Nätverk för Lärande i glesbygd Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk
Nätverk Lärande i glesbygd Passet består av dels egen erfarenhet samt delar av den studie som finns i Nätverk som redskap för kompetensutveckling Thomas Tydén & Sara Blücher, Dalarnas forskningsråd (DFR) Box 791 29 Falun e-post info@dfr.se ISBN 10 91-88791-56-4
Innehåll Varför nätverk just nu? En ny lärarroll/ledarroll Studie av lärare i pedagogiska kunskapsnätverk Nätverksprocessen och exempel på hur man kan arbeta Struktur/innehåll för nätverksträffarna att enas om Övriga viktigheter
Varför nätverk just nu? Kompetensutveckling genom aktionslärande, en modell är att möta andra i nätverk Kompetensutveckling och skolutveckling går hand i hand. Ett sätt att uppfylla mål om skolan som en lärande organisation Ett sätt att lära av och i sitt vardagsarbete Utgår från det egna behovet av att förbättra och förändra Visar på möjligheter att på ett professionellt sätt själv och tillsammans med andra kunna lösa problem i arbetet/perspektivbyte Bidrar till att man ser något på ett annat/ nytt sätt
En ny lärarroll/ledarroll Nya delar i lärares och ledares uppdrag Lärare/ledare förväntas delta i att utveckla den egna praktiken i samarbete med kollegor. = Lärare/ledare producerar kunskap, yrkesprofessionen utvecklas. Professionaliseringsbegreppet (LUK) Lärares/ledarens lärande skiljs inte från vardagsarbetet utan utgör en del av den ordinarie verksamheten Kollegor/eleverna involveras i planering Från att överföra ett innehåll till att utveckla kompetenser hos eleverna
En ny lärarroll/ledarroll forts Nya delar i lärares och ledares uppdrag Vidgad syn på kompetensutveckling. Ansvar för utveckling av skolverksamheten Nya arbetsformer Större behov av samverkan genom gemensam reflektion och diskussion om undervisning, elevers lärande, pedagogisk utvärdering, handledning, auskultation hos kollegor EN MER KOLLEKTIV KOMPETENSUTVECKLING (Prop 99/00:135)
Centrala frågor som studien (Thydén Blücher) lyfter fram Vilken betydelse har kompetensutveckling i nätverken för utveckling? Vilka metoder används för att skapa nätverk? Vilka kriterier finns för ett framgångsrikt nätverk?
Vilken betydelse har kompetensutveckling i nätverk för utvecklingen? Vi lever i ett stort informationsflöde där vi delvis måste selektera. Därför blir träffar/möten med andra värdefulla. Nätverksdeltagandet bidrar till att man kritiskt värderar, omprövar och anpassar kunskap till den egna verksamheten. Det egna nätverket är det viktigaste detta uppges i intervjuerna. Sedan kommer handledning, studiebesök, inspirationsföreläsning från universitet och högskola.
Vilka metoder/nätverksprocessen Ägandet/delaktighet Förankrat på den egna skolan? Deltagarna formulerar förslag till syfte som förankras i den egna skolan Välj arbetsformer som ger hög delaktighet och skapar engagemang. Nätverkssamordnaren och hela nätverket beslutar om nätverkets syfte Fastställ tidplan och var träffarna skall hållas
Framgångskriterier Studien beskriver följande framgångskriterier: Insikt om hur viktiga kunskapsnätverk är för en organisation. Primärt för att kritiskt värdera, ompröva och anpassa kunskap till den egna verksamheten. Den formella kunskapen som ett nätverk alstrar kan även erövras i traditionellt lärande (egen not. konsumera). Erfarenhetsbaserad kunskap kräver att man aktivt deltar i kunskaps- och verksamhetsutveckling (egen not. producera). Nätverket används för att hämta hem inspiration, idéer samt utveckla gemensam kunskap och ny kunskap. Ständiga omtag nätverken tenderar att dö ut om inte någon underhåller det Nätverkens innehåll vandrar mellan nivåer systemrelaterad nivå processrelaterad nivå
Framgångskriterier forts Uppmuntra innovationstänkandet, grunden/kittet i ett nätverk är tillit/trygghet I nätverk utvecklas oftast en gemensam värdegrund, risk att fastna i det. Besluta därför att nätverket även skall uppmuntra till att utmana varandras tankar och föreställningar Skapa förutsättningar för utbyte, prioritera och avsätta tid Lär av det bästa och det nyaste, se till att ligga i framkant. Kika runt hörnet och försök se omvärldsförändringar. Introducera nya personer i befintliga nätverk Skapa pedagogiska och didaktiska samtal och testa nya idéer på hemmaplan, återkom och låt erfarenheterna diskuteras
Skapa framgångsrika nätverk. Några erfarenheter och även det studien uppmärksammat: Alla som ingår i nätverket måste vara överens om formerna för utbytet. En motor behövs. Det står för en kontinuitet och möjliggör mötesplatser. Leder och organiserar träffar så att det händer något. De praktiska uppgifterna kan växla mellan deltagarna. Alla måste både ta och ge. Den som ingår i ett nätverk måste ta ett eget ansvar både för att få ut något för egen del men också för att lämna ett bidrag till övriga deltagare. Kom överens om syftet. Var överens om varför ni träffas, vad det ska leda till, tystnadsplikt och andra viktiga spelregler som ingår i en gemenskap. Ex. är ni ett slutet nätverk eller ett öppet där medlemmarna kan komma och gå efter behov. Formulera ett gemensamt syfte.
Förslag till struktur/innehåll för nätverksträffarna. att diskutera och enas om Korta väcka tanken föreläsningar/forskning God tid för erfarenhetsutbyten Gemensamma utvecklingsarbeten Litteratur Dokumentation på olika sätt Synliggör deltagarnas behov av stöd i egna utvecklingsarbeten
Övriga viktigheter att besluta Upprätta en detaljerad deltagarförteckning med kontaktuppgifter så att ni lätt når varandra Om ni skall rotera träffarna mellan olika orter, är kanske två dagar bra då hinner ni också med ett studiebesök på varje skola Prata om tystnadsplikt Nya nätverksdeltagare öppenhet Avsluta helst så att alla kan gå hem med ett leende på läpparna. Att kompetensutvecklas i nätverk och samtidigt arbeta med verksamhetsutveckling/utvecklingsarbeten på den egna skolan är en process som måste få ta tid. Ni är ett viktigt stöd för varandra!