Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se



Relevanta dokument
Lärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan

Vimmerby HögskoleCentrum

Karlstads universitet

LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017

Program Antaget av styrelsen för Kommunförbundet i Jämtlands län 17 maj

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

Yrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv

LÄRCENTRA 2003 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande.

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Sida 2 av 6 vuxenutbildning Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetskriterier. Har personal som arbetar med den här typen av ve

Samverkan för en Bättre kompetensutveckling

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Kan en kommun vara intermediär?

3. Högskolans roll och funktion

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD MARS 2007

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning?

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla

UTVECKLINGSBEHOV I VERKSAMHETERNA

GRs vuxenutbildningsavtal Samverkansprojektet Reflex

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

Göteborgsregionen - Kompetensförsörjning

Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete

Europeiska socialfonden

RAMHANDBOK. En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige

Nitus kvalitetskriterier självskattningar 2012

Kompetens- och arbetslivsnämnden

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

IT-baserad distansutbildning

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Projekt regional samverkan Sfi

mötesplatsen för arbetsliv och lärande

Validering för kompetensförsörjning

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Film och rörlig bild

Framtidens modell för utbud och ekonomi. Vuxenutbildningsnätverkets konferens september 2018

Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra

Kvalitetssäkrad granskningsprocess

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

Regional satsning på vuxnas lärande

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

Regional samverkan om validering Varför? Vad? Hur?

Vad diskuterades på Rektors inspirationsdagar aug? En sammanfattning

Verksamhetsplan Beredningen för utbildningsfrågor. Bilaga Datum

Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun

EN MODERN SAMVERKANSFORM

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

Centrum för flexibelt lärande Söderhamns arena för vuxnas lärande.

Effektivisering och modernisering vid

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Stockholm

/Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Aktuellt om vuxenutbildning Skolverket

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Verksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 27 JUNI 2019

En samverkansform för utbildning

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN Fastställd av styrelsen

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning

RAMHANDBOK. Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige.

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

En förbättrad matchning och fungerande kompetensförsörjning 5 november 2014

Transkript:

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast inte dokumenterade» DJUPARE FÖRSTÅELSE FÖR KOMPLEXITETEN! Ge stöd åt råd inför uppstart och utveckling av LC Politiker, huvudmän, tjänstemän, utbildningsanordnare Fokus på poet, dvs Organisation, Ekonomi och Teknik

Bokens innehåll Två delar Del 1, en analys och tankedel Beskrivningar på både lyckade och mindre lyckade satsningar Modeller och nyckelbegrepp som används inom lärcentrumrörelsen Överblick och kvalitet Del 2, en praktisk handboksdel Checklistor Praktiska exempel Analys av exempel

Bokens innehåll Del 1 Något om LC:s tillkomst och villkor Beskrivningsmodeller Former och klassificering av flexibel DU Kunskap, lärande och nätverksorganisering Samverkan med utbildningsanordnare Flexibel utbildning inom folkbildningen Bibliotekens roll Regional tillväxt och samverkansmöjligheter Kvalitetsutveckling på LC Hur skapas ett välfungerande LC? Del 2 Vision, mål och strategi Organisatorisk placering Finansiering Stödfunktioner Pedagogik och administration Teknik Support (bibliotek, vägledning, validering) Samverkan Samarbetspartners/utb.anordnare Nätverksmedlemskap

Behov i regionen - möta olika målgrupper Grupper av individer under samma period, t ex på företag Enskilda individer flexibelt över tid? Kan man mixa detta? Hur möter vi de olika kraven på god kompetensförsörjning som stödjer de individuella och affärsmässiga behoven? Kan flexibel distansutbildning i en lärcentrummiljö vara en möjlighet?

Efterfrågat utbildningsbehov - HUR? Ospecificerat regionalt behov Program- / kursutveckling Distributionsform Genomförande Examination Uppföljning Vilken ledning och organisation krävs för att lyckas?

Beskrivningsmodeller 3 modeller 3 utsiktspunkter Strukturmodell: Mötesplats Mäklare Motor Hur skall LC struktureras och hur skall olika uppgifter utformas? Positioner Funktionsmodell: Olika typer av aktörsroller Drivare, stödjare, incitament ( ingångkörare ) Vilka aktörer finns det och hur ser deras roller ut? Processmodell: utvecklingen i sig Vad kan vi utgå ifrån på lokalt plan som kan förmeras Kontinuiteten i skeendet t ex det nya växer fram ur det gamla

Lärcentrum - 3M Ett lärcentrum är någon form av arena där vuxnas lärande och kompetensutveckling fokuseras och möjliggörs Mötesplats Mäklare Motor Grepperud, G. & Thomsen,T. (2001): Villkår for et regional utdanningslöft

3M. Inom resp begrepp ryms ett antal funktioner som övergripande syftar till att ge vuxna stöd i det livslånga lärandet. Begreppen är breda och kan ges olika innebörder vilket i sin tur ger öppningar för olika tolkningar. Vilken praktisk innebörd begreppen får styr den faktiska användaren, t ex de som bygger upp LCverksamheten. Ur Riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra (Utbildningsdepartementet 2004, s. 12)

Mötesplatsen En fysisk trevlig och öppen miljö Studiesocial miljö Teknik i form av datorsalar, bredbandsuppkopplingar, videokonferenssystem mm Distanstekniker och administrativ supportpersonal Biblioteks- och vägledningsresurser Studierum och café

Mäklarfunktionen Utbildningsanordnare S A M O R D N I N G Arbetsliv/ Näringsliv FLEXIBELT LÄRANDE/DISTANS VALIDERING

Motorfunktionen Tre möjliga motorfunktioner som LC kan ha: Medvetandegöra själva studierna, t ex information, uppsökande verksamhet och marknadsföring (individperspektivet) Näringslivsinriktade aktiviteter, t ex kompetensutveckling i företag (organisationsperspektivet) Skapande av utvecklingsarenor, t ex genom skapande av forum via kommunernas och regionernas tillväxtavtal

Regional tillväxt? LC är inte bara en UTBILDNINGSFRÅGA det är en UTVECKLINGSFRÅGA! 2004 89 % (251) av landets kommuner har LC 63 % (183) har högskoleutbildning 22% finns i någon form av strategisk kommunal organisation 45 % samarbetar med den kommunala näringslivsorganisationen 39 % tillgodoser näringslivets efterfrågade utbildningsbehov 16% är engagerade i genomförandet av tillväxtprogrammen

Några exempel på LC i Sverige Från LC med all vuxenutbildning under gemensam organisation/ett och samma tak till nischade LC med enbart högskoleutbildning Hälsingeutbildning i Jämtland, 6 kommuner i samverkan, www.halsingeutbildning.nu Cityakademin, Lärcentrum i Örebro (REKO, Regionalt Kompetensforum i Örebro län), www.orebro.se/cityakademin Stenungsunds LC, www.stenungsund.se/vuxenutbildningen Högskolecentra i norra Kalmar län (enbart högskoleutbildning)

Distansöverbryggande teknik Kurs- Produktion Design Pedagogik Metodik Teknik Innehåll - Material Simulering Film Anpassning till distributionsformer Kurs- Distribution Internet E-post LMS - lärplattformar Videokonferens- ISDN/IP Streaming media CD-ROM Nätbaserade möten Organisation/ Miljöer Lärcentrum Högskolan/campus Hemmet Arbetsplatsen - AIL Nätet/Virtuellt Distansutbildningsservice/studentnytta

Samarbete med Lärcentrum Från ax till limpa Utbildningsutbud Hur går det till att starta en kurs på lärcentrum? Lärcentrumregister Utbildningsutbud Intresseanmälan med utbildningsutbud och information sker årligen Kurskoordinering, fördelningen sker främst på uppdrag av Westumstyrelsen internt inom 4 noder samt till andra samverkanspartner Anmälnings- och antagningsstatistik Ev inställande av kursortsalternativ Kursstart, information