Interkommunal ersättning (IKE)

Transkript

1 PM Bengt Randen Interkommunal ersättning (IKE) Bakgrund och syfte GRs medlemskommuner har sedan lång tid tillbaka kommit överens om att ge gymnasieelever möjlighet att fritt söka till samtliga kommunala gymnasieskolor inom Göteborgsregionen. Antagningsarbetet sker gemensamt för både fristående och kommunala gymnasieskolor något som är unikt för landet. Samarbetet är reglerat i samverkansavtal som revideras vart fjärde år för att bland annat kunna möta förändringar i lagstiftning. Samverkansavtalet reglerar också de interkommunala ersättningarna (IKE) för de utbildningar som ingår i avtalet och sker i form av att en GR-gemensam prislista för utbildningarna upprättas. Omvärldsbevakning IKE När en elev har antagits till ett gymnasieprogram enligt reglerna om förstahandsmottagning är grundprincipen enligt lag och förordning för interkommunal ersättning att denna ska beräknas utifrån den anordnande kommunens självkostnad. Trots denna har kommunerna i ett samverkansavtal rätt att komma överens om andra beräkningsprinciper. Hur dessa beräkningsprinciper kan se ut varierar. Kommunförbundet i Skåne har valt att jobba utifrån det som vanligtvis kallas budgetmodellen. Förenklat innebär det att priset i en sådan modell baseras på budgeterade kostnader för kommande verksamhetsår. Detta innebär att priset inte motsvarar den faktiska kostnaden utan baseras utifrån en planerad kostnad. Ett pris baserat på budgetmodellen är inte helt rättvisande för vad en verksamhet i verkligheten kostar. 1

2 Erfarenheterna är att budgetmodellen är mer administrativt krävande samt att det föreligger en risk att priset inte hinner fastställas innan nästkommande verksamhetsår. Förklaringen till denna risk är att detaljbudgeten måste vara beslutad och antagen i respektive kommun i god tid innan årsskiftet, så att budgeten kan sammanställas regionalt och omräknas till en regional prislista inför beslut i varje medlemskommun. Kommunerna i Stockholms Län (KSL) har en modell som är baserad på årsbokslut. Modellen liknar till stora drag GRs modell för IKE. Bokslutsmodellen innebär att prislistan beräknas utifrån faktiska kostnader efter ett årsbokslut. Detta innebär att prislistan utgörs av de faktiska kostnaderna som gymnasieskolan har haft istället för budgeterade kostnader som är utgångspunkten i budgetmodellen. Göteborgsregionens modell och prislista för IKE Den regionala prislistan inom samverkansområdet GR reglerar den interkommunala ersättningen som en del i det regionala samverkansavtalet. Den interkommunala prislistan är en förutsättning för det regionala samverkansavtalet. Prislistan syftar till att möjliggöra de åtaganden och möjligheter som det regionala samverkansavtalet medför. Det finns inget beslut om att den regionala IKE-modellen ska användas för bidrag till fristående gymnasieskola. Vad är syftet med prislistan och hur ska den användas? Prislistans syfte är att vara ett av flera verktyg för att stärka det regionala utbudet och möjliggöra den fria rörligheten för elever att söka utbildningar inom GR på ett enkelt och smidigt sätt. Prislistan bidrar även till att minska den administrativa bördan för respektive kommun som IKE medför utan ett reglerat pris. Ytterligare ett syfte är att bidra till transparens och erfarenhetsutbyte kring förutsättningarna för ekonomin inom den kommunala gymnasieskolan. Prislistan är avsedd och framtagen för att reglera IKE. Inom GR avser det ca 22 % (2016) av eleverna i regionen som väljer en kommunal skola utanför hemkommunen. Prislistan är inte avsedd att reglera tilldelningen till de resterande 78 % (2016) av eleverna som inte omfattas av IKE. Prislistan för IKE är inte framtagen för att användas som resursfördelning till gymnasieskolan i respektive kommun. Det är upp till 2

3 respektive kommun att avgöra om prislistan ska användas i något annat syfte än att reglera IKE. Hur används prislistan i GR kommunerna? Prislistan används inom samverkansområdet för att reglera de interkommunala ersättningarna mellan kommunerna i samverkansområdet. Det allra flesta GR kommuner har valt att använda prislistan som riktmärke för sin egen resursfördelning till gymnasieskolan. Kommunerna gör justeringar i förhållande till prislistan för att anpassa den till den egna kommunens resurser. Hur blir ett pris till? - Beskrivning av modellen Den regionala prislistan för IKE beräknas vanligtvis vart fjärde år och baseras på uppgifter från bokslutet året innan. Gemensamma anvisningar har tagits fram så att kostnaderna redovisas så lika som möjligt. Mellanliggande år räknas priset upp med index. För ett ge en förenklad beskrivning av modellen utgår gymnasieekonomnätverket i sin beräkning från ett gymnasieprogram, exempelvis det samhällsvetenskapliga programmet. Programmet anordnas i åtta av GR kommunerna. Varje kommun har egna programkostnader för programmet utifrån elevunderlag, infrastruktur och en rad andra parametrar som påverkar kostnadsnivån. Vid beräkning av ett regionalt pris inom GR för programmet listas samtliga kommuner som anordnar programmet från den dyraste anordnaren till den billigaste. Den dyraste och billigaste anordnaren exkluderas sedan från listan om minst fem kommuner anordnar programmet. När den dyraste och billigaste anordnaren är exkluderad från listan beräknas en genomsnittskostnad utifrån resterande anordnares programkostnad för samhällsvetenskapliga programmet. En sammanfattande bild illustreras i 1.1 Analysmodellen Beskrivning av modellen. 3

4 Grundprinciperna för prislistan - Priset beräknas i normalfallet vart fjärde år. - Priset utgörs av medlemskommunernas sammanlagda programkostnader på gymnasieskolan efter fastställt bokslut. - Det dyraste och det billigaste programmet tas bort vid beräkningen av det genomsnittliga priset för att undvika att eventuella ytterligheter får för stor inverkan på genomsnittspriset. Det finns två undantag till denna princip: - Göteborg är pga. sin volym alltid med i kalkylen även om programmet är dyrast eller billigast. - Är det färre än 5 anordnare av ett program tas inte det dyraste och billigaste bort eftersom genomsnittet då skulle baserar på för få anordnare. - Mellanliggande år justeras priset med följande index: - KPI - Nominell ränta - Arbetsgivaravgifter - Löneutveckling GR (Lärarpersonal med regional uppskattning samt enligt SKLs cirkulär för övrig personal i skolan) Hur kan GR kommunerna påverka priset? Prislistan sammanställs som summan av medlemskommunernas kostnader för respektive gymnasieprogram. Kostnaderna är utifrån respektive kommuns årsbokslut. Detta innebär att en stor del av prislistan är baserad på faktiska kostnader. Följande påverkansmöjligheter finns: Kommun: Samverkansavtalet bygger på att varje kommun beslutar om sin egen gymnasieskola. Detta gäller investeringar, utbud, politiska prioriteringar, finansiering, etc. Påverkansmöjligheter i kommunen finns dels i den löpande verksamheten och dels på förvaltningsnivå och kommunnivå utifrån större satsningar eller neddragningar inom gymnasieskolan. Alla beslut som tas på kommunnivå och som påverkar kostnadsnivån kan ge genomslag på den regionala prislistan. Region: Generella rationaliseringar diskuteras i Utbildningschefsnätverket (UC) årligen. UC enas om att rekommendera nivån på eventuella rationaliseringar. Historiskt har UC rekommenderat rationaliseringar enligt följande: ,54 % ,50 % % 4

5 2016 Ingen generell rationalisering ,30 % 1.1 Analysmodell Beskrivning av modellen Analysmodellen förklarar IKE-modellen för nationella gymnasieprogram inom samverkansområdet GR. Vilka instanser beslutar om prislistan? Gymnasieekonomnätverket tillika arbetsgruppen står för framtagning av förslag till prislista. Nätverket utgörs av ekonomer från respektive medlemskommun. Ordförande i nätverket är en av Utbildningschefsnätverket utsedd förvaltningschef, GR bistår med samordning. Nätverket/arbetsgruppen sammanträder 8-10 gånger per år. 5

6 Kort beskrivning av beslutsprocessen enligt nedan: Arbetsgruppen lämnar förslag om indexnivå till Utbildningschefsnätverket godkännande eller korrigering. Eventuella regionala rationaliseringar föreslås. Arbetsgruppen lämnar förslag till prislista till Utbildningschefsnätverket godkännande eller korrigering. Rekommendation om beslut lämnas till Utbildningsgruppen. Förslaget lämnas till Utbildningsgruppen Rekommendation om beslut lämnas till Förbundsstyrelsen. Förslaget lämnas till Förbundsstyrelsen- Rekommendation om beslut till medlemskommunerna. Kommunerna beslutar i okt-nov och meddelar GR beslutet senast 30/11 Prislistan börjar gälla 1 januari. Hur står sig GRs kostnader och resultat för gymnasieskolan i förhållande till Storstockholm och Stormalmö? GR gör årligen uppföljning av effektivitet och resultatutveckling över tid. För att säkerställa huruvida modellen är effektiv gör GR årligen en uppföljning över kostnadsutvecklingen och jämför utvecklingen med Stockholm och Malmö. För att kostnadsuppföljningen ska bli relevant gör GR även uppföljningar på resultat. Diagram 2.1 visar kostnadsutvecklingen för samtliga gymnasieskolor i GR, Stockholm och Malmö för perioden Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev , , , , , ,0 0, Stor-Göteborg 88365, , , , ,0 Stor-Malmö 99234, , , , ,0 Stor-Stockholm 96471, , , , ,0 StorMalmö har den dyraste gymnasieskolan i jämförelse med StorGöteborg och 6

7 StorStockholm. StorGöteborg har den kostnadseffektivaste gymnasieskolan över tid ligger StorGöteborg bäst till även om nivåerna börjar närma sig Stor-Stockholm. Diagram 2.2 visar resultatutvecklingen för samtliga gymnasieskolor i GR, Stockholm och Malmö för perioden GymnasieeleverBsomBuppnåttBgrundläggandeB behörighetbtillbuniversitetbochbhögskolabinomb3bår,b högskoleförberedandeb program Stor%Göteborg Stor%Malmö Stor%Stockholm ,2 72,8 68, ,9 73,8 70,3 Elevernas resultat enligt diagram ovan visar att Stor-Göteborg har störst andel av eleverna som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år. (högskoleförberedande program). Diagram 2.3 visar kostnadsutvecklingen för samtliga gymnasieskolor i GR, Stockholm och Malmö för perioden GymnasieeleverBsomBuppnåttBgrundläggandeB behörighetbtillbuniversitetbochbhögskolabinomb3bår,b yrkesförberedandeb program Stor%Göteborg Stor%Malmö Stor%Stockholm ,8 28,9 26, ,3 29,9 27,1 Även när det gäller yrkesförberedande program ligger Stor-Göteborg bäst till i jämförelse med Stor-Stockholm och Stor-Malmö med störst andel som uppnår grundläggande 7

8 behörighet till universitet och högskola inom 3 år. Analys Med bakgrund av kostnadsutvecklingen, resultatutvecklingen och i jämförelse med Stor- Stockholm och Stor-Malmö kan vi konstatera att GR har den lägsta kostnadsnivån för gymnasieskolan samt störst andel som uppnår de grundläggande behörigheterna till universitet och högskola inom 3 år, både från högskoleförberedande och yrkesförberedande program. Kostnadsutvecklingen för gymnasieskolan påverkas dock av flera parametrar, för att sammanfatta några: - Demografi - Konkurrens - Investeringar - Index - Löneutveckling Den demografiska utvecklingen påverkar IKE i allra högsta grad. Då priset beräknas (förenklat) som summan av gymnasieskolornas kostnader dividerat med antalet elever får den demografiska utvecklingen en stor inverkan på programpriset. I och med att den demografiska utvecklingen får stor påverkan på priset innebär det att även konkurrensen gentemot fristående verksamhet är en viktig aspekt då volymen påverkas. En större andel elever i fristående verksamhet innebär en lägre andel i den kommunala skolan och därmed en förändrad prisbild. I tider då det krävs stora investeringar inom gymnasieskolan påverkas priset, då den totala kostnaden ökar i form av årliga avskrivningar. Utvecklingen av uppräkningsindex är också en parameter som oftast driver upp priset, men ska också spegla den generella kostnadsutvecklingen i samhället och är ett naturligt verktyg i avtal för årliga prisjusteringar. Personalkostnader utgör den största posten i prismodellen och därmed blir löneutvecklingen en viktig parameter som påverkar priset. Brist på personal och konkurrens om personal i kombination med den generella årliga löneutvecklingen bidrar till att kostnaderna ökar och därmed priset. Sammantaget har vi en komplex bild där ovanstående parametrar påverkar kostnadsutvecklingen och därmed priset. Vissa av parametrarna ovan hanteras av respektive kommun, andra är generella indexuppräkningar, direktiv från regeringen och ett resultat av regional samverkan kring det gemensamma utbudet. 8

9 Hur ser prognosen ut? Den demografiska utvecklingen för målgruppen år har under de senaste åren varit i nedåtgående trend vilket haft en kostnadsdrivande effekt på priset. Prognosen från och med 2017 ser mer gynnsam ut med ökat underlag i målgruppen år. Demografi är en av flera parametrar som påverkar prisbilden och under förutsättning att den kommunala skolan lyckas bibehålla eller öka sin andel av målgruppen i förhållande till fristående verksamhet så kommer den demografiska utvecklingen att innebär en dämpning av prisuppgången kommande år, allt annat lika. Diagram 3.1 Prognos antal elever år Förslag till fortsatt utvecklingsarbete 2017 Gymnasieekonomnätverket tillika arbetsgruppen för framtagning av prislistan för IKE kommer att undersöka möjligheterna att justera i modellen för ökad effektivitet. En strategisk referensgrupp bestående av representanter från UC kommer att bildas för att öka transparens och effektivitet mellan Gymnasieekonomnätverket och Utbildningscheferna. Arbetsgruppen kommer att ta fram en kommunikationsplan i syfte att förtydliga modellen och processen. 9

10 Presentation och förtydligande av modell och process för utbildningschefer, Utbildningsgrupp och kommundirektörer. Information vart fjärde år till Förbundsstyrelsen för att säkra förståelse för modellens logik och effekter. 10