Hantering av projektstyrning och projekt- uppföljning Smedjebackens kommun Revisionsrapport December 2010 Hans Åkerman Johan Skeri
Innehållsförteckning Sammanfattning...... 3 1. Inledning...... 5 1.1 Bakgrund och uppdrag... 5 1.2 Revisionsfråga......... 5 1.3 Revisionsmetodetod och avgränsning...... 6 2 Granskningsresultat...... 7 2.1 Policy eller strategisk plan och organisation för hantering av EU-finansierade projekt och andra externt finansierade projekt... 7 2.2 Strategisk analys och integrering av projektet i reguljär verksamhet... 10 2.3 Rutiner för hur projekten ska följas upp, utvärderas och rapporteras... 11 2.4 Finns det för varje projekt utsedd projektledare med uttalat ansvar?...... 11 2.5 Finns rutiner för hur projekt ska bokföras och redovisas?...12 2.6 Finns redovisning i kommunen över den totala nedlagda kostnaden för externt finansierade projekt?......12 2.7 Vilken kunskap och organisation finns avseende finansieringsmöjligheter/ projektmedel från EU och andra externa finansiärer....13 2 av 13
Sammanfattning Ett antal externa finansiärer såsom Skolverket, Socialstyrelsen och EU:s olika strukturfonder beviljar ekonomiskt stöd till olika projekt i Sveriges kommuner. För de projektmedel som utbetalas till kommunerna kräver bidragsgivaren återrapportering av hur medlen använts samt projektets utinom ramen för av kommunen anslagna medel och i enlighet med kommunens övergripande inriktningsmål behöver kommunstyrel- fall/resultat. För att säkerställa att externt finansierade projekt bedrivs sen skapa en överblick och regelbundet följa upp hantering av de externa projektmedel som beviljats kommunen. Smedjebackens kommuns revisorer har uppdragit åt Komrev inom Pwc att granska om kommunen har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa kontrollen av hanteringen av externt finansierade projekt. Kommunstyrelsen i Smedjebackens kommun genomför inte någon systematisk uppföljning av kom- munens medverkan i externt finansierade projekt. Under hösten 2010 upprättad projektpolicy ger dock vägledning och stöd i de rutiner som fastslås i policyn för hur projekt ska organiseras och rapporteras. Kommunstyrelse och nämnder genomför inte konsekvent en dokumenterad analys om projektets nytta för kommunen innan projekt startas. De projekt som granskats har dock en anknytning till kommu- nens eller nämndens övergripande målsättning. Inom Social- och Barn och utbildningsnämnd används regelbundet stimulansbidrag från Socialstyrelsen och Skolverket till att höja standarden på nämndens verksamheter. Kommunstyrelsen fastställer i den nyligen antagna projektpolicyn att en analys av förväntade nyttoeffekter för kommun ska genomföras innan beslut om att starta ett projekt fattas. Kom- munstyrelse och nämnder genomför dock, utöver de uppgifter som redovisas i rapporteringen av projektet till bidragsgivaren, ingen egen utvärdering av den kommunnytta projektet bidragit med. Samtliga projekt som bedrivs i kommunen har en tydlig organisation och en projektledare med ett tämligen väl beskrivet ansvar. Den nyligen antagna projektpolicyn tydliggör ytterligare projektorgani- sationen och projektledarens roll. Kommunen tillämpar inte enhetliga rutiner för redovisning och bokföring av externt finansierade projekt. Smedjebackens kommun deltar också i externt finansierade projekt där kommunen inte är projektägare. Dessa projekt bokförs inte under den särskilda identiteten för projekt. Kommunstyrelsen begär heller ingen samordnad rapportering av kommunens externt finansierade projekt. Smedjebackens kommun har en god kompetens avseende de medel som finns att ansöka från EU, men också bidrag från andra externa finansiärer. Utvecklingskontoret är organiserat så att kunskapen är lätt att få tillgång till för övriga förvaltningar i kommunen. 3 av 13
Granskningen visar att kommunstyrelsen i Smedjebackens kommun har vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att skapa en kontroll av kommunens hantering av externt finansierade projekt. För att ytter- ligare utveckla hanteringen rekommenderar vi att Kommunstyrelsen: utformar redovisningsrutinerna i upprättad policy så att dessa underlättar för kommunstyrelsen att överblicka samtliga de externt finansierade projekt som bedrivs i kommunen beslutar om att övervägande om kommunnyttan ska dokumenteras och protokollförs av beslu- tande nämnd/kommunstyrelse utformar en egen kommunal standard för att utvärdera kommun- och verksamhetsnyttan i pågående och genomförda externt finansierade projekt överväger och tydliggör vilka projekt som ska registreras och bokföras med projektidentitet i ekonomisystemet upprättar riktlinjer för samordnad sammanställning och rapportering av de externt finansie- rade projekt som pågår i kommunen 4 av 13
1. Inledning 1.1 Bakgrund och uppdrag Smedjebackens kommun är projektägare i flera externt finansierade projekt, av vilka flera erhåller medel från EU. De flesta projekten delfinansieras också med kommunala medel. EU ger ekonomiskt stöd till projekt för att främja utveckling inom olika samhällssektorer. För EU:s fonder och program finns tydligt formulerade mål för projektets omfattning, inriktning och redovisning. Projektmedel finns också tillgängliga att söka för Sveriges kommuner, vilka utgår från statliga myndigheter. Bland bidragsgivarna återfinns bland andra Socialstyrelsen, Skolverket och Tillväxtverket. Kommunerna har dessutom möjlighet att söka medel från olika privata fonder som är inriktade mot specifika områden, exempelvis utbildning och socialtjänst. De flesta regionala projekt (antingen de är finansierade genom EU eller andra externa bidragsgivare) kräver medfinansiering av kommunen. Revisorerna har tidigare påtalat att kommunstyrelsen behöver säkerställa att påbörjade projekt genomförs inom ramen för den av kommunfullmäktige fastställda målsättningen för den kommunala verksamheten 1. Bland annat berör rapporten att policy och riktlinjer behöver upprättas rörande ansvarsfördelning, beslutanderätt, redovisning och dokumentation av beslutade projekt. Kommunstyrel- sen behöver också fastställa att projektet ryms inom de medel som ställs till förfogande. I revisorernas löpande granskning för 2008 konstaterades att tillräcklig vägledning/styrning inte finns för närvarande i kommunen med avseende på hur projekt skall hanteras och redovisas. Detta gäller både interna utredningsprojekt, egna verksamhetsprojekt och projekt som styrs av externa projektmedel. Behov föreligger att utveckla ett skriftligt regelverk för projekthantering och utforma tydligare och mer heltäckande och i högre grad standardiserade regler/rutinerrutiner avseende hantering av projekt. 1.2 Revisionsfråga Har kommunen ändamålsenliga rutiner för att säkerställa kontrollen av hanteringen av externt finan- sierade projekt? Granskningen omfattar följande kontrollmål: Har kommunen en fastställd övergripande policy/strategi/plan för hantering av EU- finansierade och andra externt finansierade projekt? Gör kommunen i samband med projektansökan en analys av förutsättningarna att integrera projektet i sin reguljära verksamhet vid projekttidens slut? Finns ändamålsenlig organisation för hantering av externt finansierade projekt och fungerar den tillfredsställande? Finns rutiner för hur projekten ska följas upp, utvärderas och rapporteras och är dessa rutiner tillfredsställande? Finns det för varje projekt utsedd projektledare med uttalat ansvar? Finns rutiner för hur projekten ska bokföras och redovisas? 1 Granskning av projekthantering i Smedjebackens kommun, juni 2006, Pwc 5 av 13
Finns redovisning i kommunen över den totala nedlagda kostnaden för externt finansierade projekt? Vilket tillvägagångssätt finns för att kartlägga den sammanlagda ekonomiska insatsen som kommunen ska stå för och hur dokumenteras detta? Vilken kunskap och organisation finns avseende finansieringsmöjligheter/projektmedel från EU och andra externa finansiärer? 1.3 Revisionsmetod och avgränsning Granskningen har genomförts genom intervjuer med näringslivschef, ansvarig tjänsteman för EUförvaltningschefer och förvaltningsekonom inom socialförvaltning och barn och utbildningsförvaltning. Genomgång av relevant dokumentation. frågor, utvecklingsansvarig tjänsteman, ekonomichef, Granskningen begränsas till externt finansierade projekt där kommunen är projektägare, som är eller har varit pågående under innevarande budgetår. 6 av 13
2 Granskningsresultat 2.1 Policy eller strategisk plan och organisation för hantering av EU-finansierade projekt och andra externt finansierade projekt Smedjebackens kommun driver, finansierar och deltar i flera utvecklingsprojekt av vilka de flesta helt eller delvis finansieras med externa medel. Då varje enskilt projekt ges en särskild projektidentitet är det möjligt att upprätta en sammanställning av pågående projekt genom kommunens ekonomisystem. Vid granskningstillfället fanns 8 projekt vilka hade en projektidentitet i kommunens ekonomisystem. Två av projekten var finansierade med EU-medel. Tre projekt var helt eller delvis finansierade med medel från Socialstyrelsen. Ett projekt finansierades med medel från kulturrådet, ett med medel från Länsstyrelsen i Dalarnas kulturmiljöenhet samt ett finansierades med medel från Region Dalarna och Tillväxtverket. Barn och utbildningsnämnden har genomfört ytterligare ett projekt under innevarande budgetår (vilket inte finns med i ekonomikontorets redovisning av pågående projekt) som finansieras av Skolverket 2. Kommunstyrelsen i Smedjebacken har inte upprättat en övergripande strategisk samordnad plan för hur externt finansierade projekt ska följas upp och hanteras av styrelsen. Kommunstyrelsen har inte heller haft ambitionen att centralt reglera denna hantering. Av beslutade ekonomiska styrprinciper och styrmodell för Smedjebackens kommun framgår att kommunen eftersträvar en decentraliserad organisation där ansvar och befogenheter ska förläggas i verksamheten. I beslutad projektpolicy (se nedan) fördelas ansvaret för att besluta om att påbörja och följa upp projekt mellan kommunstyrelsen och kommunens nämnder. 2 Barn och utbildningsnämnden bokför projekt inom reguljär verksamhet som aktiviteter, se vidare kap 2.6 Finns regler för hur projekt ska bokföras och redovisas sidan 10 7 av 13
I oktober 2010 antog kommunstyrelsen i Smedjebacken en projektpolicy som gäller alla nämnder, styrelser och förvaltningar 3. I Policyn framgår att kommunstyrelsen är huvudman för kommunöver- gripande projekt och respektive nämnd är huvudman för nämndsspecifika projekt. Innan ett projekt startas ska en kritisk bedömning av projektets mål göras med avseende på den nytta projektet har för kommunen. Särskilt ska de risker som finns med projektet övervägas och vara under kontroll. Som risker anges resurs- och tidsbrist, otydligheter i projektet samt omvärldsfaktorer. Projekt ska alltid ha: Avgränsade mål Avgränsad tid Ha upprättat en projektplan En styrgrupp ska ha utsetts Alla projekt ska också följas upp och en mätning av hur väl projektet uppnått sitt mål ska göras samt insatser för att ta tillvara på de erfarenheter projektet har gett. Alla nämnder ska utforma rutiner för hur projekt ska drivas och redovisas. I policyn anges också hur projektet ska organiseras. Uppdragsgiangående nyttan av projektet, förväntade resultat och ramar för projektet fastställer projektplan 4 följer upp projektet fattar beslut om att initiera och avsluta projektet beslutar om finansiering av varen är huvudansvarig för projektet och: utser ledamöter i styrgruppen utformar projektspecifikationen, direktiv projektet I förekommande fall ska samråd ske med berörda förvaltningar/verksamheter om hur kostnader för exempelvis projektledare ska fördelas. En styrgrupp för projektet ska upprättas enligt följande principer: Gruppen kan bestå av både politiker och tjänstemän Är tillsammans med projektledaren ansvarig för utformandet av projektplanen Utser projektgrupp och(vid behov) referensgrupp Leder och följer projektarbetet Utser projektledare Projektledarens uppgift är enligt policy att: Ansvara för projektet inför styrgruppen Ha budgetansvaret och ansvarar för den ekonomiska redovisningen Utarbeta projektplanen tillsammans med styrgruppen Framställa underlag för analys av nyttan med projektet och utvärdering av projektet Rapportera till eventuella externa finansiärer 3 Projektpolicyn finns i kommunstyrelsens beslut om Ekonomiska styrprinciper och styrmodell för Smedjebackens kommun 2010. 4 Planen ska innehålla mål och syfte, aktivitetsplan, tidsplan, budget, plan för uppföljningar, hur projektet ska dokumenteras samt informationsplan 8 av 13
Projektledaren kan ha en projektgrupp till sitt förfogande som tillsammans med projektledaren ansvaockså knyta en referensgrupp till sig. Denna kan bestå av olika intressenter som personal och brukare. Facklig representation ska rar för befogenheter och tidsanvändning inom projektet. Ett projekt kan alltid övervägas. Över- och underskott i godkända externt finansierade projekt ska periodiseras. Chefen för utvecklings- och näringslivskontoret beskriver att respektive nämnd själv ansvarar för att påbörja, följa upp och integrera projekten till sin verksamhet. Kommunstyrelsen har inte någon central funktion som samordnar de projekt kommunen deltar i eller gör en övergripande bedömning om hur projektet bidrar till kommunnyttan. Ovanstående organisationsschema 5 beskriver kommunstyrelsens utvecklingsenhet. Enheten är underställd kommunstyrelsen och har en kontinuerlig dialog med den politiska ledningen genom den operastyrgruppen. Handläggaren för internationella frågor och utvecklingsansvarig bistår kommunens övriga förvaltningar i utvecklingsfrågor och då ansökan om EU-finansiering av projekt övervägs. Chefen för utvecklingsenheten upplever att kommunstyrelsens decentraliserade förhållningssätt skapar en mer dynamisk inställning till att använda projekt som ett medel att utveckla verksamheter, en alltför stark styrning riskerar att begränsa kreativitet och engagemang. tiva Socialnämnd och Barn- och utbildningsnämnd har inte utformat några skriftliga riktlinjer för hur projekt ska hanteras. Nämnderna gör inte konsekvent någon tydlig bedömning av kommunnyttan då beslut om projekt tas. Flera av de aktiviteter som dessa nämnder startar är finansierade med stimulans- medel där bidragsgivaren inte ställer några krav på medfinansiering från kommunen. Kommentarer och rekommendationer Kommunstyrelsen i Smedjebackens kommun saknar en strukturerad samordnad uppföljning av kom- munens medverkan i externt finansierade projekt. Den nyligen upprättadeprättade policyn ger ett gott stöd i de fastställda rutiner som ska tillämpas då projekt övervägs och startas. Policyn innehåller också direktiv om målformulering, riskbedömning, kostnadsfördelning samt uppföljning. Vår bedömning är att polittningar att medverka till att goda rutiner för hur projekt ska bedrivas, upprätthålls och skapar även enhetlighet av projekthanteringen inom kommunen. Vi rekommenderar att kommunsty- relsen överväger att utveckla redovisningsrutinerna i policyn så att dessa underlättar för kommunstyrelsen att överblicka samtliga de externt finansierade projekt som bedrivs i cyn har förutsättningar kommunen. 5 Se sidan 6 9 av 13
2.2 Strategisk analys och integrering av projektet i reguljär verk- samhet Samtliga intervjuade uppger att de, i samband med att ett projekt övervägs, också gör en bedömning av hur projektet kan bidra till att utveckla förvaltningens kärnverksamhet innan beslut tas om att söka projektmedel. Generellt sett uppskattar utvecklingschefen att kommunen har tillfredsställande överoch kontroll över de projekt kommunstyrelsen eller nämnderna äger. Det finns däremot anledning att skärpa kontroll och uppföljning i de projekt där kommunen är delfinansiär. Bland annat deltar kommunen i flera regionala projekt där det finns anledning att tydliggöra nyttan för Smedjebackens kommun på kort och lång sikt. Det är viktigt att växla upp nyttan för Smedjebackens kommun i des- blick sa regionala projekt. Tjänsten som EU-samordnare har bidragit till att analys och förarbete genomförs grundligare då kommunala verksamheter överväger att starta projekt finansierade med medel från EU. EUsamordnarens arbetssätt bidrar till att verksamheten redan under formuleringen av ansökan upp- muntras att tydligt rikta fokus mot hur projektet kan bidra till en ökad kommunnytta. Socialnämnden genomför ingen systematisk analys av hur projekten ska integreras i verksamheten då projekten startas. Graden av dokumenterad analys är ofta avhängig bidragsgivarens krav på sådan analys i nämndens ansökan. Flera av pågående projekt finansieras med stimulansmedel från staten. Bidragsgivaren ställer i dessa fall relativt blygsamma krav på redovisning från kommunen. En informell princip som socialnämnden tillämpar är att söka externa bidrag som anknyter till nämndens kärnverksamhet. Projektmedlen bidrar då till att stärka förvaltningens resurser att erbjuda service till kommunens innevånare. Flera av de projekt som nämnden bedrivit har också medfört att nämnden anslagit medel för att permanenta verksamheten (exempel på sådana projekt är demensutvecklare och läkemedelshantering). Andra projekt har kunnat integreras i ordinarie verksamhet (exempel på ett sådant projekt är förebyggande verksamhet bland personer över 80 år). Kommentarer och rekommendationer Vår bedömning är att en strategisktegisk analys om projektets nytta för verksamheten ofta genomförs innan projekt startas. Analysen dokumenteras inte alltid. Ibland framgår den förväntade nyttoeffekten översiktligt i projektansökan. I samtliga granskade projekt har en anknytning gjorts till kommunens eller nämndens övergripande målsättning. Inom Social- och Barn och utbildningsnämnd har stimulansbidrag från Socialstyrelsen och Skolverket ofta bidragit till att höja standarden på nämndens verksamhe- ter. Kommunstyrelsen fastställer i den nyligen antagna projektpolicyn att en analys av kommunnyttan ska genomföras innan beslut om att starta ett projekt fattas. Vår rekommendation är att detta övervägande dokumenteras och protokollförs av beslutande nämnd/kommunstyrelse. Dokumentationen ger ett underlag för bedömning om måluppfyllelse då projektet följs upp och utvärderas. 10 av 13
2.3 Rutiner för hur projekten ska följas upp, utvärderas och rapporteras Smedjebackens kommun tillämpar inte några enhetliga rutiner för uppföljning, utvärdering av pågående och slutförda projekt. Genomförda intervjuer visar att redovisningen av projekt till nämnd och kommunstyrelse genomförs då den externa bidragsgivaren kräver en redovisning. Nämnden eller kommunstyrelsen begär inte regelmässigt en egen redovisning av pågående och genomförda projekt. De utvärderingar och slutrapporter som granskats håller varierande kvalitet och ger intryck av att vara producerade för att tillgodose bidragsgivarens krav på redovisning. Intervjuerna bekräftar denna iakt- tagelse. Kommunstyrelse och nämnder tillämpar inte enhetliga rutiner för att följa upp pågående projekt. Några av intervjupersonerna uttrycker att uppföljning och dialog om projektens måluppfyllelse och inriktning kan utvecklas ytterligare. Kommentarer och rekommendationer Redovisningen av de projekt kommunen bedriver följer ingen enhetlig standard. Kommunstyrelse och nämnder genomför ingen egen utvärdering av kommunnyttan utöver de uppgifter som framgår av rapporteringen av projektet till bidragsgivaren. EU-projekt har en relativt omfattande rapportering och kan säkerligen tjäna som underlag för en egen utvärdering medan andra projekt redovisas tämligen knapphändig. Vi rekommenderar att kommunstyrelse och nämnder i egenskap av projektägare utformar en egen standard för att utvärdera kommun- och verksamhetsnyttan i pågående och genomförda externt finansierade projekt. 2.4 Finns det för varje projekt utsedd projektledare med uttalat ansvar? Samtliga granskade projekt har haft en projektledare med ett tydligt ansvarsområde. Intervjuerna bekräftar denna iakttagelse, att en definierad projektorganisation finns i samtliga pågående projekt. Då det tidigare inte funnits en antagen projektpolicy har respektive nämnd haft möjlighet att utforma projektorganisation efter egen modell. Vårt intryck är dock att projektorganisationerna utformats lik- artat inom kommunens olika verksamheter. Kommentarer och rekommendationer Vår bedömning är att samtliga projekt har en tydlig organisation och en projektledare med ett tämligen väl beskrivet ansvar. Den nyligen antagna projektpolicyn tydliggör projektorganisationen och projektledarens roll. Intervjuerna ger vid handen att nämnderna tillämpat en liknande projektorganisa- tion redan innan kommunstyrelsen fastställde projektpolicyn. Vår bedömning är att policyn ytterligare säkerställer en funktionell och tydlig projektorganisation då kommunen bedriver externt finansierade projekt. 11 av 13
2.5 Finns rutiner för hur projekt ska bokföras och redovisas? Samtliga projekt ska anmälas till ekonomikontoret och ges en särskilt identitet (88xx). Ekonomikontoret kan ur sin redovisning sammanställa en rapport över de projekt som fått särskild projektidentitet. Av rapporten går att utläsa projektens kostnader och aktuell ekonomiskk situation. Samtliga intervjuade har kunskap om hur externt finansierade projekt ska redovisas och tillämpar redovisningsrutiner som gör det möjligt att särredovisa de projekt nämnden/kommunstyrelsen bedriver. Barn och utbild- ningsnämnden bokför sina projekt som aktiviteter inom ordinarie verksamhet. Dessa projekt finns således inte att återfinna i ekonomikontorets sammanställning av projekt (med identitet 88xx). Förvaltningsekonomen på barn och utbildningsnämnden kan presentera motsvarande sammanställning över pågående projekt baserad på aktivitet. Våra stickprovskontroller visar att det är möjligt att följa kostnaderna för enskilda projekt i ekonomisystemet. Projektredovisningen innefattar även personalkostnader och andra omkostnader som berör personal som deltar i projektet från nämndens ordinarie verksamhet. Utvecklingskontorets personal belastar projektet endast då medarbetare deltar i projektet exempelvis som projektledare. Ekonomikontorets sammanställning begränsar sig till externt finansierade projekt och innefattar inte projekt där kommunstyrelse och nämnder är delfinansiärer. Socialnämnden är delfinansiär i ett projekt som bedrivs tillsammans med Ludvika kommun rörande våldsutsatt kvinnor. Projektets ägare är Ludvika kommun och delfinansieras av Länsstyrelsen. Från och med 2011 kommer denna verksamhet att permanentas (och således belasta socialnämndens budget). Kommentarer och rekommendationer Kommunen tillämpar inte enhetliga rutiner för redovisning och bokföring av externt finansierade projekt. Skillnaderna i redovisning och bokföring gör det svårare att genom kommunens ekonomisystem skapa en överblick över samtliga aktuella projekt i kommunen. Vi har också noterat att kommunen deltar i externt finansierade projekt där Smedjebackens kommun inte är projektägare. Dessa projekt bokförs inte under den särskilda identiteten för projekt. Vår rekommendation är att kommunstyrelsen, i upprättad projektpolicy, tydliggör hur projekt ska registreras samt vilka projekt som ska registreras och bokföras med projektidentitet i ekonomisystemet. 2.6 Finns redovisning i kommunen över den totala nedlagda kostnaden för externt finansierade projekt? Kommunens ekonomisystem och de redovisningsrutiner för externt finansierade projekt som tillämdet möjligt att sammanställa kommunens sammanlagda nedlagda kostnad i externt finansierade projekt. Denna redovisning efterfrågas inte av kommunstyrelsen då den inte har ambitionen att upprätta en sammanhållen bild av kostnaderna för kommunens pas, gör projektverksamhet. 12 av 13
Kommentarer och rekommendationer Vi rekommenderar att kommunstyrelsen upprättar riktlinjer för regelbunden rapportering till kommunstyrelsen om de externt finansierade projekt som pågår i kommunen. En sådan sammanställning kan bli ett underlag för kommunstyrelsens strategiska planering och ger också kommunstyrelsen möjlighet att säkerställa att kommunala medel används till verksamheter som bidrar till kommunnyttan. 2.7 Vilken kunskap och organisation finns avseende finansie- ringsmöjligheter/ projektmedel från EU och andra externa finansiärer. Utvecklingskontorets chef beskriver att kommunen har en stor mängd möjliga samarbetspartners. Det är viktigt att strukturera kommunens samverkan och rikta sig till partners som gagnar kommunen. Utvecklingskontoret har utvecklat en strategi där företagsutveckling, landsbygdsutveckling/turism och långsiktig strategisk utveckling är de tre områden utvecklingsverksamheten och samverkan i kommu- nen ska riktas mot. Samtliga intervjuade förvaltningar beskriver att de har en god kunskap om de externa bidrag de har möjlighet att söka. Information om erbjudanden om stimulansmedel och bidrag från staten sänds regelmässigt till kommunerna. Inrättandet av en EU-samordnare har bidragit till att man på nämndsnivå vidgat sin kunskap om förutsättningarna för att söka dessa medel. EU-samordnarefungerat som en stödjande person i de EU-projekt som tidigare bedrivits och bedrivs för närvarande. Utvecklingsenheten har också möjlighet att erbjuda nämnderna servicee i form av exempelvis utred- ningsstöd då projekt planeras. Kostnaden för EU-samordnaren belastar kommunstyrelsen vilket bidrar till att förenkla för andra förvaltningar att använda sig av utvecklingskontoret som resurs när de överväger att söka medel från EU. Denna kommunikation har också bidragit till att de olika förvalt- ningarnas kunskap om finansiering av projekt via EU har också ökat. Kommentarer och rekommendationer Vår bedömning är att Smedjebackens kommun har en god kompetens avseende de medel som finns att ansöka från EU, men också bidrag från andra externa finansiärer. Utvecklingskontoret är organiserat så att kunskapen är lätt att få tillgång till för övriga förvaltningar i kommunen. 2010-12-15 Hans Åkerman Projektledare Robert Heed Kundansvarig 13 av 13