Bilaga 1: Lokal modell för fördjupad samverkan kring unga, nyanlända (inklusive unga nyanlända) och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden

Transkript

1 (6) Bilaga 1: Lokal modell för fördjupad samverkan kring unga, nyanlända (inklusive unga nyanlända) och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden Parter: Arbetsförmedlingen Höörs kommun Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Kartläggningen av det lokala kompetensförsörjningsbehovet har haft sin utgångspunkt i Arbetsförmedlingens regionala prognos för Skåne, genomförd Arbetsförmedlingen har även lokalt gjort en sammanställning av den lokala yrkesprognosen. Vad gäller det lokala prognosarbetet bör noteras att väldigt få företag per bransch är representerade, ibland enbart ett företag. Den lokala bristsituationen överensstämmer dock i allt väsentligt med den regionala prognosen. I tillägg till Arbetsförmedlingens prognosarbete har samtal genomförts med de lokala företagarna, och företrädare för företagarna i Höör har deltagit vid arbetsmöten samt en företagarfrukost. Dialog har förts med kommunens verksamheter. Vad gäller kommunernas kompetensförsörjningsbehov har dialog förts med kommunens HR-avdelning och i förekommande fall med sektors chefer. Det framgår av kartläggningen att kommunerna möter ett likartat behov av kompetensförsörjning, Vad gäller enkla jobb eller jobb utan krav på lägre formell utbildning än gymnasiet, finns i dagsläget inte så stor efterfrågan. I kommunen finns avtal med arbetsförmedlingen om Extratjänster i olika sektorer. Extratjänsterna används för att arbeta med uppdrag som behövs göras men som det inte finns regelrätta tjänster på och som kräver liten eller ingen utbildning. Det får inte bli en undanträngningseffekt inom kommunens verksamheter. Erfarenheterna av Extratjänster är att de fungerar bra. Yrken och branscher, som presenteras nedan, har varit föremål för vidare analys och diskussion Vård och omsorg (Lokalt spår, bransch 1) Den privata vård- och omsorgssektorn uppvisar samma omfattande brist på utbildad personal som offentlig vård- och omsorgssektor. Detta har visat sig både i Arbetsförmedlingens lokala prognos, och i kommunernas egen kartläggning med företagarnas lokala representanter. Vad gäller vårdsektorn noteras den största bristen inom äldrevården, och där är det undersköterskor som eftersöks men nu 1

2 (6) har även vårdbiträde efterfrågats. Man har bland annat problem med att sommarjobbare inte väljer att stanna kvar i sektorn. Inom vården ställs krav på goda svenskkunskaper, eftersom kommunikationen mellan personal och äldre annars blir lidande. Inom vård och omsorg har man också önskemål på att personalen är insatt i svensk kultur, detta gäller i synnerhet äldreomsorgen. Barnomsorg, skola, fritidshem (Lokalt spår, bransch 2) Inom barnomsorgen är det en mycket stor brist på främst förskollärare men även en mycket stor brist på utbildade barnskötare. Fritidshemmen har en brist på fritidspedagoger och skolan har en brist på elevassistenter. Även de privata verksamheterna inom skola och förskola saknar utbildad personal. Inom förskolan ställs också vissa krav på svenskkunskaper eftersom kommunikationen mellan personal och barn annars blir lidande. Inom förskolan, fritidshemmet och skolan har man också önskemål att personalen är lite insatt i svensk kultur. Service och företagande (Lokalt spår, bransch 3) Inom detta spår finns möjlighet att ta tillvara på de personer som är yrkesobestämda. Vi har sett i kommunen att det finns personer som behöver stöd att kunna starta eget. Det finns företagare som har behov av arbetskraft som inte behöver någon formell utbildning utan det viktiga är att de har ett intresse av arbetet. I kontakt med näringslivet noteras att man anser att det hos den arbetskraft man får till sig saknas ett antal personliga egenskaper eller basala kompetenser såsom t ex: Att ha en social kompetens Att komma i tid Att låta bli sin mobiltelefon Att ta sig för (ta initiativ) om man står sysslolös Övrigt Det som kommer fram i diskussioner med arbetsgivare är att det är mycket viktigt att den arbetskraft som utbildas även har med sig grundläggande sociala kompetenser. I avsaknad av dessa är det mycket svårt att erhålla och behålla en anställning. I projektet är det av största vikt att för måluppfyllelsens räkning se till att de personer som kommer att utbildas inom ramen för jobbspåren uppfyller kraven och ständigt tränas på sociala kompetenser. 2

3 (6) Samlad analys av målgrupp och kompetensförsörjningsbehov. Vi konstaterar att en relativt stor del av målgruppen i vår kommun, har en kort utbildning och/eller helt saknar formell utbildning. Vi kan se ett intresse för arbete inom vård- och omsorg, och till viss del för yrken inom skola och barnomsorg. De som önskar sig arbete inom vård och omsorg uppger i hög grad att de saknar kvalifikationer för yrket. Även bland de som uppger formell kompetens inom ett yrkesområde, kan sakna kompetens som motsvarar kraven på svensk arbetsmarknad. Nyanlända som har kompetens inom ett yrke med sig från sitt hemland, behöver få kunskap om vad motsvarande yrke innebär på svensk arbetsmarknad i form av arbetsuppgifter och kompetenskrav. Sammantaget finns en förhållandevis stor diskrepans mellan målgruppens utbud och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft vad gäller formell utbildning. Vi kommer i de flesta fall inte att kunna möta krav på högutbildad personal som finns i kommunal sektor. Däremot finns det förutsättningar för att åtminstone till viss del kunna möta ett behov inom vård- och omsorgssektorn samt inom barnomsorg, fritids och skola. Många av de yrken där stor brist råder kräver inte högre utbildning än gymnasial nivå. Även från privata näringslivet efterfrågas inom vård och omsorg både barnskötare och undersköterskor. Arbetskraft i enkla jobb eller jobb utan krav på formell utbildning efterfrågas i dagsläget inte lika mycket, varken i kommunal eller i privat sektor. Att identifiera ett behov av sådana yrkesgrupper kommer att kräva ett större kartläggnings- och påverkansarbete än vad kommunerna inom ramen för detta projekt har möjlighet till i nuläget. Man bör särskilt nämna att arbetsgivarna lägger stor vikt vid tillräckliga svenskkunskaper, detta gäller i synnerhet inom vård och omsorg. Vi ser också att arbetsgivare särskilt efterfrågar basala kompetenser eller personliga egenskaper, såsom att komma i tid, social kompetens, och initiativförmåga. Beskrivning av individens process Utifrån den kartläggning som gjorts av arbetsmarknadens behov, målgruppens sammansättning och tillgängliga utbildningsmöjligheter har kommunerna landat i en individprocess med tre olika jobbspår. Detta beror på att vi i vår kartläggning av målgruppen har sett, att en stor andel av våra nyanlända har en mycket kort utbildning. 3

4 (6) Modul 1 (gäller bara nyanlända) I modul 1 kommer den nyanlände till Arbetsförmedlingen för sitt etableringssamtal. Arbetsförmedlingen tar ställning till vilka individer som skall påbörja modul 2, och kallar handläggare från kommunen till ett trepartssamtal där individen kartläggs. Arbetsförmedlingen kommer alltså redan vid etableringssamtalet att göra en viss sållning och slussa individer till DUA. Modul 2 (gäller både nyanlända, unga och långtidsarbetslösa) Modul 2 tar sin början i ett trepartssamtal mellan kommun, Arbetsförmedlingen och den nyanlände, unga eller långtidsarbetslösa. Under trepartssamtalet görs en kartläggning av vad individen har med sig från början, hur man kan validera detta, och vilket intresse personen har. Om ingen given inriktning kan identifieras kan yrkesinformationen i modul 2 ge en bild av vilka möjliga vägar som finns på arbetsmarknaden. (Den nyanlända ska genomfört och avslutat sin grundläggande samhällsorientering.) Vid det första ställningstagandet kan kandidater till jobbspår identifieras. En del personer kommer alltså att följa hela upplägget i modul 2, medan andra behöver ytterligare insatser eller kan gå vidare till jobbspår/ jobb/ andra studier efter en kortare tid i modul 2. Inom ramen för modul 2 kommer deltagare alltså att kunna ta ställning till jobbspår tidigt i modulen. Det innebär att yrkesinformation och arbetsplatsbesök samt kortare praktik riktas mot just den bransch där jobbspåret finns. Det innebär att även modul 2 inriktas mot specifik branschkunskap tidigt, även om momenten i stort är desamma. För de som har mycket kort utbildning och en låg motivation kan ställningstagande tidigt göras till deltagande i spåret för yrkesobestämda. Vi kommer att arbeta intensivt med studie- och yrkesvägledning i syfte att guida mot bristyrken. Detta mot bakgrund av den diskrepans vi sett mellan målgruppens önskade yrken, och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Modul 3 Modul 3 eller annan utbildningsinsats. Arbetsförmedlingens handläggare i samråd med handläggare från kommunen skall kunna plocka och välja mellan de insatser som står till buds. Bakgrunden till spårets tillkomst är den stora bristen på undersköterskor/vårdbiträde, samt den brist på barnskötare/elevassistenter som rapporterats i både kommunal och privat sektor. Vi har också i vår kartläggning av målgruppen noterat att vård- och omsorgsyrken är eftertraktade i målgruppen, i synnerhet bland kvinnor. Arbetsgivarna eftersöker egentligen personal med minst undersköterska/barnskötarkompetens. Samtidigt är steget för långt mellan målgruppens kompetens i utgångsläget, och en färdig undersköterskeutbildning. 4

5 (6) Beskrivning av hur verksamheten skall bedrivas och organiseras. Samordning och uppföljning av insatser i spåren Arbetsförmedlingen ansvarar för samordningen av insatser i modul 1 och 2. Väl inne i de lokala spåren har kommunen delansvar för individerna. Om planeringen kring en enskild individ inte fungerar lyfts problemet till styrgruppen som även hanterar övriga problem eller frågetecken. Uppföljning kring individen sker under individprocessen på följande sätt: 1) Etableringssamtal- identifiering av de individer som är tänkbara kandidater för samverkan Arbetsförmedling och Höörs kommun.. 2) Trepartssamtal med kartläggning av individen. Kommunen och Arbetsförmedlingen. Handlingsplan tas fram, där modul 2 blir Arbetsförmedlingens planering för individen. (För nyanlända blir det inom ramen för etableringsuppdraget). 3) Uppföljningssamtal efter modul 2. Modul 3 blir planering för de individer som är aktuella för jobbspår. 4) Uppföljningssamtal efter modul 3 Arbetsförmedlingen utgår i övrigt ifrån att den planering som gjorts gäller och följs, om inte kommunen ger impuls om annat. Vid problem ges signal om problemets art till Arbetsförmedlingen som tar ställning till om det är befogat att kalla till möte med styrgruppen med anledning av det uppkomna framgången/problemet. Arbetsförmedlingen är huvudprocessägare, dvs. remitterar och följer individen i olika insatser. Resurser som tillhandahålls Kommun ska tillhandahålla: - Deltagande i kartläggningssamtal - Introduktion i samhället och hälsa - Etik och värdegrund - IT-kunskap - SFI Vuxenutbildningen Höör i samarbete med Eslöv. - Studie- och yrkesvägledning - Delaktiga i anförskaffning av praktikplatser samt handledning vid praktik och bredvid gång - Yrkeskunskap (arbetsplatsbesök och yrkesvägledning) i samarbete med Arbetsförmedlingen Kommunen svarar för: - Utbildning av den egna personalen inom Arbetsmarknadsenheten och övriga kompetenser angående samverkansavtal mellan Arbetsförmedlingen och Höörs kommun. 5

6 (6) - Utbildning av kommunens fackliga representanter kring avtalet. - Handledning av praktikanter. - Fortsatt utveckling av nätverk med lokala organisationer, stiftelser och företag. Arbetsförmedlingen tillhandahåller: - Delansvar för processägande. - Deltagande i kartläggningssamtal - Yrkeskunskap del 1 (information om bristyrken) - Samarbete med kommun kring yrkeskunskap 2 och 3 (arbetsplatsbesök och praktik) - Aktivt deltagande med personal, arbetsförmedlare, rehabiliteringshandläggare, Arbetskonsulent, Psykolog m fl. - Anställningsstöd i förkommande fall. - Yrkeskunskap (arbetsplatsbesök, arbetsmarknadsutbildning och yrkesvägledning) i samarbete med kommunen. - Delansvariga för anskaffning av praktikplatser. Styrgrupp Styrgruppen består av representanter från Arbetsförmedlingen samt Höörs kommun. Fackförbundet kommunal och de lokala företagarföreningarna kommer även att bjudas in till styrgruppen, som alltså framöver kan komma att utökas. Styrgruppen ska träffas en gång per kvartal. Samarbetspartners I de lokala spåren fördjupar vi samarbetet med Folkhögskolan kring de vuxna och de ungdomar som står längst ifrån utbildning och arbete. Vi har samarbete med fackförbund, företagarföreningar och civilsamhälle. Hälsofrämjande perspektiv Inom ramen för de lokala spåren finns återkommande inslag om hälsa sett ur ett salutogent perspektiv. En grundtes är att ständigt locka fram egna förmågor och drivkrafter för egen utveckling. 6