Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Relevanta dokument
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Tillämpningsanvisningar

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Klassifikationer och hkodverk

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Strukturering av fritext

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Innehållet i Snomed CT en översikt

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Undersköterska Besök kort

NI 2015:1 Kort introduktion

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Visionen för e-hälsan 2025

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Informationsspecifikation (35) Informationsspecifikation för fysisk aktivitet

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Informationsmodell.Hälso- och sjukvård

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård

Fotvårdsspecialist Nybesök

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Informationsspecifikation levnadsvanor

Metod för mappning till Snomed CT

Nytta med arketyper i journalsystem

Dokument nr: Utgåva: Status: Sida: 2.2 Beslutsunderlag 1 (6)

Informationsträff NPÖ

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/ Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

NKRR. Regelskrivning i praktiken

Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11

Dokumentation i patientjournalen

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Transkript:

1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22

Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa och strukturera relevant information Definiera centrala begrepp Innehåll Nationell informationsstruktur Termbanken Uttrycka innehåll med standardiserade begrepp, termer och koder Snomed CT Klassificera för statistik och uppföljning SoS klassifikationer 2015-04-22 2

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Termbanken SoS klassifikationer Fånga in, avgränsa och strukturera relevant information Nationell informationsstruktur Definiera centrala begrepp Uttrycka innehåll med standardiserade begrepp, termer och koder Snomed CT Klassificera för statistik och uppföljning 2015-04-22 3

Vad är nyttan med en gemensam informationsstruktur? Relevant information Tillgänglig information Enhetlig information Återanvändbar information 2015-04-22 4

Hur kan man använda den gemensamma informationsstrukturen för att uppnå ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? 2015-04-22 5

Journalsystem primärvården Sköterskan En sköterska gör hembesök och upptäcker ett trycksår hos patienten, och använder sig då av sin digitala journal på surfplattan för att dokumentera händelsen. Patient 2015-04-22 6

Identifiera begreppen Begrepp Begrepp enligt NI Termbanken Klass i informationsmodellen Journal Patienten JOURNALHANDLING Definition: en eller flera journalhandlingar som rör samma patient PATIENT Definition: person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Motsvarar i informationsmodellen: Samtliga uppgifter i en patientjournal för en patient Motsvarar i informationsmodellen: Patient Sjukhuset Sköterskan ORGANISATION Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom hälso- och sjukvård. Exempel är vårdenhet och vårdgivare. Professionell aktör Motsvarar i informationsmodellen: Organisation Trycksår Lokal behandling av trycksår Observerat hälsotillstånd Hälsotillstånd som observerats av patient, hälso- och sjukvårds-personal eller av t.ex. en medicinteknisk produkt. Med observerat hälsotillstånd innefattas här även resultatet av bedömningar som hälso- och sjukvårdspersonal gör. Utförd aktivitet Aktivitet inom hälso- och sjukvård som har utförts. Exempel är en genomförd såromläggning eller en genomförd operation. Motsvarar i informationsmodellen: Observation med attribu-tet status Motsvarar i informationsmodellen: Aktivitet med attributet status 2015-04-22 7

Informationsmodell för hälso- och sjukvård NI 2015:1 2015-04-22 8

Hur skulle det kunna se ut i NI? Aktivitet (Lokalbehandling av trycksår) Observation (Trycksår) kod= Snomed CT-urval? status= utförd Tid= 2014-12-13 typ= observerat hälsotillstånd status= observerat värde= Snomed CT-urval? Samband typ= har orsak 9

Snomed CT Vi vet vilka kliniska begrepp vi vill kunna dokumentera: Observationer: Trycksår med specifik lokalisation Aktiviteter: Lokalbehandling av trycksår Vi vill inte dokumentera i fritext Vi vill använda Snomed CT som terminologi/kodverk 2015-04-22 10

Vi vill kunna dokumentera följande observerade hälsotillstånd: Trycksår + lokalisation + lateralitet Trycksår på sakrum Trycksår på bröst Trycksår på höft Trycksår på vänster höft Trycksår på höger höft Trycksår på öra Trycksår på vänster öra Trycksår på höger öra 2015-04-22 11

Och följande aktiviteter: Lokalbehandling av trycksår Silverförband Honungsförband Polyuretanförband Kollagenförband Silikonförband Hydrokolloidförband 2015-04-22 12

Finns begreppen i Snomed CT? 2015-04-22 13

Trycksårsbegreppen? Trycksår med lokalisation och lateralitet Trycksår på sakrum 225562005 trycksår på sakrum Trycksår på bröst 699212006 trycksår på bröst Trycksår på höft 699214007 trycksår på höft Trycksår på vänster höft - Trycksår på höger höft - Trycksår på öra 225556000 trycksår på öra Trycksår på vänster öra - Trycksår på höger öra - 2015-04-22 14

Och behandlingarna? Metod för lokalbehandling Silverförband Honungsförband Polyuretanförband Kollagenförband Silikonförband Hydrokolloidförband 408113005 silverförband 427949002 honungsbaserat sårförband 334648005 förband av polyuretanskum 334715001 kollagenförband 391865002 silikonförband 334582005 hydrokolloidförband 2015-04-22 15

Vi kom fram till följande: Många av trycksårsbegreppen finns, i hierarkin Kliniskt fynd. Det som inte kunde hittas var mer specifika begrepp som även uttrycker lateralitet dessa begrepp skickas till Socialstyrelsen som ändringsförslag. Behandlingsbegreppen finns också, i hierarkin Fysiskt objekt. Resultat: 2 Snomed CT-urval: Urval trycksår [SCTID: 460510000521xx] Urval lokalbehandling av trycksår [SCTID: 750510000523xx] 2015-04-22 16

Urvalen kopplas till modellen Aktivitet (Lokalbehandling) Observation (Trycksår) kod= 750510000523xx status= utförd Tid= 2014-12-13 typ= observerat hälsotillstånd status= observerat värde= 460510000521xx Samband typ= har orsak 17

Klassifikationer Ofta måste diagnoser och åtgärder även klassificeras! Klassifikationskoderna är ofta aggregerade på en högre nivå än de specifika tillstånden/aktiviteterna i exemplet Kan klassifikationskodningen automatiseras? Mappning mellan Snomed CT och ICD-10? Förbestämda urval för specifika dokumentationssammanhang? 2015-04-22 18

Nu har vi gått de nödvändiga stegen... Termbanken SoS klassifikationer Fånga in, avgränsa och strukturera relevant information Nationell informationsstruktur Definiera centrala begrepp Uttrycka innehåll med standardiserade begrepp, termer och koder Snomed CT Klassificera för statistik och uppföljning 2015-04-22 19

Var hamnade vi? Modeller som anger strukturen med definierade centrala begrepp [Urval med] begrepp/koder som används för dokumentation av specifik patientinformation [Urval med] klassifikationskoder som används för statistik och uppföljning på gruppnivå = underlag för ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! 2015-04-22 20

Stödresurser i arbetet med den gemensamma informationsstrukturen NI-metod Terminologimetod (enligt ISO 704) Rekommendationer om användning av klassifikationer och Snomed CT Terminologibindningsmetod Fånga in, avgränsa och strukturera relevant information Nationell informationsstruktur Metod för att strukturera fritext Termbanken Definiera centrala begrepp Mappningsmetod Uttrycka innehåll med standardiserade begrepp, termer och koder Snomed CT Urvalsmetod SoS klassifikationer Klassificera för statistik och uppföljning Regelverk och anvisningar för klassificering Process för användning av gemensam informationsstruktur 2015-04-22 21

Summering Den gemensamma informationsstrukturen innehåller produkter som kan användas för att uttrycka struktur och innehåll i dokumentation. Det finns en logisk väg genom arbetet med att ta fram dokumentation som utgår från dessa produkter. För den som vill göra ett sådant arbete finns det stödresurser i form av metoder och anvisningar. 2015-04-22 22

Tack!