Barnomsorgsnätverket KOMMUNALFÖRBUNDET GR Till. Utbildningschefsgruppen. Förslag angående

Transkript

1 Utbildningschefsgruppen Till Utbildningschefsgruppen Förslag angående Barnomsorgsnätverket Barnomsorgsnätverket bildades på eget initiativ, i mitten av 1990-talet, av handläggare i barnomsorgsfrågor i GRs medlemskommuner. En av dessa utsågs av gruppen att vara sammankallande. Det främsta skälet till att man bildade nätverket var att man kände behov av erfarenhetsutbyte i aktuella frågor som rörde barnomsorgen. Nätverkets sammansättning har därefter gradvis förändrats och består idag framförallt av chefer, samordnare, rektorer m.fl. befattningar med ansvar för förskolan. För att fungera som ett nätverk inom GR Utbildning ska följande kriterier vara uppfyllda: Det ska finnas ett syfte/uppdrag med nätverket En utbildningschef ska vara ordförande i nätverket Inbjudningar och anteckningar ska finnas på hemsidan Barnomsorgsnätverket uppfyller inte dessa kriterier idag och frågan har därför ställts till gruppen om man skulle vilja ha en förändring till stånd. Gruppen önskar få samma dignitet som övriga nätverk inom GR Utbildning. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att Nätverksgruppen får i uppdrag att formulera ett förslag till syfte/uppdrag. En UC utses till ordförande i nätverket Inbjudningar, anteckningar samt övrigt material läggs ut på hemsidan Göteborg Börje Rådesjö /Margrethe Kristensson 1

2 Utbildningschefsgruppen Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Gemensam enkätstrategi inom GR Vid ett flertal tillfällen har Utbildningschefsgruppen och även andra nätverk uttryckt önskemål om att finna mjuka nyckeltal som rör elevernas uppfattning om sin utbildning. Lerums kommun har redovisat sin enkät som rör elevernas uppfattning om trygghet och trivsel. Vissa försök har gjorts inom gymnasieskolan att lägga till några frågor som är gemensamma för hela GR i de enkäter som redan förekommer i kommunerna. Det innebär dock en del svårigheter i jämförelserna eftersom olika skalor används och dessutom genomförs enkäterna i olika årskurser från kommun till kommun. Frågan har därför aktualiserats om det är möjligt att bestämma sig för en gemensam enkät inom hela GR, eventuellt uppdelad för de olika skolformerna. I några kommuner finns det för närvarande planer på att göra upphandling av nya enkätsystem och möjligheter finns därför till samordning av dessa insatser. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om Att Kvalitetsnätverket får i uppdrag att dels göra en kartläggning av vilka olika enkäter som används inom GR, dels föreslå en gemensam enkätstrategi som sedan redovisas i UC. Göteborg den 29 januari 2009 Börje Rådesjö /Margrethe Kristensson 1

3 Utbildningschefsgruppen Förslag till Skolprogram för Evert Taubes Värld Med Evert Taubes Värld har Liseberg sett till att bevara ett helt unikt kulturarv. En av målsättningarna är att skapa en upplevelseattraktion som skall tilltala de yngre generationerna. Det är viktigt att följa upp och vidareutveckla denna satsning och därför erbjuds skolor inom GR att, i samarbete med Liseberg, föra detta arv vidare. I samarbete med FOG-nätverket har ett skolprogram tagits fram, som vänder sig till åk F-9. Informationsmöten för lärare till barn/elever i de aktuella åldrarna kommer att hållas under februari månad. Samma lärare kommer senare under våren att erbjudas ett handledarmaterial och där ingår ett guidat klassbesök på Evert Taubes Värld under november månad. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om Att ställa sig bakom satsningen av Evert Taubes värld på Liseberg genom att uppge en kontaktperson för resp. kommun/stadsdel som kan leverera adressuppgifter till lärare för de aktuella åldrarna. Uppgiften sänds till katarina.gustafsson@liseberg.se senast den 13 februari. Göteborg den 26 januari 2009 Börje Rådesjö /Margrethe Kristensson 1

4 Göteborg Till Utbildningscheferna för åk F-9 inom GR När Liseberg beslutade sig för att göra en storsatsning på Evert Taube och hans konstnärskap ville vi skapa en samlingsplats som skulle beröra alla besökare, oavsett ålder, intresse och kunskap. En av de viktigaste målsättningarna var att skapa en upplevelseattraktion som också skulle tilltala de yngre generationerna. Med facit i hand är vi oerhört glada och stolta för det positiva mottagande som vårt museum har fått. Men, vi kan också konstatera att segmentet barn och ungdomar kräver ytterligare bearbetning för att nå. Liseberg vill nu följa upp förra årets satsning med ett särskilt framtaget skolprogram. Det ger barn och ungdomar chansen att på skoltid lära sig mer om Taube och hans konstnärskap. Taubes liv och konstnärliga gärning öppnar också upp och detta är väsentligt för en rad intressanta teman som i allra högsta grad har bäring även för dagens skolelever. Det kan röra sig om allt från feminism och fildelning till kändisskap och miljökamp. Med Evert Taubes Värld har Liseberg sett till att bevara ett helt unikt kulturarv, nu vill vi, i samarbete med skolan, aktivt föra vidare detta arv. I bifogat dokument finns en beskrivning av ett koncept för skolprogrammet. Vi vill bjuda in samtliga lärare till Liseberg i februari för en information och presentation av vårt upplägg. Det är kostnadsfritt, vi bjuder på fika och i anslutning till detta finns också tillfälle att besöka Evert Taubes Värld. I april och maj gör vi sedan ett utskick till samma lärare och man kan då beställa sitt handledarmaterial. Detta levereras innan sommaren och arbetet med eleverna kan starta direkt när höstterminen drar igång. För att nå ut med information om vårt projekt på rätt sätt är det avgörande att vi når lärarna i respektive kommun på individnivå. Här behöver vi er hjälp! Distributionskanalerna ser olika ut i olika kommuner. Jag vill alltså be er om en person/ett namn för respektive kommun som jag kan kontakta för att få adressuppgifter eller kontaktvägar till respektive lärare. Nedan finns mina kontaktuppgifter och ni är välkomna att ringa mig med frågor och funderingar. Jag kommer också att medverka vid ert möte den 6 mars, men då det ligger lite lång fram i tiden kommer tyvärr första informationen om projektet brevledes. Med vänlig hälsning Katarina Gustafsson Projektledare Evert Taubes Värld Liseberg AB Tfn: Mail: katarina.gustafsson@liseberg.se

5 Skolprogram Evert Taubes Värld på Liseberg

6 Målgrupper Evert Taubes Värld är naturligtvis en upplevelse för alla åldrar, men i ett första skede vill vi rikta in skolverksamheten på årskurs F-9. Handledarmaterial Vi erbjuder ett paket som innehåller tre delar: förberedelse, besök och återkoppling. Handledarmaterialet innehåller såväl instruktioner som hänvisningar, exempel och förslag på upplägg för olika åldersgrupper. Samarbete För att få en trovärdighet i att Liseberg som Nordens största nöje nu väljer att arbeta med skolan, är ett nära samarbete med GR en förutsättning. Dels att GR i det som kommuniceras såväl muntligt som skriftligt står som en samarbetspartner till Liseberg. Dels att vi i framtagningen av materialet och under det första året som arbetet ska lanseras, har möjlighet att få ha en eller flera grupperingar inom GR som referenser och bollplank. Förberedelse Vi har tagit fram ett material bestående av texter av och om Evert Taube. I lärarhandledningen finns sedan en rad förslag på uppgifter som man kan välja mellan. Grundtanken är att erbjuda ett material som lämpar sig för ett ämnesövergripande angreppssätt (t.ex. svenska, musik, bild, geografi, historia och språk). De estetiska ämnena och svenska utgör helt naturligt grunden i detta material. Vi har valt ut ett antal teman som man kan välja mellan. Dessa teman är redan väl förberedda genom arbetet med Evert Taubes Värld. Vi föreslår följande teman: 1) Resa med Taube En resa i tid och rum med Taube som ciceron (bl.a. det maritima kulturarvet med fyrkunskap och sjöfartshistoria). Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, geografi, historia, språk och hemkunskap. 2) Miljökamp Utifrån Taubes miljöengagemang diskutera dagens miljöproblem. Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild och samhällskunskap. 3) Mans- och kvinnobild Utifrån Taubes mans- och kvinnobild diskutera dagens och gårdagens syn på kön. Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, samhällskunskap och historia. 4) Media Utifrån mediageniet Taube diskutera frågor som musikstöld, kändisskap, medias makt etc. Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, samhällskunskap och historia.

7 Besök I handledarmaterialet ingår ett besök för klassen på Evert Taubes Värld. En vecka i november (efter novemberlovet) står Liseberg med personal redo att ta emot klasserna och det är till denna specifika vecka man förbokar sitt besök. Vid besöket på Evert Taubes Värld erbjuder vi varje klass ett häfte med frågor speciellt framtagna för de olika rummen. Eleverna får själva söka svaren på frågorna och om man väljer att lämna in sina svar finns det möjlighet att tävla mot andra klasser och försöka slå high score. Resultaten läggs ut på Lisebergs hemsida och där kan man följa resultaten. Vinnande klass bjuds på en heldag på Liseberg. Återkoppling Återkopplingen är viktig för såväl eleverna som för Liseberg. Det kan ses som en summering av arbetet och besöket på Evert Taubes Värld. Återkopplingen fokuserar på det kreativa skapandet och Evert Taube blir dörröppnaren. Återkopplingen delas in i tre ämnesområden: Bild De tre årskursgrupperna (F-3, 3-6, 6-9) får var sitt tema att arbeta utifrån. Man skickar in ett bidrag från respektive klass, vilket kan vara en teckning eller ett collage. En jury utser 1:a-, 2:a- och 3:e-pristagare i respektive åldersgrupp. Bilderna kommer sedan att exponeras på Liseberg under sommarsäsongen. Musik Klassen väljer om man vill 1) tolka en Taube-visa eller 2) skiva en ny visa i Taubes anda. En jury utser ett antal klasser/representanter från de tre årskursgrupperna (F-3, 3-6, 6-9) att delta i en final på Taube-scenen på Liseberg under vårsäsongen. Svenska Utifrån tre givna områden; årskurs F-3 = äventyr, årskurs 3-6 = miljöengagemang och årskurs 6-9 = mans- och kvinnobilder skriver eleverna en berättelse. Varje klass utser sedan ett bidrag som skickas in. En jury utser slutligen finalister i respektive årskursgrupp och de vinnande bidragen publiceras. Som samarbetspartner till ovanstående tävlingar kan en dagstidning som Göteborgs- Posten och/eller Taubesällskapet vara ytterst lämpliga.

8 Utbildningschefsgruppen Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Beslut om kostnadsfördelning för regionalt arbete kring ett eventuellt Vård- och omsorgscollege inom Göteborgsregionen för 2009 VOC är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetslivet inom vård- och omsorg på regional nivå. Inom VOC samverkar kommuner, landsting, privata vårdföretag och fackliga organisationer med olika utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå. Detta medför ett effektivt resursutnyttjande till gagn för alla parter. För arbetsgivare och utbildningsanordnare tydliggörs ansvaret att förse verksamheten inom vård- och omsorg med välutbildad personal. VOC är ett processinriktat samverkansprojekt under ständig utveckling. VOC kan ta sig olika uttryck på grund av regionala och lokala olikheter, men ska ge den studerande en modern utbildning med tydliga karriärvägar. Praktik med kompetenta handledare och en utbildningsmetodik som innebär reellt studerandeinflytande ger status och hög kvalitet som även borde locka fler pojkar och män till vård och omsorg. Med ett arbetssätt som liknar arbetslivet får den studerande en anställningsbarhet som ger stora möjligheter till anställning om studenten inte vill gå vidare med ytterligare studier. VOC är ett skyddat varumärke som får användas på regional och lokal nivå när kvalitetskriterierna är uppnådda och certifieringen genomförd. Processen bygger på partssamverkan enligt beslutad organisationsmodell inom GR. Övriga parter finansierar egen insats. Regionutvecklingssekretariatet vid Västra Götalandsregionen stödjer arbetet med det tillhörande VOC-nätverket med kr under 2009.

9 Ansökan om att bli certifierad region inom Vård- och omsorgscollege skickades till Nationella Rådet. För att stödja processen kring ett regionalt Vård- och omsorgscollege föreslås Utbildningschefsgruppen enas om att finansiera insatserna i samband med granskning och certifiering av Göteborgsregionen samt med arbetet under 2009 med en summa om kronor. Fristående skolor/utbildare som önskar ingå i konceptet föreslås medfinansiera med kronor per ansökande enhet. Utbildningschefsgruppen föreslås nu enas om att fördela kostnaderna enligt bifogat underlag, se bilaga Göteborg 6 februari 2009 Börje Rådesjö /Margaretha Allen

10 Utbildningschefsgruppen Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Beslut om kostnadsfördelning för deltagande i arbetet med Teknikcollege inom Göteborgsregionen för 2009 Bakgrund Göteborgsregionen har av Industrikommittén erhållit status som Teknikcollegeregion under en period av 3 år. Lokala ansökningar skickas in allt eftersom kommunala och fristående skolor/anordnare når upp till kvalitetskraven i de nationella kriterierna och i den regionala ansökan. Processen bygger på partssamverkan enligt beslutad organisationsmodell. Övriga parter finansierar egen insats. För att stödja processen kring GR:s regionala Teknikcollegearbete föreslås Utbildningschefsgruppen enas om att finansiera insatserna för 2009 med kronor. Fristående skolor/utbildare som önskar ingå i konceptet föreslås medfinansiera med kronor per ansökande enhet. Utbildningschefsgruppen föreslås nu enas om att fördela kostnaderna enligt bifogat underlag, se bilaga Göteborg 6 februari 2009 Börje Rådesjö /Margaretha Allen

11

12 Utbildningschefsgruppen Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Projekt- och tidplan för regional satsning på vuxnas lärande Utbildningsgruppen uppdrog åt Utbildningschefen att ta fram förslag till fördjupat avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen på grundval av en vid sammanträdet presenterad och godkänd plattform för vuxnas lärande. Förslaget i plattformen bygger på följande fem principer, vilka alltså ligger till grund för det fortsatta arbetet: - avgränsning av innehållet samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal, - finansieringsformen lika stor andel som respektive kommun satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av, - beställning av utbildningar aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov, - urval bland sökande former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag, - deltagande kommuner möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt. Ett förslag till projekt- och tidplan, daterad , översänds härmed till Utbildningschefsgruppen för godkännande. Bilagt är även den plattform som Utbildningsgruppen fastställde vid sammanträdet , samt en sammanställning av de principer, daterad 09015, som styr arbetet med framtagande av förslag till samverkansavtal avseende vuxnas lärande.

13 Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att godkänna föreslagen projekt- och tidplan, daterad , för arbetet med regional satsning på vuxnas lärande. Göteborg 29 januari 2009 Börje Rådesjö /Peter Holmström

14 GR Utbildning Projekt- och tidplan för regional satsning på vuxnas lärande Avtalshantering UG lämnar uppdrag om regional satsning på vuxnas lärande UG beslutar om regional Starttid- Ansvar Sluttid GR GR plattform för vuxnas lärande Samverkansavtal tas fram Jan - GR / Arbetsgruppen Blötläggning i UG GR Blötläggning i UC GR UC behandlar utkast till avtal UG behandlar utkast till avtal UGp behandlar förslag till avtal UG behandlar förslag till avtal beslut Förbundsstyrelsen behandlar förslag till avtal - beslut Kommunerna godkänner avtalet Aktiviteter GR GR GR GR GR Maj - Aug Kommunerna Samverkansavtal tas fram Jan - Apr GR / Arbetsgruppen / Vuxgruppen Antagningsförfarande, Feb - Apr GR / Kommunerna finansiering, m m Behovsinventering - Feb - Jun Vuxgruppen med flera Utbildningsområden Förfrågningsunderlag tas Feb Aug GR / Kommunerna fram Upphandling - ramavtal Aug Okt GR / Kommunerna (processen kan starta tidigare) Vägledning planering och Apr - Dec GR / Kommunerna utbildning för vägledare Avrop - utbildningar Sep - Dec GR / Kommunerna Antagningsprocess Okt - dec GR / Kommunerna Genomförande Kommunal huvudman, Utbildningsanordnare Utvärdering, uppföljning Kontinuerligt Kommunal huvudman, GR

15 Vuxarbetsgruppen Principer inför samverkansavtal avseende vuxnas lärande - avgränsning av innehållet samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal, - finansieringsformen (se modell två beskriven nedan), - beställning av utbildningar aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov, - urval bland sökande former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag, - deltagande kommuner möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt, - Satsningen skall ske i nära samverkan med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen, samt med validering som en del i verksamheten och i dialog med regionens högskolor och universitet och med andra direkt berörda, - Satsningen förutsätter en ekonomisk samordning av kommunala resurser som årligen allokeras till yrkesutbildning, - Vidare genomförs upphandling gemensamt, där medlemskommunernas resurser och kunnande nyttjas, avseende de utbildningar som blir aktuella, - Förslaget förutsätter rationella beslutsvägar, klara spelregler och en tydlig roll och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Sammantaget aspekter som kommer att beaktas i det samverkansavtal som är satsningens förutsättning, ett samverkansavtal som i första fasen föreslås omfatta perioden 1 januari december 2011 (ändrat tidigare angivelse 1 juli 2009 till 31 december 2011). - Satsningen föreslås att i så stor utsträckning som möjligt göras på ett sådant sätt som tidigare samverkansinitiativ gjorts och inom de numera väletablerade strukturer som arbetats fram på GR, med Utbildningsgruppen som politisk styrgrupp och med Utbildningschefsgruppen och Vuxgruppen som beredningsorgan. Modell 2 Modellen innebär att respektive kommuns medborgares andel av det regiongemensamma utbildningsutbudet står i direkt proportion till de ekonomiska satsningar som resp. kommun gör år från år på vuxnas lärande och då med fokus på yrkesutbildningar. Lika stor andel som respektive kommun satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av. Utgör exv. Göteborgs Stads andel 55% och Kungsbackas 10% så erhåller dessa båda kommuners medborgare motsvarande andelar yrkesutbildning för vuxna aktuellt budgetår.

16 PM Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen att ta ställning till hur en samverkan kring vuxenutbildningen i Göteborgsregionen kan utvecklas och fördjupas ytterligare föreslår enligt nedan en regional satsning på vuxnas lärande med fokus på yrkesutbildningar. Motiven för detta förslag till regional satsning på vuxnas lärande är: - Göteborgsregionen är en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Enskilda medlemskommuner har att förhålla sig till detta och mot denna bakgrund blir regiongemensamma satsningar verkningsfulla. Detta bl.a. innebärande att partnerskap med företag kan initieras avseende kompetensutveckling av yrkesverksamma oavsett i vilken medlemskommun dessa bor. - En väsentligt mycket större upphandlingsvolym skapar en starkare förhandlingsposition v.v. de utbildningsanordnare som kommer att erbjuda utbildning. - En större kritisk massa med långt fler kostnadsbärare än idag ger förutsättningar för vass IT-utveckling och utveckling av de pedagogiska, didaktiska och organisatoriska formerna för regional vuxenutbildning. Sammantaget alldeles nödvändiga utvecklingssatsningar om vuxenutbildning skall kunna spela en roll för framtiden. - GR och dess medlemskommuner går från en organisationsstyrd till en behovsstyrd vuxenutbildning. Detta innebär att medborgarnas och samhällets behov av vuxenutbildning helt styr det utbud som ianspråktas snarare än att ett befintligt kommunalt utbud utgör utgångspunkt för utbildningssatsningarna. - Konjunkturläget kräver krafttag och en regional satsning enligt ovan är ett bidrag i arbetet med att möta den omstrukturering av arbetsmarknaden som Göteborgsregionen står inför. Härvidlag kan stora förväntningar på en samlad regional satsning noteras inte minst från näringslivet. 1

17 - Den kraftsamling som nu staten gör på yrkesutbildning för vuxna får långt mycket bättre utväxling om ett mer omfattande regionalt samarbete etableras. Förslagets principer Förslaget bygger på följande fem principer: - avgränsning av innehållet samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal, - finansieringsformen två alternativa förslag finns att ta ställning till, - beställning av utbildningar aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov, - urval bland sökande former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag, - deltagande kommuner möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt. Förslaget Hösten 2009 gör GR och dess 13 medlemskommuner en regiongemensam satsning på vuxnas lärande. Fokus kommer att ligga kring tillväxtskapande yrkesutbildningar och syftet är att bidra till uthållig tillväxt och att i detta arbete främst stödja / samverka med regionens näringsliv / arbetsliv. Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av både utbildningsresurser och av intresserade studerande samt att härigenom optimera de kommunala resurserna ur både ett ekonomiskt och ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Satsningen sker i intim samverkan med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen, samt med validering som en del i verksamheten och i dialog med regionens högskolor och universitet och med andra direkt berörda. De företag som tillsammans med någon, några eller alla ovan nämnda aktörer avser att möta exv. ökad global konkurrens med kompetensutvecklingsinsatser får härigenom en samtalspartner mot tidigare kanske uppemot 13. Satsningen förutsätter en ekonomisk samordning av kommunala resurser som årligen allokeras till yrkesutbildning. Här kan de nya statliga medel avsedda för vuxnas lärande med koncentration på yrkesutbildningarna komma till klok användning. Vidare genomförs upphandling gemensamt, där medlemskommunernas resurser och kunnande nyttjas, avseende de utbildningar som blir aktuella. 2

18 Kommunala såväl som fristående aktörer kommer att inbjudas offerera de utbildningar som fastställs regionalt. Våren 2009 kan de kommuner som så önskar genom hängavtal nyttja de ramavtal som upphandlats av medlemskommunerna. Förutsättningar för genomförande Den ekonomiska volym som gäller just beslutade yrkesutbildningar våren 2009, tillsammans med de utbildningar som genomförs hösten 2008, bildar grund. Denna kompletteras med de av staten aviserade platserna samt ett förmodat ESF-stöd som möjliggörs genom den utlysning som just gjorts (se sammanställning nedan). De kommuner som väljer att ingå i denna regionala samverkan satsar då motsvarande belopp hösten 2009 och våren 2010 som de gjorde hösten 2008 och våren Dessa kommuner tar också gemensamt del av det tillkommande statsbidraget samt det ESF-stöd som GR möjligen kan påräkna sig. Hur arbetet med att söka ESF-stöd ska gå till kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag. Sammantaget utfaller detta enligt nedan, givet att samtliga medlemskommuner väljer att delta (principen blir densamma, men omslutningen lägre vid färre antal deltagande kommuner); Kommunernas gemensamma satsning på yrkesutbildning Förmodad nivå på det tillkommande statsbidraget Summa 30 mkr 20 mkr 50 mkr Förslaget förutsätter rationella beslutsvägar, klara spelregler och en tydlig rolloch ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Sammantaget aspekter som kommer att beaktas i det samverkansavtal som är satsningens förutsättning, ett samverkansavtal som i första fasen föreslås omfatta perioden 1 juli 2009 till 31 december Satsningen föreslås att i så stor utsträckning som möjligt göras på ett sådant sätt som tidigare samverkansinitiativ gjorts och inom de numera väletablerade strukturer som arbetats fram på GR, med Utbildningsgruppen som politisk styrgrupp och med Utbildningschefsgruppen och Vuxgruppen som beredningsorgan. Det är den regionala nivån som upphandlar de utbildningar som pekats ut som tillväxtskapande. Det lokala perspektivet är centralt inte minst när det gäller behovsinventering och vägledning. 3

19 I kommande steg görs regionalt samordnade försök kring sfi. Här kan de s.k. regioncirklarna, inom det regionala vuxenutbildningssamarbetet, komma att tjäna som plattform. Även utbildningar inom KY är aktuella i det fortsatta arbetet. Finansieringsmodeller Två ekonomiska modellerna presenteras i det följande. Skillnaden mellan de båda modellerna är att i den första modellen förutsätts att samtliga medlemskommuner ingår, medan den andra modellen ger möjlighet för kommunerna att ej delta i samverkan. Den första modellen innefattar således samtliga 13 kommuner medan samarbetet i den andra modellen kan innefatta t ex 10 kommuner. Den sammantagna omfattningen av modell två avgörs helt av deltagande kommuners år från år budgeterade medel för yrkesutbildningar samt de tillkommande statliga medlen och ev ESF-medel (utlysning nummer ett 2009) under det att modell ett utgår ifrån nu föreliggande ambitionsnivå samt också i denna modell de tillkommande statliga medlen och ev ESF-medel (utlysning nummer ett 2009). I båda modellerna används kommunernas tillskjutna medel enbart av de egna kommuninvånarna. Modell 1 Kommunernas insats om 30 mkr (post ett ovan) fördelas enligt GRs fördelningsnyckel, resterande estimerade 20 mkr är tillkommande medel för satsningen. Denna summa fördelas på utbildningsinsatser enligt samma fördelningsnyckel och resp. kommuns medborgare tar därmed del av ett utbildningsutbud i denna regiongemensamma satsning som står i direkt proportion till kommunens andel av folkmängden (principen för GRs fördelningsnyckel). Modell 2 Modellen innebär att respektive kommuns medborgares andel av det regiongemensamma utbildningsutbudet står i direkt proportion till de ekonomiska satsningar som resp. kommun gör år från år på vuxnas lärande och då med fokus på yrkesutbildningar. Lika stor andel som respektive kommun satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av. 4

20 Utgör exv. Göteborgs Stads andel 55% och Kungsbackas 10% så erhåller dessa båda kommuners medborgare motsvarande andelar yrkesutbildning för vuxna aktuellt budgetår. 5

21 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5: Förslag till Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5 (H09) 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) och dess medlemskommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 2. Avtal i Etapp 3.5 Nu gällande avtal Etapp 3.4 omfattar första halvåret 2009 och nu aktuella Etapp 3.5 avser utbildningar som startar hösten Förslaget till avtal utgör en förlängning av nu gällande avtal med i utbudet gjorda nödvändiga justeringar med utgångspunkt från tidigare nivåer och ev tillkommande statliga medel. Omfattningen är oförändrad gentemot nu gällande avtal (ca 30 mkr). Utbildningsgruppens mening är att i en förlängning skapa ett långsiktigt avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen. Ett arbete pågår därför med att ta fram ett avtal som är tänkt att gälla åren 2010 och Den kommunala vuxenutbildningens särdrag Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande är att "Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning" (Riksdagens beslut om Regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, Prop 2000/01:72). Den kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från statligt finansierad arbetsmarknadsutbildning och enskilt driven utbildning, inhandlad av företag eller enskild, och konkurrerar därför inte med dessa utbildningar. Det som utmärker den kommunala vuxenutbildningen och skiljer den från statlig arbetsmarknadsutbildning och enskilt finansierad utbildning är, att; - utbildningen vänder sig till alla vuxna med speciella målgrupper definierade i Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002:1012) och i Policy för vuxnas lärande - vuxenutbildningen huvudsakligen består av s k nationella kurser och till sin form och omfattning är styrd av krav i lagstiftning och förordning, samt leder fram till betyg. Den enskilde har i stort sett aldrig ett reellt val att göra mellan motsvarande utbildning i kommunal, statlig eller enskild regi då; - de studerande som prioriteras för exempelvis arbetsmarknadsutbildning följer andra än ovan nämnda urvalsregler och målet för dessa utbildningar är enbart arbete och anställning, - kommunal vuxenutbildning är avgiftsfri och berättigar till studiestöd. Det ligger i linje med den kommunala vuxenutbildningens uppdrag att samverka såväl med myndigheter som med andra aktörer som stödjer vuxnas lärande. Kommunal vuxenutbildning finansieras med statliga och kommunala medel avseende utbildning på grundläggande, gymnasial, påbyggnads- och särvuxnivå. 1

22 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5: Avtalsområde Den vuxenutbildning som bedrivs enligt föreliggande avtal är yrkesinriktad. Den ska främja tillväxten i Göteborgsregionen och bidra till behovet av utbildad arbetskraft samt gagna den enskilde medborgarens behov av kompetensutveckling. Avtalet reglerar samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar och kurser, som kommunerna, enskilt eller i samverkan, är huvudman för. Förslaget till avtal för kommande etapp består enbart av avtalstext, vilken utgör en förlängning av nu gällande avtal (Etapp 3.4, V09). I förslaget till avtal finns inga specificerade utbildningar medtagna utan kommunerna ges handlingsutrymme att hantera de statliga medel (statsbidrag) som kommer att utbetalas under hösten 2009 med möjlighet till behövliga och nödvändiga justeringar i utbudet. De eventuella statsbidrag som kommer att utbetalas redan våren 2009 skulle då också kunna utnyttjas med nuvarande hanteringsrutiner. Kommunerna ska i samband med att man erbjuder en utbildning i avtalet, inom ramen för individuella studieplaner, erbjuda undervisning i kärnämnen för behörighetskomplettering till gymnasienivå. Denna kan genomföras, dels i hemkommunen, dels i kommun där man genomgår regionrekryterande utbildning. De faktorer som har påverkat valet av utbildningar i avtalet utgörs av tillväxtskapande och regionala aspekter samt möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier. Dessutom ska kontinuitet säkerställas gentemot utbildningarna i föregående etapper. Regionrekryterande utbildning förläggs till enskild kommun eller till flera kommuner separat eller i samverkan. Den kommun som har uppdraget att genomföra utbildningen ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnad. Regionrekryterande utbildningar bygger på flexibla lärandeformer bl a med inslag av distansstudier. 5. Samråd med arbetslivets parter De utbildningar som har ingått i avtalet är tidigare framtagna i samråd med ett trettiotal personer, som representerar näringslivet och det offentliga arbetslivet och i detta sammanhang utgör GRs virtuella kompetensråd för vuxnas lärande. Synpunkter på lämpliga utbildningar har lämnats av kompetensrådet. 6. Genomförande Erfarenheter från de tidigare fem etapperna ligger till grund för det avtal som reglerar Etapp 3.5. Utbudet har tagits fram av kommunernas ansvariga för vuxenutbildningen (Vuxgruppen). 7. Intagning Intagningen delas mellan utbildningskommunen och hemkommunen. Hemkommunen prövar den sökandes behörighet enligt vuxenutbildningsförordningen Ansökningarna skickas, med bilagda yttranden, från hemkommunen till utbildningskommunen. Utbildningskommunen genomför därefter antagningen enligt för utbildningen fastställda intagningskrav. 2

23 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5: Utbildningskommunen meddelar hemkommunen beslut om vilka studerande som avses intas till utbildningen. Hemkommunen beslutar sedan om man godkänner intagningen, dvs om man avser att betala för utbildningen för sina kommuninvånare. Utbildningskommunen ger den sökande besked om vederbörande intagits till utbildningen. 8. Ekonomi Åtagande under Etapp 3.5 Avtalet innebär ett åtagande för kommunerna att betala för de studerande, som antagits till utbildningarna och godkänts av hemkommunen. Finansiering Finansiering av utbildningarna sker så att den studerandes hemkommun av anordnande kommun faktureras hela kostnaden. Avstämning och betalning Avstämning görs tre veckor efter utbildnings start. Betalning utgår inte för dem som dessförinnan har avbrutit studierna. Betalning sker, efter fakturering mellan kommunerna, 15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Folkbokföringskommun vid intagningstillfället står för kostnaden även om den studerande efter intagningen flyttar från kommunen efter kursstart. Om utbildningen inte kommer till stånd anmäls detta till GR. Avsättning av särskilda medel Gemensamt avsätts medel för marknadsföring och utvärdering, uppgående till 300 tkr, vilka betalas av kommunerna i proportion till deras folkmängd Prissättning Överenskommelse om ekonomisk ersättning för de utbildningar som utförs inom samverkansavtalets ram görs för respektive utbildning av Vuxgruppen, och den inkluderar alla kostnader för utbildningen. 9. Utbildningarnas kvalitet Uppföljning och utvärdering Varje huvudman för regionrekryterande vuxenutbildning genomför kvalitetsredovisning enligt ett helhetsperspektiv. Kommunerna förbinder sig att till GR årligen redovisa sökandetryck och studerandeströmmar till de i avtalet reglerade utbildningarna/kurserna. Detta görs i syfte att över tid och i samverkan/dialog mellan kommunerna skapa ett så relevant regionrekryterande vuxenutbildningsutbud som möjligt. GR följer upp och utvärderar, dels arbetet med att realisera de av Utbildningsgruppen fastslagna regionalpolitiska utbildningsmålen, dels arbetet med samverkansavtalet. Den bild av regionala utbildningsbehov som härigenom skapas kommer att tjäna som ett redskap i syfte att kvalitetsutveckla den regionrekryterande utbildningen inom vuxenutbildningen. 3

24 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5: Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande. Åtgärder vid kvalitetsbrist Bedömer GRs Utbildningsgrupp att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Vidimerar berörd kommun framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. 10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar. 11. Övriga villkor Information Varje kommun ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar som omfattas av avtalet. Utbildningskommunen har ansvar för att information tas fram. Marknadsföringen av utbildningarna sker i gemensam form. Studerandeförsäkring Kostnader för reguljär försäkring hanteras enligt gängse rutiner, dvs att utbildningskommun tecknar försäkring för studerande i regionrekryterande utbildning. Tvister Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 30 april 2009 vara GR tillhanda. 4

25 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5: För Göteborgsregionens kommunalförbund förtydligande För Ale kommun förtydligande För Alingsås kommun förtydligande För Göteborgs kommun förtydligande För Härryda kommun förtydligande För Kungsbacka kommun förtydligande För Kungälvs kommun förtydligande 5

26 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5: För Lerums kommun förtydligande För Lilla Edets kommun förtydligande För Mölndals kommun förtydligande För Partille kommun förtydligande För Stenungsunds kommun förtydligande För Tjörns kommun förtydligande För Öckerö kommun förtydligande 6