Regional satsning på vuxnas lärande

Transkript

1 PM Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen att ta ställning till hur en samverkan kring vuxenutbildningen i Göteborgsregionen kan utvecklas och fördjupas ytterligare föreslår enligt nedan en regional satsning på vuxnas lärande med fokus på yrkesutbildningar. Motiven för detta förslag till regional satsning på vuxnas lärande är: - Göteborgsregionen är en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Enskilda medlemskommuner har att förhålla sig till detta och mot denna bakgrund blir regiongemensamma satsningar verkningsfulla. Detta bl.a. innebärande att partnerskap med företag kan initieras avseende kompetensutveckling av yrkesverksamma oavsett i vilken medlemskommun dessa bor. - En väsentligt mycket större upphandlingsvolym skapar en starkare förhandlingsposition v.v. de utbildningsanordnare som kommer att erbjuda utbildning. - En större kritisk massa med långt fler kostnadsbärare än idag ger förutsättningar för vass IT-utveckling och utveckling av de pedagogiska, didaktiska och organisatoriska formerna för regional vuxenutbildning. Sammantaget alldeles nödvändiga utvecklingssatsningar om vuxenutbildning skall kunna spela en roll för framtiden. - GR och dess medlemskommuner går från en organisationsstyrd till en behovsstyrd vuxenutbildning. Detta innebär att medborgarnas och samhällets behov av vuxenutbildning helt styr det utbud som ianspråktas snarare än att ett befintligt kommunalt utbud utgör utgångspunkt för utbildningssatsningarna. - Konjunkturläget kräver krafttag och en regional satsning enligt ovan är ett bidrag i arbetet med att möta den omstrukturering av arbetsmarknaden som Göteborgsregionen står inför. Härvidlag kan stora förväntningar på en samlad regional satsning noteras inte minst från näringslivet. 1

2 - Den kraftsamling som nu staten gör på yrkesutbildning för vuxna får långt mycket bättre utväxling om ett mer omfattande regionalt samarbete etableras. Förslagets principer Förslaget bygger på följande fem principer: - avgränsning av innehållet samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal, - finansieringsformen två alternativa förslag finns att ta ställning till, - beställning av utbildningar aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov, - urval bland sökande former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag, - deltagande kommuner möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt. Förslaget Hösten 2009 gör GR och dess 13 medlemskommuner en regiongemensam satsning på vuxnas lärande. Fokus kommer att ligga kring tillväxtskapande yrkesutbildningar och syftet är att bidra till uthållig tillväxt och att i detta arbete främst stödja / samverka med regionens näringsliv / arbetsliv. Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av både utbildningsresurser och av intresserade studerande samt att härigenom optimera de kommunala resurserna ur både ett ekonomiskt och ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Satsningen sker i intim samverkan med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen, samt med validering som en del i verksamheten och i dialog med regionens högskolor och universitet och med andra direkt berörda. De företag som tillsammans med någon, några eller alla ovan nämnda aktörer avser att möta exv. ökad global konkurrens med kompetensutvecklingsinsatser får härigenom en samtalspartner mot tidigare kanske uppemot 13. Satsningen förutsätter en ekonomisk samordning av kommunala resurser som årligen allokeras till yrkesutbildning. Här kan de nya statliga medel avsedda för vuxnas lärande med koncentration på yrkesutbildningarna komma till klok användning. Vidare genomförs upphandling gemensamt, där medlemskommunernas resurser och kunnande nyttjas, avseende de utbildningar som blir aktuella. 2

3 Kommunala såväl som fristående aktörer kommer att inbjudas offerera de utbildningar som fastställs regionalt. Våren 2009 kan de kommuner som så önskar genom hängavtal nyttja de ramavtal som upphandlats av medlemskommunerna. Förutsättningar för genomförande Den ekonomiska volym som gäller just beslutade yrkesutbildningar våren 2009, tillsammans med de utbildningar som genomförs hösten 2008, bildar grund. Denna kompletteras med de av staten aviserade platserna samt ett förmodat ESF-stöd som möjliggörs genom den utlysning som just gjorts (se sammanställning nedan). De kommuner som väljer att ingå i denna regionala samverkan satsar då motsvarande belopp hösten 2009 och våren 2010 som de gjorde hösten 2008 och våren Dessa kommuner tar också gemensamt del av det tillkommande statsbidraget samt det ESF-stöd som GR möjligen kan påräkna sig. Hur arbetet med att söka ESF-stöd ska gå till kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag. Sammantaget utfaller detta enligt nedan, givet att samtliga medlemskommuner väljer att delta (principen blir densamma, men omslutningen lägre vid färre antal deltagande kommuner); Kommunernas gemensamma satsning på yrkesutbildning Förmodad nivå på det tillkommande statsbidraget Summa 30 mkr 20 mkr 50 mkr Förslaget förutsätter rationella beslutsvägar, klara spelregler och en tydlig rolloch ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Sammantaget aspekter som kommer att beaktas i det samverkansavtal som är satsningens förutsättning, ett samverkansavtal som i första fasen föreslås omfatta perioden 1 juli 2009 till 31 december Satsningen föreslås att i så stor utsträckning som möjligt göras på ett sådant sätt som tidigare samverkansinitiativ gjorts och inom de numera väletablerade strukturer som arbetats fram på GR, med Utbildningsgruppen som politisk styrgrupp och med Utbildningschefsgruppen och Vuxgruppen som beredningsorgan. Det är den regionala nivån som upphandlar de utbildningar som pekats ut som tillväxtskapande, samt tar in till de utbildningar som erbjuds. Det lokala 3

4 perspektivet är centralt inte minst när det gäller behovsinventering och vägledning. I kommande steg görs regionalt samordnade försök kring sfi. Här kan de s.k. regioncirklarna, inom det regionala vuxenutbildningssamarbetet, komma att tjäna som plattform. Även utbildningar inom KY är aktuella i det fortsatta arbetet. Finansieringsmodeller Två ekonomiska modellerna presenteras i det följande. Skillnaden mellan de båda modellerna är att i den första modellen förutsätts att samtliga medlemskommuner ingår, medan den andra modellen ger möjlighet för kommunerna att ej delta i samverkan. Den första modellen innefattar således samtliga 13 kommuner medan samarbetet i den andra modellen kan innefatta t ex 10 kommuner. Den sammantagna omfattningen av modell två avgörs helt av deltagande kommuners år från år budgeterade medel för yrkesutbildningar samt de tillkommande statliga medlen och ev ESF-medel (utlysning nummer ett 2009) under det att modell ett utgår ifrån nu föreliggande ambitionsnivå samt också i denna modell de tillkommande statliga medlen och ev ESF-medel (utlysning nummer ett 2009). I båda modellerna används kommunernas tillskjutna medel enbart av de egna kommuninvånarna. Modell 1 Kommunernas insats om 30 mkr (post ett ovan) fördelas enligt GRs fördelningsnyckel, resterande estimerade 20 mkr är tillkommande medel för satsningen. Denna summa fördelas på utbildningsinsatser enligt samma fördelningsnyckel och resp. kommuns medborgare tar därmed del av ett utbildningsutbud i denna regiongemensamma satsning som står i direkt proportion till kommunens andel av folkmängden (principen för GRs fördelningsnyckel). Modell 2 Modellen innebär att respektive kommuns medborgares andel av det regiongemensamma utbildningsutbudet står i direkt proportion till de ekonomiska satsningar som resp. kommun gör år från år på vuxnas lärande och då med fokus på yrkesutbildningar. Lika stor andel som respektive kommun 4

5 satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av. Utgör exv. Göteborgs Stads andel 55% och Kungsbackas 10% så erhåller dessa båda kommuners medborgare motsvarande andelar yrkesutbildning för vuxna aktuellt budgetår. 5