Väg E18, Norrtälje - Kapellskär

ARBETSPLAN Väg E18, Norrtälje - Kapellskär inom Norrtälje kommun i Stockholms län Uppdrag: 107340 Samrådshandling 2012-11-27 Beskrivning

2 Dokumentinformation Objektnummer 107340 Objektnamn Väg E18 delen Norrtälje - Kapellskär inom Norrtälje kommun Filnamn 1C070001 Filtyp.doc Programversion Projekteringssteg Arbetsplan Statusbenämning Samrådshandling Delområde Anläggningsdel 1 1 Beskrivning 1 Beskrivning Beskrivning 2 Teknikområde Tekniskt system Entreprenadområde Information Ort Borlänge Datum 2012-11-27 Rev Ant Ändringen avser Godkänd Datum Konsultens kvalitetssäkring Företag Vectura Consulting AB Externnummer 110071101 Utförare (Konstruktör) Granskare Godkänd av 2(38)

3 SAMMANFATTNING... 5 1 Bakgrund och motiv... 6 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.2 TIDIGARE OCH PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH BESLUT... 11 3 Syfte, mål och avgränsning... 12 3.1 ARBETSPLANENS SYFTE... 12 3.2 PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE... 12 3.3 REFERENSSTANDARD... 13 4 Vägförslaget... 13 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING... 13 4.2 TRAFIK... 14 4.3 TYPSEKTIONER... 15 4.4 PLAN- OCH PROFILSTANDARD... 16 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR... 16 4.6 GEOLOGI OCH GEOTEKNIK... 17 4.7 HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK... 17 4.8 KOLLEKTIVTRAFIK... 17 4.9 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK... 18 4.10 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK... 20 4.11 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 21 5.2 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR... 28 5.3 ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR... 30 6 Väghållningsansvar för allmänna vägar... 31 6.1 FÖRÄNDRING AV VÄGHÅLLNINGSOMRÅDE... 31 6.2 FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG... 31 7 Konsekvenser av vägförslaget... 31 7.1 TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER... 31 7.2 MILJÖKONSEKVENSER... 33 7.3 KONSEKVENSER FÖR PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING... 34 7.4 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN... 34 8 Markåtkomst... 34 8.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING... 34 8.2 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG... 35 8.3 OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT... 35 8.4 OMRÅDE FÖR ENSKILD VÄG... 36 9 Kostnader... 36 10 Fortsatt arbete (genomförande)... 36 10.1 BYGGHANDLING... 36 3(38)

4 10.2 DISPENSER OCH TILLSTÅND... 36 10.3 PRODUKTION... 37 10.4 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING... 37 11 Sakägare... 38 12 Samråd... 38 13 Underlagsmaterial... 38 4(38)

5 SAMMANFATTNING E18 ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en del av den nordiska triangeln som binder samman Köpenhamn Oslo Stockholm Helsingfors. Större delen av E18 på sträckan mellan Örebro och Stockholm är i dag motorväg. Avsnittet mellan Norrtälje och Kapellskär är en av få delar mellan Örebro och Stockholm som inte är mötesfri. Den aktuella sträckan är 23 km lång. Detta stycke ska i Utställelsehandlingen kompletteras med text om nollvisionen. Figur Översiktskarta Syftet med arbetsplanen är att ge väghållaren tillstånd att bygga vägen och markåtkomst med vägrätt samt att reglera väghållningsansvaret. Målen för vägprojektet är att: Öka trafiksäkerheten för såväl oskyddade som skyddade trafikanter Förbättra förutsättningarna för boende längs E18 att till fots och cykel nå lokala målpunkter Förbättra förutsättningarna för att välja kollektivtrafik Möjliggöra näringslivets transporter Möjliggöra regional utveckling i Norrtälje kommun Möjliggöra för turistcykling inom området och vidare mot Åland Arbetsplanen avser ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg från trafikplats Norrtälje till Kapellskär. Inom befintlig vägbredd föreslås befintlig vägbredd omdisponeras för att göra den till en mötesfri väg med 2+1 körfält med mitträcke. För att öka tillgängligheten för gång och cykeltrafikanter från Norrtälje till Kapellskär föreslås bitvis en ny gång och cykelväg längs E18 som binder ihop systemet med de befintliga vägarna och gör det möjligt att gå och cykla hela sträckan. Sex nya planskilda korsningar för oskyddade trafikanter förslås. Ny utformning för mer trafiksäkra korsningar föreslås vid Vreta handel och Spillersboda. Kompletterande bullerskyddsåtgärder kommer att föreslås där beräkningar redovisar att åtgärder krävs. Se folder på Trafikverkets hemsida. Delsträckan går genom ett varierande landskap bestående av åkermark och skogsmark. I delsträckans västra del korsas E18 planskilt av väg 276 vid trafikplats Frötuna och av väg 1149 vid trafikplats Görla. Väg 1149 korsar E18 planskilt även cirka två kilometer väster om Vreta 5(38)

6 handel. En kontrollplats för kontroll av trafik från Kapellskär till Norrtälje föreslås direkt öster om korsningen i Aspnäs. Sträckan har nio broar, två rörbroar får gående och cyklister samt en rörbro i vattendrag. Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. De viktigaste positiva konsekvenserna av vägförslaget är ökad trafiksäkerhet, ökad framkomlighet för gående och cyklister och förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik. I Länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010 2021 finns vägsträckan upptagen för ombyggnad till 2+1-väg med en kostnad satt till 72 miljoner kronor. Föreslagna vägåtgärder kommer att kosta väsentligt mycket mer. Trafikverket utreder för närvarande hur finansiering ska ske. 1 Bakgrund och motiv 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1.1 Allmänt E18 ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en del av den nordiska triangeln som binder samman Köpenhamn Oslo Stockholm Helsingfors. Större delen av E18 på sträckan mellan Örebro och Stockholm är i dag motorväg. Avsnittet mellan Norrtälje och Kapellskär är en av få delar mellan Örebro och Stockholm som inte är mötesfri. Vägsträckan ska åtgärdas för att förbättra trafiksäkerheten, förbättra förutsättningarna att gå och cykla längs vägen, förbättra förutsättningarna för att välja kollektivtrafik samt främja regional utveckling. 2.1.2 Trafikförhållanden Trafikmängden på E18 var enligt trafikräkningar år 2011 gjorda av Trafikverkets cirka 6 660 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) väster om korsningen vid Vreta handel. Av dessa var cirka 940 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka 14 procent. Trafikmängden minskar vid varje korsning längs sträckan och delsträckan öster om Aspnäs trafikerades enligt trafikräkningar år 2011 av 1 640 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 680 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka 41 procent. Sträckan trafikeras idag av Stockholms lokaltrafik linje 630 mellan Norrtälje och Spillersboda och linje 631 från Norrtälje till Kapellskär. På sträckan finns idag elva busshållplatser. På delsträckan väster om Vreta handel är gång- och cykeltrafik förbjuden. Öster om Vreta handel förekommer fotgängare och cyklister förekommer i begränsad omfattning på sträckan. Trafikverket har ingen information om mängden fotgängare och cyklister. Länsvägarna 1023, 1029, 1031, 1032 och 1033 och elva enskilda vägar ansluter till E18 i 14 korsningar i plan inklusive tre korsningar i hamnområdet. E18 är skyltad med 90 km/tim med undantag för korsningarna vid Vreta handel, Spillersboda vägskäl och Aspnäs som har 70 km/tim som högsta tillåtna hastighet. Strax öster om korsningen i Aspnäs, vid infarten till hamnområdet, begränsas den tillåtna hastigheten till 50 km/tim. 6(38)

7 Efter ombyggnad kommer vägen att vara mötesfri med högsta tillåtna hastighet 100 km/tim med undantag för korsningarna vid Vreta handel, Nänninge, Tomta och Aspnäs som får nedsatt hastighet. Väg 1023 mot Furusund, som ansluter mot E18:s södra sida vid Vreta handel, hade enligt Trafikverkets trafikräkningar år 2000 cirka 890 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 30 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka tre procent. Väg 1029 mot Spillersboda, som ansluter mot E18:s södra sida vid Spillersboda vägskäl, hade enligt Trafikverkets trafikräkningar år 2000 cirka 920 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 45 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka fem procent. Väg 1032 mot Södersvik, som ansluter mot E18:s norra sida vid hållplats Nänninge, hade enligt Trafikverkets trafikräkningar år 2000 cirka 1550 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 70 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka fem procent. Väg 1031 mot Åkerö, som ansluter mot E18:s norra sida vid Söderuddens vägskäl, hade enligt Trafikverkets trafikräkningar år 2000 cirka 230 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 15 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka sju procent. Väg 1033 mot Gillberga, som ansluter mot E18:s norra sida vid Tomta vägskäl, hade enligt Trafikverkets trafikräkningar år 2000 cirka 360 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 10 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka tre procent. Väg 1033 mot Östernäs, som ansluter mot E18:s södra sida vid Tomta vägskäl, hade enligt Trafikverkets trafikräkningar år 2000 cirka 160 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 15 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka nio procent. Väg 1032 mot Gräddö och Räfsnäs, som ansluter mot E18:s norra sida vid Aspnäs, hade enligt Trafikverkets trafikräkningar år 2000 cirka 840 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av dessa var cirka 35 tunga fordon, vilket utgör en andel på cirka fyra procent. Ovanstående kommer att illustreras med en figur som visar vägar och trafikmängder i Utställelsehandling. 2.1.3 Olycksstatistik Nedanstående olycksstatistik från Polisen visar att på denna del av E18 har sammanlagt fyra personer dödats, 12 personer skadats svårt, 71 personer skadats lindrigt och 26 personer klarat sig utan skador vid de trafikolyckor som inträffat de senaste tio åren (20030101 till 20120930). 7(38)

8 Figur 2.1.3.1 Olyckor under tiden 2003-2012 på sträckans västra del Figur 2.1.3.2 Olyckor under tiden 2003-2012 på sträckans mitt 8(38)

9 Figur 2.1.3.3 Olyckor under tiden 2003-2012 på sträckans östra del År Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Oskadade 2003 2 5 1 8 Totalt 2004 1 10 3 14 2005 1 1 2 2006 1 8 4 13 2007 2 6 5 13 2008 2 1 3 2009 1 7 2 10 2010 1 18 8 28 2011 3 7 10 2012 1 3 7 2 13 Totalt 4 12 71 26 114 Figur 2.1.3.4 Antal personskador samt oskadade enligt Polisens klassificering. Statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA, visar att sammanlagt 51 personskadeolyckor längst med E18 har inrapporterats mellan 2003-01-01 och 2012-09-30. En personskadeolycka är en vägtrafikolycka med personskada till följd. Av de inrapporterade 9(38)

10 olyckorna var 4 dödsolyckor, 7 svåra olyckor och 40 lindriga olyckor. Olyckorna var främst singelolyckor. Olyckstyp Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Singel 1 2 16 19 Möte 3 2 2 7 Upphinnande 0 0 4 4 Svängande 0 2 5 7 Omkörning 0 0 1 1 Korsande 0 1 8 9 Fotgängare 0 0 1 1 Vilt 0 0 2 2 Övriga 0 0 1 1 Totalt 4 7 40 51 Figur 2.1.3.5 Olyckor fördelade efter olyckstyp för perioden 2003-01-01 till 2012-09-30 Polisen och akutmottagningar rapporterar till databasen. Samtliga inträffade olyckor är inte nödvändigtvis representerade i STRADA eftersom alla akutmottagningar inte rapporterar till databasen. Varken Norrtälje Sjukhus eller Danderyds Sjukhus har rapporterat till STRADA innan 2011. När det gäller svåra olyckor rapporteras dock merparten, eftersom polisen sedan 2003 har skyldighet att rapportera till databasen. Större delen av bortfallet är således olyckor med lindriga skadeföljder och olyckor som inträffat före 2003. Av olycksstatistiken framgår att singelolyckor är den vanligaste olyckstypen på E18. Olyckstypen utgör 37 % av olyckorna längst med E18. Korsningsrelaterade olyckor är den näst vanligaste olyckstypen som medfört flest personskador. Två olyckor med vilt har rapporterats till STRADA. Båda med älg och båda med lindriga personskador till följd. Eftersom statistikdatabaserna är annorlunda med skifte 1999 i och med STRADA så är det svårt att avgöra huruvida olyckorna ökat eller ej. Speciellt rapporterade viltolyckor. Det kan dock konstateras att mötesolyckorna ofta resulterat i dödsfall. Detta är en viktig anledning till föreslagen mötesseparering. Mötesseparering hindrar inte bara mötesolyckor, även många singelolyckor kan undvikas eller lindras. Information om viltolyckor utan rapporterade personskador saknas i olycksdatabasen men information om dessa har inhämtats från personer som hjälper till med eftersök av skadat vilt. Viltolyckorna har inträffat i trafikplatserna Frötuna och Görla, väster om Vreta handel, Spillersboda vägskäl, Lundalsmaren, Byle, Nyby, Tomta vägskäl och korsningen vid Aspnäs. Viltolyckorna redovisas i bilaga till bifogad miljökonsekvensbeskrivning. 10(38)

11 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Kompletteras senare med text i Utställelsehandling. 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Kompletteras senare med text i Utställelsehandling. 2.1.6 Kommunala planer Kompletteras senare med text i Utställelsehandling. Plan Upprättad Antagen Anmärkning Arbetsplanens /reviderad /fastställd (huvudman beröringspunkter: Laga kraft: etc.): Kompletteras senare med text i Utställelsehandling. 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar I Länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010 2021 finns vägsträckan upptagen för ombyggnad till 2+1-väg med en kostnad satt till 72 Mkr. Föreslagna vägåtgärder ryms inte inom denna budget. 2.2 TIDIGARE OCH PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH BESLUT 2.2.1 Förstudie En förstudie upprättades september 2000. Under 2000 hölls samråd med länsstyrelsen, allmänhet, SL, Kapellskärs hamn och berörda ledningsägare. Allmänheten uppmanades att komma med synpunkter i annonser i Norrtälje tidning, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med denna förstudie som grund beslutade länsstyrelsen 2000-11-28 att de vägåtgärder som kan komma ifråga oavsett alternativ inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Något ställningstagande till fortsatt arbete gjordes inte av dåvarande Vägverket. En särskild behovsanalys av cykeltrafik gjordes av Trafikverket 2010-03-08. Behovsanalysen visade att en nyanlagd cykelled längs E18 inte är motiverad. Däremot kan det, genom att nyttja det befintliga lokalvägsystemet och med utbyggnad av några kompletterande sträckor, skapas en parallellt liggande cykelförbindelse som skulle gagna lokala cykelresor och främja turistcykling. Förstudien uppdaterades i maj 2011 och bifogas arbetsplanen. Den uppdaterade förstudien redovisar förändringar som t.ex. trafikmängder, olyckor och färjetrafikens omfattning. Under åren 2010 och 2011 tillämpades skriftligt samråd. Inbjudan till samråd annonserades i Norrtälje tidning, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Fastighetsägare inom förstudieområdet fick inbjudan via brev liksom myndigheter och organisationer. I samrådsmaterialet har ingått förstudien inklusive bilagor från 2000, Länsstyrelsen beslut 2000-11-28 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, Uppdatering av förstudie 2011 och Behovsanalys för cykeltrafik 2010-03-08. Samrådsmaterialet har under samrådstiden varit tillgängligt i på Trafikverket, Sundbybergsvägen 1, Solna, Trafikverket, Landsvägen 50A, 11(38)

12 Sundbyberg och Norrtälje kommun, Estunavägen 14, Norrtälje samt på Trafikverkets hemsida www.trafikverket.se/kapellskar Länsstyrelsen beslutade 2011-07-22 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens konstaterar att en utbyggnad av vägen till 2+1-väg innebär att frågor om bl.a. eventuellt nya trafikplatser, gång- och cykelvägar, omledningsvägar, busshållplaster, parkerings- och rastplatser behöver ses över. Vidare säger länsstyrelsen att fornlämningar i området kan komma att beröras och att projektet även berör sumpskogar (nyckelbiotop) samt att sträckan även omfattas av riksintresse för naturvård Riddersholm och Brevik Håtö. Trafikverket beslutade 2011-09-13 att en arbetsplan ska upprättas med avsikt att i första hand, i enlighet med fastställd Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010 2021, bygga om E18 mellan trafikplats Norrtälje och Kapellskär till en mötesfri väg med referenshastigheten 100 km/h. I arbetsplanen ska avgöras vilken sektionsindelning och fördelning av omkörningssträckor som ska användas, lämpliga korsningstyper och busshållplatslägen samt möjligheten att nå dessa på ett tillgängligt och trafiksäkert sätt. I arbetsplanen ska också en motiverad och relevant cykelförbindelse mellan Norrtälje och Kapellskär föreslås där viktiga målpunkter på Rådmansö fångas upp. Cykelförbindelsen ska utnyttja lokalvägnätet men där det bedöms nödvändigt för att få en sammanhängande och tillgänglig cykelled kan nybyggd VA-ledningsgata användas som separerad gång- och cykelväg. Det ska framgå vilka delar som behöver hanteras inom ramen för arbetsplanens fastställelse. Arbetsplanen kan komma att omfatta tillkomst av nya rastplatser och trafikkontrollplats utmed sträckan. 2.2.2 Vägutredning Vägutredning behövs ej eftersom det inte finns någon alternativ vägkorridor. 2.2.3 Arbetsplan Kompletteras senare med text i Utställelsehandling. 2.2.4 Kommunala planer Kompletteras senare med text i Utställelsehandling. 3 Syfte, mål och avgränsning 3.1 ARBETSPLANENS SYFTE Syftet med arbetsplanen är att: - ge väghållaren tillstånd att bygga vägen - ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt - reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE Följande mål gäller för vägprojektet: Öka trafiksäkerheten för såväl oskyddade som skyddade trafikanter 12(38)

13 Förbättra förutsättningarna för boende längs E18 att till fots och cykel nå lokala målpunkter Förbättra förutsättningarna för att välja kollektivtrafik Möjliggöra näringslivets transporter Möjliggöra regional utveckling i Norrtälje kommun Möjliggöra för turistcykling inom området och vidare mot Åland 3.3 REFERENSSTANDARD Trafikprognosen för vägförslaget (se nedan 4.2) anger den dimensionerande trafikmängden till 9 300 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) för prognosåret 2035 på delsträckan väster om Vreta handel. Samma år förväntas trafikmängden öster om korsningen med väg 1032 i Aspnäs vara cirka 2750 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Vägförslagets referenshastighet är 100 km/tim. 4 Vägförslaget 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING Arbetsplanen avser ombyggnad av befintlig väg till mötesfri landsväg från sektion 99/800 öster om trafikplats Norrtälje till sektion 122/000 i Kapellskär. Sträckan går genom ett varierande landskap bestående av åkermark och skogsmark. I delsträckans västra del korsas E18 planskilt av väg 276 vid trafikplats Frötuna och av väg 1149 vid trafikplats Görla. Väg 1149 korsar E18 planskilt även cirka två kilometer väster om Vreta handel. Befintliga fyrvägskorsningar vid Vreta handel och Spillersboda vägskäl föreslås byggas om till förskjutna trevägskäl med vänstersvängfält för att uppfylla krav på god trafiksäkerhet med de trafikmängder som förväntas bli år 2035. I övriga korsningar, med undantag för Håtö vägskäl, Brevik och Riddersholm, föreslås vänstersvängfält. Vid fyrvägskorsningarna Håtö vägskäl, Brevik och Riddersholm föreslås att mitträcket sträcker sig genom korsningen och att trafikanter endast får gör högersväng till och från E18. De trafikanter som avser att svänga vänster i dessa korsningar får åka till närmaste öppna korsning där vändmöjlighet kommer finnas. Den södra anslutningen vid Brantbacken föreslås stängas för trafik. En kontrollplats för kontroll av fordon som körs från Kapellskär mot Norrtälje föreslås direkt öster om korsningen i Aspnäs. Sträckan har nio broar, två rörbroar för gående och cyklister samt en rörbro i vattendrag. Sex nya planskilda korsningar för gång- och cykeltrafikanter föreslås vid korsningarna Brantbacken, Håtö, Brevik, Tomta, Kullstuga och Aspnäs. Gång- och cykelförbindelse förslås på delsträckor längs E18 där gående och cyklister inte kan hänvisas till befintliga vägar. Busshållplatser kommer att byggas om för att uppfylla krav på god standard. Där så krävs kommer även in- och utfarter till busshållplatser att utformas så att bussars inbromsning och acceleration kan ske utan att övrig trafik påverkas negativt. Att hållplatsen får en accelerationssträcka innebär att bussar inte behöver vänta vid utfart från hållplats. Förbättringarna kommer leda till bussen blir ett mer attraktivt alternativ än idag. Arbetsplanens omfattning framgår av planritningarna 100T0201-100T0245. 13(38)

14 4.2 TRAFIK Delsträcka Årsdygnstrafik 2011 (antal fordon/dygn) KM 100/160 vid trafikplats Frötuna KM 105/000 väster om korsning med väg 1023 Väg 1023 söder om E18 890 varav 30 tunga (ÅDT 2000) KM 108/860 vid korsning Brantbacken KM 109/800 öster om korsning med väg 1029 vid Grovö Väg 1029 mot Spillersboda söder om E18 vid Grovö Väg 1032 mot Södersvik norr om E18 vid Byle KM 113/000 vid Brevik öster om korsning med väg 1032 mot Södersvik Väg 1031 norr om E18 KM 116/000 mellan korsningarna med väg 1031 och 1033 Väg 1033 till Gillberga norr om E18 Väg 1033 till Östernäs söder om E18 KM 120/000 väster om korsning med väg 1032 i Aspnäs Väg 1032 norr om E18 vid Aspnäs KM 121/000 öster om korsning med väg 1032 i Aspnäs Årsdygnstrafik 2035 (antal fordon/dygn) 4240 varav 800 tunga 6150 varav 1250 tunga 6660 varav 940 tunga 9300 varav 1250 tunga 1400 varav 60 tunga 4980 varav 830 tunga 7900 varav 1250 tunga 4980 varav 830 tunga 7000 varav 1300 tunga 920 varav 45 tunga 1400 varav 90 tunga (ÅDT 2000) 1550 varav 70 tunga 2400 varav 130 tunga (ÅDT 2000) 2780 varav 740 tunga 4250 varav 1150 tunga 230 varav 15 tunga 240 varav 30 tunga (ÅDT 2000) 2780 varav 740 tunga 4000 varav 1150 tunga 360 varav 10 tunga 550 varav 20 tunga (ÅDT 2000) 160 varav 15 tunga 250 varav 30 tunga (ÅDT 2000) 2150 varav 740 tunga 3400 varav 1150 tunga 840 varav 35 tunga 1300 varav 80 tunga (ÅDT 2000) 1640 varav 680 tunga 2750 varav 1100 tunga Information om trafik har hämtats från Trafikflödeskartan på Trafikverkets hemsida 2012-08. Övriga anslutande vägar är enskilda vägar och om dessa saknas information om trafikmängder. 14(38)

15 Kompletteras senare med figur som visar trafikflöden. 4.3 TYPSEKTIONER E18 har idag en belagd bredd som är 13 meter. Den valda typsektionen får en belagd bredd på totalt 13 meter vilket ryms inom befintlig belagd bredd. Typsektionen är objektanpassad med 0,15 m bredare enfältsdel och 0,15 m smalare tvåfältsdel för att klara 75 % av de breda dispenstransporterna utan att motriktat körfält stängs av. Vägens bredd fördelas enligt följande: -0,5 m yttre vägren -3,25 m körfält, K1-3,20 m körfält, K2-0,5 m inre vägren -mitträcke -1,30 m inre vägren -3,75 m körfält K1-0,5 m yttre vägren Figur 4.3.1 Typsektion För att kunna sköta framtida underhåll av vägen, till exempel underhåll av viltstängsel, krävs en två meter bred kantremsa utanför bankfot eller släntkrön i skogsmark. I åkermark är bredden på kantremsan en meter. Säkerhetszonen är en zon närmast vägbanan där inga oeftergivliga föremål får finnas. Detta för att minska kollisionsrisker vid avkörningsolyckor. För dimensionerande hastighet 100 km/h skall säkerhetszonen för inner- respektive ytterkurva vara tio meter bred för god standard vid horisontalradier större än eller lika med 1000 meter. Denna bredd gäller hela sträckan utom 15(38)

16 delsträckan från korsningen i Aspnäs fram till Kapellskär som på grund av kurvans horisontalradie 800 meter får en säkerhetszon med bredden tolv meter i ytterkurva och åtta meter i innerkurva. Här är det även nödvändigt att sänka den högsta tillåtna hastigheten. Sträckan har i relativt stor utsträckning oeftergivliga föremål inom säkerhetszonen (huvudsakligen branta bergslänter). Ett kostnadseffektivt alternativ till att vidga bergskärningarna är att sätta sidoräcken längs vägen. 4.4 PLAN- OCH PROFILSTANDARD Den befintliga sträckans plan- och profilstandard uppfyller krav på god standard enligt TRVK Vägar och gators utformning, publikation 2012:179, vid referenshastigheten 100 km/h. 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR Trafikplats Norrtälje omedelbart väster om delsträckans startpunkt berörs inte av ändringar. Genom Trafikplats Frötuna och trafikplats Görla sätts mitträcke, i övrigt sker inga ändringar. E18 korsar väg 1149 planskilt på bro vid km 104/100. Bron berörs inte av några åtgärder. Fyrvägskorsningen vid Vreta handel föreslås av trafiksäkerhetsskäl byggas om till förskjutna trevägskorsningar med separata körfält för vänstersvängande mot norr och söder. Fyrvägskorsningen vid Brantbacken föreslås byggas om till en trevägskorsning med vänstersvängfält mot Brantbacken på vägens norra sida. Anslutningen på södra sidan föreslås av trafiksäkerhetsskäl stängas för trafik. Trafikanter på enskilda vägen söder om E18 föreslås köra mot väg 1023 i väster för att köra ut på E18 vid Vreta handel. Fyrvägskorsningen vid Spillersboda vägskäl föreslås av trafiksäkerhetsskäl byggas om till förskjutna trevägskorsningar med separata körfält för vänstersvängande mot norr och söder. Fyrvägskorsningen vid Håtö vägskäl föreslås av trafiksäkerhetsskäl byggas om till en korsning med enbart högersvängande fordon. Mitträcket byggs genom hela korsningen och trafikanter tvingas svänga ut mot höger oavsett vilket håll de vill köra åt. I nästa korsning finns möjlighet att vända och köra i önskad riktning på E18. Trevägskorsningen vid Nänninge får i princip samma utformning som den har idag med separat körfält för vänstersvängande mot norr. På korsningens södra sida finns en enskild utfart från en skogsfastighet som är stängd med en låst bom. Fyrvägskorsningen vid Brevik föreslås av trafiksäkerhetsskäl byggas om till en korsning med enbart högersvängande fordon. Mitträcket byggs genom hela korsningen och trafikanter tvingas svänga ut mot höger oavsett vilket håll de vill köra åt. I nästa korsning finns möjlighet att vända och köra i önskad riktning på E18. Fyrvägskorsningen vid Söderuddens vägskäl föreslås av trafiksäkerhetsskäl utformas med separata körfält för vänstersvängande mot norr och söder. Fyrvägskorsningen vid Tomta vägskäl föreslås av trafiksäkerhetsskäl utformas med separata körfält för vänstersvängande mot norr och söder. Fyrvägskorsningen vid Kullstugan föreslås av trafiksäkerhetsskäl utformas med separata körfält för vänstersvängande mot norr och söder. Fyrvägskorsningen vid Riddersholm föreslås av trafiksäkerhetsskäl byggas om till en korsning med enbart högersvängande fordon. Mitträcket byggs genom hela korsningen och trafikanter tvingas svänga ut mot höger oavsett vilket håll de vill köra åt. I nästa korsning finns möjlighet att vända och köra i önskad riktning på E18. 16(38)

17 Trevägskorsningen vid Aspnäs föreslås av trafiksäkerhetsskäl utformas med separat körfält för vänstersvängande mot norr. I hamnområdet finns tre korsningar som inte föreslås förändras inom detta projekt. 4.6 GEOLOGI OCH GEOTEKNIK Planerad väg går fram omväxlande över åkermark och genom skogsterräng. Denna text ska kompletteras i Utställelsehandling 4.7 HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK Vägslänter och vägdiken utformas så att en vegetativ rening erhålls. Vid vegetativa reningsmetoder krävs att jorden har en låg infiltrationskapacitet som möjliggör vattentransport över den gräsklädda ytan. Rening sker genom filtrering, sedimentation och genom ett biologiskt upptag i växtligheten. Utformningen skall ske på sådant sätt att vattnets kontaktyta blir så stor som möjligt. Det finns inga kända vattentäkter inom arbetsplaneområdet. 4.8 KOLLEKTIVTRAFIK E18 på Rådmansö trafikeras idag av SL:s linje 630 mellan Norrtälje och Spillersboda och linje 631 från Norrtälje till Kapellskär. På E18 mellan Norrtälje och Kapellskär finns idag elva busshållplatser. Linje 632 körs mellan Norrtälje och Spillersboda på väg 1149 och 1023. Mellan korsningen med väg 1032 (Södersviksvägen) och korsningen med väg 1031 (Söderuddens vägskäl) kör SL ingen linjetrafik på E18. Mellan väg 1023 och Brantbacken körs idag linje 630 och 631 på en enskild parallellväg söder om E18. Denna sträckning kan komma att utgå om busstrafiken istället leds via Vreta handel och E18. 4.8.1 Hållplatser VRETA HANDEL är en befintlig hållplats. Ombyggd hållplats bör ha hållplatsläge för bussar mot Norrtälje på E18 omedelbart väster om korsningen vid Vreta handel. Omedelbart norr om korsningen föreslås en slinghållplats på västra sidan om anslutande väg. Mellan hållplatserna föreslås en gångbana som gör det möjligt att byta buss vid Vreta handel utan att korsa E18. Bibehållande av fullskalig korsning i alla fyra körriktningarna viktigt för kollektivtrafikens trafikeringsförutsättningar på kort och lång sikt. Byten mellan olika bussar skall kunna ske på platsen. Den enskilda vägen norr om E18 kan bli en ny linjesträckning om resandeunderlaget ökar genom exploateringar. BRANTBACKEN är en befintlig hållplats. Ombyggda hållplatser föreslås ha hållplatslägen på E18, om möjligt på korsningens västra sida. En planskild passage (rörbro) för gående och cyklister föreslås i direkt anslutning till hållplatslägen. SPILLERSBODA VÄGSKÄL är en befintlig hållplats. Ombyggda hållplatser föreslås ha hållplatslägen på E18, om möjligt på korsningens östra sida. En planskild passage (rörbro) för gående och cyklister finns i direkt anslutning till hållplatslägen. Här föreslås även en hållplats 17(38)

18 på västra sidan av anslutande väg 1029 omedelbart söder om E18. Hållplatserna bör ligga samlat då vissa resenärer kan komma att byta buss för att resa mellan Spillersboda och Södervik. HÅTÖ VÄGSKÄL är en befintlig hållplats. Ombyggda hållplatser föreslås ha hållplatslägen på E18, om möjligt på korsningens västra sida. En planskild passage (rörbro) för gående och cyklister föreslås i direkt anslutning till hållplatslägen. NÄNNINGE är förslag till ny hållplats med hållplatslägen på anslutande väg 1032 på E18:s norra sida. I anslutning till hållplatsen föreslås även en pendlarparkering. SÖDERUDDENS VÄGSKÄL är en befintlig hållplats. Ny ombyggd hållplats föreslås få hållplatslägen på anslutande väg 1031omedelbart norr om E18. TOMTA VÄGSKÄL är en befintlig hållplats. Ombyggd hållplats bör ha hållplatsläge för bussar mot Norrtälje på E18 omedelbart väster om korsningen vid Tomta vägskäl. Här föreslås även en hållplats på västra sidan av anslutande väg 1033 omedelbart söder om E18. En planskild passage (rörbro) för gående och cyklister föreslås i direkt anslutning till hållplatslägen. Det är oklart om SL:s bussar kommer köras på E18 mellan Tomta vägskäl och hållplatsen Kullstugan. Troligen kommer bussarna att köras på väg 1033 via Östernäs och enskild väg söder om E18 till Kullstugan. KULLSTUGAN är en befintlig hållplats. Ombyggd hållplats föreslås ha hållplatslägen omedelbart söder om E18 på anslutande enskild väg. RIDDERSHOLMS GÅRD är en befintlig hållplats som föreslås utgå eftersom antalet resande är lågt. ASPNÄS är en befintlig hållplats. Ny ombyggd hållplats föreslås med tre hållplatslägen, ett i varje riktning beläget omedelbart efter korsningen. En planskild passage (rörbro) för gående och cyklister föreslås i direkt anslutning till hållplatslägen. KAPELLSKÄR är en befintlig hållplats med vändmöjlighet. Ingen förändring föreslås. De hållplatser som byggs om kommer att utformas som fickhållplatser vilket innebär att en buss vid hållplatsen står utanför vägens körbana och vägren. Hållplatserna utformas med en plattform som underlättar av- och påstigning. 4.9 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Ombyggnad till mötesfri väg med 100 km/h som skyltad hastighet försämrar trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. För att öka tillgänglighet och trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafikanter föreslås bitvis en ny gång- och cykelväg längs E18 som binder ihop systemet med de befintliga vägarna och gör det 18(38)

19 möjligt att gå och cykla hela sträckan. På delsträckor föreslås gående och cyklister hänvisas till befintliga vägar längs E18. Delar av de befintliga vägarna behöver förbättras för att samtrafikeras av gående, cyklister och befintlig trafik. Med de gång- och cykelvägar som föreslås längs E18 skapas på detta sätt en sammanhängande gång- och cykelförbindelse på hela sträckan. Gång- och cykelförbindelsen mellan Norrtälje och Vreta handel på väg 1149 och 1023 är 6.4 km lång jämfört med E18 som är 4.7 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Vreta handel och Brantbacken är 3.9 km lång jämfört med E18 som är 1.9 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Brantbacken och Spillersboda vägskäl är 1.8 km lång jämfört med E18 som är 1.6 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Spillersboda vägskäl och Håtö vägskäl är 1.8 km lång jämfört med E18 som är 1.5 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Håtö vägskäl och Nänninge är 1.1 km lång jämfört med E18 som är 1.1 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Nänninge och Brevik är 1.1 km lång jämfört med E18 som är 1.1 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Brevik och bron vid km 114/380 är 1.3 km lång jämfört med E18 som är 1.3 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan bron vid km 114/380 och Söderuddens vägskäl är 1.9 km lång jämfört med E18 som är 1.2 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Söderuddens vägskäl och Tomta vägskäl är 1.7 km lång jämfört med E18 som är 1.1 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Tomta vägskäl och Kullstugan är 2.4 km lång jämfört med E18 som är 2.2 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Kullstugan och Riddersholm är 1.5 km lång jämfört med E18 som är 1.3 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan Riddersholm och korsningen i Aspnäs är 0.6 km lång jämfört med E18 som är 0.6 km lång. Gång- och cykelförbindelsen mellan korsningen i Aspnäs och Kapellskär är 0.8 km lång jämfört med E18 som är 0.8 km lång. Hela gång- och cykelförbindelsen, från Norrtälje till Kapellskär blir 26.0 km lång jämfört med E18 som är 20.2 km lång på motsvarande sträcka. Gång- och cykelförbindelsen kommer inte att belysas. 19(38)

20 4.10 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK Rörbroar för gång- och cykeltrafikanter föreslås vid korsningarna Brantbacken, Håtö, Brevik, Tomta, Kullstuga och Aspnäs. Brotypen som föreslås har större diameter än befintliga rörbroar för gång- och cykeltrafik på sträckan. Öppenhetsindex för den föreslagna typen av rörbro blir i bästa fall cirka 0.7 jämfört med 1.5 som en viltpassage bör ha. Se följande bilder. Figur 4.10.1. Föreslagen typ av rörbro. Figur 4.10.3. Föreslagen typ av rörbro. Delsträckan har nio befintliga broar av betong, två rörbroar av plåt för gående och cyklister och en rörbro av plåt i vattendrag som är byggda mellan 1975 och 2008: 20(38)

21 -En rörbo med beteckning 2-1134-1, benämnd Bro över gångväg 0,6 km ono Frötuna k:a som är belägen vid km 99/850 mellan trafikplats Norrtälje och trafikplats Frötuna. Fri bredd är cirka 2.4 m, fri höjd cirka 3 m och längden 35 m. -En plattrambro med beteckning 2-1228-1, benämnd Bro över allmän väg o tpl Frötuna i Norrtälje (Tpl Frötuna) som är belägen vid km 100/150 i trafikplats Frötuna. Fri bredd är 16 m, fri höjd 4,6 m och längden 13 m. -En plattbro med beteckning 2-2097-1, benämnd Bro över väg 1149 0,5 km o tpl Frötuna i Norrtälje (Görlakorset) som är belägen vid km 100/850 i trafikplats Görla. Fri bredd är 12,5 m, fri höjd 3,2 meter och längden 13 m. -En rörbro med beteckning 2-1719-1, benämnd Bro över Limmarens utlopp 3,1 km o Frötuna k:a som är belägen vid km 102/500. Fri bredd cirka 3 m, fri höjd cirka 3 m och längden 40 m. -En plattrambro med beteckning 2-957-1, benämnd Bro över enskild väg vid Osen som är belägen vid km 103/000. Fri bredd är 5 m, fri höjd 4,6 m och längden 13 m. -En plattrambro med beteckning 2-958-1, benämnd Bro över allmän väg vid Ransta som är belägen vid km 104/100. Fri bredd är 9 m, fri höjd 4,6 m och längden 14,8 m. -En rörbro med beteckning 2-1107-1, benämnd Bro över gångväg vid Grovö som är belägen vid km 109/500. Fri bredd är 2,4 m, fri höjd 2,7 m och längden 25 m. -En plattrambro med beteckning 2-959-1, benämnd Bro över enskild väg vid Brevik som är belägen vid km 113/700. Fr bredd är 5 m, fri höjd 4,7 m och längden 13 m. -En kontinuerlig balkbro med beteckning 2-946-1, benämnd Bro över Brevik Storsund vid Brevik som är belägen vid km 114/000. I det minsta spannet är fri bredd cirka 10 m, fri höjd cirka 12 m och längden 13 m. -En plattrambro med beteckning 2-960-1, benämnd Bro över enskild väg v Nyby som är belägen vid km 114/400. Fri bredd är 8 m, fri höjd 4,7 meter och längden 13 m. -En kontinuerlig lådbalk av betong med beteckning 2-961-1, benämnd Vägport under enskild väg vid Nyby som är belägen vid km 114/850. Då bron går över E18 finns ingen begränsning i höjd. -En plattrambro med beteckning 2-1377-1, benämnd Bro över enskild väg nv Vreta som är belägen vid km 116/000. Fri bredd är cirka 8,6 m, fri höjd 3,7 m och längden 14 m. Ingen av ovan nämnda broar behöver åtgärdas med anledning av att vägen byggs om till mötesfri väg. 4.11 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 4.11.1 Barriäreffekter På två platser längs sträckan finns portar (rörbroar) som används av gående, ryttare och cyklister för rörelser tvärs E18. Samtliga passagemöjligheter bibehålles. Den barriäreffekt som E18 utgör minskar då sex nya portar (rörbroar) föreslås anläggas för gående, ryttare och cyklister vid Brantbacken, Håtö vägskål, Brevik, Tomta vägskäl, Kullstugan och Aspnäs. 21(38)

22 4.11.2 Buller De i arbetsplanen föreslagna vägåtgärderna innebär en väsentlig ombyggnad. Bullerskyddsåtgärder ska i de fall, då det är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt, göras vid de bostadshus som prognosåret 2035 beräknas få er över något eller några riktvärden enligt nedan: 55 db(a) ekvivalent utomhus (frifältsvärde ) 70 db(a) maximal vid uteplats i anslutning till bostad (frifältsvärde, får överskridas högst fem gånger per timme, dagtid) 30 db(a) ekvivalent inomhus 45 db(a) maximal inomhus, nattetid 22-06 Sammanlagt 34 bostadshus beräknas få er överstigande gällande riktvärden. Fastighet Ljudnivå före vägåtgärd (nuläget) Ljudnivå efter vägåtgärd (prognosåret) (vån 1) Maximal (vån 1) Maximal ÅTGÄRD/ INGEN ÅTGÄRD/ ANM Aspnäs 1:15 50 54 63 53 57 64 ÅTGÄRD Aspnäs 1:17 56 59 71 58 61 71 ÅTGÄRD Aspnäs 1:18 51 54 67 53 56 66 ÅTGÄRD Aspnäs 2:13 54 57 69 57 60 69 ÅTGÄRD Björnö 1:87 (skola) 53 54 66 55 56 65 ÅTGÄRD Björnö 1:90 52 53 64 54 55 63 INGEN ÅTGÄRD Frötuna- Hammarby 2:25 61 62 74 63 64 73 EJ BOSTADSHUS Frötuna- Hammarby 2:26 57 57 65 58 59 65 ÅTGÄRD 22(38)

23 Fastighet Ljudnivå före vägåtgärd (nuläget) Ljudnivå efter vägåtgärd (prognosåret) (vån 1) Maximal (vån 1) Maximal ÅTGÄRD/ INGEN ÅTGÄRD/ ANM Håtö 2:79 58 61 72 60 63 72 ÅTGÄRD Håtö 2:80 58 58 69 60 60 68 ÅTGÄRD Håtö 2:81 v 40 44 48 42 47 48 INGEN ÅTGÄRD Håtö 2:81 ö 45 50 54 47 52 54 INGEN ÅTGÄRD Håtö 2:82 48 49 59 50 51 58 INGEN ÅTGÄRD Håtö 2:84 48 49 57 50 52 58 INGEN ÅTGÄRD Håtö 2:85 49 50 59 52 53 59 INGEN ÅTGÄRD Håtö 2:86 58 59 69 60 60 69 ÅTGÄRD Håtö 2:342 54 55 68 56 57 67 ÅTGÄRD Kaggeboda 2:2 53 54 61 54 55 60 INGEN ÅTGÄRD Kaggeboda 2:4 54 54 61 55 56 61 ÅTGÄRD Kaggeboda 2:155 53 54 62 55 56 61 ÅTGÄRD Kaggeboda 6:1 61 61 70 62 63 70 ÅTGÄRD Riddersholm 1:5 49 50 61 51 53 60 INGEN ÅTGÄRD Riddersholm 1:7 56 59 70 59 61 70 ÅTGÄRD 23(38)

24 Fastighet Ljudnivå före vägåtgärd (nuläget) Ljudnivå efter vägåtgärd (prognosåret) (vån 1) Maximal (vån 1) Maximal ÅTGÄRD/ INGEN ÅTGÄRD/ ANM Rådmansö-Brevik 1:9n 50 53 61 52 55 60 INGEN ÅTGÄRD Rådmansö-Brevik 1:9s 55 56 65 57 58 64 ÅTGÄRD Rådmansö-Brevik 1:11 s 51 53 60 54 55 60 INGEN ÅTGÄRD Rådmansö- Nyby1:7 53 55 68 56 58 67 ÅTGÄRD Rådmansö-Nyby 1:3 54 59 68 56 61 68 ÅTGÄRD Rådmansö-Nyby 1:3n 51 53 60 54 55 60 INGEN ÅTGÄRD Rådmansö-Nyby 1:5 ö 49 60 51 59 INGEN ÅTGÄRD Rådmansö-Nyby 1:5 52 53 62 54 55 62 INGEN ÅTGÄRD Rådmansö-Nyby 1:10 50 51 62 52 53 62 INGEN ÅTGÄRD Rådmansö-Nyby 1:12 56 57 67 58 59 67 ÅTGÄRD Rådmansö-Nyby 1:14 59 61 73 61 63 72 ÅTGÄRD Rådmansö-Vreta 3:1 51 54 63 51 54 61 INGEN ÅTGÄRD Torstenboda 1:21 52 65 54 65 INGEN ÅTGÄRD Åkerö 1:15 47 49 65 49 52 63 INGEN ÅTGÄRD Åkerö 1:19 50 53 69 52 55 67 INGEN ÅTGÄRD 24(38)

25 Fastighet Ljudnivå före vägåtgärd (nuläget) Ljudnivå efter vägåtgärd (prognosåret) (vån 1) Maximal (vån 1) Maximal ÅTGÄRD/ INGEN ÅTGÄRD/ ANM Åkerö 1:42 51 54 64 53 57 63 ÅTGÄRD Åkerö 1:43 51 54 65 53 56 65 ÅTGÄRD Åkerö 5:33 57 58 69 59 60 67 ÅTGÄRD Åkerö 5:34 56 57 69 58 59 68 ÅTGÄRD Åkerö 5:37 53 54 64 55 56 64 ÅTGÄRD Åkerö 9:3 49 50 60 51 52 60 INGEN ÅTGÄRD Åkerö 9:13 54 55 64 56 57 64 ÅTGÄRD Åkerö 9:14 50 52 62 52 54 62 INGEN ÅTGÄRD Åkerö 9:15 49 53 62 51 56 62 ÅTGÄRD Åkerö 9:16 48 53 61 50 55 60 INGEN ÅTGÄRD Åkerö 9:72 54 55 65 57 57 65 ÅTGÄRD Åkerö 9:73 51 54 64 53 56 64 ÅTGÄRD Åkerö 9:90 52 53 64 53 55 65 INGEN ÅTGÄRD Ösbyholm 1:2 50 52 60 53 55 61 INGEN ÅTGÄRD Ösbyholm 1:3 50 51 61 53 54 60 INGEN ÅTGÄRD 25(38)

26 Fastighet Ljudnivå före vägåtgärd (nuläget) Ljudnivå efter vägåtgärd (prognosåret) (vån 1) Maximal (vån 1) Maximal ÅTGÄRD/ INGEN ÅTGÄRD/ ANM Ösbyholm 1:16 52 54 62 55 57 63 ÅTGÄRD Ösbyholm 1:29 58 63 72 60 65 71 ÅTGÄRD Ösbyholm 1:35 58 61 71 60 63 71 ÅTGÄRD Ösbyholm 1:99 53 53 61 55 56 61 ÅTGÄRD Ösbyholm 1:100 51 52 60 54 55 60 INGEN ÅTGÄRD Ösbyholm 1:103 53 54 62 56 56 62 ÅTGÄRD Ösbyholm 1:104 51 52 61 53 55 60 INGEN ÅTGÄRD Ösbyholm 1:119 58 58 67 60 60 66 ÅTGÄRD Figur 4.11.2.1 Beräknade er. samtliga bostäder med ekvivalent över 50 dba är redovisade i tabellen De åtgärder som normalt bedöms vara tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga är fönsteråtgärder och eventuellt bullerskyddad uteplats. Fasadåtgärder utförs där så erfordras för att riktvärden inomhus inte ska överskridas. Uteplatsåtgärd utförs där så erfordras för att riktvärden gällande uteplats inte ska överskridas. Bullerskyddsskärmar i direkt anslutning till E18 har studerats men har avvisats då kostnaderna för dessa har funnits samhällsekonomisk orimliga i förhållande till antalet boende som skyddas. 4.11.3 Luftföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder mot luftföroreningar planeras. 4.11.4 Vibrationer Inga skadeförebyggande åtgärder mot vibrationer planeras. 4.11.5 Naturmiljö Kompletteras senare i Utställelsehandling. 26(38)

27 4.11.6 Ekologiska samband Denna text ska kompletteras i Utställelsehandling Rörbron vid km 102/500, Bro över Limmarens utlopp, har en passage i rörbron så att småvilt (utter) kan passera under vägen I övrigt finns inga passager för vilt över/under E18 på hela sträckan. Öppningar i viltstängslet kan övervägas för att möjliggöra för vilt att korsa E18. Trafikanterna uppmärksammas på dessa öppningar genom att det skyltas med varning för vilt. Befintliga broar kan i någon utsträckning fungera som viltpassager men är inte utformade för att vara sådana. Viltpassager bör ha ett öppenhetsindex (=bredd*höjd/längd) som är minst 1.5. De rörbroar för gång- och cykeltrafikanter som föreslås vid korsningarna Brantbacken, Håtö, Brevik, Tomta, Kullstugan och Aspnäs får i bästa fall ett öppenhetsindex som är cirka 0.7 jämfört med 1.5 som en viltpassage bör ha. Betraktade som viltpassager har de befintliga broarna följande öppenhetsindex: -Rörbron vid km 99/850 har öppenhetsindex 0,2 -Bron vid km 100/150 har öppenhetsindex 5,7 -Bron vid km 100/850 har öppenhetsindex 3,1 -Bron vid km 102/500 har öppenhetsindex 0,2 -Bron vid km 103/000 har öppenhetsindex 1,8 -Bron vid km 104/100 har öppenhetsindex 2,8 -Bron vid km 109/500 har öppenhetsindex 0,25 -Bron vid km 113/700 har öppenhetsindex 1,8 -Bron vid km 114/000 har öppenhetsindex 9,2 -Bron vid km 114/400 har öppenhetsindex 2,9 -Bron vid km 114/850 har ingen begränsning i höjd, öppenhetsindex blir därför oändligt stort -Bron vid km 116/000 har öppenhetsindex 2,3 Ingen av de befintliga broarna behöver åtgärdas med anledning av att vägen byggs om till mötesfri väg. 4.11.7 Kulturmiljö Denna text ska kompletteras med text i UtställelsehandlingLandskap Där vägen passerar öppna landskapsavsnitt gäller principen att undvika anläggningar som påverkar omgivningen visuellt negativt. De jord- och bergmassor som finns inom objektet kommer att återanvänds inom projektet. Bergmassor kan, om det håller tillräckligt hög kvalitet, användas för vägkonstruktionens uppbyggnad. 4.11.9 Friluftsliv Denna text ska kompletteras med text i Utställelsehandling 27(38)

28 4.11.10 Mark- och vattenföroreningar Denna text ska kompletteras med text i Utställelsehandling 4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden Brunnar i vägens närhet kontrolleras före och efter byggskedet. Vid kvalitets- eller kvantitetsförändringar ska orsaken utredas och åtgärder vidtas. Om tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggtiden ska schaktningen avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. Enligt lagen om kulturminnen (1988:950) krävs tillstånd för att rubba, gräva ut, täcka eller på något annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Lagen omfattar även fornlämningar som är dolda under marken samt hittills okända fornlämningar. Biotopskyddade områden som stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar och liknande samt kända fornlämningar som gränsar till arbetsområdet stängslas in för att inte användas som upplagsplats, skadas av entreprenadmaskiner etc. Fornlämningar på ett avstånd av 20 meter och längre bort från vägbygget markeras ut med flaggband/och trästolpe och fornlämningar i direkt närhet till bygget (0-20 meter) stängslas in med två meter högt byggstaket. Olika fornlämningar kan kräva olika skyddsåtgärder, typ av instängsling kan utifrån åtgärdsförslag ovan diskuteras från fall till fall med Länsstyrelsen under byggskedet. Naturvårdsverkets riktlinjer gäller. Arbeten nära bostadsbebyggelse ska genomföras under dagtid för att begränsa olika störningar. Vid arbete i och i närheten till vatten bör grumling begränsas för att undvika att grumligt vatten transporteras till både små och stora vattendrag. Arbete utförs om möjligt vid låga flöden. Bergkross bör placeras nära bergschakten och mellanupplag placeras strategiskt för att minska transportbehovet. Riskanalys för fastigheter upprättas innan byggstart. För att bibehålla matjordskvaliteten ska upplag av matjord som ska återanvändas ej vara högre än en meter. Matjorden får lagras högst en månad och arbetet får ej utföras sommartid. Etableringsplatser upprättas så att skador ej uppkommer på vattendrag, kända fornlämningar, områden med genomsläppliga jordarter eller biotopskyddsområden. Påverkan på odlingsrösen, åkerholmar och liknande intill vägområdet ska förebyggas genom att dessa områden stängslas in. 4.12 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR 4.12.1 Beläggning 4.12.2 Belysning Ska kompletteras med text i Utställelsehandling. Korsningar med vänstersvängfickor kommer att belysas. Planskilda passager för gående och cyklister kommer att belysas. Kontrollplatsen får en belysning som endast tänds då kontroll av fordon pågår. 28(38)

29 Gång- och cykelförbindelsen kommer inte att belysas. Kompletteras med text senare. 4.12.3 Driftvändplatser Sträckan har inga driftvändplatser då det finns korsningar med mindre inbördes avstånd än tre kilometer på hela sträckan öster om Vreta handel. Delsträckan väster om Vreta handel till trafikplats Görla är fem kilometer lång vilket möjligen kan motivera en driftvändplats. Trafikverket utreder behovet av driftvändplats. Ska kompletteras med text i Utställelsehandling. 4.12.4 Parkerings- och uppställningsytor Det saknas parkerings- och uppställningsytor på sträckan. Vid korsningen med väg 1032 vid km 112/000 planeras en pendlarparkering på E18:s norra sida med plats för 150 personbilar och 150 cyklar under tak. En kontrollplats för kontroll av trafik mot väster föreslås omedelbart öster om korsningen i Aspnäs. Mötesfria vägar bör ha katastroföverfarter med cirka tre kilometers intervall. Trafikverket samråder med Räddningstjänsrten om detta. Befintliga korsningar fyller samma funktion och en katastroföverfart behöver därför endast övervägas mellan trafikplats Görla och korsningen vid Vreta handel. 4.12.5 Rastplatser, informationsplatser Det finns inga rast- eller informationsplatser på sträckan. Information för trafikanter till och från färjorna i Kapellskär finns i hamnområdet. 4.12.6 Räcken Mitträcke sätts på hela sträckan, eventuellt med undantag för en katastroföverfart mellan trafikplats Görla och korsningen vid Vreta handel. På bron över Brevik Storsund vid Brevik vid km 114/000 sätts inget mitträcke mellan motriktade körfält på grund av att tunga dispenstransporter måste köras i bromitt. Men det kommer sättas ett räcke som skiljer gång- och cykelbanan från körbanorna. Sidoräcken sätts enligt Trafikverkets styrande dokument, till exempel vid passage av vattendrag. Räcken på broar ska ha högre kapacitetsklass jämfört med räcken längs väg. Vid broar skall räcken vara förstärkta. 4.12.7 Skyltar och signaler Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. Kontrollplatsen kommer att förses med variabel skyltning som endast används under pågående kontroll. 4.12.8 Vägmarkering Ska kompletteras med text i Utställelsehandling 29(38)

30 4.13 ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR 4.13.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar Delsträckan har enskilda anslutningar vid Vreta handel mot norr, Brantbacken, Spillersboda vägskäl, Håtö vägskäl, Brevik, Söderuddens vägskäl mot söder, Kullstugan och Riddersholm. Den södra anslutningen vid Brantbacken föreslås stängas för trafik då dessa trafikanter kan hänvisas till utfarter mot E18 via väg 1023 i väster eller via väg 1029 i öster. Vid fyrvägskorsningen Håtö vägskäl, km 110/900, föreslås att mitträcke sträcker sig genom korsningen och att trafikanter endast får gör högersväng till och från E18. Vid fyrvägskorsningen i Brevik, km 113/100, föreslås att mitträcke sträcker sig genom korsningen och att trafikanter endast får gör högersväng till och från E18. Vid fyrvägskorsningen i Riddersholm, km 120/200, föreslås att mitträcke sträcker sig genom korsningen och att trafikanter endast får gör högersväng till och från E18. Före och efter ovannämnda tre korsningar krävs vändplatser vid omgivande korsningar som möjliggör att alla typer av fordon kan köra av E18 och vända för att köra ut på E18 och fortsätta åt valfritt på E18. Väg 1149 är en parallellväg från Norrtälje till väg 1023 söder om Vreta handel. Från väg 1023 söder om Vreta handel finns en enskild parallellväg till Brantbacken som idag trafikeras av buss i linjetrafik. Från Brantbacken till Spillersboda vägskäl finns en enskild parallellväg söder om E18. Från Spillersboda vägskäl finns en enskild parallellväg till Håtö vägskäl och vidare till väg 1032 på norra sidan om E18. Öster om bron över Brevik Storsund vid Brevik finns en enskild parallellväg från bron över enskild väg vid km 114/400 genom Hundvreten och Nyby till väg 1031 norr om Söderuddens vägskäl. Från väg 1031 finns en enskild parallellväg genom Kåby till väg 1033 norr om Tomta vägskäl. Från väg 1033 norr om Tomta vägskäl finns en enskild parallellväg genom Granliden, Tomta och Lilltorp som slutar i korsningen med E18 i Kullstugan. Från Kullstugan finns en enskild parallellväg längs södra sidan om E18 som slutar cirka 300 meter före korsningen i Aspnäs. Från vandrarhemmet i Riddersholm, km 120/100, finns en enskild väg som sträcker sig genom naturreservatet och fram till hamnen i Kapellskär. Ovanstående illustreras på bifogade informationskartor. 4.13.2 Jord- och luftledningar Respektive ledningsägare bekostar flytt av ledningar inom befintligt vägområde och Trafikverket bekostar flytt av ledningar utanför befintligt vägområde om det inte finns avtal som reglerar annat. Längsgående ledningar Ska kompletteras med text i Utställelsehandling 30(38)