Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Relevanta dokument
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Truckar och trafik farligt för förare

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Arbetsplan för Stockslycke förskola Läsåret 2017/2018

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Glada barnröster kan bli för höga

n Ekonomiska kommentarer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: juno blom

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

2 Laboration 2. Positionsmätning

Bandpassfilter inte så tydligt, skriv istället:

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Många risker när bilen mals till plåt

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Vi har hittat socialpolitiken!

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Damm och buller när avfall blir el

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 9

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr Byggebo AB, Box 34, Oskarshamn

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Informationsteknologi

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL:

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

1 Elektromagnetisk induktion

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: :47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

HUNDEN AV- & PÅ-KNAPP. Hundens. Bruks

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Kursenkät basår ht 10- vt11

FAQ. frequently asked questions

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

Promotion universella insatser. Ett spädbarn behöver. Prevention riktade insatser

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

HUNDEN. ansvar TEXT: ANNA AHLGREN FOTO: ANNA PERSSON TÄVLINGSDOMARENS. Bruks. TEMA: tävlingsdomare

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA]

in t ) t -V m ( ) in - Vm

3 Rörelse och krafter 1

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Vad är den naturliga räntan?

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

Marfans Syndrom 4 / Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA (1/48)

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

Lösningar till Matematisk analys IV,

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

1. Geometriskt om grafer

Kvalitetsrapport Rockhammars skola

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia:

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Instämmer i viss mån. Instämmer i stort sett fördelning 5,9% 47,1% 35,3% 11,8% 0% antal (1) (8) (6) (2) (0) Instämmer i viss mån

Vet ej/ Ej relevant fördelning 0% 28,6% 57,1% 14,3% 0% antal (0) (2) (4) (1) (0)

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar

Jobbflöden i svensk industri

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Laboration 3: Växelström och komponenter

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Transkript:

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1. De var lä a vea vilken nivå som förvänades på mi arbee alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 5,3% 31,6% 42,1% 15,8% 5,3% anal (1) (6) (8) (3) (1) 2. Kursen uvecklade min problemlösningsförmåga alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 21,1% 21,1% 21,1% 26,3% 10,5% anal (4) (4) (4) (5) (2) 3. Lärarna moiverade mig a göra mi bäsa hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 1/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 21,1% 36,8% 21,1% 21,1% 0% anal (4) (7) (4) (4) (0) 4. Arbesbördan var allför ung alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 36,8% 21,1% 21,1% 15,8% 5,3% anal (7) (4) (4) (3) (1) 5. Kursen skärpe min analyiska förmåga alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 15,8% 31,6% 21,1% 31,6% 0% anal (3) (6) (4) (6) (0) 6. Jag hade för de mesa en klar bild av vad som krävdes av mig hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 2/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 15,8% 42,1% 26,3% 15,8% 0% anal (3) (8) (5) (3) (0) 7. Jag är nöjd med mina sudieinsaser under kursen alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 0% 15,8% 57,9% 26,3% 0% anal (0) (3) (11) (5) (0) 8. Jag fick relevan åerkoppling på mina sudiepresaioner alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 0% 31,6% 31,6% 21,1% 15,8% anal (0) (6) (6) (4) (3) 9. Examinaionen krävde a jag verkligen förså kursinnehålle hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 3/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 10,5% 21,1% 36,8% 31,6% 0% anal (2) (4) (7) (6) (0) 10. Kursen uvecklade min förmåga a arbea i grupp alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 57,9% 5,3% 10,5% 5,3% 21,1% anal (11) (1) (2) (1) (4) 11. Jag og min del av ansvare för a ubye av kursen skulle bli så bra som möjlig alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 0% 10,5% 52,6% 36,8% 0% anal (0) (2) (10) (7) (0) 12. Kursen gjorde a jag känner mig säkrare på a angripa nya och obekana problem hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 4/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 21,1% 21,1% 26,3% 21,1% 10,5% anal (4) (4) (5) (4) (2) 13. Kursen förbärade min förmåga a kommunicera skriflig alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 10,5% 5,3% 52,6% 31,6% 0% anal (2) (1) (10) (6) (0) 14. En allför sor del av examinaionen handlade enbar om faka alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 15,8% 36,8% 21,1% 26,3% 0% anal (3) (7) (4) (5) (0) 15. De var ofa svår a vea vad som förvänades av mig hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 5/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 42,1% 26,3% 26,3% 5,3% 0% anal (8) (5) (5) (1) (0) 16. Jag fick illräcklig med id för a förså de jag måse lära mig alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 10,5% 26,3% 21,1% 42,1% 0% anal (2) (5) (4) (8) (0) 17. Lärarna försöke förså de problem och svårigheer som uppsod alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 0% 10,5% 21,1% 10,5% 57,9% anal (0) (2) (4) (2) (11) 18. Jag delog i diskussioner, sällde frågor och var akiv under kursen hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 6/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 10,5% 15,8% 15,8% 10,5% 47,4% anal (2) (3) (3) (2) (9) 19. Examinaionen var allför mycke inrikad på enskilda momen och för lie på hur dessa är relaerade ill varandra alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 31,6% 21,1% 15,8% 15,8% 15,8% anal (6) (4) (3) (3) (3) 20. Kursen kändes angelägen för min ubildning alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 15,8% 15,8% 26,3% 42,1% 0% anal (3) (3) (5) (8) (0) 21. Lärarna gav mig åerkoppling på hur jag låg ill hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 7/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 36,8% 15,8% 10,5% 5,3% 31,6% anal (7) (3) (2) (1) (6) 22. Lärarna var bra på a förklara saker och ing alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 0% 31,6% 42,1% 26,3% 0% anal (0) (6) (8) (5) (0) 23. Examinaionen konrollerade mer mina dealjkunskaper än min försåelse av principer och sammanhang alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 26,3% 31,6% 21,1% 21,1% 0% anal (5) (6) (4) (4) (0) 24. Lärarna gjorde ämne inressan hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 8/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 10,5% 31,6% 42,1% 15,8% 0% anal (2) (6) (8) (3) (0) 25. Jag kände mig hår pressad på den här kursen alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 21,1% 42,1% 21,1% 15,8% 0% anal (4) (8) (4) (3) (0) 26. Jag priorierade den här kursen hög under den akuella perioden alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 5,3% 10,5% 52,6% 31,6% 0% anal (1) (2) (10) (6) (0) 27. Kursen hjälpe mig a uveckla min förmåga a planera mi arbee hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 9/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 0% 31,6% 31,6% 36,8% 0% anal (0) (6) (6) (7) (0) 28. Kursinnehålle var så omfaande a man ine kunde begripa all alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 47,4% 26,3% 21,1% 5,3% 0% anal (9) (5) (4) (1) (0) 29. Lärarna klargjorde redan från början vad de vänade sig av sudenerna alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 15,8% 36,8% 26,3% 21,1% 0% anal (3) (7) (5) (4) (0) 30. Kursen förbärade min förmåga a kommunicera munlig hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 10/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 57,9% 15,8% 0% 5,3% 21,1% anal (11) (3) (0) (1) (4) 31. Kursens mål simulerade mi lärande alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 21,1% 21,1% 42,1% 5,3% 10,5% anal (4) (4) (8) (1) (2) 32. Jag är på de hela age nöjd med den här kursen alernaiv or se Insämmer hel Ve ej/ Ej rele van fördelning 15,8% 31,6% 36,8% 15,8% 0% anal (3) (6) (7) (3) (0) 33. Vad var de vikigase du lärde dig under kursen? hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 11/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 11 har svara av 60 (18%) Kommenar: -A all ine är hel självklar med forskningen och dess resula. A kunskap kanske bör omdefinieras för a kunna komma ill användning i vardagen och forskningen. -Många grundläggande begrepp från veenskapseorin. A reflekera kring bl.a. begreppe veenskap och få e bredare perspekiv på ämne psykologi. -A kvaniaiv forskning kan ha e värde enlig en av kursböckerna -JAG ÄR VÄLDIGT TRÖTT PÅ ATT SVARA PÅ DEN HÄR ENKÄTEN FÖR ATT DEN ÄR SÅ ONÖDIGT LÅNG MED FLERA FRÅGOR SOM UPPREPAR TIDIGARE FRÅGOR, SNÄLLA FÖRBÄTTRA DEN OC H GÖR DEN KORTARE. Hur veenskap kan bedrivas. -Jag är ine obekan med ämne, men kursen fördjupade mycke av mina ankegångar. Jag försöke änka på all ur e psykologisk perspekiv vilke gjorde de väldig givande, men också kändes hopplös efersom så mycke av de vi lär oss hel enkel ine håller... De är en jäebra lärdom, precis som jag ycke konenan av evoluionsskursen på T1 var a vara skepisk mo allför lös dragna evoluionsargumen är konenan av den här kursen a ine nöja sig med psykologins nuvarande meoder eller bias uan ifrågasäa vad vi har för kunskap, psykologins veenskapliga saus ec. -De filosofiska perpekive,a bli insa i filosofiska ankar kring veenskap känns relevan. De är inressana diskussioner som förs. Även inressan a lära sig mer om logik. -De lilla som var koppla ill psykologin inom veenskapseorin -Grundläggande veenskapseori och en överisk av psykologinsfilosofi. -Planera mi arbee -A veenskap som den ser u idag har fler briser än jag idigare ro. -veenskapseoreiska begrepp 34. Vad var kursens syrkor? 15 har svara av 60 (25%) Kommenar: -Inressan lieraur och bra föreläsningar. - De var bra a man kunde välja på olika böcker. Den boken jag läse (Chalmers) var hyfsa läläs och inressan. Sammanfaningsuppgifen gjorde a jag läse boken på e mer fördjupa sä och gav mig chansen a öva mi skrifliga språk. Vi får sällan annars skriva längre exer. De var bra a vi fick ge varandra feedback. Föreläsarna var bra. Plus för pingpong-maeriale (inspelade föreläsningar och sån) som allid. -Bra med föreläsningar ulagda på pingpong. Bra föreläsningar.bra med både ena och skriflig inlämningsuppgif där man fick reflekera lie mer på djupe kring ämne. -Tydlig koppling lieraur - inlämningsuppgif - enamen -Orolig bra med inspelade föreläsningar och Kimmo Sorjonen lyckades (som vanlig) göra ämne väldig inressan. Dessuom visade han ydlig hur veenskapsfilosofi är koppla ill psykologi - väldig inspirerande kurs! -Kimmos föreläsningar. Inspelningen är som allid e sor plus. Föreläsningarna lyckas dessuom väldig bra med a sammanfaa huvudpunkerna i böckerna. A vi fick kommenera varandras exer. -Jag lärde mig kursen väldig bra genom a skriva sammanfaningen av boken + arikeln. Jag behövde efer de knapp enaplugga, och de kändes som a jag kunde all som sedan kom på enan. Tror också a jag kommer komma ihåg de bäre över lång id framöver, jämför med vanlig enapluggande. Skriva en sammanfaning var allså mycke bra för inlärningen! -1. Exrem väl förbere - mycke informaion a a del, mycke anke har lags ned på a göra de så KONSEKVENT som möjlig. De gillar ordningskvinnan i mig. Sudenen i mig gillar också all illgänglig info, enor, inspelade föreläsningar ec - då kan man lägga id på a lära sig. 2. A all var väldig lös hålle, man kunde uforma sin kunskap mycke själv. Nu har jag ine få illbaka min uppgif än och ve ine om den höll sig inom ramarna, menjag uppskaade a få skriva som jag ville (om jag nu fick de). 3. Feedbackuppgifen -allid väldig bra a räna sig på a kommunicera komplicerade uppgifer, och de blir hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 12/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 mycke bäre övning när vi sudener (som är mer som en vanlig läsare) kan ge varandra feedback - ekologisk validie! Också väldig bra a få räna på a ge feedback, skisvår och vikig. 4. Nu har diskussionerna i klassen sörre poenial -Föreläsningarna var jäebra, särskil den sisa som handlade om ändamåls förklaringar och funkionsförklaringar. Föreläsningarna var simuerande och inresseväckande. De var kul a få skriva (även om jag ansåg a själva uppgifen i sig ine var så bra)och feedbackuppgifen väldig lärorik. De var också rolig a för en gång skull få så gedigen feedback som någon verkligen agi sig id ill. Alling fungerade väl ren adminisraiv. -Bra bok, mycke id. -Inspelade föreläsningar är oppen, och föreläsningen var en jäebra genomgång av kursinnehålle och innehöll de som man behövde vea för enan. -Flexibel. Inspelade föreläsningar. -Kimmos inrodukionsföreläsning -E kriisk synsä och reflekioner kring eorierna som presenerades (som kan lysa med sin frånvaro i andra kurser). Bra med feedback från andra kursare och a man fick välja kursbok själv. -de var enkel a förså vad som förvänades av sudenerna 35. Vad kan förbäras? 17 har svara av 60 (28%) Kommenar: -Omfånge av inlämningsuppgifen och en ydligare avgränsning av den. Isälle för a ha en maffig inlämningsuppgif hade den kunna förkoras beydlig sam a de hade vari revlig a ha någon schemalagd gruppdiskussion. -Jag hade vela ha mycke mer seminarier och diskussion! Jag hade hellre offra sammanfaningsuppgifen (ros a den var bra) för få mer id ill diskussion. Kanske skulle sammanfaningen kunna förkoras och bli mer inrikad,.ex. om man fick välja en frågesällning och a sig an maeriale i förhållande ill den. Tenan var visserligen relevan men den övade ine min analyiska förmåga. Jag hade hellre haf en muna. En deba där man blev illdelad en såndpunk skulle också vara jäebra! Öh hade jag vela ha mer hjälp med a koppla maeriale ill vår ubildning (min bok var väldig naurveenskaplig), gärna under inerakiva former. -Ve ej. -Bäre koppling mellan psykologi och veenskapseori kompleera med lieraur om.ex kvaliaiv meod inom psykologi. Fler föreläsningar. -A ha en ena OCH en inlämningsuppgif, som för de fles blev kring 20 sid, som äcke exak samma saker känns orolig onödig. Aningen får man göra så a de äcker av olika delar eller så får man a bor en uav dem. Dessuom kändes enan som en högsadieena där de bara handlade om a redogöra och definiera, inge som hade med analys eller reflekion a göra. -Föreläsningen om inenionalie kändes inesägande. Även Mason, Sich & Sripada som ar upp inenionalie sammanfaar a de ine finns mycke veig a säga om de nu. De är i vilke fall verkligen inge som är nödvändig eller ens användbar för blivande psykologer. Så hela den föreläsningen kan skippas enlig min mening. E anna upplägg med Kimmos föreläsningar illsammans med idigare års sudeners boksammanfaningar som huvudmaerial ror jag skulle funka väldig bra. Böckerna skulle mes vara som södjande maerial. Även om man ine ar de rikig så lång så ror jag a de ändå går a använda idigare sudeners exer för a hjälpa nuvarande sudeners inlärning på e bra sä. E eller vå illfällen då man diskuerar psykologisk veenskap uifrån veenskapseorin, och vilka briser man kan peka på, skulle vara bra. (exempelfråga: vad finns de för problem med sudier där man jämför olika erapier? vad kan man göra för a moverka dom?) -Sammanfaningen av boken + arikeln og mycke lång id! pga dea ycker jag a de är lie hög krav a man måse få VG på både sammanfanigen och enan för a få VG på kursen. Tar id a skriva en välformulerad ex. Alernaiv kunde Kimmo ha vari ydligare med a man ine behövde äcka in HELA boken - var svår a vea hur sammanfaningen skulle bedömas angående hur mycke av boken som måse vara med. Tar man med all är de svår a hinna med a skriva ned egna reflekioner, formulera snygg, exemplifiera från psykologin mm som krävs för VG -1. Kursen borde komma idigare 2. Diskussionsseminarier borde ha äg rum, de var bra a sia på kammaren, men hade vari ännu bäre a få diskuera. Som inrokursen på T1, diskussionsgrupperna där man posade frågor och förberedde sig på a besvara dem - perfek forma på dea! 3. Jag skulle gärna se mer psykologiperspekiv, mer samal om psykologins veenskapliga saus och lie sådana problemaiseringar - de BEHÖVER vår klass, lära oss a kunskap, evidens och sån där ine är så svarvi som de många gånger framsälls för oss. Kanske har vi bara anpassas ill normalveenskapen, men de blir svår för oss a kommunicera med andra psykologer med vår snäva bild. -Veenskaplig meod är i grunden e inressan ämne och högs relevan a lära sig. Dock ansåg jag a kursupplägge var osimulerande. Inlämningsuppgif, enamen och feedbackuppgif og upp exak samma saker vilke kändes ris. Hade vari rolig om man uppmunrades ill a änka själv mer, analysera eorier och så. Diskussionsseminarier hade passa bra för ämne. Inlämningsuppgifen borde ine vara så omfaande uan man borde ha få välja u e par delar inom ramarna för kursen ( ex delar ur boken eller arikeln) a fördjupa sig inom och reflekera kring. De fanns ingen id för de i nuvarande uppgif och de uppmunrades ine heller. Tenan hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 13/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 var all för fakabaserad och alldeles för enkel. Jag, som lag mindre id än vanlig på plugge under kursen, ycke a enan var den läas vi haf hiills. Den esade ingen analyisk förmåga över huvud age. Hade vari roligare även här a få änka mer fri och se saker ur e sörre sammanhang i sälle för frågor som är direk agna ur inlämningsuppgifen. Lie högsadienivå fakissk yvärr... -Mer diskuioner, dela upp Johansson-föreläsningen på flera illfällen, man orkar omöjlig a in all på en gång. -Den skrifliga uppgifen var alldeles för omfaande. De var oklar hur många av frågorna i insrukionen som man behövde besvara, och jag hoppades a jag skulle hinna alla, men de gjorde jag yvärr ine. A skriva de i en flyande ex ar lång id. Uppgifen var dock e jäebra sä a lära sig på, och efer a jag hade skicka in den kände jag a jag in behövde plugga någo mer inför enan, vilke var skön. -Lie ydligare insrukioner för inlämningsuppgifen. Kanske även en mer inegrerande uppgif än en sammanfaning. Och definiiv e max anal sidor. -Tydligare avgränsning kring inlämningsuppgifen. Maias powerpresenaioner var ine pedagogiska pga av a de var mycke ex på många slides. -Examinaionen var väldig omfaande med anke på kursens längd,a ha en "hemena" och ena känns överdrive. Tydligare insrukioner behövs för inlämningsuppgifen och feedbackuppgifen (ex gällande omfaning) -Ine samma frågor på enan som på den skrifliga uppgifen, kanske sörre möjlighe ill a få säga vad man själv ycker och änker kring veenskap på enan? -Jag hade gärna se a kursen ine bara kresade kring a lära sig begrepp från en bok, dvs. bara lära sig veenskapseori uifrån Johansson. För mig var de ine simulerande, hade gärna se a veenskapseori kopplades ill.ex. de veenskapliga rapporer vi ar del av i andra kurser och a dea diskuerades i seminarieform. Nu kändes de för mig som en disanskurs som i mång och mycke gick u på a endas omformulera en bok. -Fler föreläsningar 36. Beskriv vilken beydelse du ror a kursen har för di framida yrkesuövande 12 har svara av 60 (20%) Kommenar: -Kursen bidrar ill e mer kriisk förhållningssä ill forskning och den nuvarande "kunskapen". -Jag kommer a ha bäre verkyg för kriisk änkande. -Jag ror jag hade haf användning av kursen näsan oavse vad jag skulle jobba med framöver. Relaera ill psykologi känns de jäevikig och relevan a uveckla si veenskapliga förhållningssä och vidga sin syn på vad veenskap är, vilke jag känner a den här kursen har få mig a göra. -Ingen -Jag kommer a vara mer ödmjuk när de kommer ill paieners och kollegors ro, och mer skepisk gällande "veenskapliga" fynd. -Jo, den kan nog påverka var jag väljer a gå framå i live. Och om den skulle kunna influera mig a illämpa de jag alar om så är de fanasisk. -Nya perspekiv på veenskap, ifrågasäa och vara kriisk! Tänka annorlunda! -Bra a kunna om man ska forska. -Minimal - vi har ine lär oss någo om hur vi bör applicera denna kunskap i framiden och ine heller varför de är relevan för oss blivande psykologer. -Ine särskil sor, för mig kändes de som a hela denna kurs kunde rycks ihop i 2 kimmoföreläsningar och så kunde man lag mer id på ex preklin kursen -Mycke vikig om man kommer jobba med forskning och veenskap. Som blivande kliniker kanske man få en mer skepisk syn på veenskapliga resula. -veenskapseori är vikig efersom vi hela iden ar del av veenskap 37. Vilken av de re kursböckerna läse du? anal fördelning alernaiv 3 15,8% C halmers "Vad är veenskap egenligen" 14 73,7% Johanssons "Inrodukion ill veenskapseorin" 2 10,5% Ladymans "Undersanding philosophy of science" hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 14/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 38. Hur svår ycke du a denna kursbok var? anal fördelning alernaiv 0 0% 1 = Mycke lä 1 5,6% 2 11 61,1% 3 6 33,3% 4 0 0% 5 0 0% 6 = Mycke svår Medelvärde (för siffer-svar): 3,28 18 har svara av 60 (30%) 39. Hur revlig ycke du a denna kursbok var a läsa? anal fördelning alernaiv 0 0% 1 = Mycke råkig 3 16,7% 2 6 33,3% 3 3 16,7% 4 6 33,3% 5 0 0% 6 = Mycke revlig Medelvärde (för siffer-svar): 3,67 18 har svara av 60 (30%) 40. Hur givande ycke du a denna kursbok var? hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 15/16

2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 anal fördelning alernaiv 0 0% 1 = In givande 3 16,7% 2 1 5,6% 3 9 50% 4 5 27,8% 5 0 0% 6 = Mycke givande Medelvärde (för siffer-svar): 3,89 18 har svara av 60 (30%) 41. Ungefär hur många immars arbee har du sammanlag lag ner på kursen (inkludera a gå på föreläsningar, skriva på inlämningsuppgifen, plugga inför enan m.m.; som e rikmärke kan sägas a om man jobbar 8 immar om dagen måndag ill fredag i re veckor så blir de 120 immar)? 18 har svara av 60 (30%) Kommenar: -130 -Ungefär 85 h. -ca. 90 h -120 immar -Cirka 100 immar -80-50h -104 immar -80 h, kanske. Svår a säga, de är förmodligen en överskaning. -ca 100 h -100 immar -120 (Jag var sjuk under försa kursveckan, varpå jag började sen och i princip arbeade med uppgifen konsan efer a jag blev frisk. All baserades på föreläsningen, jag läse ine e enda kapiel i boken för a jag ine hann) -120 immar -100 immar -75 -ca 100 immar -ca 80 h -80 hps://pingpong.ki.se/serv les/az/courseid/7405?f rame=lespollsumv &pid=7662285 16/16