Syfte I den här laborationen skall du undersöka egenskaper hos en asynkronmotor.

Relevanta dokument
Karlstads universitet ELGB02 Elkraftteknik och kraftelektronik Sidan 1 av 7 Avd. för fysik och elektroteknik. Godkänd laboration:

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Sannolikhetslära statistisk inferens F10 ESTIMATION (NCT )

Lösning till till tentamen i EIEF10 Elmaskiner och drivsystem

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Försöket med trängselskatt

Analys av polynomfunktioner

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Tentamen i Envariabelanalys 1

Grundläggande matematisk statistik

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

3-fastransformatorn 1

Matematisk statistik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

F10: Strömreglering (PE-Kap 3)

Om dagens föreläsning!

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

+ + om systemet har M transversalkonstanter

Färgscheman Bengal [by Jez]

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

förekommer i uttrycket. och vidstående blockschema, Figur 8.1. Vi kan direkt säga att filtrets impulssvar blir

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Massa, densitet och hastighet

Introduktion till statistik för statsvetare

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Funktionsteori Datorlaboration 1

Stokastiska variabler

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Föreläsning G04: Surveymetodik

F6: Asynkronmaskinen (Kap 10) och Mjukstartaren (BWW Kap 13)

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

101. och sista termen 1

Fyra typer av förstärkare

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Betygsgränser: För (betyg Fx).

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Föreläsning 10: Kombinatorik

Grundläggande matematisk statistik

Bäckvägen EDSBERGS ENTRÉ. Sammanställning av enkätdialog, Skyttevägen. Malla Silfverstolpes väg. Baronvägen. Slottsvägen.

1. Hur gammalt är ditt barn?

E F. pn-övergång. Ferminivåns temperaturberoende i n-dopade halvledare. egen ledning. störledning

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

a) Beräkna E (W ). (2 p)

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: Tid:

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

F10 ESTIMATION (NCT )

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Tentamen i matematisk statistik

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Repetition Likströmsmaskin Permanentmagnetiserad synkronmaskin Asynkronmaskin. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

1. Använd Laplacetransformen för att lösa differentialekvationen (5p) y (t) y(t) = sin 2t, t > 0 y(0) = 1

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Sätesventiler (PN 16) VF 2-2-vägsventil, fläns VF 3-3-vägsventil, fläns

Multiplikationsprincipen

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Grundläggande matematisk statistik

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

============================================================ ============================================================

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

================================================

Enkät inför KlimatVardag

Transkript:

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida 1 av 9 Avd. för fyi och eletrotei Ayromotor Nam: Godäd laboratio: Syfte I de här laboratioe all du uderöa egeaper ho e ayromotor. Förberedeleuppgift Lä avittet om ayromotor i Alfredo Elraft idora 181 199. Utrutig Terco ScaDrive tetbä, två multimetrar. Varig Uder de här laboratioe hada du med perofarlig päig. Via dia oppligar för labhadledare ia du lår på päige. Formler För ayromotor gäller följade formler. Härledigar fi i Alfredo Elraft. (1) () = motor efterläpig = motor varvtal = motor yroa varvtal = motor vridmomet = motor imala vridmomet S = efterläpig vid imalt vridmomet R R y (3) X R = rotorreita X = rotorreata R y = yttre reita i rotorrete (= 0 vid ortlute rotor) P 1 = tillförd effet P = avgive effet P 1 = luftgapeffet P f-tator = tatorförluter P f-rotor = rotorförluter P fr = fritioförluter P1 (4) P (5) 010-11-09

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida av 9 Avd. för fyi och eletrotei Vridmomet (Nm) 14 1 10 tart 8 6 4 Arbetområde 0 0 500 1000 1500 000 500 3000 = 1 = 0 = 0 = Efterläpig (dimeiolö) Varvtal (rpm) Figur 1 ometurva för ayromotor

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida 3 av 9 Avd. för fyi och eletrotei Uppgift 1 Betäm motor päigomättig E tillatåede ayromotor beter ig eletrit om e traformator. Statorlidige fugerar om primärlidig och rotorlidige om eudärlidig. Järet i tator och rotor motvarar tillamma traformator ära. Läma rotorlidige öppe. Då ommer motor ite att rotera. Alut tatorlidige (Yopplad) till e variabel växelpäig via Terco-bordet vridtraformator för trefa. ät huvudpäige på tator- och rotorida med multimetrar. Ta upp ågra mätputer där du låter tatorpäige variera mella 100 och 00 V. Beräa motor päigomättig U 1 /U. U 1 (V) U (V) U 1 /U Beräat medelvärde: 010-11-09

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida 4 av 9 Avd. för fyi och eletrotei Uppgift Betäm motor ortlutigreita ed hjälp av DR och mätehete A betäm reitae i tator- repetive rotorlidige eligt tabell.3.. Lämplig mätträm är,5 A. ätehete A itäll för att mäta DC-AVERAGE. Uppmätta reitaer är två lidigar efterom det är y-opplat varför reultate all halvera. Beräa motor ammalagda ortlutigreita geom att räa över rotorreitae till tatorida på amma ätt om för e traformator. Aväd medelvärdet av reitaera i tatoroch rotorlidig. Formel: R =.. Reultat: R =. Ω/fa ett frå tatorida. 010-11-09

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida 5 av 9 Avd. för fyi och eletrotei Uppgift 3 Betäm motor ortlutigreata Du all u geomföra ett ortlutigprov på motor. Kortlut därför rotorlidige (Yoppad). Alut tatorlidige (Y-opplad) till variabel växelpäig om i uppgift 1. ät fapäige och huvudtrömme på tatorida med multimetrar eller S. Aväd S täll de i på TRUE RS. Lå fat rotor med hjälp av fotbrome. Ta upp ågra mätputer där du låter tatortrömme variera mella 0 och 4 A. Beräa motor ortlutigimpeda Z. U 1 (V) I 1 (A) Z = U 1 /I 1 Beräat medelvärde: Utgåede frå Z och R a du beräa motor ortlutigreata X. Formel: X =.. Reultat: X =. Ω/fa ett frå tatorida. Uppgift 4 Beräa motor tarttröm I tartögoblicet (ia motor har börjat urra) geererar rotor äu ige mot-em i tator. Strömme begräa alltå bara av motor ortlutigimpeda. Beräa tarttrömme vid full päig och Y-opplad tator och rotor. OBS! Huvudpäige i Terco-bordet är 30 V. Formel: I tart =.. Reultat: I tart =. A. 010-11-09

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida 6 av 9 Avd. för fyi och eletrotei Uppgift 5 Betäm motor mometurva I de här uppgifte all du betämma mometurva för de atuella motor, dv. motvarade urva om de om via i figur 1. För att ua göra det behöver du ta fram följade torheter (irigade puter i figur 1): tart = motor vridmomet i tartögoblicet = motor efterläpig vid märmomet = motor märmomet = motor efterläpig vid imalt vridmomet = motor imala vridmomet Beräigtrategi Det räv e tud eftertae ia ma ier hur ma all räa fram de öta torhetera. Följade beräigtrategi a vara till hjälp. Siffora 1-4 är e umrerig av beräigtege. De öta torhetera är marerade med fettil. Starttrömme I tart frå uppgift 4 Späigomättige U 1 /U frå uppgift 1 1 Starttrömme i rotor I R Rotorreitae R frå uppgift Startmometet tart 3 ärmometet och efterläpige vid märmomet betäm geom belatigprov Efterläpige vid momet 4 ärmometet axmometet 010-11-09

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida 7 av 9 Avd. för fyi och eletrotei Belatigprov Börja med att mäta upp torhetera och geom att göra ett belatigprov på motor. Kortlut rotorlidige (Y-oppad). Alut tatorlidige (Y-opplad) via e amperemeter (eller aväd S, TRUE RS) till vridtraformator och reglera i 0 V huvudpäig. På Tercobordet fi e litrömmai om är meait opplad till ayromotor. De all du aväda om brom. ata litrömmaie tator med variabel litröm frå e av Terco-bordet efaiga vridtraformator med liritare. Koppla litrömmaie rotor till det variabla belatigmottådet med de tre mottådelemete parallellopplade (e figur ). Vrid er päigmatige till litrömmaie tator till oll. Vrid er det variabla mottådet till I mi (dv. imal reita). Späigätt opplige å att ayromotor tartar. Öa fört päige på litrömmaie tator till full päig. Öa eda trömme geom det variabla belatigmottådet (dv. mia reitae) till tatortrömme i ayromotor uppgår till 4 A (= märtröm). Lä av och på Terco-bordet ibyggda itrumet. Figur Iopplig av litrömmaie för belatigprovet. =.(SLIP) =. Nm 010-11-09

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida 8 av 9 Avd. för fyi och eletrotei Beräigteg 1 Beräa tarttrömme i rotor I r utgåede frå tarttrömme i tator I tart och motor päigomättig U 1 /U. Efterom rotor tår tilla i tartögoblicet a du räa på motor om om de vore e traformator. Formel: I r =.. Reultat: I r =. A Beräigteg Titta på figure om illutrerar effetflöde i e ayromotor lägt er på ida 1. Eligt formel 5 är ayromotor avgiva meaia effet P proportioell mot motor varvtal. Efterom = 0 i tartögoblicet, betyder det att ocå P måte vara = 0. Ia motor huit tarta är ocå fritioförlutera P fr = 0. Alltå måte all effet om tillför rotor via luftgapet gå åt om förluter i rotor, dv. P 1 P f rotor (6) Utgåede frå rotorreitae R och tarttrömme i rotor I R a rotorförlutera P f-rotor i tartögoblicet beräa. Hela trömme flyter geom alla var och e av de tre rotorlidigara, å formel blir P f rotor 3 R I R (7) Eligt formel 4 är luftgapeffete i tartögoblicet P1 tart (8) Formlera 6 och 7 iatta i 8 ger 3 R I R tart tart 3 R I R tart =. Nm Beräigteg 3 Om formel tillämpa del för tartögoblicet ( = 1, = tart ), del vid motor märmomet ( =, = ) får ma 1 tart (9) 1 (10) Geom att dividera formel 9 med formel 10 ledvi och eda löa ut får ma 010-11-09

Karltad uiveritet ELGB0 Elrafttei och rafteletroi Sida 9 av 9 Avd. för fyi och eletrotei tart tart =. Beräigteg 4 Geom att löa ut ur formel 10 får ma lutlige =. Rita mometurva Avluta laboratioe med att rita motor vridmomet om futio av efterläpige över itervallet 0 < < 1, dv. formel med dia värde på och iatta. Aväd grafritigfutioe i Excel. Utyttja möjlighete att gradera -axel frå höger till väter för att väda urva åt amma håll om i figur 1. Får di urva amma form om de i figur 1? Om ite, ommetera illade utifrå formlera på ida 1. Kommetar:.. 010-11-09