjedel av alla singelolyckor i olycksstatistiken finns där ingen orsak registrerad. Antal skadade fotgängare i singelolycka fördelade på olycksorsak i Lunds kommun 2011-2015 2.4.5 Var skadas fotgängare? En analys av vilka typer av platser där olyckor med fotgängare inträffar visar att de flesta, drygt 60 %, olyckorna inträffat på gångbanor och gång- och cykelbanor. Nästan en femtedel skadas på en gatusträcka och ca 7 % har skadats på parkeringsplats. Fotgängare skadas mer sällan i cirkulationsplatser. 27

Andelen skadade fotgängare Lunds kommun 2011-2015 fördelade på typ av plats Störst andel fotgängare skadas på kommunala vägar i Lunds tätort, och den vanligaste olyckstypen är singelolyckor, därefter kollisioner med personbilar. Det går inte att se några tendenser till att en speciell plats är mer olycksdrabbad än någon annan, men en stor del av olyckorna inträffar innanför inre ringen i Lund, där flest människor rör sig mellan olika målpunkter. Under aktuell femårsperiod har åtta fotgängare skadats illa och avlidit. Tre av dessa dödsolyckor var i kollision med en buss och en dödsolycka inträffade då fotgängaren skulle gå på en buss. Sex av dödsolyckorna inträffade i åldersgruppen 65 år och äldre varav tre av dessa dödsolyckor inträffade på gångbana men av annan anledning än trafikolycka. Bland de fotgängare som skadats allvarligt har flest skadats på gångbana/trottoar samt på gång- och cykelbana. De platser där flest singelolyckor rapporterats in är på Bangatan vid stationen, längs Kyrkogatan/Stora Södergatan, vid Clemenstorget, vid Stortorget, Botulfsplatsen, vid Mårtenstorget, Lilla Fiskaregatan, Industriområdet Pilsåker (Nova Lund) och Gunnesbo. 28

2.5 Skadade män och kvinnor under 2015 Antal skadade män och kvinnor, uppdelat på skadegrad Cirkeldiagrammen visar förhållandet i olyckors svårighetsgrad hos män respektive kvinnor för 2015 i Lunds kommun. Det övre diagrammet visar statistik för män och det nedre för kvinnor. Man kan se att fördelningen mellan könen och svårighetsgrad i stort sett är densamma för 2015. Den stora skillnaden är att fyra män har dödats i trafiken men ingen kvinna. Man ser också att andelen måttligt skadade är större hos kvinnorna men att andelen lindrigt skadade är något mindre. 232 kvinnor respektive 228 män har skadats lindrigt. Lika många män som kvinnor har skadats allvarligt (11 kvinnor respektive 12 män). 29

Antal skadade män 2015 i Lunds kommun, uppdelat på ålder och skadegrad Antal skadade kvinnor 2015 i Lunds kommun, uppdelat på ålder och skadegrad Diagrammet längst upp visar antalet skadade män i olika åldrar och hur allvarligt de skadats. Flest skadas i åldrarna 25-34 år vad gäller lindrigt skadade. Flest allvarligt skadade finns i åldrarna 65-74 år och över 75 år. Dödsolyckor har inträffat i åldrarna 55-64 år (två döda), 65-74 år (en död) och över 75 (en död). Det nedre diagrammet visar antalet skadade kvinnor i olika åldrar, uppdelat på skadegrad. Här skadas flest i åldrarna 20-24 år men även i åldrarna 45-54 år sker många olyckor. Övriga grupper med förhållandevis många allvarligt skadade är åldrarna 65-75 och personer över 75 år. Den förstnämnda gruppen är den grupp där flest skadas allvarligt. 30

2.6 Olycksdrabbade korsningar och gator 2011-2015 I följande avsnitt redovisas de mest olycksdrabbade korsningarna och gatorna i Lunds kommun. För att få en bra bild av olycksläget baseras statistiken på den senaste femårsperioden, 2011-2015.. Statistiken utgörs av en sammanvägning av polis- och sjukhusrapporteringen. Dödade och allvarligt skadade viktas högre än lindrigt skadade. Tekniska förvaltningen genomför varje år trafiksäkerhetshöjande åtgärder på de mest olycksdrabbade platserna på det kommunala gatunätet i den omfattning som tilldelade medel tillåter. I redovisningen nedan presenteras även nyligen genomförda åtgärder samt planerade åtgärder. Det bör noteras att femårsstatistiken för en korsning kan se dålig ut flera år efter att trafiksäkerhetshöjande åtgärder har vidtagits. 2.6.1 Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet 2011-2015 De tio värst olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet har analyserats för femårsperioden 2011-2015 och presenteras i tabellen nedan. En jämförelse mellan olika femårsperioder visar att listan med de mest olycksdrabbade gatorna till största del är densamma, men att den inbördes ordningen varierar. Sträckorna nedan tillhör huvudgatunätet som därmed har stora trafikflöden. Antal Korsning Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt skadade skadade skadade 1. Bangatan - Lund C 1 2 20 27 2. Mårtenstorget, P-plats (2) 0 1 14 26 3. Botulfsplatsen 1 1 5 10 4. Stortorget 0 0 9 17 5. Trollebergsvägen, Ringvägen, Fasanvägen (4) 0 1 0 13 6. Tunavägen, Östra Vallgatan 0 1 4 5 7. Södra Esplanaden, Råbygatan 0 1 0 6 8. Brunnsgatan, Dalbyvägen 0 0 2 11 9. Kung Oskars väg, Entregatan, Getingevägen 0 0 4 8 10. Bredgatan, Sankt Laurentiigatan, Allhelgona kyrkogata 0 0 3 8 Tabell. Antalet dödade, allvarligt, måttligt och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet 2011-2015. Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade korsningar för föregående femårsperiod, 2010-2014. Olycksbilden för respektive korsning har studerats mer i detalj, och resultater presenteras här. 31

1. Bangatan vid Lund C är den mest olycksdrabbade platsen på det kommunala gatunätet under 2011-2015 i Lund. I korsningen har 50 personer skadats under femårsperioden, varav två allvarligt och en död. Den person som skadades så allvarligt så den dog var en fotgängare som blev påkörd av en buss. De två personer som skadades allvarligt var båda fotgängare. Den ena skadade sig då denna halkade på halt underlag efter att ha gått ur en bil, den andra blev påkörd av en buss. Till största del är det gående och cyklister som skadats i singelolyckor på grund av ojämnt underlag eller halka. 2. På Mårtenstorget har totalt 41 personer skadats under 2011-2015. En person har skadats allvarligt, 14 personer har skadats måttligt och 26 personer har skadats lindrigt. Den helt klart dominerande olyckstypen är singelolyckor, framförallt för fotgängare och cyklister. Uppstickande gatstenar och liknande ojämnheter har till största del angetts som orsak till olyckorna. Den person som skadades allvarligt var en cyklist som blev påkörd av en bil som backade ut från en parkeringsplats. 3. Den tredje värst olycksdrabbade platsen är Botulfsplatsen där en person har skadats så svårt att den dog, en person har skadats allvarligt, fem personer har skadats måttligt och tio personer har skadats lindrigt. Av de totalt 17 skadade var 14 fotgängare. Både den som dog och den som skadades allvarligt var fotgängare i kollision med buss. Majoriteten av de måttligt och lindrigt skadade var fotgängare och har skadats i singelolyckor då de har snubblat på ojämnheter som t.ex. gatstenar. 32 4. Stortorget är den fjärde värst drabbade platsen där totalt 26 personer har skadats, varav nio personer skadats måttligt och 17 personer skadats lindrigt. Två cyklister har skadats lindrigt i olycka med buss respektive personbil, resterande olyckor

är singelolyckor. Av singelolyckorna är 15 fotgängare och nio cyklister. Även här beror singelolyckorna till största del på jämnheter som gatsten men också på grund av halt underlag. 5. I korsningen Ringvägen Trollebergsvägen (Trollebergsrondellen) har 14 personer skadats under 2011-2015. En person har skadats allvarligt och 13 lindrigt. Sju av de skadade var fotgängare, fyra cyklister och tre var bilister som kolliderade med en annan bilist. Personen som skadades allvarligt var en cyklist, 59-årig kvinna, som blev påkörd av en bilist när denne befann sig på ett av övergångsställena. En av fotgängarna skadades i singelolycka och resterande då de blev påkörda av en bilist. Samtliga skadade cyklister blev påkörda av bilist. 2005 höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Tyvärr gå det inte att utläsa i statistiken att detta haft någon större effekt på antalet olyckor. 6. I korsningen Tunavägen Östra Vallgatan har tio personer skadats under 2011-2015, en av dessa har skadats allvarligt, fyra måttligt och fem lindrigt. Två av de skadade var fotgängare som båda skadades i singelolycka, resterande åtta var cyklister. Personen som skadades allvarligt var cyklist, en 70-årig kvinna, som skadades i en singelolycka när hon föll från sin cykel. 33

7. I korsningen Södra Esplanaden/Råbygatan/ Östra Vallgatan har en person skadats allvarligt och sex personer lindrigt. Tre fotgängare, två cyklister, en mopedist och en bilist har skadats på platsen under perioden 2011-2015. Den som skadades allvarligt i korsningen under femårsperioden var en cyklist som blev påkörd av en bilist. Merparten av olyckorna har inträffat på övergångsstället på Råbygatan norr om Södra Esplanaden eller strax söder om Södra Esplanaden. 8. 13 personer har skadats i korsningen Brunnsgatan - Dalbyvägen under 2011-2015. Två personer har skadats måttligt, resterande elva lindrigt. Åtta av de 13 skadade var cyklister där tre skadades i singelolycka, två i kollision med annan cyklist, tre i kollision med bilist. Cykelolyckorna har inträffat på huvudsakligen det västra, det södra och det östra benet till cirkulationsplatsen eller inne i rondellen. 9. På platsen Getingevägen/ Entrégatan/Kung Oskars väg har fyra personer skadats måttligt och åtta lindrigt. Nio av de skadade var cyklister, varav fem har skadats i singelolyckor. En av dessa har skadats måttligt. Tre av cyklisterna skadades när de blev påkörda av en bilist. En av cyklisterna som blev påkörda av bilist skadades måttligt och en lindrigt. Två av de skadade var fotgängare där båda skadades måttligt. Olyckorna på platsen är huvudsakligen koncentrerade till korsningen Entrégatan/Getingevägen och västra gång- och cykelpassagen över Getingevägen respektive passagen över Entrégatan vid trafikljuset. 34

10. I korsningen Bredgatan - Sankt Laurentiigatan Allhelgona kyrkogata har elva personer skadats under 2011-2015. Tre av olyckorna har klassificerats som måttliga och resterande har klassificerats som lindriga. Av de måttligt skadade är samtliga cyklister. Två av cyklisterna skadades i kollision med personbil och en cyklist skadades i singelolycka. Singelolyckan inträffade då cyklisten stannade för rött ljus och föll utan direkt anledning. En av de två andra olyckorna skedde på grund av att bilisten körde alldeles för nära cyklisten vilket ledde till att bilisten körde över cyklistens fot. Den andra olyckan berodde på att bilisten svängde höger och cyklisten hann inte stanna och körde därför in i personbilen. Vidtagna och planerade åtgärder presenteras i tabellen på nästa sida. 35

Korsning Åtgärder 1 Bangatan Centralstationen Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades år 2009. Det pågår ett arbete med ta fram ett ramprogram för Lund C som innehåller förslag på områdets framtida funktion och utformning. Bland annat innehåller det en ny gestaltning av Bangatan och platsen framför stationshuset.(2014) 2 Mårtenstorget P-plats Omdaning av parkeringsytan planeras. 3. Trollebergsvägen - Ringvägen 2005 höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Nya cykelbanor har byggts längs Ringvägen och anslutits till korsningen, 2014 4. Stortorget Stenytan snett över torget mellan Skomakaregatan och Botulfsplatsen har lagts om, underlaget har blivit slätare. 5. Ringvägen Trollebergsvägen (Trollebergsrondellen) Passagen över Ringvägen för gång- och cykel är upphöjd. 6. Tunavägen Östra Vallgatan Korsningen är trafiksignalreglerad. 7. Södra Esplanaden/ Råbygatan/Östra Vallgatan Korsningen har höjts upp, hastighetsgränsen är 30 km/timme. Gångstråket i allén längs Södra Esplanaden kommer ses över. 8. Brunnsgatan - Dalbyvägen Gång- och cykelpassagerna över Dalbyvägen, öster om rondellen samt passagen över passagen har höjts upp. 9.Getingevägen/Entrégatan/Kung Oskars väg Korsningen kommer att stängas med anledning av byggande av spårvägen 10. Bredgatan/S:t Laurentiigatan Korsningen kommer att få en ny utformning i samband med att spårvägen byggs. Tabell. Vidtagna och planerade åtgärder i de tio mest olycksdrabbade korsningarna. 36

2.6.2 Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet 2011-2015 De tio mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet har analyserats för femårsperioden 2011-2015 och presenteras i tabellen nedan. En jämförelse mellan olika femårsperioder visar att listan med de mest olycksdrabbade gatorna till största del är densamma, men att den inbördes ordningen varierar. Sträckorna nedan tillhör huvudgatunätet som har stora trafikflöden. 37 Antal Sträcka Död Allvarligt Måttligt Lindrigt skadad skadad Skadad 1. Bangatan (1) 2 3 23 55 2. Tornavägen (2) 0 2 12 54 3. Getingevägen (3) 0 3 13 41 4. Kävlingevägen (7) 0 3 11 32 5. Trollebergsvägen (6) 0 0 20 42 6. Fjelievägen (ny) 0 1 16 38 7. Stora Södergatan (4) 0 1 27 28 8. Svenshögsvägen (8) 1 1 10 30 9. Malmövägen (ny) 0 1 7 35 10. Tunavägen (5) 0 2 7 19 Tabell. Antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade på de mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet 2011-2015. Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade gator för femårsperioden tidigare, 2010-2014. Nedan beskrivs olycksbilden för respektive vägsträcka 1. Längs med Bangatan har totalt 55 personer skadats lindrigt, 23 personer skadats måttligt, tre personer skadats allvarligt och två personer omkommit under 2011-2015. Av de skadade utgör de oskyddade trafikanterna en stor del. De flesta fotgängare, 44 personer, har skadats i singelolyckor och 13 fotgängare har skadats i kollisionsolyckor med personbil eller buss. Motsvarande siffra för cyklisterna är sju respektive en person. Två av de allvarligt skadade var fotgängare som halkade eller snubblade på halt eller ojämnt underlag. Den andra allvarligt skadade var även den en fotgängare men skadades i kollision med en skenande buss. Båda de omkomna personerna var fotgängare men den ena dog av annan orsak än en trafikolycka. Den andra dog på grund av samma anledning, i samma olycka, som den allvarligt skadade fotgängaren som blev påkörd av en skenande buss. 2. Under 2011-2015 skadades 54 personer lindrigt, tolv måttligt och två allvarligt längs Tornavägen. De två allvarligt skadade personerna var båda cyklister. Den ena olyckan var en singelolycka och den andra var mellan cykel och motorfordon. Av det totala antalet skadade personer på Tornavägen var drygt 76 procent cyklister och drygt 13 procent fotgängare. Den vanligaste

olyckstypen är singelolycka för de oskyddade trafikanterna, totalt 32 stycken, och den näst vanligaste olyckstypen är kollision mellan oskyddade trafikanter och motorfordon, totalt 23 stycken. 3. Längs Getingevägen har tre personer skadats allvarligt, 13 personer måttligt och 41 lindrigt. Detta gör Getingevägen till den tredje värst olycksdrabbade sträckan i Lund. På Getingevägen är olyckor där enbart oskyddade trafikanter varit inblandade vanligast, följt av olyckor mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. De oskyddade trafikanterna är en utsatt grupp och utgör ca 88 procent av de skadade. Det är klart singelolyckor som är den vanligaste olyckstypen, totalt 34 personer. Men den näst vanligaste olyckstypen är cyklister i kollision med personbil eller lastbil, totalt elva personer. 4. Längs med Kävlingevägen har totalt 32 personer skadats lindrigt, elva personer skadats måttligt och tre personer skadats allvarligt under 2011-2015. Av de allvarligt skadade personerna var samtliga i singelolyckor varav en fotgängare och två cyklister. Även av de resterande skadade utgör de oskyddade trafikanterna en stor del. Av det totala antalet skadade utgör de oskyddade trafikanterna ca 83 procent. 5. På Trollebergsvägen har 62 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 42 personer skadats lindrigt och 20 personer skadats måttligt. Ingen person har skadats allvarligt eller dödats. Även utmed denna sträcka är det de oskyddade trafikanterna som skadats, nästan 92 procent av det totala antalet. 6. Under 2011-2015 skadades 38 personer lindrigt, 16 måttligt och en allvarligt längs Fjelievägen. Den allvarliga olyckan var en singelolycka med en cyklist som färdades på cykelväg intill en trottoar, cyklisten kom för nära trottoarkanten och föll. Längs sträckan har det varit vanligast med singelolyckor bland cyklister men även olyckor där två personbilar kolliderat. Det totala antalet skadade bilister var 18 stycken, det totala antalet oskyddade trafikanter som skadats var 35. 7. Längs Stora Södergatan - Stortorget, Kyrkogatan och Bredgatan - har 38 personer skadats lindrig, 27 personer måttligt, en person skadats allvarligt under 2011-2015. De flesta som skadades, 79 %, på sträckan var fotgängare eller cyklister. Vanligast är att de oskyddade trafikanterna skadas i singelolyckor. Att det är stora flöden av både gående och cyklister kan vara en förklaring till varför många oskyddade trafikanter skadas. Den allvarliga olyckan inträffade när en cyklist och en buss kolliderade efter att cyklisten svängt ut från ett vägarbete. 8. På Svenshögsvägen har 42 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 30 personer skadats lindrigt, tio måttligt, en allvarligt och en dödats. 27 av de skadade var fotgängare eller cyklist och av dessa 27 skadades 18 i singelolycka. Personen som omkom var en motorcyklist som körde norrut på Svenshögsvägen då en bilist i södergående riktning skulle svänga vänster. Motorcykeln körde in i bilisten. Personen som skadades allvarligt var en cyklist som färdades på en parkeringsplats och blev påbackad av en bilist. 9. Malmövägen är Lunds kommuns nionde värst drabbade sträckan på det kommunala vägnätet. Här har en person skadats allvarligt, sju måttligt och 35 lindrigt. Vanligaste olyckstyp på sträckan är olyckor där två personbilar krockat, där cyklist blivit påkörd av bilist eller singelolycka med cyklist. Olyckan med en allvarligt skadad inträffade sent på kvällen när en cyklist hamnade på våt vägbana som var isig. Cykeln for iväg och cyklisten föll. 10. Tunavägen är den tionde sträckan på listan över värst olycksdrabbade platser i Lund. Här har 19 personer har skadats lindrigt, sju måttligt och två allvarligt. Vanligaste olyckstypen längs 38