Försöksverksamhet för att pröva modellen med regionalt branschråd för skola/utbildning med fokus på förskola

Transkript

1 MISSIV Till ÄRENDE 4 Förslag till Försöksverksamhet för att pröva modellen med regionalt branschråd för skola/utbildning med fokus på förskola i Göteborgsregionen har under de senaste åren haft strategisk kompetensförsörjning som ett av sina fokusområden och prioriterade frågor. Skolans interna kompetensförsörjning och de utmaningar runt skolans bemanning har diskuterats flertalet gånger i nätverket och i oktober 2016 presenterades första gången en idé om en gemensam samarbetsyta för frågorna, och själva formen branschråd lyftes under våren Utifrån diskussionerna i har ett PM sammanställts som beskriver bakgrund, syfte och ambition kring att pröva modellen med regionalt branschråd för skola/utbildning inom GR, och en försöksverksamhet/pilot med fokus på förskola. PM:et daterat bifogas detta missiv. Bakgrunden till sökandet efter gemensamma samarbetsytor bottnar i att det råder brist på personal inom skolan och att bristen förväntas öka över tid - något som prognoser visat länge. Till detta kommer ett antal faktorer som stora flyktingströmmar, en befolkningsökning där samtliga barn- och elevgrupper ökar, vikande söktryck och krav på lärarlegitimation, för att nämna några. Sammantaget ger detta en situation där kommuner och privata huvudmän har stora utmaningar avseende att rekrytera personal inom i princip samtliga kategorier. Det går också att addera att utmaningarna med att rekrytera är lika stora inom flertalet branscher, i såväl privat som offentligt arbetsliv. För att kunna skapa överblick och kunskapsunderlag, erfarenhetsutbyte, identifiera effektfulla initiativ och bredda volymmässigt, initiera gemensamma nya satsningar, skapa eventuella nya yrkesroller etc finns ett behov av en gemensam samarbetsyta för att diskutera frågor runt skolans bemanning. För att göra ett försök möjligt runt arbetsformen branschråd är förslaget att fokusera på förskolans kompetensförsörjning. föreslås enas om att ställa sig bakom förslaget med försöksverksamhet för att pröva modellen med regionalt branschråd för skola/utbildning med fokus på förskola i enlighet med PM daterat Göteborg 22 november 2017 Bengt Randén /Sofia Larsson

2 PM Sofia Larsson PM - Försöksverksamhet för att pröva modellen med regionalt branschråd för skola/utbildning med fokus på förskola Bakgrund Att det råder brist på personal inom skolan, och att bristen förväntas öka, är något prognoser visat länge. Till detta kommer ett antal faktorer som stora flyktingströmmar, en befolkningsökning där samtliga barn- och elevgrupper ökar, vikande söktryck och krav på lärarlegitimation, för att nämna några. Sammantaget ger detta en situation där kommuner och privata huvudmän har stora utmaningar avseende att rekrytera personal inom i princip samtliga kategorier. Det går också att addera att utmaningarna med att rekrytera är lika stora inom flertalet branscher, inom såväl privat som offentligt arbetsliv, vilket också påverkar flödet av möjliga personer att rekrytera. Att arbeta strategiskt med sin kompetensförsörjning handlar ju inte enkom om att rekrytera in ny personal, utan att arbeta strategiskt med befintlig personal i syfte att de ska stanna kvar, trivas och utvecklas och kunna röra sig inom utbildningslandskapet med diverse karriärsteg. Samt att ha planer kring de som är på väg ut både avseende att veta varför någon lämnar yrket samt hur pensionsavgångar och kompetensöverföring hanteras. Utöver detta är det också viktigt som arbetsgivare att marknadsföra och skapa positiva bilder av skolan. Att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning är komplext och innehåller många delar på olika nivåer. Särskilt komplext blir det också när faktorer som försvårar läget samvarierar och att det inte finns strukturer eller kloka samarbetsytor kring frågan. I kommunerna ser det olika ut, utifrån olika förutsättningar och fokus. I GR:s 13 kommuner är läget detsamma, svårt att rekrytera flertalet kategorier. Vissa kommuner, både inom och utanför GR måste ta till nya grepp vilket är en fullkomligt rimlig väg att gå. Ett sådant exempel är att skapa kompletterande tjänster, dvs att skapa nya yrkesroller. Inom flera branscher pågår liknande diskussioner och satsningar, men där vi ser utmaningar med att man på 13 ställen (eller 290) skapar nya yrkesroller utan att ha en gemensam bottenplatta och yrkesbeskrivning. Ett annat perspektiv är hur detta rapporteras utifrån AID-koderna. Risken finns att vi förlorar överblick kring statistik och prognoser om alla gör olika. Vidare finns också en risk med att initiativ görs på olika håll och inte samordnas att det blir dyrt och är ineffektivt när många prövar liknande saker på sina håll. Vi ser att det är mycket viktigt att få upp initiativ och idéer på en aggregerad nivå, kunna följa och se vad som är särskilt verksamt, och i så fall skala upp så att vi får volymer av framgång, men också kunna se vilka insatser som är särskilt system- och strukturpåverkande och skapa förutsättningar för dessa. En generell aspekt är att det inte finns en eller ens tre riktigt bra lösningar för att komma åt en god balans och hållbar kompetensförsörjning inom utbildningslandskapet. Utan det 1

3 som behöver göras är flertalet komplexa, stora och små lösningar och satsningar. Att ställa dessa krav på enskild huvudman är tufft. Av denna anledning vill GR Utbildning utforska möjligheten att effektivisera och maximera satsningar och i sin tur effekten i en arena för skolans kompetensförsörjning, i ett regionalt branschråd. Försöksverksamhet med fokus på förskola För att pröva arbetsmodellen och formen branschråd och undersöka hur effektiv formen är bör den starta i mindre skala. Förskolans utmaningar består bland annat av: trend kring längre vistelsetider, önskan om mindre barngrupper, sänkt söktryck till utbildningar, komplex historik runt barnskötare och förskollärare, få exempel med andra roller, målgrupp som ökar samt att förskolan kommer på andra och tredje plats om man ser till antal anställda i kommunen. Förhoppningsvis, om och när arbetsmodellen visar sig effektiv, så går den enkelt att utöka till fler skolformer. Vidare har SKL tillsatt två processledare med fokus på att kartlägga framgångsexempel nationellt kring innovativa lösningar kring kompetensförsörjning i förskolan. Dialogen med SKL är mycket god och de ser även att samarbetet mellan kartläggningen och branschrådet kan vara mycket gynnsamt för samtliga parter. Branschråd/kompetensförsörjningsråd en arena för idé-, kunskaps och erfarenhetsutbyte och operativ verkstad För att kvalitetssäkra utbildningsinnehåll samt att arbeta med frågor runt kompetensförsörjning använder branscher inom privat arbetsliv en infrastruktur runt regionala branschråd och nationella branschråd. GR Utbildning har utifrån ett intensivt arbete samlats runt en idé om att pröva modellen även inom branschen skola/utbildning, och i en försöksverksamhet/pilot fokus på förskola. Perspektiven som arbetet kan utgå från är: På väg ut pensionsåldern kommer att stiga och det behöver finnas kloka arbetssätt runt de sista åren kring kompetensöverföring, deltidstjänst etc. Redan här strategiska utvecklingsinsatser för befintlig personal med syftet att kompetenshöja grupp, behålla, öka status, skapa karriärsteg, möta behov, ändra positioner. Nya in vi behöver rekrytera från andra grupper, andra kompetenser, skapa kompletterande tjänster och hantera nya roller smart utifrån en förändrad arbetsorganisation. Branschrådet har en sammansättning av identifierade aktörer som alla spelar en viktig roll i regionens kompetensförsörjning av personal inom skola. Personalen inom skola utgår från både gymnasial nivå och akademisk nivå vilket gör att samtliga perspektiv måste beaktas. Nedan finns ett utkast på hur branschrådet skulle kunna se ut, men en definitiv bild av detta kommer göras inom försöksverksamheten och bygger på kartläggning och samtal med medlemskommunerna. 2

4 Förslag till sammansättning i branschrådet/kompetensförsörjningsrådet: (obs, endast utkast) GR Utbildning sammankallande, GR Välfärd (representant från arbetsmarknadsavdelning) Utbildningschef (exv en representant från förskola och vuxenutbildning. Koppling till Förskolenätverket?) Representant från GR:s Personalchefsnätverk (en personalchef från en kommun) Göteborgs universitet (lärarutbildningen), representation från annan lärarutbildning Västra Götalandsregionen (kompetensplattformsrepresentant, prognoser) Arbetsförmedlingen (utifrån branschuppdrag, prognoser) Representant från fristående verksamhet Referensgrupp till branschråd/kompetensförsörjningsråd (bjuds in vid särskilda tillfällen, ex) Skolverket, SKL, andra universitet med lärarutbildning i Västsverige samt regionala fackliga representanter. Exempel på agenda för branschråd: Analys arbetsmarknadspolitik Omvärldsspaning, kalibrering storstadsregion er Kompetensbehov (insamling, avstämning, analys) Operativ verkstad (exempel) Skapa nya roller, kompletterande tjänster Arbetsmarknad, analys av bransch Skapa påbyggnad/spets för barnskötare Dimensionering (universitet, gymn, vux) Pågående satsningar (lokalt, reg, nat) Valmönster Starta utbildningar (akademisk, kommunal) 3

5 Vad innebär en försöksverksamhet/pilot? Om UC ställer sig positiva till beslutet 1 december 2017 startar en försöksverksamhet/pilot omgående som beskrivs nedan i grova drag: Kartlägga läget i regionen (vad pågår, vilka nyckelpersoner berörs och bör kontaktas, hur har kommunerna organiserat sig runt utmaningarna etc). Samtal med berörda aktörer, nyckelpersoner och nätverk. Utifrån ovan skapas en syftesbeskrivning av branschrådet, reda i mandatfrågan samt prioritera frågor som kan bli aktuella för branschrådet att kika närmare på. Om kunskapsunderlag behöver tas fram inför branschrådsmötena så görs detta. Förslag på sammansättning av branschrådet som utgår från kartläggningen och därefter beslut i UC. Genomförande av två branschrådsmöten, där processledaren jobbar före, mellan och under mötena med förslag som kan ge verklig effekt i frågan. Samarbete regionalt-nationellt Vissa frågor hör hemma på lokal och regional nivå. Men flertalet frågor, och lösningar därtill, måste kommuniceras och bearbetas på nationell nivå. Dialog förs med Skolverket och SKL utifrån att strukturerna för branschråd brukar ha en regional och nationell nivå. Det nationella rådet kommunicerar med och via det regionala och frågor som är av policy och system- och strukturpåverkande karaktär går den nationella vägen (exv AID-koder mm bör hanteras på nationell nivå). Det nationella rådet har även de regionala råden som avstämningsyta och möjlig arena att hämta information från. Vidare har även det nationella rådet uppdraget att sammankalla regionala parter och vara en arena för erfarenhetsutbyte nationellt. I dagsläget finns inget nationellt initiativ som liknar ett branschråd, men SKL har ett nytt politiskt uppdrag att försöka kartlägga och skapa bilder av läget runt kompetensförsörjning och då med fokus på förskola (nämnts tidigare i detta PM). Dialog förs med SKL:s processledare som är viktig kanal för strategisk påverkan, samt att dessa kommer delta i någon form kopplat till vårt eventuella branschråd. Skolverket har i dagsläget nationella programråd, men detta fyller inte behovet av ett branschråd. Skolverket initierar och delfinansierar branschrådsutveckling för det privata näringslivet. Dialog pågår. Tidplan 2017/2018 (grov skiss) - mars, maj 2017: UC diskuterar förslaget runt branschråd - oktober 2017: Kommuncheferna får information, (positiva) - november 2017: en tydligare idé om försöksverksamhet/pilot presentera på UC och PM skickas ut. - 1 december 2017: UC tar beslut om försöksverksamhet/pilot med fokus för förskola - december 2017: GRs processledare inleder arbetet (se innehåll i texten ovan) - januari 2018: UC enas om sammansättning i branschrådet - jan-mars 2018: processledaren tar fram underlag, dialog med nyckelpersoner och andra berörda parter, riggar första branschrådsmötet - mars 2018: första branschrådsmötet äger rum (med genomarbetade underlag inför möte) - mars-maj 2018: processledaren arbetar med att följa upp första mötets innehåll - maj 2018: andra branschrådsmötet äger rum - hösten 2018: återkoppling till UC. 4